Bostadsförsörjningsprogram, samrådshandling oktober

Transkript

1

2 UTGIVARE Bllebygds kmmun Samhällsbyggnadsförvaltningen, Planenheten Tfn: E-pst: Webbplats: FOTO & KARTOR Bllebygds kmmun bild- ch kartarkiv ch Lantmäteriet Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Lagar sm reglerar kmmunens befgenheter ch skyldigheter i bstadsförsörjningen... 4 Lagen m kmmunernas bstadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866)... 4 Kmmunens mål ch underlag för bstadsbyggande ch utveckling av bstadsbeståndet... 5 Visin Bllebygd Utvecklingsplan för del av Bllebygd, Härryda ch Marks kmmuner... 5 Översiktsplan... 6 Riktlinjer för markanvisning... 7 Nyttanalys i Sverigeförhandlingen... 7 Nulägesbeskrivning ch planeringsförutsättningar... 8 Beflkning... 8 Pendling... 9 Näringsliv ch sysselsättning... 9 Bstadsbestånd Bstadssituatinen i Bllebygds kmmun Bstadssituatinen utifrån lika gruppers behv Äldre med behv av vårdinsatser LSS-bstäder Unga Nyanlända ch ensamkmmande flyktingbarn Kmmunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Planerat bstadsbyggande Beskrivning av utbyggnadsmråden Beskrivning av utbyggnadsmråden Bstadsförsörjningsprgrammets hänsyn till natinella ch reginala mål, planer ch prgram. 18 Miljömål Visin Västra Götaland Det gda livet Målbild Tåg Hållbar tillväxt BHäM Bllebygd, Härryda ch Mark i samverkan Uppföljning ch frtsatt arbete Källförteckning Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

4 Inledning Bllebygd är en av många kmmuner i Västra Götaland sm har undersktt på bstäder. Bstadsförsörjningsprgrammet visar kmmunens mål för bstadsbyggandet ch hur kmmunen ska nå uppsatta mål. Det visar ckså hur kmmunen har tagit hänsyn till relevanta natinella ch reginala mål, planer ch prgram sm är av betydelse för bstadsförsörjningen. Västra Götaland är attraktivt att flytta till ch b i. Enligt Länsstyrelsens Bstadsmarknadsanalys för Västra Götalands län ökade beflkningen i Västra Götalands län med närmare persner under Beflkningsökningen är särskilt påtaglig i ch kring Götebrg. Bristen på bstäder drabbar framförallt grupper såsm unga, nyanlända, funktinshindrade ch äldre. Syfte Syftet med bstadsförsörjningsprgrammet är att: Ge en samlad bild över bstadssituatinen i kmmunen Visa hur kmmunen tar hänsyn till lkala samt reginala, mål, planer ch prgram sm är av betydelse för bstadsförsörjningen Utgöra faktaunderlag för den krtsiktiga ch långsiktiga fysiska planeringen Vara vägledande vid ställningstagande för bstadsfrågr Identifiera behv av bstäder för särskilda grupper Arbetsprcess Bstadsförsörjningsprgrammet upprättas av samhällsbyggnadsförvaltningen i samverkan med bildnings- ch msrgsförvaltningen. I lagen (2013:866) m kmmunens bstadsförsörjningsansvar ska riktlinjer för bstadsförsörjning antas i samband med ny mandatperid. Kmmunens ambitin är att prgrammet ska uppdateras årligen utifrån förändrade förutsättningar. Prgrammet ska antas i samband med att den kmmunala budgeten. Tidsupplägg: 1. Förslag till samråd, gdkännande av samhällsbyggnadsnämnden ( ). 2. Samråd med berörda aktörer: grannkmmuner ch Länsstyrelsen Västra Götalands län 3. Revidering av prgrammet, bearbetning av inkmna synpunkter. 4. Antagande av kmmunfullmäktige Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

