DOM Meddelad i Göteborg. Ombud: Jur. kand. Jonna Widstrand Aktiv Assistans Tillsanunans AB Radiatorvägen 1 7

Transkript

1 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning eddelad i Göteborg Sida I (4) ål nr KLAGANDE Ombud: Jur. kand. Jonna Widstrand Aktiv Assistans Tillsanunans AB Radiatorvägen Örebro OTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Karlstads dom den 17 maj 2011 i mål m, se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS KAARRÄTTENS AVGÖRANDE Kaminarrätten avslår överklagandet. YRKANDEN.. yrkar att hon beviljas assistansersättning och anför i huvudsak följande. Försäkringskassans beslut är grundat på en otillförlitlig ADL-bedömning den 19 mars 2008 som varken är unde1iecknad eller utfärdad på den påstådda institutionen. Hon vill därför att AD L- Dok.Id Postadress Box I 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax E-post: kammanatten.goteborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 2 ål nr bedömningen ogiltigförklaras. Hon har sedan 2006 inte haft någon annan arbetsterapeut än Eva Sjödahl eller fått någon ADL-bedötm1ing utförd förrän 201 I. Sedan 2007 har hon gått på föreslagen rehabilitering utan någon som helst förbättring. Hon har ett omfattande vårdbehov för att klara sina grundläggande behov och sin dagliga livsfö1ing i ÖVIigt, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att hon beviljas assistansersättning. Att hennes funktionshinder är varaktigt har styrkts i intyg från olika läkare. Av ingivna läkarintyg framgår vidare att hennes fysiska förmågor är kraftigt nedsatta. Hon uppfyller samtliga kriterier för att omfattas av personkretsen enligt 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför i huvudsak följande. Bedömningen av ADL-föm1ågan från den 19 mars 2008 är en självskattning, där själv ratt svara på hur hon klarar av sin ADL. Där framgår att hon vid den tidpunkten, dvs. strax före Försäkringskassans grnndbeslut, utan svårigheter klarade av att äta och dricka på egen hand och att hon i sto1t klarade öv1iga grundläggande behov på egen hand. I läkarutlåtande den 21 juli 2011 talas om behovet av utökad fysisk träning för att kunna öka funktion och uthållighet. Utifrån tidigare självskattning och de medicinska underlagen i målet kan Försäkringskassan inte finna stöd för att behovet av hjälp är av sådan omfattning som omnämns i ADL-bedömning den 22 september De medicinska underlagen i målet ger inte stöd för att har ett varaktigt funl.1:ionshinder av sådan omfattning att hon kan medräknas i personkretsen enligt 1 3 LSS. SKÄLEN FÖR KAARRÄTTENS AVGÖRANDE Fråga i målet är om funktionsnedsättning vid tidpunkten för Försäkiingskassans överklagade beslut var att anse som varaktig enligt 1 3 LSS. Omfattningen av hjälpbehov

3 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 ål nr till följd av hennes funktionsnedsättning har inte vaiit föremål för vare sig Försäkringskassans eller förvaltningsrättens prövning. Denna fråga kan därför inte nu komma under kamman-ättens prövning. ot den bakgmnden saknar den ifrågasatta ADL-bedömningen från 2008 betydelse i målet. önskemål om att ADL-bedönmingen ska ogiltigförklaras föranleder därför inte någon krunman-ättens åtgärd. Som nyss anfö1is gäller frågan i målet om vid tidpunkten för Försäkringskassans beslut ska anses tillhöra personkretsen enligt 1 3 LSS. För att tillhöra denna personkrets ska hon ha vai aktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbaii inte beror på nomrnlt åldrande. Funktionshindren ska också vara stora och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. San1tliga angivna rekvisit ska vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Syftet med LSS är att tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Funktionshindren ska vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur (prop. 1992/93: 159 s. 56). Det är i målet ostridigt att hm funktionshinder som orsakar henne besvär. Av det medicinska underlag som är aktuellt i målet framgår emellertid inte att funktionshinder vid tiden för Försäkringskassans beslut varit varaktiga i den mening som avses i 1 3 LSS. Hon kan därmed inte anses tillhöra personkretsen enligt angivet lagrum. Överklagandet ska därför avslås.

4 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida4 ål nr HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fonnulär 4). <i, -#vu4 /)..:l /1,"/,,,. 7 Barbro Stenstad..,, J:.. ;Ykf 1'1 AibtJI J - Henrik Briism referent alin Albertsson /adeleine Schönauer

5 onica Eriksson eddelad i Karlstad ål nr Sida 1 (7) KLAGANDE Bilaga A OTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassan beslut den 28 januari 2009, se bilaga I SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1939:389) om assistansersättning (LASS) SLUT Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box Karlstad Besöksadress Rådhuset, Stora torget Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenikarlstad@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

