TERTIALRAPPORT PER APRIL 2014

Transkript

1 TERTIALRAPPORT PER APRIL 2014

2 (20) Innehåll 1. TERTIALBOKSLUT PER APRIL Resultaträkning Balansräkning Styrelsens och nämndernas resultat i korthet PROGNOS HELÅR Resultaträkning Ekonomisk översikt Styrelsens och nämndernas prognostiserade budgetavvikelse Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Skattefinansierat Tekniska nämnden Vatten och avlopp Tekniska nämnden Avfall Miljö- och bygglovsnämnden Förskola och grundskola (Bun) Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Transport och verkstad (Ten) Fastighet (Ten) Investeringsredovisning... 19

3 (20) 1. TERTIALBOKSLUT PER APRIL 1.1. Resultaträkning Resultaträkningen nedan visa tertialbokslutet per april. Som jämförelse visas också motsvarande period för de två föregående åren. Resultaträkning, mnkr Tertialbokslut Tertialbokslut Tertialbokslut Verksamhetens intäkter 305,2 295,9 242,3 Verksamhetens kostnader , , ,3 Avskrivningar -64,2-49,6-49,5 Verksamhetens nettokostnader -957,1-951,5-973,5 Skatteintäkter, not 1) 928,6 903,6 864,2 Gen. Statsbidrag och utjämning, not 2) 154,9 146,4 125,9 Finansiella intäkter 11,7 10,4 7,6 Finansiella kostnader -17,3-23,7-16,5 Resultat, not 3) 120,8 85,2 7,7 Noter ) Skatteintäkter Kommunalskatt 928,5 904,7 846,2 Slutavräkning föregående år -2,6 5,0 7,2 Prognos slutavräkning 2,7-6,1 10,8 Summa 928,6 903,6 864,2 2) Gen. Statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 59,4 56,0 41,3 Strukturbidrag 2, Införandebidrag 26, Kostnadsutjämning 40,7 57,0 50,1 Regleringsbidrag/avgift 5,3 10,3 11,0 Fastighetsavgift 33,3 32,6 32,5 Utjämning LSS -12,2-9,5-9,0 Summa 154,9 146,4 125,9 3) Periodens resultat Periodens resultat enl resultaträkningen 120,8 85,2 7,7 Avgår realisationsvinster -59,5-64,2-6,7 Sänkt diskonteringsränta, pensioner 0,0 8,3 0,0 Periodens resultat enl balanskravet 61,3 29,3 1,0 Periodens resultat positivt Periodens resultat uppgår till 120,8 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat var 85,2 mnkr för år och 7,7 mnkr för år Av resultatet 2014 är 59,5 mnkr av engångskaraktär, s k jämförelsestörande poster, nämligen inkomster från markförsäljning. År respektive 2012 ingick realisat-

4 (20) ionsvinster från markförsäljning med 64,2 respektive 6,7 mnkr. År ingick dessutom kostnader om 8,3 mnkr för sänkt diskonteringsränta för pensioner. Periodens resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår således till 61,3 mnkr. Motsvarande resultat år var 29,3 och 1,0 mnkr år Resultatet innebär att balanskravet klaras. Balanskravsresultatet är 61,3 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med samma period med 5,6 mnkr (0,6 procent) medan skatteintäkter (inkl generella statsbidrag och utjämning) ökar med 33,5 mnkr (3,2 procent) och finansnettot förbättras med 7,7 mnkr. Exklusive jämförelsestörande poster ökar verksamhetens nettokostnader med 2,6 mnkr (0,3 procent). Motsvarande period föregående år ökade verksamhetens nettokostnader (exkl realisationsvinster) med 35,5 mnkr (3,6 procent). Verksamhetens intäkter ökar med 9,3 mnkr (+3,1 procent) jämfört med. Exklusive jämförelsestörande poster minskar intäkterna med 14,0 mnkr (+6,0 procent). Verksamhetens kostnader ökar med 0,3 mnkr jämfört med. Motsvarande period var ökningen var 31,5 mnkr (2,7 procent). Förändringen av semesterlöneskulden har satts till noll. Periodens avskrivningar är satta till periodens budget. Anledningen att det faktiska värdet inte redovisas är att på grund av förändring i redovisningslagen införs under 2014 en ny redovisningsprincip i kommunen; komponentavskrivningar när det gäller anläggningstillgångar. Det innebär att t ex fastigheterna kommer att få förändrade avskrivningstider. Idag skrivs en fastighetsinvestering av på samma antal år oavsett vilken typ av komponenter som ingår. Från 2014 delas investeringarna istället upp per komponent, t ex stomme, tak, fasader och dess livslängd. I dagsläget är det svårt att förutsäga, vilka effekter det kommer att innebära. Skatteintäkter och utjämningsbidrag ökar Skatteintäkterna ökar med 25,0 mnkr (2,8 procent) jämfört med samma period. Skatteintäkterna är beräknade efter Svenska Kommunförbundets senaste prognos. Prognosen innebär en slutavräkning för med -2,6 mnkr och för 2014 med +8,2 mnkr. Tertialbokslutet har avräknats 2,6 mnkr avseende prognosen för års slutavräkning och tillförts 2,7 mnkr (33 procent av prognosen) för 2014 års slutavräkning. För generella statsbidrag och utjämning är nettot ett bidrag på 154,9 mnkr, en ökning med 8,5 mnkr (5,8 procent). Bidraget från inkomstutjämningen ökar med 3,4 mnkr medan bidraget från kostnadsutjämningen minskar 16,3 mnkr. Till år 2014 gjordes justeringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet. I systemet för inkomstutjämning sänktes avgiftsnivån för de kommuner som har ett skatteunderlag som överstiger 115 procent till 60 procent i intervallet mellan 115 och 125 procent. Detta medför att systemet tillförs mindre pengar än tidigare och att kommuner som har ett skatteunderlag som understiger 115 procent och får ett bidrag