5 Lagar sm reglerar kmmunens befgenheter ch skyldigheter i bstadsförsörjningen Kmmunens ansvar ch befgenheter inm bstadsplitiken preciseras i tre ramlagar, samt i lagen m kmmunens bstadsförsörjningsansvar. De tre ramlagarna är: Kmmunallagen (1991:900): Ger bland annat kmmunen rätt att skapa ch driva bstadsblag. Plan- ch bygglagen (PBL 2010:900): Ger kmmunen rätt till ch ansvar för markanvändningen genm planmnplet ch ett indirekt ansvar för att skapa gda bendemiljöer. Scialtjänstlagen (2001:453) Genm regeringsfrmens bestämmelse m det allmännas ansvar för den enskildes rätt till bstad. Lagen m kmmunernas bstadsförsörjningsansvar (SFS 2013:866) Enligt lag (2013:866) har kmmuner ansvar för bstadsförsörjningen. Lagen syftar till att skapa förutsättningar för alla i kmmunen att leva i gda bstäder ch för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bstadsförsörjningen förbereds ch genmförs. Kmmuner är skyldiga att ta fram riktlinjer för bstadsförsörjningen sm ska antas av kmmunfullmäktige varje mandatperid. Om förutsättningarna förändras för de antagna riktlinjerna ska nya upprättas ch antas ftare. Riktlinjerna ska minst innehålla infrmatin m: 1. Kmmunens mål för bstadsbyggande ch utveckling av bstadsbeståndet 2. Kmmunens planerade insatser för att nå uppsatta mål 3. Hur kmmunen har tagit hänsyn till relevanta natinella ch reginala mål, planer ch prgram sm är av betydelse för bstadsförsörjningen Vid planeringen av bstadsförsörjningen ska kmmunen samråda med berörda kmmuner ch ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för reginalt tillväxtarbete i länet ch andra reginala rgan, tillfälle att yttra sig. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

6 Kmmunens mål ch underlag för bstadsbyggande ch utveckling av bstadsbeståndet Bstadsförsörjningsprgrammet ska svara mt antagna mål ch inriktningsdkument sm har bäring på bstadsförsörjningen. Visin Bllebygd 2025 Bllebygd kmmunen där vi br bra ch lever länge Bllebygd med invånare är en vanlig kmmun. I Bllebygd är människr trygga, stlta, självständiga men ckså mycket måna m gemenskapen. Entreprenörsandan är ett signum för den charmiga kmmunen. Snabba ch miljövänliga förbindelser till Götebrg, Brås, Landvetters flygplats ch Götebrgs hamn gör Bllebygd till en plats nära världen. Bende i Bllebygd ingår i en av Sveriges största arbetsmarknadsreginer. Det lilla samhället gör vardagen enkel. Med ett levande centrum, mångfald i bendefrmer, böljande landskap ch bra utbud av samhällsservice känns det härligt att b i Bllebygd. I Bllebygd har invånarna en sällsynt närhet till kmmunens förtrendevalda ch har alla möjligheter att vara delaktiga ch påverka bygdens utveckling. Närheten till naturen erbjuder rfylld rekreatin ch hälssamma aktiviteter. Ett aktivt föreningsliv bidrar till att fylla behvet av de flesta fritidsintressen. 1 Utvecklingsplan för del av Bllebygd, Härryda ch Marks kmmuner Utvecklingsplanen är ett samarbete mellan kmmunerna Bllebygd, Härryda ch Mark ch är en del av BHäM-samarbetet, sm syftar till att gemensamt lösa frågr sm går över kmmungränserna. Planen antgs av Bllebygds kmmunfullmäktige i september Utvecklingsplanen anger inriktning ch målsättning för gränsmrådet mellan de tre kmmunerna. Den visar vilka möjligheter sm uppstår med ett statinsläge mellan Bllebygd ch Rävlanda på en ny stambana för höghastighetståg mellan Götebrg ch Stckhlm. 1 Genm beslut i kmmunfullmäktige , i samband med att beslut m mål ch budget för tgs, ändrades visinens tillväxtmål m invånarantal till från invånare, det sm en följd av en kraftig ökning av invånarantalet. För att nå det nya målet m invånare behövs en årlig beflkningsökning med cirka 3,15 %. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

7 Utvecklingsplanens visin: Bllebygd, Härryda ch Marks kmmuner har sm gemensamt mål att arbeta mt ett hållbart samhälle ch en bättre vardag med högre livskvalitet. Genm förbättrade reginala kpplingar skulle utvecklingsmrådet kunna bli en än mer integrerad del av Götebrgsreginen samtidigt sm en hållbar utveckling ch tillväxt möjliggörs. Utvecklingsplanens utgångspunkter: Skapa attraktiva bendemiljöer, bra service ch möjligheter för verksamhetsetableringar med bra kpplingar till kllektivtrafik. Underlätta för människr att röra sig genm att satsa på nya kpplingar till kllektivtrafiknder samt utveckla gemensam kmmunal ch kmmersiell service i strategiska lägen. REGION ETT HÅLLBART SÄTT Erbjuda ett bende med närhet till arbetsplatser erbjuda möjligheter till natur ch rekreatin för såväl besökare sm bende. Möjliggöra ett brett utbud av lika bendefrmer. Skapa attraktiva bendemiljöer, bra service ch möjligheter för verksamhetsetableringar med bra kpplingar till kllektivtrafik. Översiktsplan Den nuvarande översiktsplanen är från 2002 ch arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har påbörjats. Den nya översiktsplanen beräknas kunna antas I samband med en kmmuntäckande översiktsplan görs även en fördjupning av översiktsplanen för Bllebygds tätrt ch statinsmrådet. I nuvarande Översiktsplan kan följande mål kpplas till bstadsförsörjningen: Förtätning, mvandling, nyexplatering i Bllebygd, Olsfrs, Hultafrs ch Töllsjö. Byggnatin i stråk där kllektivtrafik finns eller kan byggas ut. Utveckling av mrådet vid Kråktrp för ett statinsmråde vid Götalandsbanan Psitiv inställning till enstaka byggnatiner utanför de van angivna mrådena, m de inte krävs stöd i detaljplan. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

