LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN För att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling Backsippans förskola Gullvivans förskola Junibackens förskola Mariebergs förskola Smörblommans förskola Sunnanängs förskola Sunnadal

2 VISION Jag ska som barn eller vuxen gå till förskolan eller min arbetsplats och känna mig trygg. Jag vet att jag blir väl mottagen och är omtyckt för den jag är. Jag behöver aldrig känna oro för att bli utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling. I Sunnadals förskolor är arbetsglädjen hög bland vuxna. Barn och föräldrar känner trygghet! UPPRÄTTANDE AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Likabehandlingsplanen är gjord utifrån gällande lagar samt de riktlinjer som antagits i Karlskrona kommun. Planen är framtagen av likabehandlingsgruppen, i vilken samtliga förskolor i området är representerade genom likabehandlingsombud, resurspedagog och specialpedagog samt rektor. Processen har pågått under vårterminen 2009 och planen ska gälla för verksamhetsåret I arbetet har också hänsyn tagits till läroplanens mål vad det gäller barns inflytande. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. /Lpfö-98 DEFINITION AV BEGREPPEN Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, samt ålder. Både vuxna och barn kan bli utsatta för trakasserier. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders funktionshinder, sexuella läggning, med mera. Annan kränkande behandling Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. Både vuxna och barn kan bli utsatta för annan kränkande behandling. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till annan kränkande behandling. Befogade tillsägelser Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.

3 KARTLÄGGNING/NULÄGESANALYS Sunnadals förskolor är mångkulturella, det vill säga rika förskolor, med en hög andel flerspråkiga barn. Det innebär att det finns stora skillnader bland våra familjer då det gäller kultur, språk, tradition och historia. Dessa skillnader kan också innebära att det uppstår kulturkrockar i verksamheten. Miljöer i förskolan där det finns risk för att trakasserier och kränkningar kan uppstå ska särskilt uppmärksammas. Sådana miljöer kan vara toaletter, hallar, smårum samt utemiljöer. Kartläggning utifrån samtliga diskrimineringsgrunder Kön I förskolan kan det finnas rum som, utan pedagogisk medvetenhet, riskerar att befästa traditionella könsroller. I upptagningsområdet bor familjer med flera religiösa och kulturella bakgrunder. Det finns olika syn på könsroller och könsrollsrelaterade maktstrukturer såväl inom som utom familjerna. Förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats och det finns ont om manliga förebilder. Etnisk tillhörighet På förskolan finns barn från nästan alla världsdelar och det innebär en stor etnisk blandning, detta ser vi som en tillgång i likabehandlingsarbetet. Däremot saknas nästan helt personal med annat modersmål än svenska. Det finns i nuläget inget modersmålsstöd utöver det som personalen själva ger. Religion eller annan trosuppfattning Det finns familjer med olika trosuppfattningar i vårt område. Vi visar respekt för skillnader mellan dessa trosuppfattningar men ibland uppstår diskussioner vid till exempel högtider. Funktionshinder Det finns idag inga barn med grava fysiska funktionshinder på förskolan men ett barn med epilepsi. Ett fåtal av förskolornas lokaler är anpassade för rörelsehindrade. Vi har flera barn med neuropsykiatriska funktionshinder och allergier. Sexuell läggning I nuläget finns det ingen erfarenhet av eller vetskap om familjer inom HBT (Homo-Bi-Transsexualitet). Könsöverskridande Yngre barn har oftast inte en klar bild av könsöverskridande. I nuläget finns det ingen erfarenhet av eller vetskap om familjer med en självupplevd könsbild som inte tillhör vad som är vanligt. Ålder Ibland grupperas barn utifrån ålder, t ex vid speciella aktiviteter. I personalgruppen finns en bred spridning åldersmässigt, vilket upplevs positivt. Kartläggning utifrån annan kränkande behandling Vuxna glömmer emellanåt att ständigt vara goda förebilder för barnen. Vi ser ibland vikarier och elever som blir illa behandlade när barnen testar gränser. Barnen uppmärksammar ofta när någon kamrat eller de själva blir illa behandlade.