6 Sida2 YRKANDEN.. överklagar Försäkringskassans beslut och yrkar att hon ska få rätt till assistansersättning enligt LASS och anför bland annat följande. I sitt beslut har Försäkringskassan fastslagit att hennes funktionshinder inte beror på nonnalt åldrande men det har bedömts som stort då det har påverkat flera viktiga livsområden. Däremot bedömer Försäkringskassan att hennes tillstånd inte är.varaktigt, då hennes funktionsnedsättning inte bedöms vara livslångt eller mycket långvarigt, vilket är fel enligt läkaren Bjarne ånsson. På grund av flera skador på ryggraden, 3 diskbråck, spinal stenos, uttalad artros, spricka i en kota och skolios fick hon svårare att gå och sedan sommaren 2006 sitter hon i elrullstol. Förutom ryggskadorna har hon fibromyalgi, diabetes och nervskador i båda händerna och hennes tillstånd har även gett henne blåstömningsbesvär. Hennes tillstånd ger henne en omfattande funktionsnedsättning, hon kan knappt stå eller gå och har ingen kraft i annar eller händer. Hon äter medicinerför sitt smärttillstånd och hon har blivit utskriven från Smärtenheten på Universitetssjukhuset i Örebro eftersom de anser att de inte kan hjälpa henne mer. Hon har alla hjälpmedel hon kan ha och behöver, och hennes hem är anpassat. Hon behöver assistans för att klara sin personliga omvårdnad, fritid, träning och sköta sin del av hushållssysslorna. Det finns intyg på alla hennes diagnoser och hennes tillstånd förväntas inte förbättras och däm1ed kan hennes funktionsnedsättning inte heller förväntas förbättras. Sammantaget tycker hon att hon uppfyller kriterierna för att tillhöra den personkrets som ger rätt till assistansersättning. åberopar bland annat in dag och vardag, intyg den 9 februari 2009 från överläkaren Thomas Henri<lues, intyg den 25 februari 2009 från ST läkaren Sara agnusson-bucher, intyg den 20 oktober 2010 från överläkaren Hans Ruborg. Försäkringskassan anför i sitt yttrande den 25 januari 2011 att kassan vidhåller uppfattningen att inte kan inräknas i personkretsen enligt 1 3 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Som stöd för uppfattningen hänvisar kassan till sammanfattningen i läkarintyg den 20 oktober 2010 från Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro utfärdat av överläkaren Hans

7 2011-0,5-17 Sida3 Ruborg; "Vi bedömer således att det förbättringsutrymme som finns handlar om att kunna klara sin personliga ADL och att klara sitt vardagsliv". I brev den I 7 februari 2011 kompletterar överläkaren Hans Ruborg tidigare utfärdat läkarintyg den 20 oktober 2010 och som Försäkringskassan återger delar av i sitt yttrande. Det förbättringsutrymme vi talar om är under förutsättningar att den föreslagna rehabiliteringen kommer att lyckas och ha framgång. Detta vet vi inte i nuläget, således är det inte alls säkert att detta förbättringsutrymme kommer att uppnås, utan det finns reservation för att behandlingen i så fall måste lyckas. Försäkringskassan bemöter Hans Ruborgs komplettering i yttrande den 24 mars Enligt kassan är Försäkringskassans grundbeslut daterat den 25 september Utredningen av ADL-föm1ågan daterad den 19 mars 2008 på neurokliniken Universitetssjukhuset i Örebro visar att klarar merparten av de grundläggande behoven på egen band. SKÄL Lagen (1962:3 81) om allmän försäkring, AFL, upphävdes den 1 januari 2011 då socialförsäkringsbalken (2010:110) trädde i kraft. Av 1 kap. 3 lagen (2010: 111) om införande av socialförsäkrings balken framgår att AFL alltjämt ska tillämpas beträffande ersättningar som avser tid före ikraftträdandet av socialförsäkringsbalken. I 1 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anges att denna lag innehåller bestänlffielser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer 1. med utvecklingsstöming, autism eller autismliknande tillstånd, 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

8 Sida4 3. med andra varal1:iga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på nonnalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. I 9 a samma lag anges att med personlig assistans enligt 9 punkten 2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som rorutsätter ingående kunskaper om den funlctionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till insats enligt 9 punkten 2 för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. I 3 LASS anges att den som omfattas av 1 LSS har, utom i fall som anges i 4, rätt att för sin dagliga livsföring få assistansersättning enligt denna lag om han eller hon har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov under i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan. Assistansersättning lämnas för tid efter det att den ersättningsberättigade har fyllt 65 år endast om ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller ansökan inkommer till Försäkringskassan senast dagen före 65- årsdagen och därefter blir beviljad. Antalet assistanstimmar f'ar inte utökas efter det att den ersättningsberättigade har fyllt 65 år. Personlig assistans har i denna lag samma betydelse som i 9 a LSS. Av handlingarna i målet framgår bland annat följande. Försäkringskassan har fått uppgift från Örebro kommun den 29 april 2008 att är behov av personlig assistans. Tillsammans med kommunens utredning inkom också medicinska underlag och ADL-