5 (20) från systemet får en bidragsminskning. För att kompensera för detta infördes ett strukturbidrag i systemet. Järfälla erhåller ett bidrag om 7,2 mnkr år 2014, varav 2,4 mnkr ingår i periodens resultat. I systemet för kostnadsutjämning gjordes korrigeringar i alla delmodeller. För kommuner som får en bidragsminskning med anledning av förändringen infördes ett införandebidrag. Bidraget ger en kompensation så att förlorande kommuner inte ska få en bidragsminskning på mer än 250 kronor per invånare och år. Järfälla, som är förlorare på systemförändringen, erhåller ett bidrag på 78,0 mnkr år 2014, varav 26,0 mnkr ingår i periodens resultat. Finansnettot Finansnettot är 5,6 mnkr, en förbättring med 7,7 mnkr jämfört med. ingick en kostnad om totalt 6,7 mnkr för sänkt diskonteringsränta i pensionsskulden. Rensat för denna kostnad är resultatet 1,0 mnkr bättre än motsvarande period.

6 (20) 1.2. Balansräkning Tabellen nedan visar periodens balansräkning och som jämförelse balansräkningen vid bokslut och motsvarande period föregående år. Balansräkning, mnkr Tertialbokslut Tertialbokslut Tillgångar Anläggningstillgångar 3677,6 3533,9 3221,5 Mark, byggnader och tekn anläggn 3205,3 3269,5 2905,4 Maskiner och inventarier 100,2 106,2 101,0 Investeringar och avskrivningar som inte fördelats ovan 213,9-60,0 Övr. finansiella tillgångar 118,2 118,2 115,1 Långfristiga fordringar 40,0 40,0 40,0 Omsättningstillgångar 949,5 844,4 895,9 Förråd 1,7 1,6 2,0 Fordringar 148,3 192,4 206,2 Kortfristiga placeringar 477,4 469,3 455,4 Kassa och bank 322,1 181,1 232,3 Summa tillgångar 4627,1 4378,3 4117,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 2076,9 1956,1 1813,1 Ingående eget kapital 1956,1 1727,9 1727,9 Periodens resultat 120,8 228,2 85,2 Avsättningar 299,2 294,6 272,0 Avsättningar för pensioner och liknade förpliktelser 299,2 294,6 272,0 Skulder 2251,0 2127,6 2032,3 Långfristiga skulder 954,5 1026,9 1054,5 Kortfristiga skulder 1296,5 1100,7 977,8 Summa eget kapital, avsättinngar och skulder 4627,1 4378,3 4117,4 Ansvarsförbindelse - pensioner 1693,3 1763,1 1771,8 Borgensåtaganden 1057,1 1058,1 1522,0 Leasingavtal 3,0 3,0 2,9 Låneskulden minskar Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till mnkr. Per uppgick den till mnkr. Ytterligare upplåning om 400 mnkr planeras under året. Kapitalförvaltningen Marknadsvärdet på kapitalförvaltningen (inklusive upplupna räntor) var 520,8 mnkr Vid utgången av var motsvarande värde 504,0 mnkr.

