Månadsrapport februari 2018 Lidingö stad

Transkript

1 HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom KS/2018:123 Månadsrapport februari 2018 Lidingö stad

2 1. Inledning Resultatet för 2018 är budgeterat till 32,4 mnkr, vilket motsvarar det finansiella målet på en procent av verksamhetens kostnader. Kärnverksamheterna tillfördes totalt 55 mnkr i 2018 års budget. Det har även skett en sänkning av kommunalskatten med 15 öre. 2. Periodens resultat Stadens resultat för perioden januari till och med februari är 17,2 mnkr. Det budgeterade resultatet för perioden är 9,0 mnkr. Årsbudgeten fördelar sig inte med samma belopp varje månad, utan är periodiserad utifrån viss säsongsvariation. För respektive nämnds resultat för perioden hänvisas till bilaga Resultatprognos för helåret 3.1 Årets resultat Prognosen för helåret är ett resultat på 5,0 mnkr, vilket är 27,4 mnkr lägre än budget.. Verksamheterna prognostiserar ett underskott på 12,3 mnkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen kommer utifrån Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos att bli 21,8 mnkr lägre än budget. Finansnettot bedöms bli 6,7 mnkr bättre än budgeterat. 3.2 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster beräknas uppgå till 2 647,5 mnkr, vilket är 12,3 mnkr högre än budgeterat. Det är en ökning av nettokostnaderna med 131,9 mnkr eller 5,2 procent jämfört med föregående år. Omsorgs- och socialnämnden beräknar redovisa ett underskott på 10,5 mnkr Utbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 4,0 mnkr för skolpengsramen, och 5,0 mnkr för de kommunalt bedrivna verksamheterna. Stadsledningskontoret beräknar redovisa ett underskott på 3,0 mnkr. Övriga nämnder och kontor prognostiserar mindre avvikelser eller ett resultat i nivå med budget. Centralt belastas staden med kostnader för pensioner som inte täcks av personalomkostnadspålägget där prognosen är ett underskott på 14,5 mnkr.

3 3.3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Årets kommunalskatteintäkter beräknas uppgå till 2 942,6 mnkr, vilket är 1,1 mnkr högre än budgeterat. Det är en ökning med 44,1 mnkr eller 1,5 procent jämfört med Beräkningen baserar sig på Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteunderlagsprognos. Lidingös avgift till inkomstutjämningen 1 uppgår i år till 651,8 mnkr, vilket är 19,5 mnkr högre än budget. Det är en ökning med 38,4 mnkr jämfört med Lidingö får ett bidrag på 232,6 mnkr i kostnadsutjämning 2. Enligt regeringsbeslut får kommunerna ett extra stöd med anledning av flyktingsitutionen, som för Lidingös del uppgår till 10,6 mnkr för Statsbidrags- och utjämningssystemet innebär sammantaget en nettobelastning med 322 mnkr (se not 1, bilaga 1), vilket är 22,9 mnkr högre än budgeterat. Det staden enligt prognosen får behålla av sina skatteintäkter efter avdrag för statsbidrag och utjämning är 21,8 mnkr mindre än budgeterat. Det är en ökning med 11,5 mnkr eller 0,4 procent jämfört med föregående år. 3.4 Utdelning från stadens bolag I budgeten ligger en utdelning från Lidingö stads tomtaktiebolag på 10 mnkr samt 0,2 mnkr från Lidingöhem. Utdelningen redovisas i stadens resultat efter bolagens årsstämmor i maj/juni. 3.5 Finansnetto Avkastningen på innehavet av värdepapper är budgeterat till 18,0 mnkr. Prognosen för året är ett överskott med cirka 6 mnkr vilket beror på vinst vid försäljning av en realränteobligation utgiven av Huddinge kommun i början av året. Medlen har placerats om i Swedbank Robur realräntefond. Det bokförda värdet på innehavet var 714,1 mnkr den 28 februari. Marknadsvärdet uppgick samtidigt till 879,7 mnkr. Den sista februari var aktieandelen 44 procent medan 56 procent utgjordes av räntebärande placeringar. Staden har ett lån på 475 mnkr från Lidingöhem AB, där räntan är 0,1 procent. Räntekostnaderna beräknas uppgå till 0,5 mnkr, vilket är 0,3 mnkr lägre än budgeterat. 1 Enligt utjämningssystemet får alla kommuner behålla 115 procent av medelskattekraften i riket (garantinivå). De kommuner som har en skattekraft över 115 procent (däribland Lidingö med 151 procent) betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet som används för att delfinansiera garantinivån för de kommuner som ligger under denna. 2 Syftet med kostnadsutjämningen, en annan del av utjämningssystemet, är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader för olika verksamheter, till exempel inom barnomsorg och äldreomsorg

