Remiss Strategiskt boendeutvecklingsprogram , del 2-Mål och strategier

Transkript

1 Datum Beteckning/Dnr Sida /253 1(2) Remiss Strategiskt bendeutvecklingsprgram , del 2-Mål ch strategier Mål ch riktlinjer för kmmunens bstadsförsörjning, eller strategier sm vi väljer att benämna dem, ska enligt Bstadsförsörjningslagen, BFL 2000:1383 antas av kmmunfullmäktige varje mandatperid. Vaggeryds kmmun har påbörjat arbetet med att ta fram ett strategiskt bendeutvecklingsprgram i tre delar ch har nu kmmit fram till del 2, den del sm ska antas av kmmunfullmäktige i april. Del 1-Nulägesanalys ligger till grund för det förslag på bstadsplitiska mål ch strategier för innevarande mandatperid sm frmuleras i Del 2-Mål ch strategier, remissversin Innan antagande ges alla nämnder, kmmunala blag ch partigrupper tillfälle att yttra sig. Utöver dessa ges även nedan listade blag, föreningar, kmmunala råd, kmmuner, reginala ch statliga rgan tillfälle att yttra sig. - Vaggeryds Näringslivsblag - Skillingaryds Intresseförening - Pensinärsrådet - Tillgänglighetsrådet - Ungdmsrådet - Jönköpings kmmun - Värnam kmmun - Gislaveds kmmun - Gnsjökmmun - Nässjö kmmun - Sävsjö kmmun - Regin Jönköpings län - Länsstyrelsen Pstadress Besöksadress Telefn Telefax Bankgir Organisatinsnummer Bx 43 Bangårdsgatan Skillingaryd Skillingaryd E-pst Internetadress kmmunstyrelsen@vaggeryd.se

2 Sida 2(2) Remissyttrandet ska skickas skriftligen senast 29 februari till: Vaggeryds kmmun Kmmunstyrelsen Bx Skillingaryd eller till e-pst: Underlaget till frmulerade mål ch strategier, Del 1-Nulägesanalys kmmer inte att antas, men finns tillgängligt under remisstiden på Övriga frågr kan ställas till ansvarig tjänsteman: Luise Skålberg Samhällsutvecklare Kmmunledningskntret Tfn: E-pst:

3

4 2

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 INLEDNING 4 Syfte 4 TILLVÄXT OCH ATTRAKTIVITET 5 Mål för tillväxt ch attraktivitet 5 - Målgrupper 6 Strategier för tillväxt ch attraktivitet 6 - Landsbygdsutveckling 7 - Tätrtsutveckling 7 - Utvecklingsstrategi Vaggeryd 8 - Utvecklingsstrategi Skillingaryd 8 HÅLLBAR BOENDEUTVECKLING 9 Miljö eklgiskt perspektiv 9 - Mål ch strategier 9 Bstadsbyggande eknmiskt perspektiv 10 - Mål ch strategier 10 - Gegrafisk fördelning 11 Upplåtelsefrmer scialt perspektiv 11 - Mål ch strategier 11 BOSTÄDER FÖR ALLA 12 Mål ch strategier 12 KOMMUNENS ROLL 13 Detaljplaner ch planberedskap 13 - Mål ch strategier 13 Kmmunalt ansvar 14 - Mål ch strategier 14 VAGGERYDS KOMMUN I REGIONEN 15 Kppling Jönköping 15 - Mål ch strategier 15 Kppling skla-näringsliv 16 - Mål ch strategier 16 3

6 INLEDNING Bstadsförsörjningslagen, BFL 2000:1383, från 2001 ska se till att Sveriges kmmuner genm plitiskt antagna riktlinjer har en beredskap ch planering för sin bstadsförsörjning så att det kan skapas bra benden för alla, avsett skede i livet. Sedan 2014 ska riktlinjerna inte bara antas av fullmäktige varje mandatperid, de ska även ta hänsyn till relevanta reginala mål, planer ch prgram. Länsstyrelserna har statens uppdrag att kntrllera att så ckså blir fallet. När detta prgramarbete började, hade Vaggeryds kmmun en översiktsplan från 2012 sm översiktligt beskrev kmmunens långsiktiga planer för utveckling ch hur mark ch vatten ska användas. Det vill säga var vi vill att industrierna ska ligga ch var vi vill att det ska byggas bstäder. Plitiskt antagna mål ch riktlinjer för bstadsförsörjningen saknade vi däremt. Syfte Vaggeryds kmmun tar fram detta bendeutvecklingsprgram med mål ch strategier främst för att få ett tydligt fkus på vårt tillväxtmål invånare till Genm ett gemensamt framtaget styr- ch planeringsinstrument för alla nämnder, förvaltningar ch kmmunala blag, vill vi skapa förutsättningar för en mer effektiv ch hållbar bendeutveckling, där eknmiska, sciala ch eklgiska aspekter av vår samhällsutveckling finns med. Genm att samverka brett inm kmmunkncernen ökar vi även chansen att uppnå vårt övergripande mål Vaggeryds kmmun ska vara en gd ch attraktiv kmmun att leva, b ch verka i. Vårt bendeutvecklingsprgram handlar ckså m att leva upp till vår visin plats för att göra skillnad, där allt är nära ch där alla har betydelse. Genm att sätta fkus på att skapa gda bstäder för alla samt identifiera våra framtida utmaningar, vill vi ta ett steg i rätt riktning. Genm att på ett tydligt sätt redgöra för våra ambitiner med bendeutvecklingen, hppas vi ckså få en förbättrad ch utökad dialg med dels våra kmmuninvånare ch dels privata aktörer inm byggbranschen. Slutligen syftar prgrammet till att tydliggöra ch knkretisera de kmmunala insatser sm behövs för att vi ska nå våra uppsatta mål för tillväxt ch attraktivitet. Prgrammet är indelat i tre delar: Del 1 Nulägesanalys ( ) är en fakta- ch analysdel sm utgör underlag för kmmunens bstadsplitiska mål ch strategier. Denna del går inte upp för plitiskt beslut. Del 2 Mål ch strategier beskriver våra mål ch ambitiner för bendeutvecklingen tillsammans med strategierna sm krävs för att förverkliga dem. Denna del antas av kmmunfullmäktige för mandatperiden ch revideras vart fjärde år. Del 3 Handlingsplan redgör för planerade åtgärder för att nå uppsatta mål. Handlingsplanen revideras årligen ch beslutas av kmmunstyrelsen. 4