7 (20) Pensionsavsättningarna ökar Avsättningarna för pensioner i balansräkningen som vid utgången av uppgick till 294,6 mnkr (inkl löneskatt) har ökat till 299,2 mnkr i enlighet med den beräkning av pensionsskuld och avsättning som erhölls från KPA i januari. Den gamla pensionsskulden (intjänad t o m 1997) som redovisas som ansvarsförbindelse minskar med 69,8 mnkr (inkl löneskatt) och är 1 693,3 mnkr per Investeringsutgifterna ökar Investeringsutgifterna för perioden var 279,4 mnkr och inkomsterna 65,4 mnkr. Nettot var således 213,9 mnkr. Motsvarande period var utgifterna 196,4, inkomsterna 70,2 och nettot 126,2 mnkr Styrelsens och nämndernas resultat i korthet I tabellen nedan redovisas nämndernas resultat för perioden. Som jämförelse visas också föregående års tertialbokslut per april samt bokslutet. NÄMND NETTOAVVIKELSE, mnkr Tertialbokslut Tertialbokslut Kommunstyrelsen 8,6 2,4 7,0 Barn- och ungdomsnämnden 0,8 7,1 9,2 Utbildningsnämnden 1,3-1,8 1,9 Kultur- och fritidsnämnden 0,9 1,0 1,1 Socialnämnden 8,5-0,6 2,7 Familjerättsnämnden 0,2 0,2 0,1 Tekniska nämnden Skattefinansierat 10,4-5,7-5,3 Tekniska nämnden Vatten och avlopp 3,9-0,8-8,2 Tekniska nämnden Avfall 0,0 0,0 0,0 Miljö- och bygglovsnämnden 5,4 2,0 1,9 Delsumma 40,0 3,8 10,4 Egen regi Förskola och grundskola (Bun) 11,6 4,6-11,6 Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) 1,1-1,3-30,2 Kultur och fritid (Kun) 1,1 1,8 1,3 Vård och omsorg (Son) 9,7 2,7 0,3 Stöd och behandling (Son) 0,3-0,1-1,1 Transport och verkstad (Ten) 1,1 1,3 0,7 Fastighet (Ten) 25,2 4,7 7,4 Delsumma 50,2 13,7-33,2 Resultatregleringsanslag 0,0 13,0 TOTALT 90,3 17,5-9,9 Bakomliggande decimaler kan göra att delsummeringar inte stämmer.

8 (20) Som framgår av ovan redovisar samtliga nämnder överskott. Det största överskottet finns hos tekniska nämndens skattefinansierade verksamhetsområden. Även samtliga utförarförvaltningar redovisar överskott. De största överskotten redovisas för fastighet samt förskola och grundskola. Budgetavvikelsen för i huvudsak Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden och Fastighet är dock för hög då kapitalkostnader (med anledning av förändring av redovisningsprinciperna enligt ovan) endast belastat resultatet för två av fyra månader. Den sammantagna budgetavvikelsen ovan torde vara i storleksordningen 40 mnkr för hög. 2. PROGNOS HELÅR Resultaträkning För att redovisa en helhetsbild av kommunens total ekonomiska läge redovisas i resultaträkningen en prognos över årets utfall jämfört med aktuell budget och föregående års bokslut. Resultaträkning, mnkr Prognos Prognos 1 Aktuell budget 2014 Verksamhetens intäkter 888,4 926,8 733,6 972,2 Verksamhetens kostnader , , , ,2 Avskrivningar -192,5-164,2-192,5-158,7 Verksamhetens nettokostnader , , , ,7 Skatteintäkter 2 791, , , ,0 Gen statsbidrag och utjämning 464,5 439,1 463,2 440,7 Finansiella intäkter 24,1 23,5 22,4 34,4 Finansiella kostnader -58,8-78,9-65,5-79,2 Årets resultat 130,7 170,0 0,1 228,2 I prognos och bokslut och prognosen för 2014 ingår några poster av engångskaraktär, s.k jämförelsestörande poster, nämligen realisationsvinster och år sänkt diskonteringsränta. Nedan framgår resultatet avstämt mot balanskravet och det justerade resultatet efter markförsäljningar. Avstämning mot balanskravet, mnkr Prognos Prognos 1 Aktuell budget 2014 Årets resultat enl. resultaträkning 130,7 170,0 0,1 228,2 - avgår realisationsvinster -135,0-200,1 0,0-207,0 Sänkt diskonteringsränta pensioner 0,0 25,1 0,0 25,1 Årets resultat enligt blanskravet -4,3-5,0 0,1 46,3

