Att medverka i Ifous FoU-program

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att medverka i Ifous FoU-program"

Transkript

1 Att medverka i Ifous FoU-program En handbok för skolhuvudmän, lärare och ledare forskning följer mervärde grogrund dialog dokumentera publicera samverkan

2 Att medverka i Ifous FoU-program En handbok för skolhuvudmän, lärare och ledare Stockholm, augusti 2016 Redaktör: Karin Hermansson Grafisk form & produktion: Per Isaksson Ansvarig utgivare: Ifous Fri kopieringsrätt i ickekommersiellt syfte för kompetensutveckling eller undervisning i skolan och förskolan under förutsättning att författarens namn och artikelns titel anges, samt källa. I övrigt gäller copyright för författarna och Ifous AB gemensamt.

3 INNEHÅLL Förord...5 Hur är ett FoU-program upplagt?...7 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?...9 Organisation och roller...11 Styrgrupp med alla medverkande skolhuvudmän...11 Processledargruppen här möts de lokala processledarna...11 Lokala styrgrupper leder och organiserar arbetet på hemmaplan...11 Medverkande skolor/förskolor utvecklingsgrupper...11 Forskare stöttar den vetenskapliga grunden...12 Ifous är övergripande FoU-program- och processledare Vad behöver ni göra nu?...13 a. Forma en lokal styrgrupp!...13 b. Utse er representant i FoU-programmets styrgrupp! c. Utse en lokal processledare!...13 d. Välj skolor/förskolor som ska delta!...14 e. Utse utvecklingsgrupper på skol/förskolenivå!...14 Det här förväntar vi oss av dig som deltar i ett FoU-program Elev-/klassrums-/barngruppsnivå lärare eller förskollärare Skolledarnivå rektor eller förskolechef Systemnivå förvaltningsledare eller motsvarande...16 För det vidare! Dokumentation och spridning Kommunikation under och efter FoU-programmet...18 Vad händer sedan?...18 Förväntansdokument...19

4

5 FÖRORD Denna skrift riktar sig till dig som planerar att engagera dig i ett av Ifous FoU-program. Här vill vi beskriva vad ett FoU-program är, hur det är upplagt, vad vi förväntar oss av dig och dina kolleger och vad du kan förvänta dig av oss på Ifous och av andra involverade aktörer. Vi har en processinriktad syn på utvecklingsarbete. Ett annat sätt att uttrycka det är att vi ser våra FoU-program som en resa, eller egentligen starten på en resa en resa som ni i er skola, kommun eller organisation sedan kan fortsätta utan oss andra. Det är den resan som illustreras i bilden på omslaget till den här skriften. Kärnan i processen är skolteamet, eller utvecklingsgruppen, som består av lärare och skolledare på medverkande skolor eller förskolor. Det är den gruppen som ska göra själva utvecklingsarbetet. För att göra det får den påfyllning av till exempel aktuell och relevant forskning under resans gång, och den passerar olika hållplatser i form av seminarier där den träffar andra grupper från andra håll i landet. Centralt för processen är också deltagandet av ledare på systemnivå (kommunal förvaltning eller ledning hos fristående skolhuvudman). För oss på Ifous är det viktigt att utgå från varje individs rätt till bästa möjliga utbildning, för att de ska lyckas i livet. Syftet med vårt arbete är därför alltid att förbättra möjligheterna för varje barn/elev att utvecklas i förskola och skola. I det här dokumentet beskriver vi hur vi försöker åstadkomma det. Välkommen! Vi ser fram emot att få utvecklas tillsammans med dig! Stockholm, i augusti 2016 Karin Hermansson FoU-ansvarig, Ifous 5

6

7 HUR ÄR ETT FOU-PROGRAM UPPLAGT? I FoU-programmet pågår flera parallella processer, som för ett generellt fall kan illustreras som i bilden nedan. Processer pågår parallellt på alla nivåer, men hjärtat i FoU-programmet är de så kallade utvecklingsteamen, som driver sina utvecklingsprocesser för att förbättra metoder och arbetssätt i verksamheten. De olika nivåerna och processerna möts och samverkar bland annat genom gemensamma workshops och utvecklingsseminarier där forskare och praktiker träffas och diskuterar frågor som är relevanta för processen just då. Beroende på skolform och vilka frågor som FoUprogrammet behandlar kan det se lite olika ut på detaljnivå, till exempel hur ofta seminarier hålls och hur de läggs upp. Beroende på vilka behov som identifieras under processens gång kan FoU-programmet justeras under resans gång. Förändringar i planeringen beslutas av styrgruppen (se nedan). Figur 1: Ifous generella modell för ett FoU-program. Nätverk av LEDARE Utveckling av angreppssätt för styrning & ledning Lokala PROCESSLEDARE Nätverk av UTVECKLINGS- GRUPPER FORSKARGRUPP Utvecklingsseminarium Processledarmöte Regional träff Utvecklingsseminarium Processledarmöte Lokal processledning Implementering Samtalsledning Utveckling av arbetsmetoder för skola/förskola Interaktiv forskning på processerna och dess resultat i praktiken Övergripande processledare (Ifous) Projektkoordinering Processtöd Kommunikation 7