4 4. Förvaltningarnas och kontorens kommentarer Nedan redovisas kortfattat förvaltningarnas och kontorens kommentarer till prognostiserade nettokostnaders avvikelser mot budgeten för helåret. För utförligare information hänvisas till deras rapporter. Stadsledningskontoret och den centrala politiska ledningen beräknar redovisa ett underskott på 3,0 mnkr. Det beror på att integrationslyftets kostnader samt förvaltningsövergripande kostnader för digitalisering det nya stadshuset finansieras med medel ur resultatutjämningsfonden. Kommunstyrelsens budget på 5,0 mnkr för oförutsedda kostnader är inte medräknat i prognosen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret beräknar redovisa ett resultat i nivå med budget. Ett överskott av kostnader för personal väntas och därmed kommer till exempel arbetet med utveckling av bygglovsprocessen, där medel finns avsatta i resultatutjämningsfonden, att kunna hanteras inom kontorets budget. Utbildningsnämndens kommunalt bedrivna verksamheter beräknar redovisa ett överskott med 5,0 mnkr. Inom den pengfinansierade verksamheten i egen regi är prognosen positiv med 3,0 mnkr och avser de nationella programmen inom gymnasieskolan. Anslagsfinansierad verksamhet prognostiserar ett överskott med 2,0 mnkr. Det beror på lägre kostnader för tilläggsbelopp och placeringar, samt överskott inom ramen för oförutsedda kostnader. Utbildningsnämndens skolpengsram prognostiseras till 1 143,8 mnkr, vilket är 4,0 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror på högre statsbidrag än budgeterat samt på färre barn och elever än budgeterat. Omsorgs- och socialnämnden prognostiserar ett underskott med 10,5 mnkr. Äldreomsorgen redovisar ett volymöverskott på 11,5 mnkr vilket beror på att behovet av hemtjänsttimmar och vård och- omsorgsplatser beräknas vara lägre än budgeterat. Verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg beräknas sammantaget redovisa ett underskott på 9,6 mnkr. Inom ekonomiskt bistånd är prognosen 4,0 mnkr sämre än budget vilket baseras på beräkningar om att ungefär hälften av de nyanlända som sägs upp från sina bostäder från april månad tros söka tillfälligt boende. Prognosen för vård av unga visar också ett underskott med 4,0 mnkr vilket beror på ökat vårdbehov och ökat behov av familjehem och jourhem. Åtgärder som tas är bland annat att avsluta extern bemanning från mars/april. Mottagningsenheten beräknar ett underskott på 1,8 mnkr vilket beror på kostnader för inhyrning av konsulter. Enheten blir fullt bemannad först från juli månad. Prognosen för ensamkommande barn är ett underskott med 14 mnkr. Det beror på att förvaltningens kostnader är högre än ersättningen från Migrationsverket. En omställning till egna boenden kommer därför att göras till hösten när avtalet med Vårljus löper ut. Fram till och med september räknar förvaltningen med att underskottet är cirka 1,5