9 (20) 2.2. Ekonomisk översikt Årets resultat prognostiseras till 130,7 mnkr. Motsvarande resultat i års bokslut var 170,0 mnkr. I bokslut och prognosen för 2014 ingår några jämförelsestörande poster, det vill säga poster som försvårar jämförelser mellan åren. Dessa är realisationsvinster med 207,0 mnkr och 135,0 mnkr i årets prognos. I bokslut prognosen för ingår dessutom kostnader med anledning av ändrad diskonteringsränta med 25,1 mnkr. Realisationsvinster och ändrad diskonteringsränta ska inte tas med vid avräkning mot det lagstadgade balanskravet. Det justerade årets resultat som ska avräknas mot balanskravet blir därmed -4,3 mnkr. Kommunen kommer med ett sådant resultat vare sig klara balanskravet eller nå det ekonomiska målet om 0,1 mnkr. Det prognostiserade årets resultat innebär att åtgärder behöver vidtas för att kommunen ska nå det ekonomiska målet. Orsaken till det prognostiserade underskottet är underskott för verksamheten med 16,9 mnkr. För skatter och utjämningssystem prognostiseras ett överskott på 4,0 mnkr och för finansnettot ett överskott på 8,4 mnkr. Jämfört med bokslut beräknas verksamhetens nettokostnader (exklusive reavinster/markförsäljning) att öka med 151,5 mnkr (4,9 procent) och skatteintäkter etc öka med 115,9 mnkr (3,7 procent). Styrelsens, nämndernas och produktionens prognoser För styrelse och nämnder är årsprognosen 18,2 mnkr. Tre av åtta nämnder och tre av sju egenregiförvaltningar prognostiserar underskott på driftbudgeten. De största negativa prognostiserade budgetavvikelserna är hänförliga till barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Det prognostiserade underskottet för barn- och ungdomsnämnden avser både beställarsidan (-6,8 mnkr) och utförarsidan (-7,3 mnkr). På beställarsidan består underskottet till största del av expansionskostnader inom förskola och för utförarsidan av kostnader för löneökning utöver budget. Även det prognostiserade underskottet för utbildningsnämnden avser både beställarsidan (-3,2 mnkr) och utförarsidan (-11,0 mnkr). På beställarsidan består underskottet i huvudsak av högre genomsnittskostnad per elev än budgeterat. För utförarsidan beror underskottet av minskade intäkter till följd av vikande elevunderlag. Närmare kommentar till respektive nämnds prognos redovisas nedan.

10 (20) Centrala åtaganden För gemensamma kostnader prognostiseras ett samlat överskott på 1,4 mnkr enligt nedan. CENTRALA ÅTAGANDEN NETTOAVVIKELSE, mnkr Prognos 1 Intern ränta 0 Pensionsutbetalningar, avsättningar och löneskatt 0 Arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg + 1,4 Semesterlöneskuldförändring 0 SUMMA + 1,4 Intern ränta som avser verksamhetens ersättning till finansförvaltningen har med nämndernas investeringsprognoser som utgångspunkt beräknas bli enligt budget. För pensionsbudgeten prognostiseras bli enligt budget i enlighet med en beräkning som erhölls från KPA i januari. Den gamla pensionsskulden (intjänad t o m 1997) som redovisas som ansvarsförbindelse beräknas minska med 69,8 mnkr till 1 693,3 mnkr (inklusive löneskatt). En ny beräkning av pensionsskuld och avsättning erhålls från KPA i september. För arbetsgivaravgifter och personalomkostnadspålägg prognostiseras ett samlat överskott på 1,4 mnkr. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna har förutsatts att bli enligt budget, en ökning med 33,8 mnkr. Ovan nämnda förändring om övergång till komponentavskrivning för anläggningstillgångar medför en viss osäkerhet i prognosen. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) beräknas bli 4,0 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med bokslut ökar skatteintäkter etc med 3,7 procent. Skatteintäkterna är beräknade efter Svenska Kommunförbundets senaste prognos. Prognosen innebär att skatteintäkterna, inklusive slutavräkningar för och 2014, totalt blir 2,7 mnkr bättre än budget. Hur slutavräkningarna exakt kommer att påverka bokslut 2014 blir inte klart förrän i december när det definitiva taxeringsutfallet för föreligger. Nettot för generella statsbidrag och utjämning prognostiseras att bli 1,3 mnkr bättre än budgeterat.

11 (20) Jämfört med bokslut beräknas nettot för generella statsbidrag och utjämning förbättras med 23,8 mnkr (5,4 procent). Finansnetto Finansnettot som budgeterats till -43,1 mnkr prognostiseras nu till 34,7 mnkr. Jämfört med bokslut beräknas finansnettot förbättras med 10,1 mnkr. I bokslutet för ingick en jämförelsestörande post, kostnader för sänkt diskonteringsränta, med 25,1 mnkr. Exklusive denna försämras finansnettot med 15,0 mnkr. Årets resultat Som framgår prognostiseras årets justerade resultat till -4,3 mnkr vilket är 4,4 mnkr sämre än budget. Inklusive reavinster är resultatet 130,7 mnkr. Investeringar Investeringsbudgeten beräknas ge ett överskott på netto 311,0 mnkr. Inkomsterna underskrider budget med 32,7 mnkr och utgifterna beräknas ge ett överskott om cirka 344 mnkr. Båda avvikelserna beror på tidsmässiga förskjutningar, på utgiftssidan i allt väsentligt inom tekniska nämndens verksamhetsområden.