8 Figur 2: Hjulmodell för kvalitets- och/eller utvecklingsarbete. Källa: Skolverkets Stödmaterial för kvalitetsarbete, Var är vi? Hur blev det? Hur gör vi? Vart ska vi? UTVECKLING ÄR EN LÅNGSIKTIG PROCESS Viktigt för Ifous är att se på utveckling som en kontinuerlig lärandeprocess ett långsiktigt arbete som inte tar slut bara för att ett program eller projekt avslutas. Den modell vi använder bygger bland annat på Skolverkets modell för systematiskt kvalitetsarbete, se figur, men det finns andra liknande modeller visualiserade som hjul. Poängen i dem alla är att sätta mål, följa upp och analysera de insatser som genomförs och planera sitt nästa steg baserat på detta. KOLLEGIALT UTVECKLINGSARBETE De arbetsmetoder vi använder bygger på kollegial samverkan och utbyte både inom och utom den egna organisationen. Konkret kan detta exempelvis innebära diskussioner och analyser tillsammans med ditt eget utvecklingsteam (se nedan under Organisation och roller) eller i tvärgrupper, kollegiehandledning, återkoppling på ert arbete från forskare och erfarenhetsutbyte mellan kritiska vänner i olika kommuner/skolor. 8

9 VAD KOMMER UT AV IFOUS FOU-PROGRAM? Det du och dina kolleger gör i det utvecklingsarbete som ni genomför i FoU-programmet ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men även bidra till den! Därför kopplar vi på flera sätt ihop det med forskning. De forskare som vi samarbetar med fyller två viktiga funktioner: de bidrar med befintlig forskningskunskap som input till ert utvecklingsarbete och de bedriver forskning på det som sker i utvecklingsprocesserna i era skolor, förskolor och på systemnivå. Dessutom bidrar de till att stärka den vetenskapliga förhållningssättet hos alla deltagare genom att till exempel delta i samtal, reflektera kring observationer och granska utvecklingsartiklar som deltagare skriver. Med stöd av forskare utvecklar vi i FoU-programmet en gemensam begreppsförståelse och ett gemensamt språk för att tala om komplexa frågor kring barns, ungas eller vuxnas lärande. Som deltagare får du stöd i att arbeta med verksamhetsutveckling på ett vetenskapligt sätt. Centralt i en vetenskaplig metod är att formulera frågor, observera, reflektera och dokumentera. Som beskrivits ovan utgår vi från modellen för systematiskt kvalitetsarbete. De forskare som vi samarbetar med följer också det utvecklingsarbete ni bedriver och kan genomföra olika forskningsstudier i de skolor som medverkar. Hur detta läggs upp beror på förutsättningarna och varierar mellan våra olika FoU-program. Som deltagare uppmuntras du också att publicera utvecklingsartiklar, och får stöd i att skriva på ett vetenskapligt sätt. Att skriva utvecklar ditt vetenskapliga förhållningssätt och synliggör samtidigt ditt utvecklingsarbete. Genom att utvecklingsarbetet doku menteras och sprids bidrar du till den beprövade erfarenheten! Beprövad erfarenhet är... prövad dokumenterad genererad under en längre tid genererad av många Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet. Källa: Skolverket Forskningen ger inte svaren på alla våra frågor, men den kan hjälpa oss att ställa bättre frågor till oss själva! 9