7 TILLVÄXT OCH ATTRAKTIVITET Vaggeryds kmmun är en liten ch attraktiv kmmun sm ligger strategiskt i nrdvästra delen av Småland. Vi har ett rikt näringsliv med ca 500 aktiva företag där tillverkningsindustrin dminerar ch var tredje industriarbetare arbetar inm möbelindustrin. Närheten till framförallt Jönköping ch E4ns mtrväg sm löper genm vår kmmun, utgör grunden för vår bendeattraktivitet. Vi har haft en stadig tillväxt under de senaste 20 åren ch idag är vi ca invånare. Reginalt finns en stark tr på vår frtsatta utveckling ch vårt tillväxtmål är invånare senast till år Vår visin är att vara en plats för att göra skillnad ch vi har ett övergripande mål att vara en gd ch attraktiv kmmun att leva, b ch verka i. Idag har vi ckså flera viktiga pusselbitar på plats för att bygga vår attraktivitet, sm bra kmmunikatiner ch en bred ch varierad arbetsmarknad inm pendelavstånd. Gda utbildningsmöjligheter på högsklan i Jönköping bidrar ckså till att reginen lckar till sig unga människr ch växer sm helhet. Vi har haft en beflkningsökning på ttalt 6,4 prcent räknat från 1994, vilket innebär att vi växt med 55 persner per år i genmsnitt sen dess. Inflyttarna fördelar sig till största delen på våra två tätrter Vaggeryd (30) ch Skillingaryd (20) men ckså en stabil mindre andel till landsbygden (5). Röd linje i diagrammet nedan beskriver vår beflkningstillväxt under åren 2001 till 2013 ch blå linje visar Regin Jönköpings läns prgnsticerade tillväxt för vår kmmun 2013 till Sm tydligt framgår, behöver vi öka vår tillväxttakt jämfört tidigare år, m vi ska nå vårt tillväxtmål senast Med samma tillväxttakt sm mellan åren 2001 ch 2013 kmmer vi hamna på invånare Diagram 1. Vaggeryds kmmuns faktiska tillväxt (röd) ch prgnsticerade (blå) Vaggeryds kmmuns tillväxttakt Källa SCB ch Regin Jönköpings län Mål för tillväxt ch attraktivitet invånare senast år 2025 Öka vår bendeattraktivitet Tillväxt ch attraktivitet är starkt sammankpplade. Ingen tillväxt utan attraktivitet ch ingen attraktivitet utan tillväxt. Vi måste öka vår bendeattraktivitet för att växa. Ska vi öka vår nettinflyttning från 55 till minst 80 persner per år behöver vi skapa ett ökat intresse för att investera ch bygga i vår kmmun. Vår höjda ambitinsnivå handlar m att vi har en åldrande beflkning sm på sikt innebär mindre resurser till den kmmunala kassan. Vi måste helt enkelt bli fler för att behålla det vi har. Vill vi dessutm skapa utveckling ch öka vår välfärd, behöver vi bli ännu lite fler. För 5

8 att vi ska lyckas med detta vill vi öka vår attraktivitet sm bendekmmun ch stärka vår prfil gentemt länets kmmuner generellt ch Jönköpings kmmun specifikt. Målgrupper Barnfamiljer i Jönköping ch övriga kmmuner i länet Unga par i Jönköping ch övriga kmmuner i länet För att skapa tillväxt ch utveckling behöver vi en nettinflytting av unga människr i arbetsför ålder. Idag kmmer vår största andel inflyttare från Jönköping, men vi lckar även invånare från övriga kmmuner i länet. Genm vår närhet till Jönköping ch arbetsmarknaden där, gda kmmunikatiner ch vackra bendemiljöer lckar vi framförallt barnfamiljerna ch unga par att flytta till vår kmmun. Under de senaste ti åren har arbetspendlingen till Jönköping ökat med nästan 40 prcent, vilket stärker bilden man br i vår kmmun ch arbetar i Jönköping. Det är ckså dessa två målgrupper vi ska lcka till ss fler av i framtiden. Det höga kstnadsläget på begagnatmarknaden i regincentrat Jönköping spelar en viktig rll för att sätta ss på kartan sm ett attraktivt bendealternativ. Man får helt enkelt mer för pengarna här. Från ch med år 2020, när vår tids största barnkull, 90-talisterna börjar bilda familj, kmmer efterfrågan på hus trligtvis öka än mer. Idag finns även en tmtkö på persner i Jönköping sm man inte kmmer kunna tillgdse, sm kan spela ss i händerna med rätt utbud på plats. Strategier för tillväxt ch attraktivitet Fkus prfilering öka marknadsföringen av ss sm en attraktiv bendekmmun Fkus barn ch unga öka statusen på barn/unga genm bättre samverkan ch delaktighet Fkus fingeravtryck lyfta fram våra unika fingeravtryck För att lcka till ss fler behöver vi först ch främst göra ss mer kända. Genm att marknadsföra ss mer ch ftare ch med en tydlig bendeprfil sm tilltalar den unga barnfamiljen i länet, ska vi sätta fkus på Vaggeryds kmmun sm en attraktiv bendekmmun. Våra starkaste krt är att vi är en liten ch trygg kmmun med stark arbetsmarknad. Vi har även levande centrum med småstadskänsla ch gda kmmunikatiner till vårt regincentrum Jönköping. Med en tydlig bendeprfil sm lckar barnfamiljerna behöver vi även öka statusen på barn ch unga. En förutsättning för detta är att öka samverkan mellan barn- ch utbildningsförvaltningen ch kulturch fritidsförvaltningen. Genm förbättrade sklr ch sklmiljöer ch genm att öka antalet fritidsmöjligheter, ska vi skapa bättre förutsättningar för såväl inflyttade sm våra befintliga barnfamiljer att trivas ch bli gda ambassadörer för andra. Vi ska även uppmuntra våra barn ch unga att göra sina röster hörda ch öka deras möjlighet till delaktighet genm att sänka trösklarna för att t ex lämna medbrgarförslag. För att i mängden av kmmuner med liknande starka krt, behöver vi lyfta fram våra unika fingeravtryck. Remida, MakerSpace, Fenix 2 ch inte minst vår möbel- ch designbakgrund ska ta större plats ch utvecklas/användas mer. I centrumutvecklingsarbetet ska det synas att man kmmit till en plats där möbeltillverkning ch design finns såväl i nutid sm i vår traditin. Vår levande ch aktiva landsbygd är ckså en unikitet i denna del av Småland, sm vi ska lyfta fram bättre. 6