12 (20) 2.3. Styrelsens och nämndernas prognostiserade budgetavvikelse I nedanstående tabell redovisas en sammanställning av styrelsens och nämndernas prognostiserade budgetavvikelse samt det prognostiserade resultatet för verksamheterna i egen regi. Som jämförelse visas prognos 1 (per april) samt bokslut föregående år. Nettokostnder, mnkr Prognos Prognos 1 Kommunstyrelsen 0,0 0,0 7,0 Barn- och ungdomsnämnden -6,8 6,8 9,2 Utbildningsnämnden -3,2-9,2 1,9 Kultur- och fritidsnämnden 0,8 0,8 1,1 Socialnämnden -2,3 0,0 2,7 Familjerättsnämnden 0,0 0,0 0,1 Tekniska nämnden Skattefinansierat 0,0-5,5-5,3 Tekniska nämnden Vatten och avlopp 11,6-7,6-8,2 Tekniska nämnden Avfall 0,0 0,0 0,0 Miljö- och bygglovsnämnden 0,0 0,0 1,9 Delsumma 0,1-14,7 10,4 Egen regi Förskola och grundskola (Bun) -7,3-10,2-11,6 Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) -11,0-16,0-30,2 Kultur och fritid (Kun) -0,7 0,5 1,3 Vård och omsorg (Son) 0,7-6,8 0,3 Stöd och behandling (Son) 0,0 0,0-1,1 Transport och verkstad (Ten) 0,0 0,0 0,7 Fastighet (Ten) 0,0 0,0 7,4 Delsumma -18,3-32,5-33,2 Resultatregleringsanslag 0,0 13,0 13,0 TOTALT -18,2-34,2-9,9 Nedan beskrivs de beräknade avvikelserna Kommunstyrelsen För kommunstyrelsen prognostiseras ett nollresultat. Prognosen för året är att politisk verksamhet ger ett minus om ca 2 mnkr i huvudsak beroende på att de politiska partierna avser att använda en del av sitt egna kapital. För kommungemensam verksamhet och fastighetsförvaltning är prognosen +-0, för Räddningstjänsten ett mindre + och för kommunstyrelseförvaltningen ca +2 mnkr, i huvudsak beroende på att kostnaderna för yrkesintroduktion inte bedöms förbruka hela budgeten.

13 (20) Totalt för kommunstyrelsen är prognosen ett nollresultat men det finns stora osäkerheter i underlaget Barn- och ungdomsnämnden Nettoavvikelse: -6,8 mnkr. Avvikelsen består av underskott för Förskola/familjedaghem, -8,4, och Utbildning, -2,8 mnkr samt överskott för Fritidshem och klubb, +3,3, Politisk ledning +1,0 och Kansli +0,2 mnkr. Barn- och ungdomsnämnden prognostiserar ett underskott på 6,8 mnkr. Underskottet beror till största del på expansionskostnader inom förskolan och till mindre del på volymer inom förskola och grundsärskola som i prognosen är fler än budgeterat. Osäkerhetsfaktorer är barn- och elevantal för höstterminen i de olika programområdena, lokalkostnader samt kostnader för IT. Helårsprognosen för förskola och familjedaghem pekar mot ett underskott på 8,4 mnkr. Intäkterna i form av avgifter och momsbidrag beräknas bli 1,6 mnkr högre än budgeterat. Samtliga kostnadsökningar är volymrelaterade. Kostnaden för peng beräknas bli 2,8 mnkr högre än budgeterat vilket motsvarar 26 barn. Lokalkostnaderna beräknas bli 8,8 mnkr högre än budgeterat, vilket beror på kommunens expansion. Övriga kostnader beräknas understiga budget med 1,6 mnkr. Helårsprognosen för programområdet fritidshem och fritidsklubb pekar mot ett överskott på 3,3 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,3 mnkr högre än budget beroende på högre intäkter för avgifter och interkommunal ersättning medan statsbidraget för maxtaxa blir lägre än budgeterat. Kostnaden för peng beräknas bli 1,5 mnkr lägre än budget vilket motsvarar 36 elever. Lokalkostnaderna för fritidsklubb beräknas bli 1,1 mnkr lägre än budgeterat. Övriga kostnader beräknas bli 0,4 mnkr högre än budgeterat. Helårsprognosen för programområdet utbildning pekar mot ett underskott på 2,8 mnkr. Intäkterna beräknas bli 0,2 mnkr högre än budgeterat vilket beror på högre interkommunal ersättningar från särskolan. Kostnaden för peng beräknas bli 3,1 mnkr lägre än budgeterat. Högre volymer inom grundsärskolan (9 elever) gör att kostnaderna för elevpeng blir högre än budgeterat. Lokalkostnaderna beräknas bli 1,8 mnkr lägre än budget. Övriga kostnader beräknas överstiga budget med 1,7 mnkr och det beror främst på högre kostnader för barn i behov av särskilt stöd. Volymer Verksamhet/antal Budget Prognos Avvikelse Förskola/familjdaghem 1-3 år Förskola/familjdaghem 4-5 år Förskola/familjedaghem 6-9 år Fritidshem 6-9 år Förskoleklass Grundskola Grundsärskola