10

11 ORGANISATION OCH ROLLER För att FoU-programmet ska fungera som tänkt dvs. att utvecklingsarbetet får resultat och ger effekter och det blir ett givande utbyte mellan skolor och skolhuvudmän behöver vi skapa en organisation som håller både lokalt och på den nationella nivån. Nedan beskrivs hur ett FoU-program i regel är orga niserat. STYRGRUPP MED ALLA MEDVERKANDE SKOLHUVUDMÄN FoU-programmet har en styrgrupp där en representant för varje medverkande skolhuvudman och Ifous ingår. Styrgruppens roll är att fatta beslut om programmets inriktning och budget samt eventuella förändringar som kan behöva göras under programtiden. Styrgruppen diskuterar och beslutar också om avtal med samarbetspartners, till exempel forskare eller andra aktörer. De personer som sitter i styrgruppen måste därför ha mandat att fatta beslut som har ekonomiska konsekvenser för den egna organisationen. PROCESSLEDARGRUPPEN HÄR MÖTS DE LOKALA PROCESSLEDARNA Varje kommun/huvudman utser en lokal processledare vars roll är att koordinera det operativa arbetet på hemmaplan. De lokala processledarna utgör en grupp inom FoU-programmet som dels har utbyte och lär av varandra och dels är en viktig samtalspart för Ifous som övergripande processledare i arbetet med att planera arbetet i FoU-programmet. Gruppens möten leds av Ifous processledare. LOKALA STYRGRUPPER LEDER OCH ORGANISERAR ARBETET PÅ HEMMAPLAN Grunden för ett lyckat utvecklings- och förändringsarbete är att ni äger och driver era processer utifrån era egna förutsättningar. Det kan vare sig Ifous eller någon annan göra åt er. För att det ska fungera och ge resultat är det därför helt avgörande att varje medverkande kommun eller fristående huvudman har en egen organisation för att hantera och leda arbetet på hemmaplan. MEDVERKANDE SKOLOR/FÖRSKOLOR UTVECKLINGSGRUPPER Varje kommun/fristående huvudman kan delta med ett eller flera utvecklingsgrupper. På en skolenhet kan en eller flera utvecklingsgrupper utses. Utvecklingsgrupperna driver FoU-arbetet och ska arbeta tillsammans under hela FoU-programperioden. I utvecklingsgruppen ska rektor/förskolechef ingå. För att få långsiktig hållbarhet och ge möjlighet till utbyte är det viktigt att de medverkande skolorna/ förskolorna inom respektive huvudman hittar strukturerade former för att träffas. 11

12 FORSKARE STÖTTAR DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN I Ifous FoU-program är F:et alltid en viktig del vid sidan av U:et. Forskning är både en input till och en output från FoU-program. För att garantera att vi utgår från den vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet som redan finns knyter vi forskare och andra experter till FoUprogrammet. Deras roll är exempelvis att vara bollplank, föreläsare och kritiska vänner som hjälper till att ställa frågor och reflektera. För att bygga vidare på det vetenskapliga grunden behövs nya forskningsstudier. En annan roll för forskare i Ifous FoU-program är därför att på olika sätt följa det som sker i de medverkande skolorna och organisationerna. Till vissa av våra FoUprogram har vi kopplat doktorander eller licentiander som följer programmet under hela projekttiden. Vi kopplar alltså på olika sätt alltid forskare till FoU-programmet, men formerna för samverkan kan variera beroende på behov och förutsättningar. IFOUS ÄR ÖVERGRIPANDE FOU-PROGRAM- OCH PROCESSLEDARE Ifous samordnar och leder processerna på en övergripande nivå. Det innebär bland annat att i de medverkande skolorna/förskolorna och på förvaltnings-/ motsvarande nivå hämta in underlag om nuläget och utifrån det, i samverkan med lokala processledare, styrgrupp och forskargrupp, planera aktiviteter som exempelvis gemensamma seminarier och uppdrag för deltagarna att arbeta med. Det innebär också att samordna kontakterna och dialogen med den forskargrupp som knutits till programmet, och utforma avtal om forsknings- och utvärderingsinsatser. Kommunikation internt och externt ingår också i Ifous roll, liksom utvärdering av insatserna. En annan viktig roll för Ifous är den administrativa, i vilken ingår att sköta programmets ekonomi. 12