8 Riktlinjer för markanvisning Under 2017 avser kmmunen att ta fram riktlinjer för markanvisning för att få till stånd byggande av bstäder på mark sm ägs av kmmunen. Nyttanalys i Sverigeförhandlingen Bllebygds kmmun lämnade under hösten 2015 in en nyttanalys till Sverigeförhandlingen, vars uppgift bland annat är att förhandla m finansiering där kmmuner ch reginer kan vara med ch medfinansiera en ny höghastighetsjärnväg. I Bllebygds fall handlar det m Götalandsbanan mellan Götebrg ch Stckhlm. Fkus ligger på de nyttr sm infrastrukturprjektet kan bidra till, framförallt ett ökat bstadsbyggande ch en större arbetsmarknadsregin. I Bllebygds nyttanalys presenteras kmmunens framtida beflkning- ch bstadsutveckling utifrån två scenarier, ett där statin i Kråktrp, Bllebygd förverkligas ch ett där statin inte blir av. Nyttanalysen visar tydligt att med statin i Bllebygd finns gda förutsättningar för att bygga ett strt antal nya bstäder inm statinens influensmråde. Kmbinatinen av lägesbunden battraktivitet ch tillgänglighet till arbetsmarknadsreginerna Brås ch Götebrg leder till mycket str bstadsnytta i Bllebygds kmmun. I nuläget pågår Trafikverkets järnvägsutredning av Götalandsbanan på sträckan Mölnlycke-Bllebygd samt lkaliseringsutredning på sträckan Bllebygd-Brås. Beslut m lkalisering av järnväg ch statin väntas av Sverigeförhandlingen ch Trafikverket under Utifrån mål ch underlag med kppling till bstadsförsörjning kan inriktningar för bstadsbyggandet sammanfattas till: Bstadsbyggandet ska ske genm förtätning ch mvandling inm ch i anslutning till kmmunens tätrter. Nya bstäder ska byggas i närhet till kllektivtrafik ch service. Tillkmmande bstäder ska vara av varierande bende- strlek- ch upplåtelsefrm. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

9 Nulägesbeskrivning ch planeringsförutsättningar Invånare just nu: Beflkning I kmmunen br det idag cirka 9000 persner (september 2016) fördelade på hushåll. I Bllebygds tätrt br cirka invånare. I Hultafrs br cirka 300 persner, i Olsfrs cirka 650 persner ch i Töllsjö cirka 350 persner. Kmmunen har de senaste åren haft en genmgående psitiv beflkningsökning på ungefär 0,9 %. Kmmunen har en relativt ung beflkning, 30 % är under 25 år, 50 % mellan år ch 20 % är över 65 år. Beflkningsutveckling Den tidigare visinen utgick från att Bllebygds kmmun skulle vara invånare 2025, en ökning på strax över 1 (lila linje i figur 1). Med en kraftig beflkningstillväxt de senaste åren har utvecklingen visat att visinen skulle varit uppnådd tidigare än Den reviderade visinen säger nu persner fram till 2025 (röd linje i figur 1). I bstadsförsörjningsprgrammet redvisas att cirka nya bstäder per år kan byggas. Det medför en sannlik beflknings ökning på cirka 2,5 prcent per år (blå linje i figur 1). En frtsatt hög beflkningsutveckling medför i sin tur stra investeringsbehv avseende utbyggnad av kmmunal service ch allmänna anläggningar såsm till exempel barnmsrg ch skla Beflkningsutveckling i Bllebygds kmmun Nuvarande beflkningsutveckling 0,9% Frtsatt genmsnittlig ökning 1,50% Tidigare visin ,5% Bstadsförsörjningsprgram ,15% Visin 2025 Figur 1: 4 scenarier för prcentuell beflkningsutveckling i Bllebygds kmmun fram till år 2026 Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

