Konsekvensanalys (miljökonsekvensbeskrivning)

Transkript

1 Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Skiss till översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun Ft: Charltte Hedlund 1

2 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys utgör den miljöknsekvensbeskrivning sm alltid ska medfölja översiktsplaner, ch analysen utgör även den samlade bedömningen av planens knsekvenser. Fkus ligger på den betydande miljöpåverkan sm planens genmförande kan antas medföra. Det är främst knsekvenser på lång sikt sm avses. Arbetet med att göra analysen är en del av prcessen med att ta fram ett hållbart förslag till översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun. I knsekvensanalysen redvisas vad sm kan innebära betydande miljöpåverkan ch för vissa frågr presenteras tre alternativ (Fkus på tillväxt, Fkus på flkhälsa ch miljö samt Nllalternativ). De möjliga knsekvenserna för alternativen, samt för de förslag där alternativ ej presenteras, analyseras utifrån ett antal valda aspekter samt utifrån de tre hållbarhetsaspekterna. I analysen bedöms knsekvenserna på mål ch riktlinjer i lika planer, prgram, intressen ch mål samt på miljökvalitetsnrmerna, ch förslag till åtgärder ch uppföljning anges. Betydande miljöpåverkan Generellt kan de flesta riktlinjer i planen innebära betydande miljöpåverkan. men följande frågr bedöms ha särskilt str miljöpåverkan (dessa beskrivs utförligare i analysen): Planläggning utanför centralrten. En fråga sm fått särskild uppmärksamhet den senaste mandatperiden är när privata markägare vill planlägga nya bstadsmråden utanför centralrten, ftast i kustmrådet. Klimatförändringar. En aktuell fråga är vilka effekter eventuella framtida klimatförändringar kmmer att få ch hur vi ska planera för att minska riskerna. I analysen bedöms även den klimatpåverkan sm översiktsplanen kan väntas innebära. Vatten- ch avlpp (VA). Vatten- ch avlppsförsörjningen i kmmunen är en viktig fråga. I översiktsplanen föreslås bl.a. att en dagvattenplicy ch en VAplan ska tas fram. Luftkvalitet i centrum. Ett överskridande av miljökvalitetsnrmen för partiklar har knstaterats i Örnsköldsviks centrum längs Centralesplanaden. Ett förslag till åtgärdsprgram är ute på samråd våren De viktigaste åtgärderna tas med i översiktsplanen. Bullerfria mråden. Frågan m bullerfria (tysta) mråden i kmmunen är aktuell, d.v.s. mråden där låg bullernivå är en särskild kvalitet ch där naturliga ljud dminerar. Lågstrålande mråden. Kmmunstyrelsen beslutade 2009 m ett antal mråden sm utgör lågstrålande zner att användas sm skydd ch bende åt elöverkänsliga. Verksamheter sm försvårar en sådan användning, genm ökad strålbelastning, ska så långt möjligt undvikas. I översiktsplanen arbetas riktlinjen in samt diskuteras m de utpekade mrådena frtfarande är de lämpligaste. Trvbrytning. Trv betraktas i vissa sammanhang sm ett förnybart energislag, ch i andra sammanhang sm ej förnybart. Kmmunen har sedan 90-talet haft riktlinjer sm är restriktiva mt trvbrytning. Det har dck inte funnits någn direkt efterfrågan på att få bryta trv. Enligt översiktsplanen från 2007 bör nya trvtäkter tillåtas endast i undantagsfall ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. I samband med utvecklingen av kmmunens fjärrvärmesystem ch energikmbinatet vid Dmsjö industrimråde har ett långsiktigt behv av energitrv kmmit att uppstå. 2

3 Riktlinjer för handel. I översiktsplanen lyfts frågan m en handelsplicy bör tas fram för kmmunen, i vilken riktlinjer för handeln ch lämpliga lägen för extern handel kan föreslås. Med extern handel avses inte exempelvis gallerir utan huvudsakligen verksamheter sm p.g.a. av sin funktin lämpligen bör ligga i mer externa lägen. Alternativ Under samrådet redvisas tre alternativ ch dess knsekvenser sm ett underlag för diskussin ch synpunkter. Efter samrådet bearbetas planen ch ställs ut under två månader. I utställningsversinen redvisas ett tydligt planförslag vars knsekvenser jämförs med övriga alternativ. Planförslaget behöver inte nödvändigtvis inte bli ett av alternativen utan planen kan kmma att innehålla delar av alternativen. Alternativen syftar till att stimulera till en diskussin kring aktuella frågr i kmmunen under plansamrådet, ch visa på möjliga vägval sm kmmunen kan göra. Alternativen syftar alla till att bidra till hållbara lösningar men lägger lika mycket fkus på tillväxt, flkhälsa ch miljö. Krt beskrivet innebär alternativen följande: - I det första alternativet Fkus på tillväxt görs en avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna i lika situatiner. I jämförelse med alternativ två ligger fkus på ett mer krtsiktigt tillväxtperspektiv. - I det andra alternativet Fkus på flkhälsa ch miljö - görs ckså en avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna men alternativet syftar till att i större utsträckning än det första alternativet utgå från mål för flkhälsa ch miljö. Höga krav bör exempelvis ställas på gd tillgång till gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik vid lkalisering av nya bstäder. I debatten framförs ibland att sådana riktlinjer kan dämpa viljan att bygga nya bstäder ch kanske ckså inflyttningen till kmmunen. I en miljöknsekvensbeskrivning, sm denna knsekvensanalys är, ska det enligt miljöbalken finnas ett nllalternativ. Nllalternativet är en framskrivning av tillståndet i miljön utifrån i huvudsak riktlinjerna i Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kmmun. Ett nllalternativ beskrivs endast för de delar i översiktsplan 2007 sm de övriga två alternativen kan kpplas till. I flera av frågrna liknar nllalternativet Fkus på tillväxt. Knsekvenser av de frågr/delar i översiktsplanen 2011 sm inte har ett alternativ redvisas i knsekvensanalysen sm Skiss till översiktsplan. Knsekvenser Bedömningarna av knsekvenser är kvalitativa, ch de knsekvenser sm anges ska ses sm tänkbara ch inte säkra. Alternativen ch Skiss till översiktsplan bedöms överlag bidra psitivt till kmmunens övergripande visin ch mål. I str utsträckning bedöms innehållet i kmmunens planer ch prgram uppfyllas. Den generella påverkan på riksintressena i kmmunen bedöms inte vara betydande. När det gäller miljökvalitetsnrmer bedöms översiktsplanen inte föreslå några riktlinjer eller åtgärder sm innebär att möjligheten att klara nrmerna försvåras. I matrisen beskrivs påverkan på de allmänna intressena utifrån ett antal aspekterna. Riktlinjer sm föreslås i Skiss till översiktsplan bedöms i str utsträckning vara hållbara ur de tre hållbarhetsaspekterna. När det gäller alternativen kan det knstateras att alternativens knsekvenser kan vara både psitiva ch negativa berende på vilken aspekt sm bedöms. Fkus på flkhälsa ch miljö bedöms dck kunna vara ett mer långsiktigt hållbart alternativ utifrån flera av aspekterna jämfört med övriga alternativ. 3