13 VAD BEHÖVER NI GÖRA NU? I inledningen av FoU-programmet ska ni gå igenom ett antal steg som beskrivs nedan. A. FORMA EN LOKAL STYRGRUPP! För att programmet ska fungera och ge de förväntade resultaten och effekterna ska ni på hemmaplan skapar en organisation för att hantera och leda ert eget utvecklingsarbete. Ni behöver därför utse en lokal styrgrupp som ansvarar för genomförandet, där förvaltningschef eller motsvarande är sammankallande och ordförande och rektorer/förskole chefer på alla era medverkande enheter ingår, liksom den lokala processledaren. Den lokala styrgruppen ansvarar dels för genomförandet av utvecklingsarbetet i organisationen och de skolor/förskolor som medverkar, dels för att resultat och erfarenheter sprids till organisationens övriga skolor. C. UTSE EN LOKAL PROCESSLEDARE! Ni behöver också utse en lokal processledare som ingår i er lokala styrgrupp. Dennes uppdrag är att arbeta mer operativt med de lokala processerna och finnas nära rektorerna/förskolecheferna. Den lokala processledaren kommer också att ha en viktig roll som kontaktperson gentemot Ifous för lägesavstämningar och planering av uppdrag och seminarier. Processledaren är oftast också den som får rollen att sprida kunskaper och erfarenheter till andra skolor i kommunen/hos huvudmannen. Processledaren bör därför vara en person som arbetar på ett övergripande plan i organisationen (förvaltning/ledningsgrupp), och det kan underlätta om vederbörande har erfarenhet av utvecklingseller FoU-arbete sedan tidigare. Förvaltningschef/ motsvarande kan i princip fungera som lokal processledare, men om möjligt bör ansvaret delas upp så att olika personer ingår i styrgrupp och processledargrupp. B. UTSE ER REPRESENTANT I FOU- PROGRAMMETS STYRGRUPP! De personer som representerar de medverkande huvud männen i FoU-programmets styrgrupp måste ha mandat att fatta beslut som har ekonomiska konsekvenser för den egna organisationen. Er representant bör därför ingå i ledningsgrupp på förvaltningsnivå/motsvarande allra helst förvaltningschef eller motsvarande. Forskning visar att i ett förändringsarbete är en viktig framgångsfaktor att ha alla nivåer i organisationen med. * En viktig princip i Ifous FoU-program är därför att involvera och engagera hela organisationen i ett lärande från förvaltningschef till de som arbetar med eleverna i skolan eller förskolan. Det innebär att även styrgruppens medlemmar förväntas delta aktivt i programmets aktiviteter, se vidare nedan. * Se exempelvis Skolutvecklingens många ansikten. Berg, G & Scherp, H-Å., Liber 2003; Spindlar i känsliga nätverk. Om skolans ledarskap och kunskapsbildning. Hultman, G., Linköpings universitet 1998; och Skolchefen i skolans styrning och ledning. Nihlfors, E., Uppsala Studies in Education 102,

14 D. VÄLJ SKOLOR/FÖRSKOLOR SOM SKA DELTA! Nu ska ni välja vilka skolor/förskolor som ska erbjudas att delta från er kommun/huvudman. Urvalet baseras på en analys av nuläge i relation till programmets syfte och mål. Denna analys görs av styrgruppsrepresentanter och processledare under programmets inledningsfas. Ni kommer att få ett underlag för att göra analysen. I denna process är det också viktigt att involvera berörda skolledare för att försäkra er om att de verkligen vill och har resurser att delta. E. UTSE UTVECKLINGSGRUPPER PÅ SKOL/FÖRSKOLENIVÅ! Varje skol/förskoleeenhet som valts ut (och själva valt) att delta i programmet ska nu utse ett (eller eventuellt flera) utvecklingsgrupper som blir den aktiva kärnan i FoU-programmet genom att driva utvecklingsprocesserna på den egna skolan/förskolan. Första steget i att utse teamet är att göra en nulägesanalys där ni kartlägger var ni befinner er just nu utifrån det identifierar vilka personer som är bäst lämpade att driva den. Som stöd får ni ett antal frågor att arbeta med. En utvecklingsgrupp bör idealt bestå av 5 7 personer. Rektor/förskolechef måste ingå! En skola/förskola kan i vissa fall delta med flera utvecklingsgrupper. 14

15 DET HÄR FÖRVÄNTAR VI OSS AV DIG SOM DELTAR I ETT FOU-PROGRAM Som medverkande skolhuvudman tecknar ni ett avtal med Ifous. Det avtalet reglerar bland annat vilken avgift ni betalar för medverkan och hur många skolor/förskolor som deltar. Utöver det som omfattas av avtalet förväntar vi oss att alla deltagare verkligen vill utveckla sin verksamhet och är engagerade i de frågor som FoUprogrammet behandlar. Det innebär till exempel att vi förväntar oss... - närvaro vid gemensamma aktiviteter, som exempelvis seminarier, - dokumentation av er utvecklingsprocess och dess resultat och effekter - att ni är beredda att publicera dessa, så att andra kan ta del av dem, och - att tid avsätts för deltagarna att arbeta med de uppdrag som ingår i FoU-programmet. I FoU-programmet deltar ni som kommun/fristående huvudman på tre nivåer. Nedan beskriver vi hur vi ser på de olika rollerna och vad vi förväntar oss av dig som deltar på respektive nivå. ELEV-/KLASSRUMS-/BARNGRUPPSNIVÅ LÄRARE ELLER FÖRSKOLLÄRARE Det arbete som du som är lärare eller förskollärare (eller annan pedagogisk personal) gör inom ramen för FoU-programmet är det allra mest centrala det är det som ska leda till programmets yttersta syfte, nämligen ett utvecklat lärande för barnen, eleverna eller de studerande. För att nå de mål som satts upp i FoU-programmet förväntar vi oss att du... - deltar i gemensamma seminarier och/eller andra aktiviteter - arbetar aktivt tillsammans med din utvecklingsgrupp med ert skolutvecklingsarbete och med uppdrag ni genomför i samverkan med Ifous och andra medverkande aktörer - dokumenterar det du och dina kolleger gör under processen, och är beredd att dela det med övriga deltagare och forskare via till exempel en gemensam IT-plattform - hjälper till att sprida dina kunskaper och erfarenheter även till dina andra kolleger, de som inte deltar i programmets aktiviteter. - strävar efter att publicera resultat från ditt/ ert utvecklingsarbete, till exempel i form av en utvecklingsartikel - deltar i utvärdering av FoU-programmet för att kontinuerligt kunna förbättra och utveckla det. SKOLLEDARNIVÅ REKTOR ELLER FÖRSKOLECHEF Du som skolledare har en nyckelroll i att driva utveckling och förändringsarbete på din skola/förskola. Du skapar förutsättningar, och är en förebild, för dina lärare att utveckla sin verksamhet! I ditt viktiga uppdrag ingår att motivera, engagera och utmana din personal att utvecklas både de som deltar i FoU-programmets aktiviteter och övrig personal, som behöver informeras och involveras för att satsningen ska få effekt i hela din organisation. Du behöver också finna modeller i din egen organisation för att sprida kunskap och lärdomar som 15