14 (20) Utbildningsnämnden Nettoavvikelse: -3,2 mnkr. Avvikelsen består av prognostiserat underskott för Gymnasieutbildning, -8,5, och överskott för Vuxenutbildning, +5,3, mnkr. Årsprognosen för Gymnasieutbildning är ett underskott om 8,5 mnkr. Antalet elever beräknas öka i förhållande till budgeten med 13 elever. Volymerna regleras efter årsbokslutet med kommunstyrelsen. Detta beräknas medföra att nämnden ska kompenseras med 1,1 mnkr. Resterande del av underskottet beror på att gymnasieutbildningen enligt nämnden inte har en budget i balalans. Hösten genomfördes därför en utredning som visade att minskande intäkter var den största orsaken till ökade nettokostnader och att nämnden inte kan påverka kostnaderna. et för blev ett underskott om tkr. Kansliet har lämnat förslag till budget för 2015 där det föreslås ett tillskott till gymnasieanslaget för att få budgeten i balans. Årsprognosen för Vuxenutbildning redovisar ett överskott om 5,3 mnkr. Detta beror på att kostnaderna för sfi och grundläggande vuxenutbildning beräknas minska. För grundläggande vuxenutbildningen beräknas platserna minska med 15 platser. I övrigt beräknas vuxenutbildningen fylla platserna. Sfi har ökat kraftigt de senaste åren. Därför tillsköt kommunstyrelsen 6,3 mnkr i budget Från att årligen ha ökat med 25 procent har kostnaderna planat ut. Till och med april ligger kostnaderna på samma nivå som. Intäkterna från Migrationsverket har ökat något. Prognosen för sfi visar ett överskott om 4,7 mnkr för året. Volymerna för grundläggande vuxenutbildning och sfi regleras efter årsbokslutet med kommunstyrelsen. Detta beräknas medföra att nämnden ska återbetala 5,3 mnkr för grundläggande vuxenutbildning och sfi. Antal Järfällaungdomar i Prognos Budget gymnasieutbildning helår Avvikelse Egen regi Extern regi Summa Gymnasiesärskola Vuxenutbildning antal helårsstudieplatser Grundläggande Gymnasial Yrkesvux - statsbidrag Svenska för invandrare Svenska för invandrare - flykting Särvux

15 (20) Kultur- och fritidsnämnden Nettoavvikelse: +0,8 mnkr. Överskottet beror på att medel för oförutsedda utgifter inte beräknas användas under året Socialnämnden Nettoavvikelse: -2,3 mnkr. I resultatet återfinns överskott för Äldreomsorg, +9,1, Funktionshinder, +2,3 och Bostadsanpassning, +0,4 mnkr samt underskott för Individ- och familjeomsorg, - 12,0, och Arbetsmarknadsåtgärder -2,0. Äldreomsorgens Överskott beror främst av lägre antal hemtjänsttimmar än budgeterat. Överskottet minskar på grund av ökat behov av köpta platser. Inom Funktionshinders prognostiseras överskott för sysselsättning och bostad med särskild service. Det totala överskottet minskas på grund av prognostiserat underskott inom timrelaterat stöd. Underskottet för Individ- och familjeomsorg beror på högt inflöde av anmälningar inom barn och ungdom. Inom vuxen bedöms det att LVM kommer att minska i antal i jämförelse med föregående år. Inom ekonomiskt bistånd prognostiseras ett överskott. För Arbetsmarknadsåtgärder prognostiseras underskott beroende engångsposter för lönebidrags- och nystartsjobb. Nämnden redovisar ett antal åtgärder som vidtagits för att nå en ekonomi i balans. Volymer ÄLDREOMSORG Budget Prognos Avvikelse mot budget Hemtjänst, utförda timmar egen regi extern regi Antal dygn särskilt boende egen regi extern regi Antal dygn köpta platser

16 (20) FUNKTIONSHINDER Budget Prognos Avvikelse mot budget Timrelaterat stöd, antal timmar totalt (exkl. LASS) Hemtjänst Boendestöd Personlig assistans, LSS Avlösarservice SoL/LSS Ledsagarservice SoL/LSS Personlig assistans, LASS Bostad med särskild service SoL/LSS (barn och vuxna), antal personer INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Budget Prognos Avvikelse mot budget Vuxna HVB-placeringar (inkl famhem) -antal vårddygn Barn- och unga HVB-placeringar -antal vårddygn Ekonomiskt bistånd Jan Feb Mars April Bruttokostnad, mnkr 5,7 5,8 6,3 6,3 Antal hushåll Bistånd per hushåll, kr Familjerättsnämnden Nämnden prognostiserar ett nollresultat Tekniska nämnden Skattefinansierat Den skattefinansierade verksamheten prognostiserar ett nollresultat. Prognosen är något osäker beroende på hur kommunens expansion kommer att påverka Bygg- och miljöförvaltningen efter sommaren Tekniska nämnden Vatten och avlopp För vatten- och avloppsverksamheten prognostiserar ett överskott om +17 mnkr. Av överskottet redovisas 11,6 mnkr i resultaträkningen för att reglera det negativa egna kapitalet om -11,6 mnkr. Resterande del av överskottet påverkar inte resultatet utan