4 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Utgångspunkter ch metd Avgränsningar... 5 Gegrafisk avgränsning... 5 Alternativ... 6 Betydande miljöpåverkan... 7 Val av aspekter Val av pririterade grupper Metd ch genmförande Planer, prgram, intressen ch mål Planer ch prgram Allmänna intressen ch riksintressen Miljömål ch miljökvalitetsnrmer Natinella ch reginala miljömål Lkala miljömål Miljökvalitetsnrmer Flkhälsmål ch utvecklingsmråden Knsekvensanalys - Matris Sammanfattning av alternativen Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Nllalternativ Matris Beaktande av planer, prgram, intressen ch mål Planer ch prgram Kmmunala planer ch prgram Reginala ch natinella planer, prgram ch strategier Allmänna intressen ch riksintressen Måluppfyllelse Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Nllalternativ Skiss till översiktsplan (frågr där alternativ ej redvisas) Miljökvalitetsnrmer Knsekvenser för lika grupper Sammanvägning Miljömässiga hållbarhetsaspekten Sciala hållbarhetsaspekten Eknmiska hållbarhetsaspekten Sammanställning Åtgärder ch uppföljning

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Analysen utgör en miljöknsekvensbeskrivning av skiss till översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun. Alla översiktsplaner ska miljöbedömas, enligt 6 kap. 11 miljöbalken, ch syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas, såväl eklgiskt, eknmiskt sm scialt. En del av miljöbedömningen är att upprätta en miljöknsekvensbeskrivning ch vad den ska innehålla regleras i 6 kap. 12 miljöbalken. Fkus ska ligga på den betydande miljöpåverkan sm planens genmförande kan antas medföra, ch bl.a. ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte ch gegrafiska räckvidd identifieras, beskrivas ch bedömas. Utöver miljöknsekvensbeskrivningen ska även en bredare analys av översiktsplanens knsekvenser göras ch i denna knsekvensanalys görs den samlade bedömningen av planens knsekvenser. 2. Utgångspunkter ch metd 2.1 Avgränsningar Nedan beskrivs vilka val sm har gjrts när det gäller avgränsning av knsekvensanalysen. Samråd med Länsstyrelsen kring avgränsningen har skett våren Möjlighet att lämna synpunkter på analysen kmmer att finnas vid samrådet ch vid utställningen av översiktsplanen. En översiktsplan är en plan på övergripande nivå, ch miljöbedömningen ska göras på en nivå lämplig för planen. Många frågr kan vara mer lämpliga att analysera i andra planer ch prgram, t.ex. i detaljplaner eller vid tillståndsprövning av verksamheter ch åtgärder. Översiktsplanens tidsperspektiv ska vara långsiktigt ch i analysen av knsekvenserna av planen är det lång sikt sm avses. I planen anges inte någt hrisntår. Visinerna ch målen bör kunna avse år framåt i tiden. Likaså de markreservatiner sm görs. Däremt ska de åtgärder sm föreslås avse den närmaste mandatperiden, d.v.s , m inte annat anges. Gegrafisk avgränsning Analysen är i huvudsak avgränsad till Örnsköldsviks kmmun. I en miljöknsekvensbeskrivning ska det framgå m planen exempelvis kan medföra en påverkan på andra kmmuner. Den mark- ch vattenanvändning sm föreslås i planen bedöms dck inte medföra någn betydande negativ påverkan på intilliggande kmmuner. Dck kan möjligheterna till reginal utveckling påverkas psitivt av riktlinjerna i översiktsplanen. 5

6 Alternativ Under samrådet redvisas tre alternativ ch dess knsekvenser sm ett underlag för diskussin ch synpunkter. Efter samrådet bearbetas planen ch ställs ut under två månader. I utställningsversinen redvisas ett tydligt planförslag vars knsekvenser jämförs med övriga alternativ. Planförslaget behöver inte nödvändigtvis bli ett av alternativen utan planen kan kmma att innehålla delar av alternativen. Alternativa inriktningar redvisas i skiss till översiktsplan för de frågr där det bedöms relevant. I knsekvensanalysen bedöms knsekvenserna av dessa alternativ. Alternativen jämförs med nuläget. Det finns planer ch prgram sm nyligen har antagits/gdkänts i kmmunen, exempelvis översiktsplan för vindkraft, en miljö- ch energistrategi samt översiktsplan för strandskyddet. Det är även fler planer ch prgram sm är planerade att tas av kmmunfullmäktige under året, så sm naturvårdsprgram, grönplan ch åtgärdsprgram för renare luft i centrum. Knsekvenserna av de planer ch prgram sm nyligen har antagits i kmmunen kmmer inte att behandlas i större utsträckning i denna knsekvensanalys. Alternativen har avgränsats till att främst behandla aktuella frågr i kmmunen ch de avser visa på möjliga vägval sm kmmunen kan göra i lika frågr. Alternativen syftar till att bidra till hållbara lösningar men lägger lika mycket fkus på tillväxt, flkhälsa ch miljö. Det innebär givetvis inte att åtgärder sm är hållbara för t.ex. flkhälsan generellt ska ställas i mtsatsställning till exempelvis tillväxt, ch vice versa. Tvärtm trde på lång sikt lösningar sm inte är hållbara för flkhälsan inte heller vara eknmiskt hållbara. Men på krt sikt finns inte sällan knflikter mellan de lika hållbarhetsaspekterna sm kmmunen har att hantera i sitt beslutsfattande. Det är sådana knflikter sm lyfts fram i de redvisade alternativen. Benämningarna på alternativen, fkus på tillväxt respektive flkhälsa ch miljö, är valda för att tydliggöra viktiga frågr sm kmmunen har att väga in. De kan ckså sägas spegla de tre hållbarhetsaspekterna (miljömässiga, sciala ch eknmiska). Innebörden av alternativen beskrivs nedan. Syftet med gemensamma benämningar på alternativen är kunna presentera övergripande, alternativa prfiler på hela översiktsplanen. Det medför undvikligen att benämningarna på alternativen i varierande grad beskriver den knflikt/de vägval sm finns för lika frågr. Krt beskrivet innebär alternativen följande: - I det första alternativet Fkus på tillväxt görs en avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna i lika situatiner. I jämförelse med alternativ två ligger fkus på ett mer krtsiktigt tillväxtperspektiv. - I det andra alternativet Fkus på flkhälsa ch miljö - görs ckså en avvägning mellan de tre hållbarhetsaspekterna men alternativet syftar till att i större utsträckning än det första alternativet utgå från mål för flkhälsa ch miljö. Höga krav bör exempelvis ställas på gd tillgång till gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik vid lkalisering av nya bstäder. I debatten framförs ibland att sådana riktlinjer kan dämpa viljan att bygga nya bstäder ch kanske ckså inflyttningen till kmmunen. I en miljöknsekvensbeskrivning, sm denna analys är, ska det enligt miljöbalken finnas ett nllalternativ. Nllalternativet är en framskrivning av tillståndet i 6