16 ni som deltar i FoU-programmet får. Du kommer i programmet att få chans att möta skolledare från andra skolor och andra kommuner/skolhuvudmän, och med dem diskutera olika frågor för att de ska kunna lära av dig och du av dem. Därför förväntar vi oss att du - deltar i FoU-programmets skolledarträffar - deltar tillsammans med din personal i gemensamma seminarier - motiverar, stöttar och underlättar för din personal i deras utvecklingsprocesser - aktivt arbetar med de uppdrag som ingår och dokumenterar din process - är beredd att dela dokumentationen med skolledare och forskare i FoU-programmet - är beredd att publicera resultat och erfarenheter - också på andra sätt sprider kunskap och erfarenheter till de som inte deltar i FoU-programmet - deltar i utvärdering av FoU-programmet SYSTEMNIVÅ FÖRVALTNINGSLEDARE ELLER MOTSVARANDE Det är du som ledare på systemnivå som skapar förutsättningar för skolledarna att utveckla sina verksamheter och därmed driver processerna i din organisation! En viktig uppgift för dig är att motivera och engagera skolledarna och skapa förutsättningar för dem att utföra sina uppdrag. För att åstadkomma utveckling krävs att hela organi sationen involveras, vilket betyder att det behöver ske en utveckling även på högsta ledningsnivå. Därför arbetar vi i FoU-programmen med gruppsamtal och uppdrag även för ledare på förvaltningsnivå eller motsvarande. Det betyder att du som förvaltningsledare eller motsvarande förväntas delta både i styrgruppens formella möten och i lärande samtal med andra ledare, dokumentera din process och dela med dig av dina erfarenheter. Du förväntas också precis som övriga deltagare delta i gemensamma seminarier, forskningsstudier och utvärdering. 16

17 FÖR DET VIDARE! DOKUMENTATION OCH SPRIDNING Att dokumentera det som händer är en central del av att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Dokumentationen ger större möjlighet för dig själv att reflektera, liksom att få och ge feedback. Den är också nödvändig för att så småningom kunna sprida lärdomar, resultat och effekter till andra vilket krävs om din personliga erfarenhet ska kunna bidra till den beprövade erfarenheten. Processerna som sker inom ramen för FoU-programmet dokumenteras därför löpande på olika sätt, av dig som deltagare, av Ifous som processledare och av forskare som följer processerna. Att skriva är också ett sätt att lära och utveckla sig själv och sitt arbete. När du skriver för att andra ska läsa tvingas du reflektera och analysera dina observationer på en djupare nivå och förklara hur du resonerar. Detta jobbar vi med i FoU-programmen. För att andra ska kunna ta del av ditt arbete och dina erfarenheter måste det också spridas. I Ifous FoU-program hjälper vi dig att, om du vill, få ditt arbete publicerat som utvecklingsartikel genom exempelvis Skolporten, men det finns också andra kanaler att publicera FoU-arbete för den som så önskar. De forskare som medverkar i programmet publicerar sina forskningsresultat i vetenskapliga artiklar, på forskningskonferenser och i avhandlingar så att de blir tillgängliga för andra forskare. Men de delar också sina resultat med er som deltagare både genom sedvanliga presentationer, men också genom mer direkta möten, samtal och dialog kring olika frågor. 17