10 Figur 2 Bllebygds gegrafiska läge i Västra Götalandsreginen Pendling Bllebygd är en bendekmmun med ett starkt strategiskt läge mellan Götebrg ch Brås, nära Landvetter flygplats. Stråket Götebrg Brås är ett av Sveriges största pendlingsstråk. Fler ch fler rör sig i stråket för att nå arbete bstad, skla, nöje ch kultur. Dagens järnvägsförbindelse är ett mindre attraktivt alternativ för att skapa ett hållbart transprtsystem i stråket. Kust-till-kustbanans låga kvalitet gör att restiden med tåg är längre än med både bil ch buss vilket medför att tåget inte är ett ratinellt val för många resenärer. Buss 101 mellan Brås ch Götebrg stannar i Bllebygd, turtätheten är dck inte speciellt frekvent vilket minskar flexibiliteten i resandet. Bristen på fungerande kllektivtrafik gör att bilen blir det naturliga valet ch det bidrar till högre belastning på riksväg 40 ch mer trängsel inne i städerna. I Bllebygd väljer majriteten att resa med bil. För den sm saknar tillgång till bil blir dessa brister ett hinder sm begränsar friheten i valet av bende ch arbete. Den nrra delen av Bllebygds kmmun har en stark kppling till Alingsås via väg 180. Näringsliv ch sysselsättning Bllebygds läge mellan Götebrg ch Brås innebär att bende i kmmunen har tillgång till mångfald av näringsliv ch utbildning. Många invånare i kmmunen pendlar därför till sitt arbete i någn av grannkmmunerna. I kmmunen finns cirka 700 registrerade företag, varav de flesta är enmans- eller fåmansföretag. Bllebygds kmmun är den största arbetsgivaren med över 500 anställda. I övrigt är de största företagen inm tillverkningsindustrin: Flügger AB, Hultafrs ch Hammar Maskin. Bllebygds centrum fungerar sm ett handelscentrum för kringliggande mindre rter ch mgivande landsbygd. Det medför att det finns förhållandevis strt utbud av butiker av lika slag. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

11 Bstadsbestånd Bstadsbeståndet i Bllebygds kmmun består av cirka tre fjärdedelar småhus (friliggande villr, par-rad- ch kedjehus). En tredjedel av lägenheter i flerbstadshus ch resterande specialbstäder (bstäder för äldre/funktinshindrade ch övriga typer av specialbstäder). Vad gäller upplåtelsefrm är äganderätt den mest förekmmande (70 %) följt av hyresrätt (20 %) ch bstadsrätt (10 %). De vanligaste strlekarna på småhus är cirka kvadratmeter. För lägenheter i flerbstadshus finns flest lägenheter kring kvadratmeter. Fördelning av bstadsbestånd Fördelning av upplåtelsefrmer småhus flerbstadshus specialbstäder hyresrätt bstadsrätt äganderätt Figur 3: Prcentuell fördelning mellan småhus, flerbstadshus ch specialbstäder i Bllebygds kmmun Källa: SCB. Figur 4: Prcentuell fördelning av upplåtelsefrmer i Bllebygds kmmun. Källa: SCB Fördelning av strlek på småhus Fördelning av strlek på lägenheter < 31 kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm > 200 kvm < 31 kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm kvm > 200 kvm Figur 5: Fördelningen av strlek på småhus i Bllebygds kmmun. Källa: SCB. Figur 6: Fördelningen av strlek på lägenheter i Bllebygds kmmun. Källa: SCB. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

12 Bstadssituatinen i Bllebygds kmmun I Västra Götaland har 44 av 49 kmmuner undersktt på bstäder, Bllebygds kmmun är en av dem. Med undersktt menas att behv ch efterfrågan är större än utbudet. Att det råder bstadsbrist i kmmunen bedöms utifrån kötid baserat på kmmunens egna tmtkö 2, Stifelesen Blleb Hyresbstäder 3 ch hs privata fastighetsägare. Bedömningen görs ckså utifrån att nyprduktin av bstadsrätter sålts innan färdigsställande. Sammantaget finns det en str efterfrågan för både ägande-, bstads- ch hyresrätt. Störst tryck finns dck på hyresrätter. Bstadssituatinen utifrån lika gruppers behv I många fall handlar bstadsbrist m viss brist på upplåtelsefrm, i det flesta fall hyresrätter. Brist på hyresrätter drabbar fta grupper sm på ett eller annat sätt står utanför bstadsmarknaden på grund av dålig eknmi eller speciella behv. Äldre med behv av vårdinsatser Genm ett biståndsbeslut är den äldre berättigad till bende med vård i lika mfattning. Denna typ av bende kan ha lika typer definitiner till exempel äldrebende, mvårdsbende, där persnen hyr egen lägenhet eller rum ch har tillgång till gemensamma utrymmen sm dagrum ch kök. Bemanning finns på plats dygnet runt. Det finns tre frmer av äldrebende i Bllebygds kmmun, demensbende, smatiskt bende ch krttidsbende. I dagsläget finns en viss överkapacitet av dessa benden. Men med en kraftigt växande beflkning kan situatinen kmma att förändras, det är därför viktigt att följa upp prgnser ch ha en beredskap att kunna tillhandahålla bstäder för denna grupp. 2 Bllebygd kmmun har en aktiv tmtkö, där kmmunala småhustmter fördelas genmturrdning efter kötid. 3 Blleb, Stiftelsen Bllebygds Hyresbstäder är ett kmmunalt allmännyttigt bstadsföretag utan eget vinstintresse. Ändamålet med verksamheten är att främja bstadsförsörjningen i kmmunen. Blleb äger ch förvaltar 454 bstäder varav 83 stycken är service- ch gruppbstäder, varav de flesta är belägna i Bllebygd tätrt. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