17 (20) redovisas i balansräkningen som en skuld till VA-kollektivet. Detta i enlighet med Rekommendation 18 som säger att ett positivt resultat ska redovisa som en skuld till VA-kollektivet. Prognosen påverkas i stort sätt av höjningen av taxan. Taxehöjningen ska täcka ökande kostnader orsakade av höjt pris för inköp av vatten, ökande volymer och ökande kapitalkostnader med anledning av intensiva ledningsrenoveringar Tekniska nämnden Avfall För avfall prognostiseras ett nollresultat för 2014 i enlighet med rekommendationen för redovisning av avgiftsfinansierade verksamheter Nya taxan har i huvudsak syftet att stimulera till önskat miljöbeteende i enlighet med Avfallsplan Långsiktigt förväntas att sorteringen av avfallet ska öka och den totala avfallsmängden ska minska. Den önskade beteendeförändringen förväntas, över tid, orsaka en minskning av intäkter då sorteringen av matavfallet subventioneras av kommunen. Meningen är att kommande underskott ska balanseras genom den ackumulerade skulden till avfallskollektivet på 8 mnkr. I maj tas sopsugen i Barkarbystaden i drift. Nya avfallstaxan från 2014 förväntas att täcka kommande kostnader för driften. Viss osäkerhet i prognosen beror på att ingen tidigare erfarenhet finns av en sopsugsanläggning med kommunalt huvudmannaskap Miljö- och bygglovsnämnden Nämnden prognostiserar ett nollresultat. Nämnden bedömer att årsprognosen för 2014 inte kommer att avvika från årets budget. Bygglovsenheten resultat för helåret beräknas nå budgeterat nollresultat. Enhetens intäkter varierar beroende på antal och vilken typ av ärenden, som inkommer. En viss osäkerhet råder kring årsprognosen på grund av uppstartskostnader i samband med kommunens expansion. Miljö- och hälsoskydd prognostiserar ett nollresultat, enlig budget för I dagsläget är det dock osäkert hur uppstartskostnader för kommunens expansion kommer att påverka 2014 års resultat Förskola och grundskola (Bun) Nettoavvikelse: -7,3 mnkr. För- och grundskolor prognostiserar ett helårsresultat om -7,3 mnkr, vilket är 4,3 mnkr sämre än budget men 2,8 mnkr bättre än föregående års bokslut. Att det budgeterade resultatet är negativt beror på att nämnden redan inför året godkänt ett underskott. Kostnader för löneökning utöver budget beräknas till ca 5 mnkr för Några resultatenheter räknar med att kunna hantera detta inom ordinarie budgetram men flertalet gör det inte. Det innebär att ett antal enheter alltså redovisar negativa resultatavvikelser i sina helårsprognoser. Centralt inom FoG reserverades dock budgeterade

18 (20) medel om 2 mnkr för detta som i viss mån kan kompensera för den faktiska löneökningen. I övrigt avviker enheternas prognostiserade resultat mycket lite från budget med ett undantag. Söderhöjdens för- och grundskolor rapporterar en resultatprognos om -3,4 mnkr för helåret. Ett antal åtgärder har vidtagits för att enheten ska komma till en ekonomi i balans Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) Nettoavvikelse: -11,0 mnkr. Avvikelsen består av underskott för Mälargymnasiet, -9,0, NT-gymnasiet, -1,5 och YTC -0,5 mnkr. Samtliga underskott beror på vikande elevunderlag. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att till nästa nämndsammanträde lägga förslag till finansiering av beräknat underskott Kultur och fritid (Kun) Nettoavvikelse: -0,7 mnkr. Avvikelsen består av underskott för Järfälla kultur, -0,5, och Järfälla bibliotek, -0,2 mnkr. Övriga enheter prognostiserar ett nollresultat. Järfälla kulturs underskott som avser åtgärder för tre skulpturer vid Görvälns slott, fullföljande av ett utvecklingsarbete Generic Learning Outcomes, arbetsmiljöåtgärder på AV-centralen samt en extrasatsning på kontaktering av strömmande medier kommer att finansieras av eget kapital Vård och omsorg (Son) Nettoavvikelse: + 0,7 mnkr. Vård och omsorgs prognos visar på ett överskott med 0,7 mnkr. Osäkra faktorer i prognosen är volymerna inom kundvalsverksamheterna och uttag av semester då det är svårt att veta i vilken omfattning den tas ut och när på året det sker. Erfarenheter visar att behovet av vikarier varierar mellan åren. Utfallsprognosen för hela året bygger på de verksamhetsvolymer som är kända den 1 maj Stöd och behandling (Son) Stöd och behandling prognostiserar ett nollresultat. Prognosen är dock osäker beroende på svårigheter i att uppskatta de volymer beställaren kommer att ge i uppdrag samt eventuella förändringar inom den statliga arbetsmarknadspolitiken.