18 KOMMUNIKATION UNDER OCH EFTER FOU-PROGRAMMET För Ifous är det viktigt att FoU-arbetet gör nytta på lång sikt. Ett sätt att åstadkomma det är att tänka i processer, vilket bland annat innebär att etab lera arbetssätt som kan leva vidare. Men arbets sätt, erfarenheter och kunskap måste också spridas till andra än de som aktivt deltar i FoUprogrammets seminarier och andra aktiviteter. För det behövs en kommunikationsplan. Att kommunicera och sprida det som händer under ett FoU-program är en mångfacetterad uppgift. Vi har flera olika målgrupper, olika slags resultat och olika mål med kommunikationen. I varje FoU-program görs en plan för detta arbete. Ifous ansvarar för att detta sker, men som medverkande förväntas du bidra i spridning och kommunikation. En kommunikationsplan innehåller rubrikerna Varför? Vad? Till vem? Hur? När? Dessa frågor kommer vi att arbeta med i styrgruppen flera gånger under programtiden. VAD HÄNDER SEDAN? När ett FoU-program avslutas hålls ett seminarium där resultat och erfarenheter diskuteras. I regel är åtminstone en del av detta seminarium öppet. En slutrapport sätts samman med alla de olika delar som ingått i arbetet. Denna görs tillgänglig på Ifous och alla medverkande kommuners/huvudmäns och samarbetsorganisationers hemsidor. Dokumentation som genererats under programtiden lagras av Ifous. Eftersom vi arbetar i långsiktiga utvecklingsprocesser är ambitionen att arbetet fortsätter men i andra former ute i skolor/förskolor, kommuner och huvudmän långt efter att vi sagt tack och adjö efter det sista seminariet. Men då är det upp till dig och dina kolleger i din organisation att driva det vidare! 18

19 FÖRVÄNTANSDOKUMENT Syftet * med detta dokument är att tydliggöra de förväntningar vi har på varandra i arbetet med Ifous FoU-program. HUVUDMANNAREPRESENTANT Jag avser att... - utse en representant på förvaltningsnivå/motsvarande till FoU-programmets styrgrupp - forma en lokal styrgrupp där styrgruppsrepresentant, lokal processledare samt rektorer/förskolechefer ingår - delta i aktiviteter inom ramen för FoU-programmet - sprida lärdomar inom kommunen/huvudmannen - dokumentera vårt arbete i kommunen/huvudmannen - stimulera och bidra till att lärdomar, resultat och erfarenheter publiceras LÄRARE OCH SKOLLEDARE Jag avser att - delta i gemensamma aktiviteter, som seminarier och workshops - arbeta tillsammans med min utvecklingsgrupp - dokumentera mitt/vårt arbete - sprida lärdomar och erfarenheter till kolleger - sträva efter att publicera våra lärdomar och resultat IFOUS ANSVARAR FÖR ATT - administrera styrgruppens arbete - leda processerna på en övergripande nivå - stödja lokala processledare - koordinera och administrera samarbetet med forskare/forskargrupper - utforma uppdrag och underlag för utvecklingsarbetet - arrangera seminarier och workshops - hantera dokumentation och tillhandahålla en elektronisk samarbetsplattform - stödja arbetet med att publicera utvecklingsresultat i form av utvecklingsartiklar - ansvara för kommunikation inom och utom FoU-programmet - följa upp och redovisa FoU-programmets ekonomi Ort: Datum: Namn Huvudman Karin Hermansson FoU-ansvarig, Ifous * Detta dokument är främst avsett att sammanfatta och tydliggöra förväntningar, men signera gärna och spara dokumentet. Det kan vara till nytta till exempel om och när deltagare av något skäl byts ut.

20 Ifous Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola är ett oberoende forskningsinstitut. Vi verkar för att skapa nytta för svensk skola och förskola samt för att stärka konkurrens- och innovationsförmågan i ett nationellt och internationellt perspektiv. Det gör vi genom att stimulera, finansiera och nyttiggöra forsknings- och utvecklingsresultat inom svensk skolsektor. Ifous vänder sig främst till skolhuvudmän samt organisationer med ett tydligt skolfokus. Läs mer om vårt arbete på

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt inom sfi

Språkutvecklande arbetssätt inom sfi Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Seminarium/webbinarium - 20 september 2017 Språkutvecklande arbetssätt inom sfi Varför ett FoU-program? Hur är FoU-programmet upplagt? Praktiska

Läs mer

Linnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält

Linnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält Linnéuniversitetet juni 2013 Jan Håkansson, Inger Fält Små barns lärande Forskning och förskolans kvalitetsutveckling i samspel Utgångspunkten för samarbetet mellan de tolv inblandade kommunerna, Ifous

Läs mer

Leda för likvärdig skola

Leda för likvärdig skola Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Leda för likvärdig skola FoU-program 2017-2020 katarina.arkehag@ifous.se. 076-3134614 Utgångspunkter? Likvärdig utbildning Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

Webbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola

Webbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola Webbinarium om FoU-programmet Leda för likvärdig skola - Syfte - Upplägg - Förutsättningar Utgångspunkter? Likvärdig utbildning Utbildningen inom

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag 2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se

Läs mer

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN Planera och organisera för kollegialt lärande Läslyftet i förskolan och skolan Läslyftet är en kompetensutvecklingsinsats som riktar sig mot både förskolan och skolan. Insatsens bygger

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola

Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete. En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Skolverkets identifierade behov och stöd för kvalitetsarbete En presentation av behov som identifierats i uppdraget om Samverkan för bästa skola Samverkan för bästa skola Regeringen har idag gett Skolverket

Läs mer

Forskarkompetens på förvaltningsnivå som medel i skolutveckling

Forskarkompetens på förvaltningsnivå som medel i skolutveckling Forskarkompetens på förvaltningsnivå som medel i skolutveckling Seminarium Högskolan Kristianstad Skol- och fritidsförvaltningen, Helsingborgs Stad Johan Olsson Swanstein, Utvecklingschef Bakgrund Helsingborgs

Läs mer

Ifous FoU- program

Ifous FoU- program Karin Hermansson 2015-01- 19 Ifous FoU- program 2012 2014 I Ifous FoU- program arbetar lärare och skolledare tillsammans med forskare för att utveckla ny kunskap och arbetssätt som förbättrar elevernas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Skolledarkonferens september 2016

Skolledarkonferens september 2016 Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal

Utvecklas genom lärande samtal Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling 2018-2019 Pilou AB Tjänster Utbildningar Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen

Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen Överenskommelse om samverkan kring praktiknära forskning mellan Göteborgs universitet och skolhuvudmän i Göteborgsregionen mellan Göteborgs universitet, org. nr 202100-3153, med adress Box 100, 405 30

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken 09.30 Skolverkets hållning kring begreppen vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens i praktiken.

Läs mer

Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete

Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete 5075 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning/fou-enheten PM Sida 1 (5) 2018-03-15 Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete Utbildningsförvaltningens arbete med forskning

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel Skövde mars 2013 jan.hakansson@lnu.se Utgångspunkter Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige

Läs mer

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Välkomna! Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion - NCS - Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningsplan, aktivitetsplan 10.45 Föreläsning,

Läs mer

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete som plattform för ett forskningsbaserat arbetssätt Att kritiskt granska vad man gör och varför Att ta in ny kunskap och

Läs mer

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4

Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare #NCSLaslyft Anna Lindblom Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs, och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet Gruppdiskussioner 12.00 LUNCH 13.00

Läs mer

Utmaningarna för förskolan

Utmaningarna för förskolan Utmaningarna för förskolan Implementeringen av läroplanen Uppföljningen av verksamhetens resultat Kompetensförsörjningen Kapaciteten och utbyggnaden Kompetensförsörjningen Organiseringen av verksamheten

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet

Verksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet Beslutad av Samhällskontraktets styrelse 2018-11-29. Verksamhetsplan 2019 för Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) inom Samhällskontraktet 1. Inledning MKL är regionens plattform för samverkan

Läs mer

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 1 (5) Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19 Skolverket har fastställt denna utbildningsplan i samverkan med Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Luleå

Läs mer

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling.

Utvecklas genom lärande samtal. Utbildningar för skolutveckling. Utvecklas genom lärande samtal Utbildningar för skolutveckling. Pilou AB Pilou är ett namn som sammanfattar vad vi står för. Process i lärande och utveckling. Företaget startades 2006 och stödjer företag,

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm augusti 2019 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Stockholm 21-22 augusti 2019 Wifi: Lösenord: barnboksakademin.com 17 skäl Presentera er för varandra och hitta en gemensam nämnare för alla vid

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Stockholm den 9 och 10 maj 2017 #NCSLaslyft Ildico Hellman Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs- och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet

Läs mer

Samhällets utmaningar

Samhällets utmaningar Samhällets utmaningar Växande befolkning Skillnader i livsvillkor attraktivt yrkesval Förändrat arbetsliv Säkra demokratin Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för barnen och eleverna forma en förskola

Läs mer

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Göteborg, Stockholm och Malmö juni 2017 Ildico Hellman, Malin Gyunda, Teresa Fernández Long Dagens program 09:30 Inledning 09:40 Språk-, läs-

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16

Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande. Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Kompetensutveckling att leda kollegialt lärande Arbetslagsledare Gråbo förskolor Uppstart 25 augusti 2017, 13-16 Dagordning Välkomna hit - presentation Syfte Kollegialt lärande - vad och varför? Diskussion