13 Funktinsnedsatta i behv av tillgängliga bstäder Genm gd tillgänglighet i sitt eget bende ges persner med lika typer av funktinshinder möjlighet b kvar i den egna bstaden. I den fysiska miljön kan detta ske genm yttre ch inre tillgänglighet. Tillgång till hiss ch hemvård är även av str betydelse. Genm bstadsanpassning möjliggörs kmmunens invånare att få en gd tillgänglighet i sitt eget bende. Bidrag för bstadsanpassning kan sökas hs kmmunen. Senir- ch trygghetsbstäder är kncept sm kan rymmas inm kategrin. Bstadsfrmerna har en åldersgräns men tillskillnad från mvårdnadsbende behövs inte ett biståndsbeslut för att få en lägenhet, utan kötid gäller. Trygghets- ch senirbende är ett bende för vuxna sm består av vanliga lägenheter där man måste ha en viss ålder för att kunna hyra ch köpa. Ofta har dessa benden gd tillgänglighet sm exempelvis låga trösklar, rymlig hiss, funktinella badrum, gemensamhetslkal ch nära till service ch kllektivtrafik. Bstadsmrådet Skattegården i centrala Bllebygd är ett exempel på senir- ch trygghetsbende med möjlighet till vård ch närhet till äldrebendet där möjlighet till scial aktivitet finns. Liksm äldrebende förväntas efterfrågan på senir-ch trygghetsbende bli allt större i takt med att beflkningen ökar. LSS-bstäder LSS är en förkrtning av lagen m stöd ch service till vissa funktinshindrade. Målet med lagen är att persner med funktinsnedsättningar ska ha möjlighet att leva sm andra. Att leva sm andra innebär bland annat att ha möjlighet att b sm andra, dvs att ha ett eget hem med allt vad det innebär av trygghet ch trivsel. En bstad sm tillförsäkrar persner med mfattande funktinshinder gda levnadsvillkr är en av förutsättningar för att nå lagstiftningens mål. Ett syfte med LSS är att säkerställa rätten till en sådan bstad. Det finns lika typer av LSS-bende, exempelvis krttids-, service- ch gruppbende. I Bllebygd vilar behvet främst på fler typer av service- ch gruppbenden. Sm ett led i detta planeras ett LSS-bende anpassad för persner med autism. Att bedöma det framtida behvet av LSS-bstäder är svårt. Prgnser ch behv bör kntinuerligt följas upp för att kunna göra en ungefärlig bedömning för hur framtida behv kan kmma att se ut. Även m det är svårt att förutspå det framtida behvet av LSS-bstäder är det viktigt att det finns beredskap för anpassade bstäder. Unga Bstadsmarknaden i Bllebygds kmmun är för unga tillgänglig, kmmunen erbjuder idag inga student- eller ungdmsbstäder. Utbudet av mindre lägenheter är glest både vad gäller hyres- ch bstadsrätter. Möjlighet ska finnas för unga vuxna sm vill flytta till egen bstad. Att öka beståndet av mindre lägenheter är därför viktigt. Nyanlända ch ensamkmmande flyktingbarn Vid tillstånd att stanna i Sverige övergår den asylsökande i benämning till nyanländ. 1 mars 2016 inträdde lag (2016:38) m mttagande av vissa nyanlända invandrare för bsättning. Det innebär att kmmunen är skyldig att ta emt ett visst antal nyanlända. Syftet är att eftersträva en snabbare prcess för nyanlända att få tillgång till bstad samt integreras i samhället ch på arbetsmarknaden. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