5 mnkr per månad. När omställningen är klar finns det ett kvarvarande underskott från oktober och framåt på cirka 0,3 mnkr per månad. Verksamheterna bedrivna med egna utförare förväntas redovisa ett resultat i nivå med budget. Nämnd och ledning prognostiserar ett överskott på 1,0 mnkr på grund av vakanta tjänster. Bemanning beräknas vara på plats till halvårsskiftet. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott med 0,8 mnkr. Teknik- och fastighetsnämnden, lokalförsörjning prognostiserar ett överskott med 2,7 mnkr främst till följd av lägre drift- och underhållskostnader. Teknik- och fastighetsnämnden, skattefinansierad verksamhet, prognostiserar ett underskott med 2,4 mnkr vilket främst beror på högre kostnader för vinterväghållning än budgeterat. Teknik- och fastighetsnämnden, avgiftsfinansierad verksamhet, beräknas sammantaget redovisa ett negativt resultat på 5,0 mnkr (inklusive finansiella kostnader), vilket är 0,6 mnkr sämre än budget och beror på åtgärder kopplat till en vattenläcka i Högsätra. Resultatet för vatten och avlopp samt avfall påverkar inte stadens resultat utan nollställs och minskar skulden till abonnenterna. Pensions- och omställningskostnader. Centralt belastas staden med kostnader för pensioner som inte täcks av personalomkostnadspålägget. Prognosen tyder på ett underskott på 14,5 mnkr som främst beror på högre kostnader för tjänstepensionsförsäkringar än vad som budgeterats. Det råder dock osäkerhet om pensionsförsäkringskostnadernas storlek då premiejusteringar för enskilda individer kan behöva göras löpande under året. Även slutpremier vid pensionsavgångar kan innebära höga kostnader. 5. Investeringar Grundbudgeten för 2017 är 563,8 mnkr, varav 160 mnkr avser en investeringsreserv som står till kommunstyrelsens förfogande. Förslaget till överföringsbudget, där beslut fattas på kommunstyrelsens sammanträde den 9 april, ligger på 353,8 mnkr. Hittills i år har investeringar för 43,4 mnkr genomförts. För helåret bedömer förvaltningarna att investeringsutgifterna kommer att uppgå till 529 mnkr. Exempel på investeringsprojekt under året är ombyggnation av Stadshuset och SBAprojektet (Systematiskt Brandskydds Arbete). Projektet med den nya Lidingöbron, där det blir dubbelspår för Lidingöbanan samt en höjning av den segelfria höjden, fortsätter

6 under året. Investeringar i vatten- och avloppsanläggningar, upprustning av parker och lekparker samt beläggningsarbete löper på. Bilaga 1 Resultaträkning Bilaga 2 Resultaträkning; prognos 2018 med avvikelse mot budget och jämförelse med 2017 Bilaga 3 Driftredovisning januari-februari 2018 Bilaga 4 Driftredovisning prognos 2018 Bilaga 5 Kapitalförvaltning per , rapport från Söderberg & Partner

7 Resultaträkning (mnkr) Bilaga 1 Utfall Budget jan-feb jan-feb Prognos Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 88,7 86,4 570,0 516,6 590,5 Jämförelsestörande intäkter ,0 Verksamhetens kostnader -492,4-498, , , ,9 Avskrivningar -20,1-21,7-129,4-130,2-117,2 Verksamhetens nettokostnader -423,8-433, , , ,6 Skatteintäkter 485,4 490, , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 1) -53,7-49,9-322,0-299,1-289,4 Utdelning från av staden ägda bolag ,2 10,2 0,1 Finansnetto 9,3 2,5 21,7 15,0 42,3 Periodens resultat 17,2 9,0 5,0 32,4 145,9 Resultat efter balanskravsjusteringar 17,2 9,0 5,0 32,4 135,9 1) Specifikation generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning -109,4-106,1-656,3-636,8-630,4 Införandebidrag 0,7 0,7 4,5 4,5 17,0 Kostnadsutjämning 38,8 39,4 232,6 236,7 235,6 Regleringsavgift/bidrag 1,2 1,2 7,4 7,1-0,5 Bidrag till LSS-utjämning 0,8 0,6 4,5 3,8-1,0 Kommunal fastighetsavgift 12,4 12,5 74,7 75,3 73,0 Engångsmedel maa flyktingsituationen Stöd maa flyktingsituationen 1,8 1,8 10,6 10,3 9,6 Stöd för ökat bostadsbyggande ,3-53,7-49,9-322,0-299,1-289,4 2) Balanskravsutredning Resultat enligt resultaträkningen 17,2 9,0 5,0 32,4 145,9 - vinst vid försäljning av fastigheter Resultat efter balanskravsjusteringar 17,2 9,0 5,0 32,4 135,9