9 Landsbygdsutveckling Fkus inflytande skapa ökad attraktivitet genm utvecklingssamtal ch -bidrag Fkus tillväxt öka samarbetet ch dialgen med explateringsintresserade markägare Fkus prfilering tydligare marknadsföra kmmunal ch eventuell privat mark Målgrupp befintliga invånare på landsbygden ch inflyttare från Jönköping ch övriga länet Unga människr sm br på landet idag eller planerar flytta ut på landet, är i fkus. De går mt strömmen ch har fta en inre övertygelse ch en stark drivkraft sm kmmunen behöver för att utvecklas. Att kmmunen tar tillvara på dessa röster ch engagemang genm att vara en aktiv medspelare i det lkala utvecklingsarbetet, är av str betydelse för att bygga vår attraktivitet. Inflytandet ch delaktigheten för människr sm br på landsbygden ska öka genm återkmmande utvecklingssamtal ch ett kmmunalt utvecklingsbidrag. En kmmunal utvecklingsgrupp ska bildas, av tjänstemän ch plitiker, sm några gånger per mandatperid träffar invånarna i byarna för samtal kring stra ch små utvecklingsfrågr. Kmmunen ska tydligare marknadsföra ch knceptuera den lantligt belägna kmmunala mark sm finns i t ex Byarum ch Bndstrp gärna kpplat till de kmmunala bysklrna. Antagandet av en kmmunal LIS-plan* innebär även ett ökat behv av kntaktytr mellan kmmun ch berörda markägare på landet, vilket skulle kunna resultera i ett utökat utbud av säljbar privat lantlig mark ch därmed ökade förutsättningar för tillväxt. Kmmunen ska även hjälpa till med marknadsföringen. Tätrtsutveckling Fkus Vaggeryd ch Skillingaryd skapa tillväxt genm tätrtsutveckling Vårt tillväxtmål ställer krav på att bendeutvecklingen främst fkuserar på Vaggeryd ch Skillingaryd. Det är där tillväxten sker naturligt ch det är där 70 prcent av våra invånare br idag. Den största strömmen av inflyttare kmmer ckså från vårt regincentrum, Jönköping ch en majritet av dessa kan förväntas efterfråga stadsliknande karaktär även på sitt nästa bende. Vårt fkus på Vaggeryd ch Skillingaryd, är alltså en strategi för att skapa tillväxt/inflyttning i kmmunen ttalt sett, men samtidigt ett led i att värna landsbygdens attraktivitet. En str bidragande faktr att vår kmmuns landsbygd lever ch utvecklas, är den medelbara närheten till någt av våra två servicecentrum Vaggeryd ch Skillingaryd. Livet på landet underlättas strt av närheten till ett centrum med handel ch övrig service, varför dessa tätrters utveckling är av största betydelse för att öka intresset för ett liv utanför den asfalterade znen. Sambandet mellan förmågan att lcka till sig nya människr ch attraktivitet, är bevisat stark ch spelar rll för Vaggeryds ch Skillingaryds förutsättningar att frtsätta växa. Ju fler man lckar, ju attraktivare blir man, i en uppåtgående spiral. Det mvända förhållandet gäller dck lika starkt. Minskad inflyttning visar på sjunkande attraktivitet, vilket i sin tur snabbt försämrar möjligheterna att t ex bedriva handel, rekrytera arbetskraft eller få blån för att bygga nytt. Förutsättningarna för tillväxt ch på sikt även förmågan att serva landsbygden, ser ckså lika ut berende på vilken av våra två tätrter vi tittar på. Attraktiviteten är lägre i Skillingaryd, vilket visar sig i skillnader i beflkningsutveckling, nybyggnadstakt ch centrumhandel. Vaggeryd hade nästan 40 prcent högre tillväxttakt än Skillingaryd under periden , vilket beskrivs i diagrammet nedan. För att utjämna likheterna, ska vi använda lika strategier för tillväxt. *LIS är förkrtning på Landsbygdsutveckling i strandnära lägen 7

