DOM Meddelad i Jönköping. Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning Meddelad i Jönköping Mål nr Sida 1 (4) KLAGANDE T MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Linköpings dom den 31 januari 2012 i mål nr, se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS) KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten ändrar underinstansemas avgöranden och förklarar att T. har fortsatt rätt till assistansersättning med timmar per sexmånadersperiod. Klaganden/ombudet Motparten/ombudet Försäkringskassan Förvaltningsrätten Socialstyrelsen D För kännedom D För åtgärd D För delgivning D Dok.Id Postadress Box Jönköping B esö ksa dress Slottsgatan 5 Telefon Telefax (vx) E-post: kammarrattenijonkoping@dom.se Expeditions tid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 Sida2 Mål nr BAKGRUND T beviljades den 25 juni 2007 assistansersättning med timmar per sexmånadersperiod, vilket motsvarar i genomsnitt 127 timmar per vecka. Försäkringskassan har vid så kallad tvåårsomprövning i beslut den 1 oktober 2010 från samma månad minskat den beviljade assistansersättningen till timmar per sexmånadersperiod, vilket motsvarar i genomsnitt 112 timmar per vecka. Försäkringskassans beslutsmotivering var attt< stiger upp senare på morgonen än han gjorde vid tidigare prövning. YRKANDEN M.M. T' yrkar att minskningen av tidigare beviljad assistansersättning ska upphävas och att han ska ha rätt till assistansersättning med 127 timmar per vecka. Han anför utöver vad han tidigare anfö1t i underinstansema följande. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till att han lägger sig senare på kvällen. Han har assistansbehov all vaken tid och hans medicinska tillstånd är oförändrat eller möjligen förvärrat. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. Det beviljade antalet assistanstimmar har beräknats utifrån den utredning som låg till grund för beslutet år 2007 samt utifrån telefonsamtal med 1, den 3 september Det har inte framkommit något som motsäger Försäkringskassans uppgift om från vilken tid på dagen som T1 t är i behov av assistans. T, har inte angett vad Försäkringskassan har beräknat fel i utredningen om hans hjälpbehov.

3 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 Sida 3 Mål nr UTREDNINGEN I MÅLET I Försäkringskassans journalanteckning den 3 september 2010 anges bl.a. att T i telefonsamtal samma dag uppgett att han numera går upp kl alla dagar utom varannan helg då hjälpbehovet är från kl T uppger att han lägger sig vid olika tider på kvällen, men kan inte uppge någon specifik tidpunkt. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Vid tidpmtlcten för det ifrågavarande beslutet hade mer än två år förflutit sedan Försäkringskassan senast prövade T rätt till assistansersättning. Försäkringskassan hade därför laglig rätt för sin omprövning enligt 7 LASS. Motsvarande lydelse återfinns numera i 51 kap. 12 socialförsäkrings balken. Fråga i målet är om utredningen ger stöd för att T. hjälpbehov har minskat. Såvitt framgår har han haft assistansersättning för all vaken tid inklusive viss tid under natten. Försäkringskassan har motiverat det minskade antalet assistanstimmar enbart med att T numera stiger upp senare. Av Försäkringskassans utredning framgår att uppgifterna om T nuvarande tider för sänggående respektive uppstigande baseras på ett telefonsamtal med T, T har hävdat att hans sanunanlagda vakentid är oförändrad sedan Försäkringskassans tidigare beslut eftersom han lägger sig senare de dagar han har gått upp tidigare. I överklagandet till förvaltningsrätten har T anfört att han tillbringar viss tid i sängen på morgonen för profylaxbehandling, men att det bara undantagsvis rör sig om två timmar

4 KAMMARRÄTTEN I JÖNKÖPING Avdelning 1 Sida 4 Mål nr per tillfälle. Vid Försäkringskassans telefonsamtal med T kom inte några specificerade tider för hans sänggående. fram- Enligt kamman-ättens mening kan de uppgifter som T har lämnat inte uppfattas på det sätt som Försäkringskassan har gjort gällande. När det råder osäkerhet om de faktiska förhållandena avseende tiderna för dygnsvilan, ligger det i sakens natur att den enskildes egna uppgifter måste tillmätas stor betydelse. Varken T eller Försäkringskassan har åberopat någon skriftlig bevisning i fo1m av tidredovisning av utförd assistans eller liknande handling. Båda parter bör ha samma möjlighet att frambringa sådan utredning. I målet saknas medicinsk eller annan utredning som ger stöd för att T numera sover två timmar mer varje natt och att hans behov av assistans därför har minskat sedan Försäkringskassans föregående beslut. I stället framstår det som om han fortfarande har behov av assistans under all sin vakna tid inklusive viss tid under natten. T överklagande ska därför bifallas. Göran Mattsson referent Green Föredragande: Daniel Brenander

5 FÖRVALTNJNGSRÄTTEN Enhet 2 DOI\!I Meddelad i Linköping Akfö1iäga r Mål nr KLAGANDE T MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm Stockholm ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassan, NFC Stockholm Klaras beslut den 10 januari 2011, diarienummer , se bilaga 1 SAKEN Assistansersättning enligt Jagen (1993:389) om assistansersättning, LASS FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Box Linköping Besöksaclress Brigadgatan 3 Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenilinkoping@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