14 Definitinen av ensamkmmande barn är barn under 18 år, skild från förälder eller sm saknar ställföreträdare. Utifrån anvisningar av Migratinsverket är kmmunen ansvarig att ta emt ensamkmmande barn ch ungdmar. Anvisningar sker till kmmunen genm ett fördelningssystem sm baseras på att varje kmmun tar emt en fastställd andel av det ttala antalet barn. Kmmunen ges i sin tur skyldighet att erbjuda bstad i frm av familjehem ch HVB-hem. Ett förslag m ändring av lagen (1994:137) gällande mttagande av asylsökande m.fl (LMA) är nu ute på remiss. Det nya lagförslaget innebär bland annat att en kmmun sm har anvisat att ta emt ett ensamkmmande barn endast ska få placera barnet i ett bende i en annan kmmun m kmmunerna sinsemellan har ingått en särskild överenskmmelse m placering. Lagförändringarna föreslås träda kraft den 1 januari Det råder idag en akut situatin att tillhandahålla bstäder för ensamkmmande barn. Situatinen bedöms bli ännu mer påtaglig vid förändrad lagstiftning. Vad gäller bstäder för nyanlända är det viktigt att inte kategrisera dessa sm en egen grupp. Nyanlända ska ses sm vanliga medbrgare ch erbjudas rdinarie bstäder. Att öka beståndet av hyreslägenheter ch då framförallt mindre hyreslägenheter skapar förutsättningar för dessa persner att kunna bsätta sig i kmmunen. Kmmunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Efterfrågan på bstäder är str i kmmunen, framförallt i frm av hyresrätter. Pågående byggnatin av bstäder, tillsammans med pågående ch utlvade detaljplanearbeten mfattar cirka 120 nya bstäder per år. Det medför en sannlik beflkningsökning på cirka 2,5 % per år. Det innebär i sin tur stra investeringsbehv avseende utbyggnad av kmmunal service ch allmänna anläggningar såsm till exempel barnmsrg, skla ch VA-system. Bstadsförsörjningsprgrammet ska redgöra för det planerade bstadsbyggandet under åren ch därefter möjligt byggande med mer ungefärlig tidsangivelse ch antal bstäder under åren Planerat bstadsbyggande Under periden bedömer kmmunen att det kmmer byggas cirka 500 bstäder i Blllebygd, det vill säga cirka 100 per år. Bstadsbyggandet kmmer inte vara jämt fördelat över åren utan tyngden kmmer ligga under den senare hälften. Under följande femårsperid kmmer det sannlikt att byggas ungefär 750 bstäder, fördelat på flerfamiljshus, tätt byggda markbstäder ch småhus. Det innebär att det sannlikt kmmer att byggas cirka 150 bstäder per år. Merparten på privat ägd mark. Berende på hur byggknjunkturen utvecklas finns en relativt str säkerhet kring utbyggnadstakten. Av dessa bstäder tillkmmer cirka 88 stycken på kmmunal mark övriga på privatägd mark. Ungefär två tredjedelar av de kmmunalt explaterade bstäderna kmmer att vara småhus ch övriga lägenheter i flerbstadshus, företrädesvis sm hyresrätter. Bstäderna sm byggs på privat mark kmmer vara ungefär hälften småhus ch hälften flerbstadshus. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

15 Berende på hur byggknjunkturen utvecklas finns en viss säkerhet kring främst de privata explateringarna. Kmmunen har planmnplet ch kan genm det styra vilken maximal explatering det kan bli över åren, men knjunkturen kan göra att vissa prjekt inte alls genmförs ch att andra tar längre tid än nu beräknat. Tabellen i figur 6 utgår från när byggstart tidigast kan ske. 180 Bstadsbyggande i Bllebygds kmmun periden Antal bstäder Figur 7: Bstadsbyggandet mellan periden baserat på en bedömning utifrån tidigast möjliga byggstart. Beskrivning av utbyggnadsmråden Tyftet etapp 2 40 småhus Tyftet ligger i den nrra delen av centralrten Bllebygd. Detaljplanen mfattar ttalt 52 kmmunala ch fem enskilda tmter. Etapp 1 består av 12 kmmunala tmter ch de fem enskilda tmterna. Etapp 2 består av 40 kmmunala tmter. Under 2016 pågår utbyggnad av vägar, annan infrastruktur ch allmän platsmark. De 40 tmterna kmmer att kunna erbjudas till den kmmunala tmtkön alternativt gå ut till allmän försäljning vid årsskiftet 2016/ Bergadalen etapp 2 20 småhus, 15 lägenheter Bergadalen ligger i den nrdöstra delen av Bllebygd. Detaljplanen är uppdelad i tre etapper, varav första etappen är klar. Planen mfattar ttalt cirka 120 bstäder. Etapp 2 rymmer 14 kmmunala ch 12 privata småhustmter samt 15 lägenheter på kmmunal mark. Möjlig byggstart för etapp 2 sker under Töllsjö 24 lägenheter Direkt söder m sklan i Töllsjö finns ett detaljplanelagt mråde för bstäder i småhus eller flerbstadshus. Samhällsbyggnadsnämnden arbetar för ett avtal m att hyra dessa lägenheter. Bstäderna uppförs av fastighetsägaren i etapper med planerad start under Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