10 Diagram 2. Tillväxttakt i Vaggeryd (blå) ch Skillingaryd (röd) Vaggeryd ch Skillingaryds tillväxttakt Källa SCB * För ökad tydlighet startar kurvrna från samma utgångspunkt Vi har alltså brtsett från rternas skilda invånarantal. Utvecklingsstrategi Vaggeryd Fkus småhustmter detaljplaner för nya attraktiva bstadsmråden ska pririteras Målgrupp befintliga invånare barnfamiljer, unga par Målgrupp inflyttare barnfamiljer, unga par från Jönköping ch övriga länet Bristen på attraktiva småhustmter ch i tmtkö i Jönköping är i fkus. Idag finns inga antagna planer för nya bstadsmråden med småhustmter i Vaggeryd ch samtidigt är efterfrågan på lediga tmter den största på ti år*. Kmbinerat med en växande tmtkö i Jönköping ch kmmunens uttalade tillväxtplicy sm främjar flerbstadshus, gör att framtagandet av nya attraktiva bstadsmråden med småhustmter ska pririteras i Vaggeryd. Antagna detaljplaner för flerbstadshus finns dck dels på kvarteret Kärnan (30st) ch dels på kvarteret Liljedal (16st) ttalt 46 nya lägenheter i centrum. En större detaljplan på kvarteret Tr är ckså på gång sm i en första etapp innebär ca 160 nya centrala kmmunala hyreslägenheter. Sammanlagt finns idag antagna eller pågående planer för drygt 200 lägenheter i centrala Vaggeryd. Detta är utöver de 38 nyprducerade centrala hyreslägenheterna på kvarteret Mjölnaren (16st) ch kvarteret Kärnan (22st) med inflyttning under våren Utvecklingsstrategi Skillingaryd Fkus lägenheter byggnatin av centrala lägenheter sm frigör småhus ska pririteras Målgrupp befintliga invånare yngre äldre 65+ Målgrupp indirekt befintliga barnfamiljer ch unga par samt barnfamiljer ch unga par från Jönköping ch övriga länet Bristen på lediga lägenheter ch begagnade hus till salu, är i fkus. Idag finns inga nya antagna detaljplaner för bstäder i Skillingaryd. En plan för bstäder på kvarteret Gästgivaren (Mejeriet) är under upprättande ch kmmer möjliggöra ett större antal centrala lägenheter. En annan mindre detaljplan för fyra-fem radhus på kvarteret Räven på Fabriksgatan, är ckså under upprättande. Genm att priritera byggnatin av centrala lägenheter i Skillingaryd, sm kan lcka såväl befintliga invånare i Skillingaryd/Vaggeryd, sm invånare på landsbygden att sälja sina hus, skapas gda förutsättningar för Skillingaryd att växa. Idag är efterfrågan på begagnade hus mycket str i vår kmmun, framförallt med anledning av den kraftiga prisökningen i Jönköping de senaste åren. *Under 2015 registrerades 27 enskilda tmtförfrågningar. Sedan 2009 har förfrågningarna legat på 10 per år, i genmsnitt. 8

11 HÅLLBAR BOENDEUTVECKLING Bverket har på regeringens uppdrag frmat en visin för Sverige 2025 sm visar vägen för framtidens fysiska samhällsplanering ch den riktningsändring sm krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle senast år Vi i Vaggeryds kmmun ska ta ansvar för vår mställning i samhällsbygget genm att eftersträva balans mellan eklgiska, eknmiska ch sciala perspektiv. Diagram 3. Bverkets visin m vägen fram till en hållbar samhällsutveckling Källa Bverket Miljö eklgiskt perspektiv Vaggeryds kmmun har idag ett Miljöprgram sm antgs av kmmunfullmäktige ch sm är det gemensamma, samlande styrdkumentet för miljöarbetet. Miljöprgrammets syfte är att det ska vara kmmunens plattfrm för det långsiktiga ch strategiska miljöarbetet. Här står att läsa att vi ska tänka både krtsiktigt ch långsiktigt i vår rll sm samhällsplanerare. I det krtsiktiga perspektivet ska kmmunen tillhandahålla service till invånarna så att de kan miljöanpassa sin vardag ch bidra till hållbarhet. I det längre perspektivet handlar det m att planera bebyggelsestrukturen så att transprtbehvet minimeras. I alla sammanhang då vi explaterar mark för bstäder, sklr eller försklr m m är det viktigt att vi gör det så resurseffektivt sm möjligt, så att mark, vatten ch den fysiska miljön planeras ch används på ett hållbart sätt. Mål ch strategier Utveckla ett miljömässigt hållbart samhälle Bygga miljömässigt hållbart Målet att utveckla ett miljömässigt hållbart samhälle innebär att vi ska begränsa energi- ch resursanvändningen. I vår bendeutveckling innebär detta att vi i så str utsträckning sm möjligt ska tänka kppling till centrum, kllektivtrafik, gång ch cykelstråk ch därmed minska bilberendet. Valet av gegrafisk plats för våra nya bstäder har därför str betydelse. Att miljöfrågrna pririteras i tidiga skeden av plan- ch explateringsprcessen är ckså viktigt. Att bygga miljömässigt hållbart innebär att vi ska priritera resurseffektivitet när husen prjekteras ch se till att energi- ch resursanvändningen är låg under hela husets livstid. Livscykelperspektivet ska ingå i prjekteringen ch farliga material ch kemikalier får inte byggas in i husen. För att vi inm kmmunkncernen ska säkerställa detta, har fastighetsenheten ch vårt kmmunala bstadsblag, VSB ansvar för var sin åtgärd i Miljöprgrammet sm syftar till att ta fram ch använda 9