7 miljön, ch utgår från situatinen idag. Alternativet utgår i huvudsak från Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kmmun. Ett nllalternativ beskrivs endast för de delar i översiktsplan 2007 sm de två övriga alternativen behandlar. Knsekvenser av de frågr/ delar i översiktsplanen 2011 sm inte har ett alternativ redvisas sm Skiss till översiktsplan. Betydande miljöpåverkan Generellt bör de flesta riktlinjer i planen kunna innebära betydande miljöpåverkan men nedan ges exempel på aktuella frågr i översiktsplanen sm är extra viktiga att bedöma knsekvenserna av: Planläggning utanför centralrten. En fråga sm fått särskild uppmärksamhet den senaste mandatperiden är när privata markägare vill planlägga nya bstadsmråden utanför centralrten, ftast i kustmrådet. De flesta är attraktiva mråden med utsikt, närhet till vatten ch lantlig miljö nära naturen. Det stämmer väl överens med kmmunens syn att detta är en strategisk resurs sm ökar kmmunens attraktivitet. Nackdelen med sådana mråden är att kllektivtrafik ch gång- ch cykelvägar saknas ch att avstånden till service är långa. Områdena blir i hög grad bilberende ch kmmunens kstnader för sklskjuts, hemtjänst m.m. riskerar att öka. Klimatförändringar. En aktuell fråga är vilka effekter eventuella framtida klimatförändringar kmmer att få ch hur vi ska planera för att minska riskerna. De bedömningar sm hittills gjrts visar att den förväntade höjningen av havsnivån väl mtsvaras av landhöjningen i vår kmmun i ett 100-årsperspektiv. Det bör alltså inte medföra några nya restriktiner för byggandet. Ökade regnmängder däremt ökar riskerna för skred, ras ch översvämning sm bör få ökad betydelse vid bl.a. lkalisering av ny bebyggelse. Riktlinjerna i planen avseende skred-, ras- ch översvämningsrisker ska bedömas i analysen. I analysen ska även den klimatpåverkan sm översiktsplanen kan väntas innebära bedömas, t.ex. m planen medför mer transprt- ch energieffektivt samhällsbyggande eller m planen på någt sätt genererar lämplig påverkan på klimatet. Vatten- ch avlpp. Vatten- ch avlppsförsörjningen i kmmunen är en viktig fråga. I översiktsplanen föreslås att en dagvattenplicy ch en VA-plan ska tas fram. Kmmunen har uppdraget att redvisa mråden där mvandlingen av fritidsbstäder till permanentbsättning ställer krav på nya vatten- ch avlppslösningar. De riktlinjer för vattenförsörjning ch avlpp sm redvisas i planen ska bedömas i analysen. Luftkvalitet i centrum. Ett överskridande av miljökvalitetsnrmen för partiklar har knstaterats i Örnsköldsviks centrum längs Centralesplanaden. Ett förslag till åtgärdsprgram har varit ute på samråd våren De viktigaste åtgärderna redvisas i översiktsplanen. I analysen ska eventuella riktlinjer ch åtgärder i planen sm kan påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnrmen bedömas. Bullerfria mråden. Frågan m bullerfria (tysta) mråden i kmmunen är aktuell, d.v.s. mråden där låg bullernivå är en särskild kvalitet ch där naturliga ljud dminerar. Behv av att peka ut mråden sm bör hållas fria från störande verksamheter, även i mrådets närhet, diskuteras i planen. Riktlinjerna bedöms i analysen. 7

8 Lågstrålande mråden. Kmmunstyrelsen beslutade 2009 m ett antal mråden sm utgör lågstrålande zner att användas sm skydd ch bende åt elöverkänsliga. Verksamheter sm försvårar en sådan användning, genm ökad strålbelastning, ska så långt möjligt undvikas. I översiktsplanen arbetas riktlinjen in samt diskuteras m de utpekade mrådena frtfarande är de lämpligaste. Riktlinjerna bedöms i analysen. Trvbrytning (se avsnittet m energi i översiktsplanen där trvfrågan behandlas).trv betraktas i vissa sammanhang sm ett förnybart energislag, ch i andra sammanhang sm ej förnybart. Kmmunen har sedan 90-talet haft riktlinjer sm är restriktiva mt trvbrytning. Det har dck inte funnits någn direkt efterfrågan på att bryta trv. Enligt översiktsplanen från 2007 bör nya trvtäkter tillåtas endast i undantagsfall ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. I samband med utvecklingen av kmmunens fjärrvärmesystem ch energikmbinatet vid Dmsjö industrimråde har ett långsiktigt behv av energitrv kmmit att uppstå. Det kan lösas genm brytning inm kmmunen/reginen, eller genm imprt från andra delar av landet ch utlandet. Lkal brytning är billigare ch innebär dessutm mindre miljöpåverkan från transprter. Brytning av myrmarken med låga skyddsvärden kan även få psitiva effekter ur en eklgisk synpunkt, exempelvis för bilgisk mångfald. Under samrådet av översiktsplanen föreslås frågan m kmmunens ställningstagande till denna energikälla samt m en plan för trv bör tas fram diskuteras. I en trvplan bör knsekvenserna av brytningen redvisas. I denna analys behandlas knsekvenserna av riktlinjer för trv mycket översiktligt. I analysen bedöms knsekvenserna av riktlinjerna för trv. Alternativens riktlinjer skiljer sig åt i frågan m det ska göras en plan för trv eller inte. Oavsett alternativ föreslås trvbrytning kunna medges i begränsad mfattning ch av myrmarker med låga skyddsvärden. Nedan ges några exempel på knsekvenser av att göra en plan för trv: + I en plan för trv kan kmmunen övergripande peka ut de myrar sm kmmunen bedömer vara acceptabla för trvtäkt utifrån knkurrerande intressen. + Med en trvplan bör risken att trvbrytningen medges på mark med skyddsvärden vara lägre än m det inte finns en plan. + Det är explatören sm söker kncessin ch utför markundersökningar. För dem bör det vara en fördel att i en översiktsplan få klarlagt var kmmunen inte ser några hinder för en trvtäkt. Då riskerar man inte att påbörja kstsamma ch tidskrävande utredningar för myrar sm sedan visar sig acceptabla utifrån andra intressen. - Att ta fram en plan för trv tar tid ch kräver resurser. En systematisk översyn kmmer bl.a. behöva inkludera en hel del fältarbeten. Denna trvplan kan genmföras sm ett tematiskt tillägg till översiktsplanen, ch kmmer övergripande peka ut de myrar sm kmmunen bedömer vara acceptabla för trvtäkt utifrån knkurrerande intressen, samt ge direktiv för hur en trvtäktverksamhet skall läggas upp. För att klarlägga m de utpekade myrarna rymmer tillräckligt med trv av rätt kvalitet för trbrytning behövs dck nggrannare markundersökningar, vilket kräver undersökningskncessin från Länsstyrelsen. Riktlinjer för handel. Vi kan förvänta ss önskemål nya etableringar av handel i externa lägen. I översiktsplanen lyfts frågan m en handelsplicy bör tas fram för kmmunen i vilken riktlinjer för handeln ch lämpliga lägen för extern handel kan 8

9 redvisas. Med extern handel avses inte exempelvis gallerir utan huvudsakligen verksamheter sm p.g.a. av sin funktin lämpligen bör ligga i mer externa lägen. Dagligvaruhandeln ska i första hand ha närhet till bstadsmråden eller ligga i centrum. Genm en handelsplicy kan kmmunen kmma att gynnas på lika sätt, bl.a. kan fler möjligheter till lkalisering för handeln leda till ökad knkurrens ch lägre knsumentpriser. Sysselsättning ch besöksnäring kan påverkas psitivt. Förutsättningarna för tillgänglighet ch bra trafikmiljöer blir bättre m handeln samlas i ett begränsat antal mråden, jämfört med lkaliseringar i spridda lägen. Externa köpcentrum eller mtsvarande skulle kunna hta stadskärnans attraktivitet samt leda till ökat transprtberende ch sämre tillgänglighet. Utan kmmunens aktiva arbete med en handelsplicy kan dck sådana etableringar hämmas/försvåras, ch det finns ckså risk för sämre lkaliseringar m det saknas större mråden sm planeras för handelsändamål. Övriga aktuella frågr i kmmunen Nedan ges exempel på andra aktuella frågr i kmmunen vilka skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan. Knsekvenserna av dessa bedöms dck inte vara aktuella att behandla i detta skede av lika anledningar (t.ex. kan frågan nyligen ha behandlats i en separat plan eller så är en plan med riktlinjer är på väg att tas fram). Strandskydd. En översiktsplan för strandskyddet har antagits av kmmunfullmäktige juni I planen redvisas bl.a. förslag på så kallade LIS-mråden (mråden där landsbygdsutveckling kan utgöra skäl till dispens från strandskyddet), var det bör vara utvidgat strandskydd i kmmunen samt mråden där strandskyddsdispens inte bör ges. Knsekvenserna av denna plan redvisas i planen för strandskyddet. BSPA. Åtgärder ch riktlinjer sm föreslås i samverkansplanen för BSPA (Baltic Sea Prtected Area) Höga kusten ska kmmunen hantera i översiktsplanen. På grund av den krta tiden mellan att samverkansplanen blev klar ch då kmmunens översiktsplan ska ut på samråd har möjligheten att arbeta in infrmatin från samverkansplanen in i översiktsplanen varit begränsad. Till utställningen kan ytterligare uppgifter kmma att tas med i översiktsplanen. Vindkraft. Kmmunen antg 2008 en översiktsplan för vindkraft. Vissa av riktlinjerna i planen arbetas in i den kmmunmfattande översiktsplanen, men i huvudsak hänvisas till vindkraftsplanen vad gäller kmmunens syn på vindkraft. Natur ch rekreatin. Förslag till grönplan ch naturvårdsprgram har nyligen varit på samråd ch kmmunen har i uppdrag att ta fram en friluftsplan. E4 genm centrum. Den viktigaste förändringen för vägtrafiken i kmmunen är att E4-trafiken flyttas ut från centrum. Prjektet har dck inte tagits med i den natinella investeringsplanen till Kmmunen ch Trafikverket har dck kmmit överens m att under 2011 påbörja arbetet med en förstudie för tunneln samt med en idéstudie för den nuvarande E4-sträckningens framtida utfrmning. Cykelplan. Arbete med att ta fram en cykelplan för centralrten har påbörjats våren 2011 ch planen beräknas vara klar våren

10 Ft: Charltte Hedlund Val av aspekter Planens knsekvenser analyseras utifrån ett antal aspekter vilka bedöms vara intressanta att utgå ifrån i analysen av översiktsplanen. Vilka knsekvenser planen får för respektive aspekt beskrivs senare i analysen i en matris. Inm parantes ges exempel på frågr i planen sm berör respektive aspekt. Bebyggd miljö (t.ex. lkalisering ch utfrmning av nya bebyggelsemråden ch anläggningar ch tillgång till kllektivtrafik, gång- ch cykelvägar, service, rekreatins- ch friluftsmråden). Natur ch bilgisk mångfald (påverkan på naturvärden ch villkren för växtch djurliv m.m.). Friluftsliv ch rekreatin (mråden ch anläggningar av särskilt intresse för friluftsliv, ianspråktagande av grönytr i centralrten för bl.a. ny bebyggelse, bullerfria mråden ch strandskydd m.m.). Mark ch vatten (jrd- ch skgsmark, vatten- ch strandmiljöer, dagvattenhantering, vatten- ch avlppsförsörjning m.m.). Kulturmiljö ch landskapsbild (påverkan på kulturvärden, dlingslandskapet, landskapsbilden m.m.). Miljö ch risker (farligt gds på väg ch järnväg, skyddsavstånd kring industrier, förrenade mråden, skred-, ras ch översvämningsrisker, radn, förrenade mråden m.m.). Flkhälsa (aktiv transprt, d.v.s. gång, cykel ch kllektivtrafik, luften i stadskärnan längs Centralesplanaden, buller, förutsättningar för scialt kitt, gemenskap ch trygghet ch för scialt deltagande ch meningsfull fritid, förutsättningar för jämlikhet, ch dylikt). 10

11 Tillväxt (utvecklingsfrågr, service ch handel, handels- ch industrimråden m.m.). Naturresurser (jrdbruks- ch skgsmark m.m.). Val av pririterade grupper Exempel på lika grupper sm kan påverkas på lika sätt av alternativen ch Skiss till översiktsplan är barn, ungdmar, äldre, kvinnr, män, invandrare ch persner med funktinsnedsättning. I analysen anges inga pririterade grupper, men det beskrivs när en särskild grupp av människr kan kmma att påverkas mer än andra på grund av exempelvis en viss riktlinje eller åtgärd. 2.2 Metd ch genmförande I Skiss till översiktsplan redvisas nuläget, förutsättningar samt frågeställningar. Aktuell kunskap sm redvisas utgår i str utsträckning från gällande översiktsplan från Behvet av ytterligare kunskap ch analyser i samband med knsekvensanalysen bedöms vara litet. Ansvariga för framtagandet av analysen är planerare på tillväxtavdelningen, kmmunledningsförvaltningen, vilka även ansvarar för framtagandet av översiktsplanen. Vid framtagandet av knsekvensanalysen, inför samrådet, har tjänstemän på lika förvaltningar haft möjlighet att påverka innehållet i analysen. Berörda förvaltningar kmmer att vid bl.a. samråd ch utställning av planen ges möjlighet att påverka innehållet i analysen. Bedömningarna av knsekvenser är kvalitativa, ch de knsekvenser sm anges ska ses sm tänkbara ch inte säkra. Knsekvenserna av alternativen är mycket svårbedömda ch analysen visar endast på tänkbara knsekvenser av alternativen ch riktlinjerna i Skiss till översiktsplan. En översiktsplan är inte juridiskt bindande varför det är extra svårt att bedöma knsekvenserna av riktlinjer. I en knsekvensmatris redvisas knsekvenser av alternativen samt av övriga förslag där alternativ saknas (benämnt Skiss till översiktsplan). Därefter analyseras påverkan på lika planer, prgram, intressen ch mål ch en bedömning av knsekvenserna görs utifrån hållbarhetsaspekterna. 3. Planer, prgram, intressen ch mål I detta avsnitt redvisas vilka planer ch prgram, intressen ch mål sm är relevanta för denna knsekvensanalys. 3.1 Planer ch prgram Planens påverkan ska bedömas utifrån innehållet i natinella ch reginala planer, prgram ch strategier (exempelvis reginala transprtplanen, reginalt tillväxtprgram ch reginala utvecklingsstrategin). Även påverkan på möjligheten att uppnå kmmunens övergripande visin ch mål samt mål i kmmunens planer, prgram ch beslut bedöms. 11

12 Kmmunfullmäktige antg 20 december 2010 visinen Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar ch tillgänglig kmmun i världsklass att leva i, att arbeta i ch att besöka samt följande övergripande mål: En trygg ch säker kmmun En öppen ch tillgänglig kmmun En kmmun med attraktiva ch hållbara livsmiljöer En attraktiv arbetsgivare med kmpetenta medarbetare En aktiv part i byggande av framtidens regin En klimatsmart kmmun En kmmun med starkt ch långsiktigt hållbart näringsliv En lärande kmmun med verksamhet i utveckling ch med en långsiktigt hållbar eknmi Under rubrikerna 3.3 ch 3.4 anges vilka miljömål ch utvecklingsmråden för flkhälsa sm berörs. 3.2 Allmänna intressen ch riksintressen I översiktsplanen redvisas riksintressen ch allmänna intressen i kapitel 3. En bedömning av påverkan på de allmänna intressena ch riksintressena görs i analysen. 3.3 Miljömål ch miljökvalitetsnrmer Natinella ch reginala miljömål De natinella ch reginala miljömål sm planen kan medföra en betydande miljöpåverkan på är (se de markerade): 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande znskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar ch vattendrag 9. Grundvatten av gd kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust ch skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skgar 13. Ett rikt dlingslandskap 14. Gd bebyggd miljö 15. Ett rikt växt- ch djurliv 16. Strslagen fjällmiljö (natinell)/ Gelgisk mångfald (reginal) Lkala miljömål I den nyligen antagna miljö- ch energistrategin finns en miljöplicy ch det redvisas flera övergripande mål. För följande mål i miljö- ch energistrategin bedöms det relevant att analysera hur översiktsplanen påverkar möjligheten att uppnå målet: 12

13 Energi ch trafik Vi använder all energi på ett effektivt sätt. Den är hållbart prducerad ch klimatneutral. Trafikens negativa påverkan på miljö ch hälsa minskar ch säkerheten ökar. Natur Den bilgiska mångfalden bevaras. Tillgängligheten till naturen ökar. Vi arbetar med ett helhetsperspektiv kring natur- ch kulturlandskapet. Bebyggd miljö Utvecklingen av den bebyggda miljön bidrar till en gd livsmiljö för kmmunens invånare. Vi upplever trygghet ch säkerhet, har gd tillgänglighet till rekreatinsch friluftsmråden ch använder mark ch vatten på ett hållbart sätt. Invånarna utsätts inte för skadligt buller, strålning, luftförreningar eller miljögifter. Kretslpp Vår miljö är fri från gifter sm htar människrs hälsa ch den bilgiska mångfalden. Vi använder våra naturresurser på ett uthålligt sätt. Tillväxt Miljö ch sciala frågr har lika strt utrymme i utvecklingsarbetet sm de eknmiska frågrna. Btniabanans ptential är tillvaratagen ur ett hållbart tillväxtperspektiv. Miljökvalitetsnrmer Beträffande miljökvalitetsnrmer, se avsnitten m vattenförvaltning ch luftförreningar i översiktsplanen. En miljökvalitetsnrm sm särskilt ska beaktas i översiktsplanen ch i analysen är miljökvalitetsnrmen för partiklar (PM10). Ett överskridande av miljökvalitetsnrmen för partiklar har knstaterats i Örnsköldsviks centrum längs Centralesplanaden ch ett åtgärdsprgram ska tas i kmmunfullmäktige hösten Eventuell påverkan på möjligheterna att uppfylla denna miljökvalitetsnrm ska beaktas i analysen. Utöver denna miljökvalitetsnrm finns det även andra nrmer sm ska iakttas i planen ch i analysen. Knsekvenserna på miljökvalitetsnrmerna behandlas i slutet av analysen. Ft: Charltte Hedlund 13

14 3.4 Flkhälsmål ch utvecklingsmråden Knsekvensanalysen ska även utgå från flkhälsmål, ch särskilt flkhälsaspekterna; barn- ch ungdmsperspektivet ch jämställdhetsaspekten. Flkhälsmålen har en stark kppling till miljömålen ch hälsfrågrna har betydelse för miljömålen. Exempel på miljömål sm har tydligast ch mest direkt kppling till hälsfrågrna är 2. Frisk luft, 4. Giftfri miljö, 6. Säker strålmiljö, 9. Grundvatten av gd kvalitet ch 14. Gd bebyggd miljö. Örnsköldsviks kmmun har ett flkhälsplitiskt prgram Gd flkhälsa - en förutsättning för hållbar utveckling sm gäller för periden I prgrammet anges fyra utvecklingsmråden: Gd delaktighet ch inflytande i samhället Trygga ch gda uppväxtvillkr Sunda ch säkra miljöer Gda levnadsvanr Planen bedöms påverka dessa utvecklingsmråden samt det natinella flkhälsmålet 2. Eknmiska ch sciala förutsättningar. FN:s barnknventinen ger en beskrivning av vilka rättigheter sm brde gälla för världens alla barn. Barnknventinen innehåller fyra grundprinciper vilka utgör basen för barnknventinens övriga sakartiklar: Rättigheterna i knventinen gäller alla barn utan diskriminering (Artikel 2). Barnets bästa ska kmma i främsta rummet vid alla åtgärder sm rör barn (Artikel 3). Barnet har rätt till sitt liv ch till ptimala förutsättningar att utvecklas (Artikel 6). Barnet har rätt att göra sig hört ch få sina åsikter respekterade (Artikel 12). I knsekvensanalysen beaktas barnperspektivet genm att det finns med i bedömningen av exempelvis tillgång till grönytr, sklans närnaturmråden, lek ch spntanidrtt ch gång- ch cykelvägar. Ft: Charltte Hedlund 14

15 4. Knsekvensanalys - Matris I detta avsnitt sammanfattas innehållet i alternativen ch i en matris redvisas alternativens möjliga knsekvenser. 4.1 Sammanfattning av alternativen Det finns alternativ i översiktsplanen under följande rubriker: 3.4 Energiförsörjning. 3.6 Friluftsliv. 3.7 Jrd- ch skgsbruk 4.7 Luftförreningar/miljökvalitetsnrmer för luft 5.2 Bstadsmråden. 5.4 Service ch handel 6.18 Örnsköldsviks tätrt (centralrten). I detta avsnitt sammanfattas alternativen. I översiktsplanen redvisas samtliga alternativa riktlinjer. Utöver de tre alternativen analyseras även Skiss till översiktsplan, det vill säga de riktlinjer ch åtgärder sm inte har alternativ. Fkus på tillväxt Kmmunen verkar genm rådgivning för energisnåla ch miljövänliga lösningar vid byggande men låter explatören avgöra lösning utifrån eknmiska ch marknadsmässiga villkr. (3.4) Nya trvtäkter bör tillåtas endast i begränsad mfattning ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. Fram till nu har efterfrågan på nya trvtäkter varit mycket begränsad, men med det ökade behvet av trv kan antalet nya täkter förväntas bli fler, även m de begränsas till mark med låga skyddsvärden enligt denna riktlinje.(3.4) Områden sm bör hållas fria från störande verksamheter (bullerfria mråden) pekas inte ut. (3.6) Restriktivitet ska gälla för ny bebyggelse, matjrdstäkter ch annan förändring av jrdbruksmark med höga natur- ch kulturvärden. En avvägning ska dck göras mt andra intressen så sm nyttan av att bebygga marken. (3.7) Eftersm det är angeläget för kmmunens utveckling att det i kmmunen finns tillgång till attraktiva bstäder kan krav på tillgång till bl.a. gångch cykelvägar ch kllektivtrafik vägas mt fördelarna med tillkmsten av nya bstäder i kmmunen. (5.2) Idbyn: Kmmunen bör generellt ha en psitiv inställning till förfrågningar m planläggning av nya bstäder i Idbyn. Förtätning med mindre grupper av bstäder bör kunna medges inm de ramar sm befintlig infrastruktur medger. Lösningar för vatten ch avlpp m.m. får prövas för varje byggprjekt för sig. En säker sklväg kmmer inte att erbjudas ch kmmunens kstnader för sklskjutsar kan kmma att öka. Eventuellt kan ett antal bstäder i attraktiva lägen tillkmma. Förutsättningarna för en frtsatt utbyggnad i Idbyn försvåras dck. (5.2) Nötblandet: Det kan vara aktuellt att tillåta planläggning för ett begränsat mråde i taget så det årliga tillskttet av bstäder på Nötblandet blir begränsat. (5.2) Kmmunen vill medverka till nya etableringar av handel både i stadskärnan ch i externa lägen. En handelsplicy bör tas fram för kmmunen i vilken riktlinjer för handeln ch lämpliga lägen för extern 15

16 handel bör föreslås. Med extern handel avses inte exempelvis gallerir utan huvudsakligen verksamheter sm p.g.a. av sin funktin lämpligen bör ligga i mer externa lägen. (5.4) Vikingavallen föreslås kunna få en annan användning. Att flytta Carstedts bilhall till mrådet i samband med att E4-tunneln byggs bör vara möjligt. (6.18) Dekarsön: Förutsättningar skapas för fler attraktiva bstäder på Dekarsön genm bl.a. medgivande av planläggning av mråde 2 (Dekarsön 3:2) samt 100 meter strandskydd. (6.18) Riktlinjerna för lkaliseringsprövning av nya bstäder kan förväntas innebära frtsatt byggande av nya bstäder i kustmrådet inm pendlingsavstånd från centralrten. De medger ckså planläggning för åretruntbende utanför tätrterna ch mvandling av gamla fritidsmråden till villamråden. Detta ger dåliga förutsättningar för kllektiva transprter ch långa avstånd till lika frmer av service ch därmed ett ökat bilberende jämfört med bstäder i tätrterna. Det innebär ökad miljöbelastning ch kan ckså öka kmmunens kstnader för sklskjutsar, hemtjänst mm. Alternativet kan dck bidra till stärkt kundunderlag för de mindre rterna i kmmunen, bidra till landsbygdsutveckling samt kmmunal ch reginal utveckling. Valfriheten ger ckså ökade möjligheter för den enskilde att tillgdse sina önskemål. Fkus på flkhälsa ch miljö Kmmunen ska ställa krav på energisnåla ch miljövänliga lösningar vid byggande på kmmunal mark. Det gäller både när kmmunen bygger själv, ch när marken säljs till privata. Det kan innebära att vi avstår från utbyggnad i de lägen när explatören inte är beredd att bygga enligt de krav kmmunen ställer. Vid byggande på privat mark verkar kmmunen genm rådgivning. (3.4) Nya trvtäkter bör tillåtas endast i begränsad mfattning ch endast på myrmarker med låga skyddsvärden. En översiktsplan bör upprättas under kmmande mandatperid sm pekar ut de myrar sm kmmunen bedömer vara acceptabla för trvtäkt utifrån knkurrerande intressen, ch med riktlinjer för hur brytningen ska ske. (3.4) Områden sm bör hållas fria från störande verksamheter (bullerfria mråden) kan bli aktuella att peka ut. (3.6) Ny bebyggelse medges inte på jrdbruksmark. Str restriktivitet mt matjrdstäkter ch annan förändring sm innebär att jrdbruksmark tas brt. (3.7) Krav ställs på tillgång till gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik vid lkalisering av nya bstäder. Vid beslut m planer för ny bebyggelse i anslutning till tätrter på kmmunal mark pririterar kmmunen mråden med bra förutsättningar för gång- ch cykelvägar, kllektivtrafik fjärrvärme- ch kmmunal vatten- ch avlppsförsörjning. (5.2) Idbyn: Med hänsyn till att det krävs samlad, större utbyggnad i mrådet för att finansiera nödvändiga investeringar av infrastrukturen bör en planering av hela mrådet göras innan nya grupper av bstäder medges. Detta planeringsarbete kan trligen inte pririteras kmmande mandatperid. Detta innebär att kmmunen eventuellt avstår från ett visst tillsktt av bstäder i attraktiva lägen. (5.2) Nötblandet: Planläggning av nya bstäder på Nötblandet bör kräva en samlad planering av mrådet ch förutsättningarna för bl.a. gång- ch cykelväg ch utökad kllektivtrafik bör klargöras. (5.2) 16

17 Inm tätrterna bör kmmersiell ch ffentlig service så långt möjligt lkaliseras till tätrts- eller stadsdelscentrum.(5.4) Vikingavallen: Vikingavallen är en viktig yta för bl.a. spntanidrtt för barn ch ungdmar ch ytan bevaras bör därför frtsätta bevaras för detta ändamål. (6.18) Dekarsön: Planläggning av mråde 2 (Dekarsön 3:2) bör inte medges då det bl.a. medför försämrad säkerhet längs med Dekarsövägen. 200 meter strandskydd på ön föreslås. (6.18) Riktlinjerna för lkaliseringsprövning av nya bstäder medför att utbyggnad av ny, samlad bebyggelse av bstäder främst tillkmmer inm eller i direkt anslutning till kmmunens tätrter. De innebär ckså att mvandling av gamla fritidsmråden till villamråden bör begränsas. Detta mtverkar nya permanentbstäder med dåliga förutsättningar för kllektiva transprter ch nya gång- ch cykelvägar, ch långa avstånd till lika frmer av service ch därmed ett ökat bilberende jämfört med bstäder i tätrterna. Det har psitiva effekter på miljö ch hälsa, samt håller nere kmmunens kstnader för sklskjutsar, hemtjänst m.m. I debatten framförs ibland att sådana riktlinjer kan dämpa viljan att bygga nya bstäder ch kanske ckså inflyttningen till kmmunen, ch därmed få negativa knsekvenser på kmmunens utveckling. Servicerterna ch den mgivande landsbygdens utvecklingen kan eventuellt hämmas inm kustmrådet, där det finns viss efterfrågan på ny samlad bebyggelse i attraktiva lägen. Riktlinjerna bedöms dck i mindre grad få någn betydelse för bstadsbyggandet i inlandet, eftersm bstadsbyggandet där ftast sker sm enstaka bygglv. Nllalternativ Detta alternativ utgår i str utsträckning från översiktsplanen 2007 samt liknar Fkus på tillväxt i flera frågr men med några undantag, bl.a. dessa: Överväg hur vi på bästa sätt ska tillgdse behvet av bullerfria miljöer. (3.6) (Samma sm Fkus på flkhälsa ch miljö) Ny bebyggelse medges inte på jrdbruksmark. Str restriktivitet mt matjrdstäkter ch annan förändring sm innebär att jrdbruksmark tas brt. (3.7) (Samma sm Fkus på flkhälsa ch miljö) Inm tätrterna bör kmmersiell ch ffentlig service så långt möjligt lkaliseras till tätrtseller stadsdelscentrum. (5.4) Vikingavallen: Frågan har inte behandlats i översiktsplanen från Alternativet innebär att Vikingavallen frtsätter att nyttjas sm den gör i dag. (6.18) Dekarsön: Frågan m planläggning av mråde 2 (Dekarsön 3:2) har inte behandlats i översiktsplanen. Alternativet utgår från de 200 meter strandskydd sm det är i dag. (6.18) 17

18 4.2 Matris I matrisen beskrivs knsekvenser av alternativen. För varje aspekt beskrivs även knsekvenserna av de riktlinjer ch åtgärder sm föreslås i översiktsplanen sm inte har alternativ Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas. I matrisen illustreras alternativens påverkan med plus- ch minustecken jämfört med nuläget, dessa väljs utifrån vad påverkan i huvudsak bedöms vara (förbättring/försämring): Förbättring /Måttlig förbättring + Både negativ ch psitiv +/- Måttlig försämring/försämring - Aspekt Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Bebyggd miljö + Bstäder i attraktiva + Bstäder med gd T.ex. riktlinjer för lägen tillgång till mötesplatser, nya bebyggelsemråden/ + Valmöjlighet för föreningsliv, service m.m. invånare + Möjlighet till aktiv anläggningar ch + Nya bstäder i lantliga transprt tillgång till miljöer, gd tillgång till + Tillgång till kllektivtrafik, natur ch friluftsliv m.m. kllektivtrafik ch service gång- ch - Transprtberende - Möjligheten att välja var cykelvägar, - Nya bstäder utan gd man vill bsätta sig service, tillgång till kllektivtrafik påverkas negativt rekreatins- ch ch service friluftsmråden - Förutsättningarna för aktiv transprt (gång ch cykel) påverkas negativt Nllalternativ Se Fkus på tillväxt. Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Riktlinjerna i planen bidrar till en gd bebyggd miljö. Natur ch bilgisk mångfald T.ex. påverkan på naturvärden ch villkren för växtch djurliv - En trvplan föreslås inte vilket bör vara negativt ur denna aspekt, (se van Betydande miljöpåverkan). - Ev. explatering av jrdbruksmark + Jrdbruksmark värnas + En plan för trv föreslås Ingen påverkan på villkren för växt- ch djurlivet. + Jrdbruksmark värnas Se även Fkus på tillväxt. Ingen påverkan på villkren för växt- ch djurlivet. Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Riktlinjerna för t.ex. naturvård ch ny bebyggelse bör vara psitiva ur denna aspekt. 18

19 Aspekt Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Friluftsliv ch +/- Nya bstäder med + Nya bstäder med gd rekreatin närhet till naturmråden. tillgång till tillgängliga T.ex. Tillgängligheten till ch närnaturmråden ch ianspråktagande inm dessa mråden är rekreatinsmråden bl.a. i av grönytr, dck av str betydelse. centralrten bullerfria mråden - Bullerfria mråden (psitivt för flera grupper ch strandskydd pekas inte ut kvinnr, barn ch unga, - Vikingavallen kan äldre, nya svenskar m.fl.) kmma att förlrar sin + Bullerfria mråden pekas funktin ut + Vikingavallen värnas Nllalternativ + Riktlinjen Överväg hur vi på bästa sätt ska tillgdse behvet av bullerfria miljöer (tysta mråden) är psitiv ur denna aspekt + Vikingavallen kan kmma att värnas. När det gäller bstäder se Fkus på tillväxt. Mark ch vatten T.ex. jrdbruksch skgsmark, vatten- ch strandmiljöer, dagvattenhantering ch vatten- ch avlppsförsörjning Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Riktlinjerna för t.ex. turism, naturvård ch friluftsliv är psitiva ur denna aspekt. +/- Riktlinjerna för trv bedöms kunna vara både psitiva ch negativa ur denna aspekt, se Betydande miljöpåverkan van. - Riktlinjerna för bebyggelse kan bidra till en mer gles bebyggelsestruktur - Ev. explatering av jrdbruksmark + Förtätning - gd hushållning av mark + Befintlig infrastruktur kan nyttjas + Jrdbruksmark värnas + Förutsättningar för fler gemensamma vatten- ch avlppslösningar/ kmmunalt vatten ch avlpp + Jrdbruksmark värnas - Riktlinjerna för bebyggelse kan bidra till en mer gles bebyggelsestruktur Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Riktlinjerna för mark- ch vattenanvändning i kmmunen bör vara psitiva ur denna aspekt Avsnittet m vattenförvaltning ch vattenförsörjning- ch avlpp, i översiktsplanen, bedöms få psitiva knsekvenser, bl.a. genm att: + En dagvattenplicy föreslås + En VA- plan föreslås + Riktlinjer ch åtgärder för vattenförsörjning- ch avlpp, bl.a. föreslås en översyn av skyddet för kmmunens vattentäkter, en utredning av behvet av reservvattentäkter ch att det klaras ut inm vilka mråden en högre skyddsnivå för enskilda avlppsanläggningar ska gälla. Kulturmiljö ch landskapsbild T.ex. påverkan på kulturvärden, dlingslandskapet ch landskapsbilden. - Ev. explatering av jrdbruksmark - Landskapsbilden kan påverkas negativt när nya bstäder medges i tidigare explaterade mråden i högre utsträckning än i Fkus på flkhälsa ch miljö. + Jrdbruksmark värnas + Jrdbruksmark värnas - Landskapsbilden kan påverkas negativt när nya bstäder medges i tidigare explaterade mråden i högre utsträckning än i Fkus på flkhälsa ch miljö. 19

20 Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Riktlinjerna för bl.a. kulturmiljöer ch ny bebyggelse värnar kulturmiljöer i kmmunen samt landskapsbilden Aspekt Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Miljö ch risker +/- Kmmunen verkar + Kmmunen ska ställa T.ex. farligt gds genm rådgivning för krav på energisnåla ch på väg ch energisnåla ch miljövänliga lösningar vid järnväg, miljövänliga lösningar byggande på kmmunal skyddsavstånd vid byggande men låter mark kring industrier, explatören avgöra + Riktlinjerna för förrenade lösning utifrån bebyggelse bidrar till en mråden, skred-, eknmiska ch mer samlad bebyggelse ras ch marknadsmässiga villkr sm minskar översvämningsrisk +/- Alternativ innebär att transprtbehven. er, radn, kmmunen i högre grad +/- Alternativet innebär en förrenade än i alternativet Fkus på förtätning av centralrten mråden flkhälsa ch miljö ch stadskärnan med medger att nya bstäder, bstäder, handel ch handel ch verksamheter verksamheter, vilket kan ge sprids ut i centralrtens mer trafik ch därmed mland där påverka luftkvaliteten i förutsättningarna för stadskärnan negativt. Fler kllektivtrafik ch gång- kan dck kmma att ta sig ch cykeltrafik är dåliga. med aktiv transprt (gång Det kan medföra att fler ch cykel) ch tar bilen till ch genm kllektivtrafik till staden staden ch att bilåkandet i ch det ttala bilresandet i kmmunen ttalt sett kmmunen kan kmma att ökar, vilket påverkar minska. luftkvaliteten i centrum negativt. Å andra sidan kan en sådan inriktning innebära att stadskärnan/centralrten avlastas från nya trafikalstrande verksamheter, vilket kan påverka luften i stadskärnan psitivt. - Nya bstäder med dåliga förutsättningar för gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik m.m. Leder till ökat bilberende. Nllalternativ +/- När det gäller kmmunens krav på bl.a. energisnåla ch miljövänliga lösningar vid byggande på kmmunal mark finns det ingen mtsvarande riktlinje i ÖP Fkus på tillväxt kan anses tillämpas i praktiken. +/- När det gäller luft, Se Fkus på tillväxt - Riktlinjerna för bebyggelse kan bidra till en mer gles bebyggelsestruktur - Nya bstäder med dåliga förutsättningar för gång- ch cykelvägar ch kllektivtrafik m.m. Leder till ökat transprtberende. Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Bl.a. tunneln genm Åsberget kan bidra till renare luft i stadskärna (åtgärden kan dck dröja) + Riktlinjer i avsnittet Miljö- ch riskfaktrer bl.a. för farligt gds ch skred-, ras- 20

21 ch översvämningsrisker bedöms innebära psitiva knsekvenser. Klimatförändringarna i kmmunen beaktas i översiktsplanen ch förslag till riktlinjer ch åtgärder ges. + Riktlinjerna i bl.a. avsnitten m energi, täkter ch naturvård bedöms kunna bidra till psitiva knsekvenser. +/- Riktlinjerna för skyddsavstånd ch skyddszner kring industrier bör vara psitiva ur denna aspekt. Det kmmer dck att frtsätta finnas bstäder sm utsätts för bl.a. bullerstörningar. Aspekt Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Flkhälsa + Kmmuninvånare ges + Ur en flkhälsaspekt är T.ex. aktiv möjlighet att välja var samlad bebyggelse psitivt transprt, buller, man vill bsätta sig ur flera hänseende luftkvalitet, + Bende i lantlig miljö + Aktiv transprt gynnas rekreatinsmråden, + Levande landsbygd + Ökade förutsättningar för bl.a. föreningsliv ch utökad kllektivtrafik förutsättningar för förutsättningarna för (psitivt bl.a. ur ett scialt kitt, gemenskap kan gynnas i jämställdhetsperspektiv) gemenskap ch servicerterna + Bullerfria föreslås trygghet ch för - Riktlinjerna för - Kmmuninvånares scialt deltagande lkalisering av ny möjlighet att välja var man ch meningsfull bebyggelse bidrar till en vill bsätta sig kan ev. fritid ch jämlikhet mer gles begränsas. bebyggelsestruktur - Riktlinjerna för ny - Sämre förutsättningar bebyggelse kan ev. påverka till aktiv transprt ch landsbygdsutvecklingen i för utökad kllektivtrafik kustmrådet negativt - Bullerfria mråden (främst i ch med risk att föreslås inte bstadsprduktinen hämmas) Se även Miljö ch risker Se även Miljö ch risker Nllalternativ Se bedömning av Fkus på tillväxt. + Överväg hur vi på bästa sätt ska tillgdse behvet av bullerfria miljöer Se även Miljö ch risker Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Förslagen på lågstrålande mråden bör vara psitiva ur denna aspekt + Riktlinjerna i ÖP bör generellt sett vara psitiva ur flkhälssynpunkt, bl.a. när det gäller t.ex. buller, riktlinjer för bebyggelse, friluftsliv, naturvård, förutsättningar för gemenskap ch trygghet samt meningsfull fritid + Exempel på förslag till åtgärder ch markanvändning, psitiva ur denna aspekt, är tunneln genm Åsberget, ch att en cykelplan för centralrten tas fram Tillväxt T.ex. utvecklingsfrågr, riktlinjer för service ch handel samt handels- ch industrimråden. + Riktlinjerna för ny bebyggelse kan bidra till kmmunal utveckling ch landsbygdsutveckling Riktlinjer för handel: + Eventuellt kan fler möjligheter till lkalisering för handeln leda till ökad knkurrens ch lägre - Riktlinjerna för ny bebyggelse kan ev. påverka den kmmunala utvecklingen ch landsbygdsutvecklingen i kustmrådet negativt (främst i ch med risk att bstadsprduktinen hämmas) + Riktlinjerna för ny bebyggelse kan bidra till kmmunal utveckling ch landsbygdsutveckling Riktlinjer för handel: Se Fkus på flkhälsa ch miljö. 21

22 knsumentpriser m.m. - Kan hta stadskärnans attraktivitet, leda till ökat transprtberende ch sämre tillgänglighet Riktlinjer för handel: + Kan gynna stadskärnan, gd tillgänglighet m.m. - Kan förhindra etableringar helt utanför tätrterna Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: + Riktlinjerna i planen ch föreslagen markanvändning bör bidra till kmmunal utveckling ch utveckling av landsbygden - Det kan finnas en knflikt mellan industriernas utvecklingsmöjligheter ch bende i närheten, exempelvis i Dmsjö Hörnett. Riktlinjerna i ÖP avser dck att behandla denna knflikt. Övrigt: För att kunna styra ett företag till det mråde sm från allmän synpunkt är lämpligt för den srtens verksamhet, krävs att kmmunen vid bygglvgivning, planläggning, markaffärer m.m. avstår från lkaliseringar sm strider mt vad sm är lämplig markanvändning på lång sikt. Detsamma gäller för att få rätt srts verksamheter inm gångavstånd från Btniabanans statiner. Företag kan dck välja att därför inte etablera sig i kmmunen. Aspekt Fkus på tillväxt Fkus på flkhälsa ch miljö Naturresurser - Riktlinjerna för + Jrdbruksmark värnas T.ex. Energi, lkalisering av ny + En målsättning är att myrmark, bebyggelse bidrar till en bebyggelsen i större jrdbruks- ch mer gles utsträckning ska vara skgsmark. bebyggelsestruktur vilket samlad. Det är psitivt för leder till ökat samhällets transprarbete, ch är energiknsumtin. därför negativt ur - Riktlinje för trv: Trv energisynpunkt. betraktas i vissa Förutsättningarna för sammanhang sm ett fjärrvärme minskar ckså. förnybart energislag, ch i - Riktlinje för trv: Trv andra sammanhang sm ej betraktas i vissa förnybart. sammanhang sm ett förnybart energislag, ch i andra sammanhang sm ej förnybart. - Risk för explatering av jrdbruks- ch skgsmark Nllalternativ + Jrdbruksmark värnas - Riktlinjerna för bebyggelse kan bidra till en mer gles bebyggelsestruktur. Se Fkus på tillväxt. - Gällande trv se övriga alternativ. Skiss till översiktsplan 2011 där alternativ ej redvisas: +/- Riktlinjerna i planen sm kan få knsekvenser för denna aspekt bedöms inte innebära betydande negativ påverkan. Se dck bedömningen av trv gjrd för alternativen van. 5. Beaktande av planer, prgram, intressen ch mål I detta avsnitt görs en bedömning av hur alternativen kan kmma att påverka allmänna intressen ch riksintressen, lika natinella, reginala, ch lkala mål 22