16 4. Malmgården 80 lägenheter Malmgården ligger i centrala Bllebygd ch marken är delvis i enskild äg ch delvis i kmmunal äg. Detaljplanen är förväntad att antas av kmmunfullmäktige under 2016, Samhällsbyggnadsnämnden har gdkänt planförslaget ch marköverlåtelseavtal i juni Syftet är att möjliggöra ett centrumkvarter med cirka 80 lägenheter, handel i bttenvåningen ch garage i källaren. Sannlikt kmmer bstäderna att byggas under Prästgården 15 radhus ch 8-12 lägenheter Området ligger strax nrr m Bllebygds kyrka ch ägs av Svenska kyrka, Bllebygds församling. Området håller på att planläggas med syfte att möjliggöra 15 radhus ch 8-12 lägenheter i ett mindre flerbstadshus. Sannlikt kan bstäderna byggas under LSS-bende Erikstrp 4-6 lägenheter Behv finns i kmmunen för ett bende för persner med psykisk eller fysisk funktinsnedsättning. Planering har därför påbörjats under 2016 med målet att under 2017 kunna anta en detaljplan med byggrätt sm rymmer 4-6 lägenheter med detta ändamål. Bendet planeras inm Bllebygds tätrts nrra del, Erikstrp, ch inflyttning bör kunna ske under 2018 eller Prästgårdsgärdet lägenheter Prästgårdsgärdet ligger söder m Hindåsvägen mittemt Bllebygds kyrka ch ägs av Svenska kyrkan. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra bstäder i frm av tätt byggda markbstäder ch flerfamiljshus, samt förskla ch skla. Området bedöms kunna rymma cirka 235 bstäder, varav bedöms kunna byggas inm närmaste femårsperiden ch resterande under åren därefter. 8. Fjällastrp 100 bstäder Fjällastrp ligger nrr m Hindåsvägen ch är i enskild äg. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra radhus, flerbstadshus ch småhus. Ttalt cirka 200 bstäder, varav hälften bedöms byggas inm närmaste femårsperiden ch resterande under åren därefter. 9. Nrr m Höga/Odinslundsvägen (Flässjum 4:97) 24 lägenheter Området ligger i centrala Bllebygd. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra cirka 24 hyreslägenheter ch ska förvaltas ch ägas av Stiftelsen Bllebygds Hyresbstäder. Planhandläggning förväntas ske under ch mrådet kan sannlikt byggas Enstaka småhus på landsbygden 50 småhus Kmmunen har en psitiv inställning till enstaka byggnatiner på landsbygden, under förutsättning att de inte kräver stöd i detaljplan. De senaste åren visar på att cirka 10 småhus per år har byggts på landsbygden genm enstaka byggnatiner. Kmmunen trr att den mängden kmmer att stå sig de närmaste åren. Beskrivning av utbyggnadsmråden Bergadalen etapp 3 23 småhus Bergadalen ligger i den nrdöstra delen av Bllebygd. Detaljplanen är uppdelad i tre etapper, varav första etappen är klar. Planen mfattar ttalt cirka 120 bstäder. Etapp 3 rymmer 7 kmmunala småhustmter ch 16 privatägda småhustmter ch möjlig byggstart är Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