12 miljökvalitetskriterier för byggande i egen regi. Denna åtgärd ska pririteras för att säkerställa kmmunens ansvar att bygga eknmiskt, eklgiskt ch scialt hållbart. Det ska även vara lätt för de sm flyttar in att leva resurseffektivt ch hålla nere sin resursanvändning genm lika smarta val, sm till exempel källsrtera, energihushålla ch yteffektivisera. Våra möjligheter att framöver lcka till ss människr inm LOHAS-gruppen* sm har hållbarhet ch miljömedvetenhet sm självklara ingredienser i sina liv, ökar ckså i takt med att vi tar dessa nödvändiga steg för att ställa m till ett mer hållbart samhälle ch byggande. Bstadsbyggande eknmiskt perspektiv Vi behöver nya bstäder för att vi ska kunna växa med invånare till Förenklat räknat behöver vi hälften så många bstäder sm vi vill ha invånare, det vill säga ttalt 500 bstäder eller 50 per år. Med en byggkstnad på 2 Mkr per enhet innebär det en investering på 1 miljard på ti år. Av dessa 500 bstäder sm krävs för att alla ska ha tillgång till gda bstäder i lika skeden i livet, är det vare sig kmmunen eller VSB sm kan bygga majriteten. Den allra största delen måste finansieras ch byggas av den privata marknaden, där både privata blån ch byggföretagens investeringskapital räknas in. För att skapa en tydlighet i våra ambitiner gentemt marknaden ch VSB, behöver vi i grva drag fördela det ttala byggbehvet mellan privata ch ffentliga intressen. Vare sig vi eller vårt kmmunala blag klarar av att bygga allt vi är starkt berende av att få in privata investerare för att kmma upp i den byggnatinstakt sm krävs för att vi ska nå vårt tillväxtmål. Mål ch strategier Skapa förutsättningar för att det byggs 500 nya bstäder fram till år 2025 Skapa förutsättningar för en ökad ch förbättrad samverkan med marknaden För att skapa förutsättningar för att det verkligen byggs 500 nya bstäder behöver vi fördela investeringsansvaret preliminärt. Av den ttala investeringen på 1 miljard bedömer vi att VSB kan stå för 35 prcent, det vill säga 350 Mkr. Översatt i bstäder skulle VSB då vara aktiv i byggandet av ttalt 175 bstäder fram till år 2025, dck behöver detta inte innebära ett förvaltarskap av lika många. Genm t ex köpptiner eller försäljning av bstadsrätter skulle VSB kunna förmedla ägandet av delar av det nyprducerade beståndet. Kmmunens relativt brådskande behv av nya vård- ch msrgsplatser samt eventuellt även av trygghetslägenheter, gör att vi bedömer att kmmunen till år 2025 kan ansvara för att uppföra 50 lägenheter eller 10 prcent av det ttala byggbehvet. Skillnaden mellan det ttala antalet bstäder ch VSBs (175) ch kmmunens andel (50), måste marknaden ta hand m ttalt 275 ( ) bstäder eller 55 prcent av det ttala byggbehvet. Marknadens andel av det ttala bstadsbyggandet är med denna preliminära uppdelning ansenlig ch ställer stra krav på kmmunen att hitta lämpliga samarbetspartners. För att bygga ch utveckla prfessinella relatiner med marknaden behöver vi skapa de bästa förutsättningarna för att möta deras chefsled, men ckså se till att samla våra egna strategiska utvecklingsresurser. På så vis kan en förbättrad effektivitet ch arbetsgång skapas ch inte minst ett målinriktat arbete mt kmmunens tillväxtmål generellt ch bstadsplitiska mål specifikt. * LOHAS är förkrtning på Life f Health and Sustainability ch beskriver människr med dessa värderingar 10

13 Gegrafisk fördelning För att öka våra möjligheter till gd framförhållning i t ex planarbetet, utbyggnad av va, gatr ch gcvägar m m, behöver vi även preliminärt fördela nyprduktinen gegrafiskt. Med tanke på nulägesanalysens fakta kring bland annat beflkningsutveckling ch nyprduktin i våra tätrter ch landsbygd, men ckså med hänsyn till VSBs nya ägardirektiv sm pekar på ett ökat ansvar att främja utvecklingen i Skillingaryd, föreligger ett förslag på gegrafisk fördelning enligt nedan tabell. Tabell 1. Byggmatris gegrafi år GEOGRAFI VSB Kmmunen Marknaden Ttalt antal bstäder Vaggeryd (49%) 245 Skillingaryd (29%) 145 Landsbygd 100 (20%) 100 Hk, Klevshult, Byarum 10 (2%) 10 Ttalt antal bstäder (35%) 175 (10%) 50 (55%) Förslaget utgår från att nya detaljplaner för nya attraktiva bstadsmråden i Vaggeryd antas ch att detta i sin tur genererar ett strt intresse från marknadens sida. Med anledning av VSBs nya ägardirektiv utgår vi från en jämn fördelning av nyprduktinen mellan Vaggeryd ch Skillingaryd till år Vi utgår ckså från en nyprduktin på landsbygden m 10 nya småhus per år ttalt 100 nya bstäder, framförallt berende på den histriskt jämna ch knjunkturberende tillväxttakten men ckså den antagna LIS-planen. Upplåtelsefrmer scialt perspektiv Idag med en allt mer reglerad blånemarknad tillsammans med en generell bstadsbrist sm driver upp priserna, behöver vi sm kmmun se över vår nyprduktin med tanke på upplåtelsefrmer. Vi behöver helt enkelt se till att det byggs bstäder för alla plånböcker. Vår nulägesanalys visade att vi har en större dminans av småhus ch villr i äganderättsfrm än länet i övrigt. Vi har ckså en betydligt lägre andel av bstadsrätter än övriga länet. Vår andel av hyresrätter ligger däremt nästan i linje med länets tredjedel 28 prcent av vårt ttala bestånd består idag av hyresrätter, detta mycket tack vare att VSB har hållit en jämn nyprduktinstakt över tid. Mål ch strategier Eftersträva att en tredjedel av nyprduktinen utgörs av hyresrätter Öka andelen nyprducerade bstadsrätter För att skapa en större diversitet på nyprduktinen skulle vi kunna använda VSB i deras egenskap av byggherre. De skulle alltså inte bara bygga för att förvalta, de brde även kunna bygga bstäder ch överlåta ägandet genm köpptiner (hyrköp) eller genm försäljning av brätter. I nedan tabell framgår en fördelning mellan lika upplåtelsefrmer sm skulle kunna eftersträvas år Tabell 2. Byggmatris upplåtelsefrm år UPPLÅTELSEFORM VSB Kmmunen Marknaden Ttalt antal bstäder Småhus äganderätter (55%) 275 Flerbstadshus hyresrätter (26%) 130 Flerbstadshus bstadsrätter (9%) 45 Flerbstadshus trygghetslägenheter 50 (10%) 50 Ttalt antal bstäder (35%) 175 (10%) 50 (55%)