Läs mer

Skolverkets stöd för skolutveckling

Skolverkets stöd för skolutveckling Skolverkets stöd för skolutveckling Perspektiv på skolutveckling Skolverkets forskningsspridningsuppdrag Nationell skolutveckling Systematiskt kvalitetsarbete Sara Knöfel, undervisningsråd Marie Sedvall

Läs mer

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015

Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 2014-01-02 Årlig rapport år 1 från pilotomgången som deltar i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015 1. Sammanfattning Glädjeämnena är många och i satsningen upplevs det som givande att träffa de olika professionerna

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Fakulteten för lärande och samhälle 2015-01-22 Dnr LS 59-2015/132 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Malmö högskola har efter Universitets-

Läs mer

Utvärdering av FoU-programmet Undervisning i förskolan. Sammanfattning och analys av tre års utvärdering

Utvärdering av FoU-programmet Undervisning i förskolan. Sammanfattning och analys av tre års utvärdering Utvärdering av FoU-programmet Undervisning i förskolan Sammanfattning och analys av tre års utvärdering 1 Utvärdering av FoU-programmet Undervisning i förskolan; Sammanfattning och analys Uppdragsgivare

Läs mer

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober

Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober Försöksverksamhet med praktiknära forskning i samverkan SUHF:s konferens om lärarutbildning 19 oktober Maria Jarl, Göteborgs universitet Nina Thelander, Karlstads universitet Johan Lithner, Umeå universitet

Läs mer

undervisning i förskolan Att ha flera strängar på sin lyra En sammanfattning av Ifous FoU-program och rapport 2019:1

undervisning i förskolan Att ha flera strängar på sin lyra En sammanfattning av Ifous FoU-program och rapport 2019:1 undervisning i förskolan Att ha flera strängar på sin lyra En sammanfattning av Ifous FoU-program och rapport 2019:1 FOU-PROGRAMMET UNDERVISNING I FÖRSKOLAN Vad är det att vara undervisande lärare i förskola?

Läs mer

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

SKA-boken. Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKA-boken Handbok i systematiskt kvalitetsarbete BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skollagen (2010:800) Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Vårt ansvar! nå högre måluppfyllelse för eleverna forma en förskola och skola som äger förmåga att vara relevant för sin samtid och kanske spjutspets mot en mer osäker framtid skapa en organisation som

Läs mer

Kvalitetsplan

Kvalitetsplan Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,

Läs mer

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

Bildningsförvaltningens IKT-strategi Bildningsförvaltningens IKT-strategi 2017-2020 Strategisk agenda Uppdrag: Systemavdelningen stödjer, inspirerar och vägleder skolledare, lärare och övrig personal i deras användande av digitala verktyg

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)

Utredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22) FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete i praktiken Jonas Andersson Anna Lindblom Upplägg 13:00 15:00 Forskningsbaserat arbetssätt i praktiken Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Dnr :6591 Beslut

Dnr :6591 Beslut kommun@ovanaker.se efter granskning av förskolans arbete med jämställdhet vid förskolorna Trollstugan och Fölet, Ovanåkers kommun. Box 23069, 104 35 Stockholm. Telefon: 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi

Läs mer

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Regionalt (RUC) Har haft samverkansavtal med 16 kommuner i 8 år RUC:s ledningsstämma Ledningsstämma/ledningsgrupp består av: - Samtliga skolchefer i avtalsområdet, en ledamot från Regionförbundet Västerbottens

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Fakulteten för lärande och samhälle 2014-05-19 Dnr LS 59-2014/498 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Malmö högskola har efter Universitets- och

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik

Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.

Läs mer

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Välkommen till RUC-råd!

Välkommen till RUC-råd! Välkommen till RUC-råd! RUC-råd, program 2 mars 2017 09.45 Ewa Bergh Nestlog, Linnéuniversitetet, presenterar forskningsmiljön Språk-, läs- och skrivutveckling Forskningsmiljön arbetar med flera olika

Läs mer

Karriärlärare16. Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR

Karriärlärare16. Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR Karriärlärare16 Konferens för karriärlärare, arrangerad av Skolverket, Lärarförbundet och LR Lärdomar från medelstor och stor kommuns implementering av karriärreformen samt vägar framåt Tony Mufic, Utbildningsdirektör

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Presentation av kommunbesöken hösten 2014 Piteå

Presentation av kommunbesöken hösten 2014 Piteå Presentation av kommunbesöken hösten 2014 Piteå 150313 Målbild för FoUI FoUI Norrbotten ska stärka samverkan inom och mellan kommunerna vad gäller kunskapsbildning inom socialtjänst, skola, kommunövergripande

Läs mer

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018 Ildico Hellman, Malin Gyunda EPA: ensam par alla E: Vilka teman tycker du framkommer i berättelsen som skulle vara intressanta

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer