Månadsrapport april 2018 Lidingö stad

Transkript

1 HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM DNR Sofia Bergbom KS/2018:213 Månadsrapport april 2018 Lidingö stad

2 1. Inledning Resultatet för 2018 är budgeterat till 32,4 mnkr, vilket motsvarar det finansiella målet på en procent av verksamhetens kostnader. Kärnverksamheterna tillfördes totalt 55 mnkr i 2018 års budget. Det har även skett en sänkning av kommunalskatten med 15 öre. 2. Periodens resultat Stadens resultat för perioden januari till och med april är 36,8 mnkr. Det budgeterade resultatet för perioden är 15,4 mnkr. Årsbudgeten fördelar sig inte med samma belopp varje månad, utan är periodiserad utifrån viss säsongsvariation. För respektive nämnds resultat för perioden hänvisas till bilaga Resultatprognos för helåret 3.1 Årets resultat Prognosen för helåret är ett resultat på 33,2 mnkr, vilket är 0,8 mnkr högre än budget. Verksamheterna prognostiserar ett överskott på 5,8 mnkr. Skatteintäkterna efter avdrag för utjämningen kommer utifrån Sveriges Kommuner och Landstings senaste prognos att bli 11,3 mnkr lägre än budget. Finansnettot bedöms bli 6,5 mnkr bättre än budgeterat. 3.2 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster beräknas uppgå till 2 629,4 mnkr, vilket är 5,8 mnkr högre än budgeterat. Det är en ökning av nettokostnaderna med 113,8 mnkr eller 4,5 procent jämfört med föregående år. Stadsledningskontoret prognostiserar ett underskott på 5,0 mnkr. Omsorgs- och socialnämnden beräknar redovisa ett underskott på 3,9 mnkr. Utbildningsnämnden beräknar redovisa ett överskott på 9 mnkr för skolpengsramen, och 6,5 mnkr för de kommunalt bedrivna verksamheterna. Teknik- och fastighetsnämnden prognostiserar ett överskott på 8,1 mnkr. Miljö- och stadsbyggnadskontoret prognostiserar ett överskott på 3,0 mnkr. Centralt belastas staden med kostnader för pensioner som inte täcks av personalomkostnadspålägget där prognosen är ett underskott på cirka 18,0 mnkr. Kommunstyrelsens budget på 5,0 mnkr för oförutsedda kostnader är inte medräknat i prognosen.

3 3.3 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Årets kommunalskatteintäkter beräknas uppgå till 2 953,1 mnkr, vilket är 11,6 mnkr högre än budgeterat. Det är en ökning med 54,6 mnkr eller 1,9 procent jämfört med Årets skattesänkning motsvarar 24 mnkr, eller 0,8% ökning jämfört med Beräkningen baserar sig på Sveriges Kommuner och Landstings senaste skatteunderlagsprognos. Lidingös avgift till inkomstutjämningen 1 uppgår i år till 651,8 mnkr, vilket är 19,5 mnkr högre än budget. Det är en ökning med 38,4 mnkr jämfört med Lidingö får ett bidrag på 232,6 mnkr i kostnadsutjämning 2. Enligt regeringsbeslut får kommunerna ett extra stöd med anledning av flyktingsitutionen, som för Lidingös del uppgår till 10,6 mnkr för Statsbidrags- och utjämningssystemet innebär sammantaget en nettobelastning med 322 mnkr (se not 1, bilaga 1), vilket är 22,9 mnkr högre än budgeterat. Det staden enligt prognosen får behålla av sina skatteintäkter efter avdrag för statsbidrag och utjämning är 11,3 mnkr mindre än budgeterat. Det är en ökning med 22,0 mnkr eller 0,8 procent jämfört med föregående år. 3.4 Utdelning från stadens bolag I budgeten ligger en utdelning från Lidingö stads tomtaktiebolag på 10 mnkr samt 0,2 mnkr från Lidingöhem AB. Utdelningen från Lidingö stads tomtaktiebolag redovisas i stadens resultat efter bolagets årsstämma i juni. 3.5 Finansnetto Avkastningen på innehavet av värdepapper är budgeterat till 18,0 mnkr. Prognosen för året är ett överskott med cirka 6 mnkr vilket beror på vinst vid försäljning av en realränteobligation utgiven av Huddinge kommun i början av året. Medlen har placerats om i Swedbank Robur realräntefond. Det bokförda värdet på innehavet var 714,2 mnkr den 30 april. Marknadsvärdet uppgick samtidigt till 900,1 mnkr. Den sista april var aktieandelen 45 procent medan 55 procent utgjordes av räntebärande placeringar. Staden har ett lån på 475 mnkr från Lidingöhem AB, där räntan är 0,1 procent. Räntekostnaderna beräknas uppgå till 0,7 mnkr, vilket är 0,1 mnkr lägre än budgeterat. 1 Enligt utjämningssystemet får alla kommuner behålla 115 procent av medelskattekraften i riket (garantinivå). De kommuner som har en skattekraft över 115 procent (däribland Lidingö med 152 procent) betalar en inkomstutjämningsavgift till systemet som används för att delfinansiera garantinivån för de kommuner som ligger under denna. 2 Syftet med kostnadsutjämningen, en annan del av utjämningssystemet, är att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader för olika verksamheter, till exempel inom barnomsorg och äldreomsorg

4 4.1 Förvaltningarnas och kontorens kommentarer Nedan redovisas kortfattat förvaltningarnas och kontorens kommentarer till prognostiserade nettokostnaders avvikelser mot budgeten för helåret. För utförligare information hänvisas till deras rapporter. Stadsledningskontoret och den centrala politiska ledningen beräknar redovisa ett underskott på 5,0 mnkr. Det beror på att integrationslyftets kostnader med 2,0 mnkr finansieras med medel ur resultatutjämningsfonden. Dessutom belastar förvaltningsövergripande kostnader för digitalisering och inredning av det nya stadshuset resultatet med cirka 4,0 mnkr. Exkluderas dessa poster beräknas kontorets resultat till ett överskott på 1,0 mnkr vilket beror på vakanser och mindre behov av externa utredningar än budgeterat. Kommunstyrelsens budget på 5,0 mnkr för oförutsedda kostnader är inte medräknat i prognosen. Miljö- och stadsbyggnadskontoret beräknar redovisa ett överskott med 3,0 mnkr. Ett nytt tillfälligt arrendekontrakt beräknas ge cirka 1 mnkr i ökade intäkter. Lägre kostnader för personal väntas till följd av bland annat föräldraledigheter och att ett par tjänster inte kommer att återbesättas i år. Enligt förändrade redovisningsprinciper får kontoret även lägre kostnader för den tid egen personal lägger på exploateringsprojekt. Även bidraget till bostadsanpassning beräknas ge överskott jämfört med budget. Arbetet med utveckling av bygglovsprocessen, där medel finns avsatta i resultatutjämningsfonden kommer därför att kunna hanteras inom kontorets budget. Utbildningsnämndens kommunalt bedrivna verksamheter beräknar redovisa ett överskott med 6,5 mnkr. Inom den pengfinansierade verksamheten i egen regi är prognosen positiv med 4,5 mnkr och avser främst de nationella programmen inom gymnasieskolan. Det beror även på högre statsbidrag från Migrationsverket som avser tidigare är, än budgeterat. Den anslagsfinansierade verksamheten prognostiserar ett överskott med 2,0 mnkr. Det beror på lägre kostnader för tilläggsbelopp och placeringar, samt överskott inom ramen för oförutsedda kostnader. Utbildningsnämndens skolpengsram prognostiseras till 1 138,8 mnkr, vilket är 9,0 mnkr lägre än budget. Avvikelsen beror främst på färre barn och elever än budgeterat inom grundskola och skolbarnomsorg. Överskottet beror också på högre barnomsorgsavgifter och statsbidrag än budgeterat. Omsorgs- och socialnämnden prognostiserar ett underskott med 3,9 mnkr. Äldreomsorgen redovisar ett volymöverskott på 19,5 mnkr vilket beror på att behovet av hemtjänsttimmar och vård- och omsorgsplatser beräknas vara lägre än budgeterat. Verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg beräknas sammantaget redovisa ett underskott på 10,9 mnkr. Inom ekonomiskt bistånd är prognosen 4,0 mnkr sämre än budget vilket baseras på beräkningar om att ungefär hälften av de nyanlända som sägs upp från sina bostäder från april månad tros söka tillfälligt boende. Prognosen för vård

5 av unga visar också ett underskott med 4,0 mnkr vilket beror på ökat vårdbehov och ökat behov av familjehem och jourhem. Åtgärder som vidtas är bland annat att avsluta extern bemanning från mars/april. Mottagningsenheten beräknar ett underskott på 1,8 mnkr vilket beror på kostnader för inhyrning av konsulter. Enheten blir fullt bemannad först från juni månad. Personlig assistans beräknas redovisa ett underskott på 1,5 mnkr. Prognosen för ensamkommande barn är ett underskott med 14 mnkr. Det beror på att förvaltningens kostnader är högre än ersättningen från Migrationsverket. En omställning till egna boenden kommer därför att göras till hösten när avtalet med Vårljus löper ut. Fram till och med september räknar förvaltningen med att underskottet är cirka 1,5 mnkr per månad. När omställningen är klar beräknas ett kvarvarande underskott från oktober och framåt på cirka 0,3 mnkr per månad. Verksamheterna bedrivna med egna utförare beräknar redovisa ett resultat i nivå med budget. Högsätra servicehus prognostiserar ett underskott på 1,5 mnkr beroende på högre kostnader för arbetskraft än budgeterat. Åtgärdsplan har påbörjats för att bromsa underskottet. Socialpsykiatrin beräknar redovisa ett överskott på 1,5 mnkr. Nämnd och ledning prognostiserar ett överskott på 1,5 mnkr till följd av vakanta tjänster. Bemanning beräknas vara på plats till halvårsskiftet. Överskottet beror också på lägre kostnader för systemstöd avseende digitalt kvalitetsledningssystem. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott med 0,7 mnkr. Teknik- och fastighetsnämnden, lokalförsörjning prognostiserar ett överskott med 7,9 mnkr. Det beror främst på lägre drift- och underhållskostnader. Avskrivningarna är lägre på grund av långsammare investeringstakt. Teknik- och fastighetsnämnden, skattefinansierad verksamhet, prognostiserar ett överskott med 0,2 mnkr. Vinterväghållningens kostnader överstiger budget med cirka 6,0 mnkr på grund av behov av flera större insatser. Kostnader för gatuunderhåll förväntas bli lägre än budget. Likaså hyreskostnaderna för Lidingövallen beroende på uppskjuten ombyggnation av friidrottsarenan. Kapitalkostnaderna beräknas också bli lägre än budget. Teknik- och fastighetsnämnden, avgiftsfinansierad verksamhet, beräknas sammantaget redovisa ett negativt resultat på 8,4 mnkr (inklusive finansiella kostnader), vilket är 4,0 mnkr sämre än budget. Det beror på åtgärder kopplat till en vattenläcka i Högsätra, samt på högre kostnader för åtgärder på va-ledningar på grund av eftersatt underhåll. Resultatet för vatten och avlopp samt avfall påverkar inte stadens resultat utan nollställs och minskar skulden till abonnenterna. Pensions- och omställningskostnader. Centralt belastas staden med kostnader för pensioner som inte täcks av personalomkostnadspålägget. Prognosen tyder på ett underskott på cirka 18,0 mnkr som främst beror på högre kostnader för tjänstepensionsförsäkringar än vad som budgeterats. Det råder dock osäkerhet om

6 pensionsförsäkringskostnadernas storlek då premiejusteringar för enskilda individer kan behöva göras löpande under året. Även slutpremier vid pensionsavgångar kan innebära höga kostnader. 5. Investeringar Grundbudgeten för 2018 är 563,8 mnkr, varav 160 mnkr avser en investeringsreserv som står till kommunstyrelsens förfogande. Överföringsbudgeten är 353,8 mnkr. Hittills i år har investeringar för 104 mnkr genomförts. För helåret bedömer förvaltningarna att investeringsutgifterna kommer att uppgå till 529,6 mnkr. Exempel på investeringsprojekt under året är ombyggnation av Stadshuset och SBAprojektet (Systematiskt Brandskydds Arbete). Projektet med den nya Lidingöbron, där det blir dubbelspår för Lidingöbanan samt en höjning av den segelfria höjden, fortsätter under året. Investeringar i vatten- och avloppsanläggningar, upprustning av parker och lekparker samt beläggningsarbete löper på enligt plan. Bilaga 1 Resultaträkning Bilaga 2 Resultaträkning; prognos 2018 med avvikelse mot budget och jämförelse med 2017 Bilaga 3 Driftredovisning januari-april 2018 Bilaga 4 Driftredovisning prognos 2018 Bilaga 5 Kapitalförvaltning per , rapport från Söderberg & Partner

7 Resultaträkning (mnkr) Bilaga 1 Utfall Budget jan-april jan-april Prognos Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 187,0 172,8 570,0 516,6 590,5 Jämförelsestörande intäkter ,0 Verksamhetens kostnader -995,1-999, , , ,9 Avskrivningar -40,1-43,4-123,9-130,2-117,2 Verksamhetens nettokostnader -848,2-870, , , ,6 Skatteintäkter 980,3 980, , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 1) -107,3-99,7-322,0-299,1-289,4 Utdelning från av staden ägda bolag ,0 10,2 0,1 Finansnetto 12,0 5,0 21,5 15,0 42,3 Periodens resultat 36,8 15,4 33,2 32,4 145,9 Resultat efter balanskravsjusteringar 36,8 15,4 33,2 32,4 135,9 1) Specifikation generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning -164,1-159,2-656,3-636,8-630,4 Införandebidrag 1,1 1,1 4,5 4,5 17,0 Kostnadsutjämning 58,2 59,2 232,6 236,7 235,6 Regleringsavgift/bidrag 1,9 1,7 7,4 7,1-0,5 Bidrag till LSS-utjämning 1,1 1,0 4,5 3,8-1,0 Kommunal fastighetsavgift 18,7 18,8 74,7 75,3 73,0 Stöd maa flyktingsituationen 2,6 2,6 10,6 10,3 9,6 Stöd för ökat bostadsbyggande ,3-80,5-74,8-322,0-299,1-289,4 2) Balanskravsutredning Resultat enligt resultaträkningen 36,8 15,4 33,2 32,4 145,9 - vinst vid försäljning av fastigheter Resultat efter balanskravsjusteringar 36,8 15,4 33,2 32,4 135,9

8 Resultaträkning; prognos 2018 med avvikelse mot budget och jämförelse med 2017 (mnkr) Bilaga 2 Prognos Budget Avvikelse Bokslut Förändring Förändring prognos i % bokslut 2017 Verksamhetens intäkter 570,0 516,6 53,4 590,5-20,5-3,5% Verksamhetens kostnader , ,6-53, ,9 86,6 2,9% Avskrivningar -123,9-130,2 6,3-117,2 6,7 5,7% Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) , ,2 5, ,6 113,8 4,5% Jämförelsestörande intäkter ,0-10,0 Verksamhetens nettokostnader , ,2 5, ,6 123,8 4,9% Skatteintäkter 2 953, ,5 11, ,5 54,6 1,9% Generella statsbidrag och utjämning -322,0-299,1-22,9-289,4 32,6 11,3% Utdelning från av staden ägda bolag 10,0 10,2-0,2 0,1 9,9 Finansnetto 21,5 15,0 6,5 42,3-20,8 Årets resultat 33,2 32,4 0,8 145,9-112,7 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 33,2 32,4 0,8 135,9-102,7

9 Driftredovisning januari-april 2018 (mnkr) Bilaga 3 Netto- Budget- Intäkter Kostnader kostnader avvikelse Kommunstyrelsen *Central politisk org och stadsledningskontoret 31,7 54,9 23,2 2,3 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 5,3 17,1 11,8 1,9 * Övrigt KS 3,8 3,8 1,7 Utbildningsnämnd * Skolpengsram 35,0 414,3 379,3 3,9 * Pengfinansierad verksamhet i egen regi 303,7 292,9-10,8 5,3 * Anslagsfinansierad verksamhet 12,0 70,5 58,5 2,0 Omsorgs- och socialnämnden 56,7 376,2 319,5 3,6 Kultur- och fritidsnämnd 4,3 7,5 3,2 0,7 Teknik- och fastighetsnämnd * Lokalförsörjning 105,5 96,6-8,9 12,2 * Gata och park, idrott och fritid 11,6 62,6 51,0-3,9 * Vatten och avlopp 16,7 21,1 4,4-2,9 * Avfall 11,5 10,8-0,7 0,6 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,2 0,2 0,0 Pensions- och omställningskostnader 1) 27,8 27,8-7,2 Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet 2) 4,3 0,7-3,6 3,6 Summa 598, ,0 858,7 23,8 avgår internränta -10,5-10,5-0,2 differens -1,4 Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) 848,2 22,2 I redovisningen ingår externa och interna poster (ej intern interna) inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser semesterlöneskuldens förändring och de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget. 2) Resultatet för vatten och avlopp samt avfall ökar/minskar fordran på/skulden till abonnenterna, varför nollresultat redovisas.

10 Driftredovisning prognos 2018 (mnkr) Bilaga 4 Netto- Budget- Intäkter Kostnader kostnader avvikelse Kommunstyrelsen * Central politisk org och stadsledningskontoret 94,9 177,4 82,5-5,0 * Miljö- och stadsbyggnadskontoret 16,1 54,3 38,2 3,0 * Övrigt KS 11,4 11,4 5,0 Utbildningsnämnd * Skolpengsram 104, , ,8 9,0 * Pengfinansierad verksamhet i egen regi 898,3 893,8-4,5 4,5 * Anslagsfinansierad verksamhet 35,2 218,2 183,0 2,0 Omsorgs- och socialnämnden 695, ,9 993,8-3,9 Kultur- och fritidsnämnd 1,3 12,2 10,9 0,7 Teknik- och fastighetsnämnd * Lokalförsörjning 317,3 304,3-13,0 7,9 * Gata och park, idrott och fritid 33,7 174,1 140,4 0,2 * Vatten och avlopp 51,1 59,7 8,6-4,0 * Avfall 35,0 34,8-0,2 0,0 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd 0,6 0,6 0,0 Pensions- och omställningskostnader 1) 79,6 79,6-17,8 Vatten och avlopp samt avfall, justering av resultatet 2) 8,6 0,2-8,4 4,0 Summa 2 290, , ,7 5,6 avgår internränta -32,3 0,2 Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) 2 629,4 5,8 I redovisningen ingår externa och interna poster inklusive avskrivningar och internränta. 1) Avser semesterlöneskuldens förändring och de pensionskostnader som inte täcks av personalomkosnadspålägget. 2) Resultatet för vatten och avlopp samt avfall ökar/minskar fordran på/skulden till abonnenterna, varför nollresultat redovisas.

11 Bilaga 5