14 BOSTÄDER FÖR ALLA Bstadsförsörjningslagen säger att kmmunen har ansvar för att det finns gda bstäder för alla våra invånare i lika skeden i livet. I vår kmmun kan vi urskilja några lika grupper vars bstadsbehv vi behöver ha extra fkus på för att kmmunen ska frtsätta att växa ch utvecklas psitivt. Mål ch strategier Planera ch bygga fler lägenheter i våra centrum Planera ch mvandla knventinella bstäder för unga Planera ch bygga anpassade bstäder för äldre i våra centrum Bristen på centrala lägenheter i våra tätrter skapar inlåsningseffekter sm hämmar vår tillväxt. Våra yngre äldre fastnar i sina småhus i brist på attraktiva alternativ. Bristen på små billiga lägenheter gör även att unga vuxna tvingas b kvar hemma, vilket skjuter upp föräldrarnas beslut att flytta till ett mindre ch enklare bende. Även våra ensamkmmande barn riskerar bli berende av stöd sm vuxna när de har svårt att hitta en egen bstad de har råd med. Planer för lägenheter i våra centrum måste därför pririteras. En fördelning av det ttala bstadsbyggandet enligt principen 45 prcent flerbstadshus ch 55 prcent småhus ska eftersträvas. Behvet av kstnadseffektiva nya bstäder ska även tillfredsställas genm att undersöka möjligheten att skapa knventinella ungdmsbstäder i t ex industrifastigheter i våra mvandlingsmråden. Att 40-talisterna börjar fylla 80 år 2020, kmmer innebära en str utmaning för Vaggeryds kmmun. Även m majriteten är friskare än generatinerna före dem, kmmer faktumet att de är så många, innebära ett kraftigt ökat vård- ch msrgsbehv. Vi måste ta höjd för detta redan idag genm att planera för nya msrgsplatser. Vi måste även planera för attraktiva centrala lägenheter för att få de yngre äldre att i ett betydligt tidigare skede i livet ta steget ch flytta till en annan bstad. Det stra antalet flyktingar sm kmmer till vårt land idag, innebär ckså stra utmaningar för en kmmun i vår strlek. Finns det inte tillräckligt med bstäder kmmer dessa människr få svårt att börja sina nya liv här. Med en bstadsbrist finns str risk att människr bara mellanlandar i vår kmmun för att efter en viss acklimatiseringstid, flytta till någn av våra strstadsreginer. Detta vre en str förlust ch bör förhindras. De allra flesta människr sm flyr undan krigen i världen idag är just de unga människr i arbetsför ålder, med eller utan barn, sm vi behöver lcka till ss. Flyktingarna från Syrien är dessutm i de allra flesta fall utbildade ch kan, med rätt insatser, utgöra en viktig bas för arbetskraftsförsörjningen i såväl kmmunkncernen, sm i våra företag. Målgrupper i fkus Unga vuxna 21+ Yngre äldre 65+ Äldre äldre 80+ Nyanlända 12