4 MÅL OCH ÅTGÄRDER Läroplan för förskolan /Lpfö-98 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Konkreta åtgärder för att motverka och förebygga diskriminering Kön Benämna rum med namn som inte befäster traditionella könsroller till exempel aktivitetsrum, sinnesrum istället för dockrum samt ha en hög medvetenhet vad det gäller val av pedagogiskt material i rummet. Ständigt ha pågående diskussioner med barn och föräldrar kring synen på könsroller. Medvetandegöra likabehandlingsarbetet både för manliga och kvinnliga vikarier, elever och andra vuxna. Etnisk tillhörighet Ta tillvara på tillfällen att tillsammans med barnen jämföra likheter och olikheter i det man gör i språk, utseende, traditioner, seder och vanor. Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och att samtidigt respektera andra. Ta tillvara på de tillfälliga personalresurser som finns kring modersmålsstöd. Religion eller annan trosuppfattning Hitta alternativa lösningar vid högtider och traditioner. Funktionshinder Medvetenhet i attityder och handling genom att anpassa verksamheten så att alla kan delta. Ta hjälp av andra instanser vid behov. Sexuell läggning Vi behöver skaffa oss mer kunskap kring familjer inom HBT (Homo-Bi- Transsexualitet). Undvika att förstärka heteronormer som det enda naturliga och självklara, till exempel genom litteratur. Könsöverskridande Det ska finnas ett brett utbud bland utklädningskläder och ett tillåtande bemötande i leken av de vuxna. Ålder Variera gruppsammansättningar. Ta tillvara och tydliggöra de fördelar åldersspridningen bland de vuxna innebär. Konkreta åtgärder för att motverka och förebygga annan kränkande behandling De vuxna på förskolan ska vara goda förebilder och ska alltså aldrig tala illa om kollegor, barn eller föräldrar. Pedagogerna ska samtala med barnen om det ändå hänt att någon blivit illa behandlad och förklara varför händelsen upplevts som kränkande för den som blivit utsatt.

5 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION All personal i verksamheten har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Det är viktigt att understryka att det enligt lagen är förbjudet för de vuxna i verksamheten att på något sätt kränka ett barn. Redan vid misstanke om att trakasserier eller kränkning förekommer ska detta uppmärksammas genom diskussion i arbetslaget. Efter ytterligare observationer vidtas de åtgärder som krävs utifrån nedanstående punkter. En situation mellan barn/barn Personal ingriper direkt och ansvarar för åtgärder Information till kollegor Samtal med inblandade barn Samtal med vårdnadshavare, både till den som har utövat kränkningen och den som blivit utsatt Resurspedagog och specialpedagog finns som stöd vid behov En bedömning görs av personal och resurspedagog/specialpedagog, om en handlingsplan ska upprättas Situationen tas upp i barnhälsoteamet, bestående av resurspedagog, specialpedagog och rektor samt BVC-sköterska En situation mellan barn/vuxen Personal ingriper direkt och ansvarar för åtgärder Samtal med den vuxne som blir utsatt Samtal med inblandade barn Samtal i arbetslaget Samtal med vårdnadshavare Erbjudande av stöd och handledning till den vuxne Information till rektor En situation mellan vuxen/barn Personal som uppmärksammat händelsen samtalar med den vuxne och ansvarar för åtgärder Samtal med barnet Information till kollegor Information till vårdnadshavare Information till rektor som ansvarar för utredning Bedömning görs av rektor om anmälan till annan myndighet bör göras En situation mellan vuxen/vuxen Rektor informeras och ansvarar för utredning Erbjudande av stöd och handledning Bedömning görs av rektor om anmälan till annan myndighet bör göras I samtliga situationer ska den konkreta händelsen, utredningar och åtgärder alltid dokumenteras och dateras. Utredningen ska allsidigt belysa händelsen och analysera orsaken till denna. Beroende på händelsens omfattning och vilka vuxna som är inblandade (elever/studenter/kollegor) bedöms hur många av åtgärderna som krävs.

6 KOMMUNIKATION/INFORMATION Likabehandlingsarbetet förankras hos barnen genom det ständigt pågående värdegrundsarbetet som tydliggörs i kvalitetsredovisningen. Alla föräldrar och nyanställd personal samt elever/studenter ska informeras om innehållet i likabehandlingsplanen. Samtliga arbetslag ska ha en punkt på dagordningen för arbetslagsträffarna där den sociala arbetsmiljön, för både barn och vuxna, diskuteras och dokumenteras. Var och en måste ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar. Likabehandlingsarbetet redovisas även i kvalitetsredovisningen. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING För att få en bild av hur situationen ser ut bland barnen och för att kunna följa upp resultaten av det pågående arbetet ska observationer och intervjuer göras kontinuerligt. En kartläggning av personalens situation ska göras regelbundet enligt kommunens riktlinjer. Resultatet av kartläggningen följs upp och åtgärdas vid behov. Föräldrar involveras i likabehandlingsarbetet under utvecklingssamtalen. I samband med kvalitetsredovisningen i maj gör likabehandlingsgruppen en ny kartläggning/nulägesanalys med nya mål och åtgärder vid behov. Likabehandlingsplanen gäller sedan under kommande verksamhetsår. LIKABEHANDLINGSGRUPPEN SUNNADALS FÖRSKOLOR Kerstin Michaelsson Backsippans förskola Annelie Hansson Backsippans förskola Linda Corneliusson Gullvivans förskola Heidi Dahlstedt Junibackens förskola Marie Midlöv Mariebergs förskola Anita Hellman Smörblommans förskola Ann-Margreth Andersson Sunnanängs förskola Yvonne Hasselberg Resurspedagog Annika Karlsson Specialpedagog Susanne Trossö Vik rektorsassistent