9 FÖRV ALTNINGSRÄTTEN Sida 5 bedömning. I beslut den 25 september 2008 fattade Försäkringskassan beslut om avslag. Av beslutet framgår att inte tillhör den personkrets som kan få assistansersättning. Hon har ett funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, men det bedöms inte som varaktigt. Hennes funktionshinder bedöms som stort då det påverkat flera viktiga livsområden som har gjort att hon fått hemmet bostadsanpassat, hjälpmedel anpassade av arbetsterapeut, rehabilitering, färdtjänst m.m. I det nu överklagade beslutet har Försäkringskassan inte ändrat sitt tidigare beslut. Örebro kommun har beviljat. personlig assistans enligt LSS med sammanlagt 49 timmar och 35 minuter från och med den 25 april I läkarutlåtande den 18 december 2007 anför överläkaren Cecilla Siback Vedberg, Rehabmedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro, bland annat följande. Skolios sedan barndomen, ryggbesvär redan som liten trauma mot svanskotan, därefter belastningsrelaterat generaliserat smärttillstånd med tecken till störd smärtreglering och central sensitisering. Rörelseapparat; klarar förflyttning från rullstol till brits, behöver hjälp med uppresning från brits. Palpationsöm generellt i muskulaturen. God rörlighet i leder. Öm på 18/18 punkter för fibromyalgis typiska punkter. SLR bilateralt 90 grader. Höger knä med utåtroterad fot och samtidig sträckning av knät knäpper det till och hon f'ar kraftig smärta. N erol; perifera extremitetsreflexer bilateralt lika och lättutlösta. Babinskis tecken saknas bilateralt. Sensibilitet prövad för beröring, nålstick på händer och fötter bilateralt u.a. I nuläget handlar det om att inrikta sig helt på rehabilitering. Under senvåren 2008 uppföljning för att se om har behov av teamets insatser. Just nu är de insatser hon har fullt tillräckliga. Arbetsoförmågan bedöms kvarstå i minst ett år framåt i tiden. I intyg den 9 februari 2009 anför överläkaren Thomas Henriques, Stockholm Spine Center bland annat följande. har en svår smärtsituation där vår ryggkirurgiska intervention ej haft avsedd effekt. Något ytterligare ryggkirurgisk åtgärd är ej indicerad. Hon har idag ingen kontakt med smärtenheten i Örebro vilket ändå vore önskvärd. Hon uttrycker idag livsleda och den enda ljuspunkten är bassängträning en dag i veckan. ed ledning

10 Sida 6 av att operationen utfördes för drygt 1,5 år sedan har den idag läkt så kan man inte förvänta sig att hennes ryggproblem kommer förbättras utifrån det kirurgiska ingreppet utan man får mer se hennes besvär som varaktiga utifrån det perspektivet. Vi planerar inga återbesök. I intyg den 25 februari 2009 anför ST läkaren Sara agnusson-bucher, Handkirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro, bland am1at följande. har en påtaglig retbarhet i både radialisnerven och medianusnerven höger hand. En undersökning av nervfunktionen har visat att det föreligger ett så kallat karpaltunnelsyndrom i både höger och vänster hand. Smärtan från karpaltunneln kommer efter endast en kort tids användning av handen och då även ordentligt med domningar ut i fingrarna. På grund av detta svårt att använda sina händer. är på grund av sin smärtkänslighet och utbredda smärttillstånd i höger hand, inte lämplig med kirurgi eftersom hon sannolikt skulle få så mycket postoperativa besvär under läkningsperioden, att dessa skulle överskugga de bekymmer hon har i nuläget. Tillståndet med smärta och donmingar får därför ses som kroniskt. Sannolikheten att hennes situation kommer att förändras på ett påtagligt sätt under överskådlig tid f'ar anses som minimal. Förvaltuingsrätten gör.följande bedömnillg Frågan i målet är om enligt 1 LSS tillhör någon av de tre personkretsar som kan medge rätt till assistansersättning. Förvaltningsrätten anser att inte tillhör enligt 1 LSS personkrets ett eller två då de endast bygger på medicinska diagnoser. I prop 1992/93:159 s.168 anges bland annat att under punkten tre ska alla givna rekvisit vara uppfyllda för att lagen ska vara tillämplig. Rekvisiten går dock inte att helt självständigt bedöma var för sig, eftersom de påverkar varandra. ed funktionshinder menas den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Funktionshindren ska dock vara stora. Personkretsen enligt tredje punkten omfattar.tex. människor med uttalade förlarnning r eller svårartade och inva-

11 Sida 7 i lidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt-och lungsjukdomar samt människor med grava syn-och hörselskador och funktionshindren ska också vara varaktiga, dvs. inte vara av tillfällig eller mer övergående natur. En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan också innebära ett stort ftmktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och dänned ett omfattande behov av stöd och service. Som exempel på detta kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, såsom tarmåk01mnor med täta tömningsträngningar, och vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra. Även psykiska störningar kan rororsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. ot bakgrund av ovanstående och med hänsyn till de medicinska underlagen i målet instän1ider förvaltningsrätten i Försäkringskassans bedömning att. inte tillhör enligt 1 LSS personkrets tre. Över- klagandet ska därför avslås. HUR AN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/lB) Hans-Erik J nasson I avgörandet har förutom f.d. lagmannen Hans-Erik Jonasson även deltagit tre nämndemän.