15 KOMMUNENS ROLL Eftersm kmmunen styr över bstadsförsörjningens viktigaste verktyg, planmnplet har vi ett strt ansvar när det inte byggs tillräckligt med bstäder. Utan detaljplaner blir det inga nya bstäder. Enligt gällande lagstiftning har vi även ansvar för att se till att det finns tillräckligt med anpassade bstäder för särskilda grupper i samhället. Vård- ch msrgsplatser för äldre ch dementa, HVB-platser* för ensamkmmande flyktingbarn ch LSS-bende**, är några av de specifika behven sm vi sm kmmun har ansvar för. Idag finns det dck flera faktrer sm brmsar upp framtagandet av nya planer ch därmed nybyggnatinen. Höga prduktinskstnader ch att det är relativt enkelt att överklaga är några sådana faktrer. Andra är att invånarna säger sin mening i ett betydligt tidigare skede idag ch kan därmed påverka de plitiska besluten. Vårt digitaliserade samhälle har skapat många nya kanaler att göra sig hörd på, vilket är psitivt för demkratin. Dck representerar dessa röster sällan en majritet. Trts dessa utmaningar har vi sm kmmun ett ansvar att hålla fast riktningen mt våra uppsatta mål för bendeutvecklingen. Om inte, finns det risk för en lång ch svajig väg mt tillväxtmålet, men ckså en risk för att vi inte klarar av att ha framförhållning ch ta fram nya anpassade benden för våra särskilda grupper när det behövs. Vi kmmer därför eftersträva bred plitisk samsyn över tid för vad sm krävs för att utveckla nya bstäder. Men ckså för att förbättra vården ch msrgen för våra invånare. Genm att möjligheten att ha framförhållning ch samverka internt ch externt ökar i samma stund, effektiviseras ch förenklas även tjänstemännens arbete. Detaljplaner ch planberedskap Med tanke på vår ambitin att det ska byggas 500 bstäder på ti år har vi alldeles för få antagna ch pågående detaljplaner för bstäder i vår kmmun idag. Om vi räknar brt ett par förtätningsprjekt har vi under ett antal år haft svårt att få fram planer för nya bstadsmråden. För att väcka intresset hs våra målgrupper i vår egen kmmun men även i Jönköping ch övriga länet, måste vi få fram ch marknadsföra nya attraktiva mråden. Marknaden måste ckså få kännedm m våra ambitiner ch bjudas in för att samverka i tidiga planskeden. Mål ch strategier Jämn nybyggnadstakt Planberedskap på ca 100 bstäder per år Ökad dialg ch samverkan med marknaden ch VSB En jämn nybyggnadstakt ska eftersträvas för att på bästa sätt fördela arbetsbelastningen över tid ch minimera kstsamma flaskhalsar. Men ckså för att balansera utbud mt efterfrågan på nya bstäder. Framförhållning gällande markinnehav, utbyggnad av gatr ch va-nät, fiber- ch fjärrvärmenät samt gc-vägar, är en förutsättning för att få till en jämn ch hållbar takt på byggprjekten. En gd planberedskap är ckså en förutsättning för en jämn nybyggnadstakt. En planberedskap på mkring 100 bstäder per år ska eftersträvas, men detta betyder inte nödvändigtvis att vi ska ha en massa färdiga planer liggandes. Med hänsyn till de snabba förändringar sm sker idag ch det ökade behvet av samverkan mellan kmmun ch explatör, ska en mer flexibel planberedskap eftersträvas. *HVB är en förkrtning av Hem för vård eller bende **LSS är en förkrtning av Lagen m stöd ch service för vissa funktinshindrade 13

16 För nya större bstadsmråden med flera tänkbara explatörer ska framtagande av planprgram pririteras. Sm ett mellanting mellan översiktsplan ch detaljplan fyller planprgrammet funktinen att i tidigt skede förmedla ch förankra våra intentiner till våra invånare. Även marknaden ch VSB får en bättre insyn i vårt bendeutvecklingsarbete genm framtagandet av planprgram, sm i sin tur kanske väcker deras intresse att medverka. Med utgångspunkt i planprgrammet tas sedan detaljplaner fram allt eftersm. Kmmunalt ansvar Kmmunens ansvar är strt ch övergripande i arbetet att skapa samhällsutveckling. Vi har många styrdkument ch plitiska mål att förhålla ss till sm alla ska samverka ch fungera sm effektiva verktyg mt våra uppsatta mål generellt, ch mt vårt tillväxtmål specifikt. I vårt antagna Miljöprgram från 2014 pekas det kmmunala ansvaret att samhällsutveckla hållbart ut, det vill säga vi ska se till att vi har en balans mellan eknmiska, eklgiska ch sciala aspekter. Vår brett förankrade ch antagna Visin Plats för att göra skillnad från 2012 sm handlar m hur vi vill att vår plats, Vaggeryds kmmun ska utvecklas, guidar ss i våra både vardagliga ch strategiska beslut. Tillsammans med vårt näringslivsblag, Vaggeryds Näringslivsråd har vi även en gdkänd Marknadsplan för platsen från 2013, sm ger ss knkreta verktyg i vårt arbete med att utveckla vår attraktivitet. Kmmunens Övergripande mål Vaggeryds kmmun ska vara en attraktiv kmmun att leva, b ch verka i, styr ch leder vårt strategiska utvecklingsarbete. Vår antagna Översiktsplan från 2012 beskriver hur kmmunens mark ska användas ch inte användas. Den ger även en allmän bild av våra ht ch möjligheter för utveckling. I vår nyligen antagna LIS-plan från 2015, sätter vi fkus på landsbygdsutvecklingen genm att peka ut vilka mråden utanför våra tätrter, i strandnära lägen sm vi ser kan utvecklas med nya bstäder av permanent eller fritidshuskaraktär. Mål ch strategier Tillfredsställa behvet av vård- ch msrgsplatser för äldre ch dementa Tillfredsställa behvet av LSS-bende ch HVB-platser Tillfredsställa behvet av skllkaler Utveckla ch förbättra all kmmunal service Genm framförhållning, nggrann planering ch ökad samverkan inm kmmunkncernen, ska behvet av särskilda benden tillfredsställas. När det kmmer till att planera ch utveckla anpassade bstäder för särskilda grupper, har vi sm kmmun ansvar sm frmuleras ch kntrlleras centralt av diverse lika verk ch myndigheter. Vi har ckså ett ansvar att se till att sklan kan bedriva sin verksamhet effektivt genm att tillhandahålla ändamålsenliga lkaler. Länsstyrelsen kntrllerar till exempel att kmmunen följer Bstadsförsörjningslagen. Scialstyrelsen ser till att kmmunen följer Scialtjänstlagen, Häls- ch sjukvårdslagen ch LSS ch Sklinspektinen/ Sklverket ser till att kmmunen följer Skllagen, sklförrdningen ch lärplanerna. Utöver detta har kmmunen även ett övergripande ansvar att sköta, underhålla ch utveckla all kmmunal service där t ex, gatr ch trg, gång- ch cykelstråk, vattenförsörjning, vattench avlppsrening, sphämtning ch återvinning, med mera ingår. 14