6 FÖRVAL TNINGSRÄ TTEN Enhet2 Sida 2 BAKGRUND, YRKANDE M.M. I samband med en s.k. tvåårsomprövning beslutade Försäkringskassan den 1 oktober 2010 att från och med oktober 20 l 0 bevilja T assistansersättning med upp till timmar per sex månader vilket motsvarar i genomsnitt 112 timmar i veckan. Beslutet innebär en sänkning av antalet assistanstinunar i jämförelse med tidigare beviljad assistansersättning. Sänkningen motiverades med att T stiger upp senare på morgonen än vid föregående prövning i juni På begäran av T omprövade Försäkringskassan den 10 januari 2011 sitt beslut men fann inte skäl att ändra detta. T. överklagar beslutet och yrkar att han tillerkänns fortsatt rätt till assistansersättning i samma omfattning som enligt Försäkringskassans tidigare beslut, det vill säga med 127 timmar i veckan. Han anför i huvudsak följande till stöd för sin talan. Han stiger inte upp två timmar senare på dagarna utan behöver på morgonen hjälp med medicinering i form av profylax m.m. på grund av sina magproblem och är då ibland sängliggande i upp till två timmar. Under den tiden behöver han hjälp om han behöver uppsöka toaletten och för övriga rutiner i samband med sin morgonmedicinering. Dessutom rör det sig endast vid sällsynta dagar om två timmar. I allmänhet rör det sig om betydligt kortare tid vilket tycks ha missförståtts av Försäkringskassan. Ur medicinsk synpunkt är hans tillstånd oförändrat sedan föregående beslut förutom att det har tillkommit problem med hans fot vilket orsakar honom sömnsvårigheter och ytterligare bekymmer såväl dag som nattetid. Han har även sedan föregående beslut flyttat från lägenhet till hus vilket innebär att det har tillkommit ansvar såsom skötsel av hus och tomt vilket ytterligare ökar hans behov av assistans. Detta har Försäkringskassan inte tagit någon hänsyn till. Försäkringskassan vidhåller sitt beslut.

7 FÖRVALTNINGSRÄ TTEN Enhet2 Sida 3 SKÄLEN FÖRA V GÖRANDET Tillämpliga bestämmelser Genom lagen (2010: 111) om införande av socialförsäkrings balken (SFP) upphörde LASS att gälla den 1januari2011. Enligt 1 kap. 3 SFP tillämpas dock alltjämt de genom lagen upphävda författningarna i fråga om bl.a. ersättningar som avser tid före SFP:s ikraftträdande, om inget annat anges i 2-7 kap. För målet aktuella bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Utredning m.m. Av Försäkringskassans utredning framgår bland annat följande. Vid hembesök den 15 maj 2007 uppgav T till Försäkringskassans handläggare att han går upp kl på morgonen för att hinna med alla sina rutiner. T har vid ett telefonsamtal den 3 september 2010 till ansvarig handläggare på Försäkringskassan uppgett att han numera går upp kl varje dag utom varannan helg då hjälpbehovet är från kl I intyg den 18 februari 2011 skriver överläkaren Wolfram Antepohl, Rehab medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping, följande. Ur medicinskt perspektiv har ingen grundläggande förbättring inträffat i T situation. Däremot har ett kombinerat neurogent och nociceptivt smärttillstånd i vänster knä, underben och fot tillkommit. Detta iilllebär dels försämrad sömnkvalitet och behov av återkommande lägesändringar både dag- och nattetid som patienten inte själv kan genomföra. Således har snarare tillkommit ett behov av hjälpinsatser nattetid.

8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet2 Sida 4 Förvaltningsrättens bedömning Frågan i målet är om T behov av hjälp uppgår till tidigare beräknat antal assistanstimmar med timmar per sex månader eller istället till tiirunar per sex månader i enlighet med det överklagade beslutet. Utredningen i målet visar att T till följd av ryggmärgsskada i nacken har omfattande behov av assistans för både grundläggande behov och övriga behov som berättigar honom till assistansersättning. Omfattningen av dessa hjälpbehov bygger i mycket på T egna uppgifter om hans dags- och nattrutiner samt om den tidsåtgång som dessa kräver. Det framgår av Försäkringskassans utredning att T i samband med tvåårsomprövningen uppgav till Försäkringskassans handläggare att han numera går upp kl istället för varje dag utom varannan helg då han går upp kl T har till förvaltningsrätten uppgett att Försäkringskassans handläggare har missförstått honom och att han inte går upp senare utan ibland blir längre tid sängliggande i samband med sin morgonmedicinering. Mot bakgrund av det ovan anförda finner förvaltningsrätten att det råder en viss oklarhet i fråga om hur dags T stiger upp och därmed från vilken tidpunkt på dagen han har behov av assistans. Det är T som har bevisbördan beträffande det att hjälpbehov föreligger samt om dess om(attning. T1 har enligt förvaltningsrättens mening inte kunnat styrka sitt påstående om att hans uppgift om morgonstigning har missförståtts av Försäkringskassans handläggare. Detta har han kunnat göra genom att komma in med ett arbetsschema som påvisar hur assistan-

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN Enhet 2 Sida 5 sen innan omprövningen brukat genomföras alternativt med ett intyg från utomstående person som bekräftar de av honom påstådda omständigheterna. Mot bakgrund av detta fmner förvaltningsrätten att Försäkringskassan därför haft fog för sitt beslut. Vad T anfört i målet föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därmed avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3104/lD) (. l-- evjj»\ Urban Emtofi} I avgörandet har även deltagit nämndemännen Rainer Fredriksson, Leif Tallen och Eva Åbrodd. Föredragande har varit Stefka Bokmark.