19 (20) Transport och verkstad (Ten) Transport och verkstad prognostiserar ett nollresultat. Att prognosen är noll, trots det positiva tertialresultatet, beror främst på att underlaget inför hösten är mycket oklart samt att verksamheten går på sparlåga under sommarmånaderna då få barn har behov av skolskjuts Fastighet (Ten) För Fastighet prognostiseras ett nollresultat. Viss osäkerhet råder för årsprognosen. Det är framförallt kostnaderna för branden i Fjällenskolan, som i dagsläget uppgår till 5,1 miljoner kr, oförutsedda händelser framåt samt hur kommande vinter blir.

20 (20) 2.4. Investeringsredovisning Budgetavvikelse, mnkr Prognos Prognos 1 Kommunstyrelsen, inkomster -32,7-297,0-82,7 Kommunstyrelsen, utgifter 2,7-2,5 3,4 Ks förfogandeanslag 0,0 0,0 9,3 Ksau förfogandeanslag fastigheter 0,0 0,0 7,6 Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden 2,0-0,8 1,7 Familjerättsnämnden 0,0 0,0 0,1 Tekniska nämnden 51,8 42,6 97,8 Miljö- och bygglovsnämnden 0,0 0,2 1,4 Delsumma 23,8-257,5 38,6 Egen regi Förskola och grundskola (Bun) 0,6 0,0 1,6 Gymnasieskola och vuxenutbildning (Ubn) 0,2 3,7 4,8 Kultur och fritid (Kun) 0,7 2,4 3,3 Vård och omsorg (Son) 0,0 0,0 0,4 Stöd och behandling (Son) 0,0 0,0 0,1 Transport och verkstad (Ten) 0,0 0,0 0,2 Fastighet (Ten) 285,7 176,9 239,2 Delsumma 287,2 183,0 249,6 TOTALT 311,0-74,5 288,2 Kommunstyrelsen Nettoavvikelse: -30,0 mnkr. Inkomsterna från markförsäljning bedöms bli 32,7 mnkr lägre än budgeterat och på utgiftsidan bedöms budgeten underskridas med ca 2,7 mnkr, mest beroende på att anslaget för e-arkiv sannolikt inte kommer att förbrukas. Tekniska nämnden Nettoavvikelse: +51,8 mnkr. Projekt med större avvikelser,(mnkr) Inom vissa park och naturprojekt är resursbrist såväl inom som utom förvaltningen orsak till att senareläggning av projekten, motsvarande ca 14 mnkr. En stor del av interna resurserna har gått till arbetet med Översiktsplanen, Barkarbystaden samt Mälarbanan.

21 (20) Projekten Växthusvägen är försenat. Det medför ett underskridande på 40 mkr. Mälarbanans genomförande är försenat vilket medfört att omkringliggande åtgärder inte påbörjats. Underskridande av budget med ca 4 mnkr. Projekten Barkarbystaden 1 har anpassats till övrig utbyggnad, vilket medfört ett överskridande med ca 80 mnkr. Detta medför dock ingen förändring av slutkostnaden. Projekt där planprocessen är försenad, avvaktan av andra aktörers planer samt överklaganden medför att ca 54 mnkr inte beräknas förbrukats. Trafikbullerpolicyns antagande inte klart men åtgärdsprogrammet påbörjat, medför att ca 7 mnkr inte beräknas förbrukas. Projekt med större överskridande av årets budget är Kyrkparken ca 2,1mnkr och totalt för projektet 4,2 mnkr. Orsak är extremt svåra geotekniska förhållanden. Detta projekt var en förutsättning att bygglov skulle kunna beviljas för Barkarbystaden 1. Projektet Kyrkbyn kan överskrida budget med 6 mkr. Här pågår en juridisk process och slutligt utfall är därför osäker. Fastighet Nettoavvikelse: +285,7 mnkr. Projekt med större prognostiserade avvikelser (mnkr): Investeringsprojekt Olovslundsskolan +52,4 Nytt Äldreboende Viksjö +41,6 Tillbyggnad Neptuniskolan +36,6 Herrestaskolan +36,1 Ulvsättraskolan +20,2 Kopparv. fsk, rivning o nybygg +19,9 Säby ridanläggning +16 Gruppboende Kallhäll / Jakobsberg +13 Ängsjö, motionscentral +10,3 Vattmyraskolan, om- och tillbyggnad -3,1 Byte av ventilationsaggregat -3,9 100 nya fsk-pl Jakobsberg -4,0 Aspnässkolan, hus E -4,3 Avvikelse mnkr