17 VAGGERYDS KOMMUN I REGIONEN Vaggeryds kmmun har ambitinen att utvecklas till en attraktiv ch självklar bendekmmun till hela länet men framförallt Jönköping. Vi har ckså ambitinen att frtsätta vara en viktig del i arbetsmarknadsreginen Jönköpings län genm att erbjuda ett gtt företagsklimat med hög andel av flexibilitet ch kundservice samt gda möjligheter till arbetskraftsförsörjning. Vi vill även lcka till ss nya etableringar för att stärka vår identitet sm en attraktiv företagskmmun i Gnsjöreginen. Oavsett vi pratar m ss själva sm en attraktiv bende- eller företagskmmun, behöver vi öka vår kppling till vårt regincentrum, Jönköping. Ju närmare vi är Jönköping, ju enklare är det att argumentera fördelarna med att leva, b ch verka i vår kmmun. Med de allt mer urbana ideal sm både företagen ch människrna har idag, behöver vi argumentera närheten till den stra stadens utbud av t ex kmpetensutveckling ch arbetskraft, när vi pratar med företagen ch shpping, nöjen ch kultur, när vi pratar med människrna. På samma gång vi kpplar ihp ss med Jönköping behöver vi ckså tänka på att särskilja ss visa på våra särdrag, det sm gör ss till en unik kmmun att leva, b ch verka i. Vi behöver lyfta det vi är bra på ch stärka det så att det blir ännu bättre. Genm att inte bara göra saker rätt utan framförallt fkusera på att göra rätt saker, hppas vi till ch med få fram viktiga pusselbitar till hela länets attraktivitetsbygge. Kppling Jönköping Det råder bstadsbrist i Jönköping sedan flera år tillbaka ch ett strt antal står idag i tmtkö. Om reginen sm helhet ska frtsätta växa ch ha en psitiv dragningskraft på unga människr runt m i landet, behöver vi i Vaggeryds kmmun utveckla nya bstäder ch marknadsföra ss sm ett attraktivt bendealternativ till Jönköpings invånare. En förutsättning för att vi på allvar ska bli ett lika attraktivt bendealternativ till Jönköping, sm Hab är idag, är dck att kllektivtrafiken ss emellan utvecklas. Mål ch strategier Halvtimmestrafik dagtid mån-fre till ch från Jönköping Ökad turtäthet till ch från Jönköping på kvällar ch helger Vi ser att det måste bli både lättare att arbetspendla kllektivt dagtid ch att ta sig kllektivt till ch från Jönköping på kvällar ch helger inte minst för våra ungdmars skull. Även Jönköpings kmmun vill se en utveckling av kllektivtrafiken i vårt län ch argumenterar i sitt senaste bstadsförsörjningsprgram att en välutvecklad kllektivtrafik är en förutsättning för en fungerande arbets- ch bstadsmarknad. Samtrafikens senaste rapprt Pendlingsbara Sverige * påvisar ckså vår regins dåligt utbyggda kllektivtrafik, jämfört 12 andra liknande stra reginer i Sverige. För att nå våra mål behöver vi samla våra strategiska utvecklingsresurser ch därmed få till stånd ett effektivare arbeta med att marknadsföra kllektivutbudet vi har idag, men ckså att driva på det plitiska lbbyarbetet gentemt Regin Jönköpings län ch JLT* för att skapa en psitiv utveckling av kllektivtrafiken ch dess användande. * Rapprten finns att läsa på *JLT är förkrtningen på Jönköpings Länstrafik 15

18 Kppling skla-näringsliv Idag är en bra ch väl fungerande förskla ch skla inte en självklarhet längre. De sm planerar att flytta, avsett det gäller inm kmmunen eller från en kmmun till en annan, undersöker sina barns förutsättningar att få en bra sklgång nggrant innan man fattar sitt definitiva beslut. I ch med detta ökade fkus på sklan kan vi idag se att vår kmmun har flera unika byggstenar på plats, sm tillsammans utgör en av de viktigaste pusselbitarna för att öka vår bendeattraktivitet. En grundförutsättning för att bedriva en bra sklverksamhet, är dck att elever ch pedagger har tillgång till bra ch ändamålsenliga lkaler. Utan tillräckligt utbyggda ch anpassade skllkaler ch utemiljöer, riskerar sklresultat, trygghet ch trivsel, men ckså möjligheten att attrahera nya pedagger att minska. En gd framförhållning, planering ch intern samverkan mellan de lika förvaltningarna inm kmmunen, måste eftersträvas i alla lägen gällande lkalfrågrna. Mål ch strategier Utveckla en unikt attraktiv utbildningsmiljö för alla åldrar Undersöka möjligheten att utveckla ett fjärde gymnasieår Genm en ökad kppling ch samverkan mellan skla ch näringsliv, kan en unikt attraktiv utbildningsmiljö för alla åldrar skapas sm inte bara skulle kunna öka vår bendeattraktivitet utan även kmmunkncernens attraktivitet sm arbetsgivare. Fkus ska ligga på att utveckla en unikt attraktiv sklmiljö med hög grad av kreativitet ch entreprenörskap med hjälp av ReMida, Maker Space ch Fenix. En ökad samverkan mellan skla ch näringsliv ska dck inte i första hand syfta till att serva företagen med arbetskraft. En ökad samverkan ska istället drivas av att attitydförändra att öka statusen på ch intresset för teknik generellt ch teknik- ch prduktutveckling specifikt. Genm att väva in samma grad av nytänkande, flexibilitet, anpassningsförmåga ch fingertppskänsla mt mvärlden, sm krävs av våra företag för att överleva ska vi utveckla en unik prdukt sm vi trr inte bara kmmer lcka våra egna barn ch unga, utan även inflyttare. Och kanske till ch med skapa elevunderlag från andra kmmuner i länet. 16