8 Resultaträkning; prognos 2018 med avvikelse mot budget och jämförelse med 2018 (mnkr) Bilaga 2 Prognos Budget Avvikelse Bokslut Förändring Förändring prognos i % bokslut 2017 Verksamhetens intäkter 570,0 516,6 53,4 590,5-20,5-3,5% Verksamhetens kostnader , ,6-66, ,9 99,2 3,3% Avskrivningar -129,4-130,2 0,8-117,2 12,2 10,4% Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) , ,2-12, ,6 131,9 5,2% Jämförelsestörande intäkter ,0-10,0 Verksamhetens nettokostnader , ,2-12, ,6 141,9 5,7% Skatteintäkter 2 942, ,5 1, ,5 44,1 1,5% Generella statsbidrag och utjämning -322,0-299,1-22,9-289,4 32,6 11,3% Utdelning från av staden ägda bolag 10,2 10,2 0,0 0,1 10,1 Finansnetto 21,7 15,0 6,7 42,3-20,6 Årets resultat 5,0 32,4-27,4 145,9-140,9 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 5,0 32,4-27,4 135,9-130,9

9 Driftredovisning januari-februari 2018 (mnkr) Bilaga 3 Netto- Budget- Intäkter Kostnader kostnader avvikelse Kommunstyrelsen *Central politisk org och stadsledningskontoret 16,2 27,1 10,9 1,8 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 2,1 8,0 5,9 1,0 * Övrigt KS 1,9 1,9 0,8 Utbildningsnämnd * Skolpengsram 17,3 206,8 189,5 2,1 * Pengfinansierad verksamhet i egen regi 150,3 144,8-5,5 1,1 * Anslagsfinansierad verksamhet 5,7 35,2 29,5 0,4 Omsorgs- och socialnämnden 26,9 185,9 159,0 2,9 Kultur- och fritidsnämnd 0,2 1,7 1,5 0,4 Teknik- och fastighetsnämnd *Lokalförsörjning 53,2 49,3-3,9 5,8 * Gata och park, idrott och fritid 4,5 28,5 24,0-0,5 * Vatten och avlopp 7,8 10,7 2,9-2,1 * Avfall 5,6 5,5-0,1 0,1 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 1,0 1,0 0,0 Pensions- och omställningskostnader 1) 15,4 15,4-5,1 Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet 2) 2,9 0,1-2,8 2,8 Summa 292,7 721,9 429,2 11,5 avgår internränta -5,2-5,2-0,2 differens -0,2-1,2 Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) 423,8 10,1 I redovisningen ingår externa och interna poster (ej intern interna) inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser semesterlöneskuldens förändring och de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget. 2) Resultatet för vatten och avlopp samt avfall ökar/minskar fordran på/skulden till abonnenterna, varför nollresultat redovisas.

10 Driftredovisning prognos 2018 (mnkr) Bilaga 4 Netto- Netto- Budget- Intäkter Kostnader kostnader budget avvikelse Kommunstyrelsen * Central politisk org och stadsledningskontoret 94,9 175,4 80,5 77,5-3,0 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 15,0 56,2 41,2 41,2 0,0 * Övrigt KS 11,4 11,4 16,4 5,0 Utbildningsnämnd * Skolpengsram 102, , , ,8 4,0 * Pengfinansierad verksamhet i egen regi 889,1 886,1-3,0 0,0 3,0 * Anslagsfinansierad verksamhet 33,4 216,4 183,0 185,0 2,0 Omsorgs- och socialnämnden 695, , ,4 989,9-10,5 Kultur- och fritidsnämnd 1,3 12,1 10,8 11,6 0,8 Teknik- och fastighetsnämnd * Lokalförsörjning 316,6 308,8-7,8-5,1 2,7 * Gata och park, idrott och fritid 28,2 171,2 143,0 140,6-2,4 * Vatten och avlopp 51,1 56,3 5,2 4,6-0,6 * Avfall 35,0 34,8-0,2-0,2 0,0 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,6 0,6 0,6 0,0 Pensions- och omställningskostnader 1) 76,3 76,3 61,8-14,5 Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet 2) 5,2 0,2-5,0-4,4 0,6 Summa 2 267, , , ,3-12,9 avgår internränta -32,7-32,1 0,6 Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) 2 647, ,2-12,3 I redovisningen ingår externa och interna poster inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser semesterlöneskuldens förändring och de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget. 2) Resultatet för vatten och avlopp samt avfall ökar/minskar fordran på/skulden till abonnenterna, varför nollresultat redovisas.

11 Bilaga 5