17 11. Högalund 150 lägenheter Högalund ligger mellan Götebrgsvägen ch Odensväg, öster m Nlån, i centrala Bllebygd. Hela mrådet är idag i kmmunal äg ch kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra för cirka 150 lägenheter. Planläggning planeras ske under efter markanvisning. Därefter beräknas bstäder byggas under periden Eventuellt delas mrådet i två etapper eller två detaljplaner med cirka 75 lägenheter i vardera. 12. Malmslätt/Lugnet 100 lägenheter Malmslätt ligger vid trget i Bllebygd ch är delvis i enskild äg ch delvis i kmmunal äg. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra ett centrumkvarter med cirka 100 lägenheter, handel i bttenvåningen ch garage i källaren. Sannlikt kan lägenheterna byggas under Prästgårdsgärdet 100 lägenheter Prästgårdsgärdet ligger söder m Hindåsvägen mittemt Bllebygds kyrka ch ägs av Svenska kyrkan. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra bstäder i frm av tätt byggda markbstäder ch flerfamiljshus, samt förskla ch skla. Området bedöms kunna rymma cirka 200 bstäder, varav cirka hälften sannlikt kan byggas Fjällastrp 50 småhus, 50 lägenheter Fjällastrp ligger nrr m Hindåsvägen ch är i enskild äg. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra radhus, små flerbstadshus ch småhus. Ttalt cirka 200 bstäder, varav cirka hälften sannlikt kan byggas Västra Frsa 200 bstäder Området Västra Frsa ligger söder m Bllebygds tätrt ch riksväg 40. Området kmmer att detaljplaneläggas med syfte att möjliggöra för cirka 850 bstäder i flerbstadshus ch småhus i varierad upplåtelsefrm. Enstaka småhus på landsbygden 50 småhus Kmmunen har en psitiv inställning till enstaka byggnatiner på landsbygden, under förutsättning att de inte kräver stöd i detaljplan. De senaste åren visar på att cirka 10 småhus per år har byggts på landsbygden genm enstaka byggnatiner. Kmmunen trr att den mängden kmmer att stå sig de närmaste åren. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

18 Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber Figur 8: visar utbyggnad för bstäder i Bllebygds tätrt utifrån: perid 1 ( ) ch perid 2 ( ).

19 Figur 9: visar utbyggnadsmråde för bstäder inm tätrten Töllsjö. Bstadsförsörjningsprgrammets hänsyn till natinella ch reginala mål, planer ch prgram Miljömål Bllebygds bstadsförsörjningsprgram förhåller sig framförallt till miljökvalitetsmålen m Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft ch Gd bebyggd miljö. Bstadsförsörjningsprgrammet visar att kmmunen fkuserar på att förtäta inm tätrt ch bygga bstäder i nära anslutning till kllektivtrafik. Tillgänglighet till en str arbetsmarknadsregin med snabb ch effektiv kllektivtrafik möjliggör ett mer hållbart vardagsliv för kmmunens invånare. Ny bebyggelse i nära anslutning till järnväg ch mtrväg behöver planeras med str msrg för att inte med medföra negativa aspekter i frm av buller ch barriärer. I viss mån försvåras målet m ett rikt dlingslandskap, då innebär att viss jrdbruksmark bebyggs. Visin Västra Götaland Det gda livet Visin Västra Götaland det gda livet antgs 2005 av reginfullmäktige ch ersatte den tidigare reginala utvecklingsstrategin. En av de grundläggande principerna för visinen är att verka för ett gemensamt Västra Götaland där de fyra reginadelarna ska samspela ch stärka varandra kring frågr sm rör näringsliv, kllektivtrafik ch välfärd. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

20 Bllebygds kmmun ligger längs Sveriges tredje största pendlingsstråk, i ett strategiskt läge mellan Brås ch Götebrg. Genm bstadsförsörjningsprgrammet visar Bllebygd att det finns gd ptential att bidra till en reginal utveckling. Genm att erbjuda attraktiva bstäder i anslutning till kllektivtrafik kan Bllebygd bli en viktig delreginal kärna för Västra Götalandsreginen. Målbild Tåg 2035 I juni 2013 antg reginfullmäktige i Västra Götalands län Målbild Tåg Målbilden beskriven en viljeinriktning när det gäller den framtida tågtrafiken ch utgör därmed underlag för lika samhällsaktörer sm ansvarar för strategisk planering såsm stadsutveckling, markanvändningsfrågr ch infrastrukturutbyggnad. Syftet med målbilden är att stödja utvecklingen av pendeltågs- ch regintågstrafik i Västsverige. Bllebygds bstadsförsörjningsprgram visar en utveckling i linje med Målbild Tåg 2035, genm att kmmunen fkuserar på att bygga bstäder i statinsnära läge. Hållbar tillväxt I juni 2013 antg Götebrgsreginen (GR) mål ch strategier med fkus på reginal struktur genm dkumentet Hållbar tillväxt. I dkumentet slår de 13 medlemskmmuner bland annat fast att de är överens m att: Stimulera en frtsatt beflkningstillväxt ch samtidigt ta vara på de möjligheter en frtsatt reginförstring ger Skapa en stark ch långsiktigt hållbar reginal struktur sm utgår från strstadsmrådets möjligheter Utveckla ett långsiktigt hållbart transprtsystem med en attraktiv kllektivtrafik Det innebär att götebrgsreginen ska utvecklas enligt strukturbilden med en stark ch attraktiv reginal kärna ch längs tydliga stråk med ett flertal starka ch attraktiva regindelscentrum. Minst 40 % av resrna i Götebrgsreginen ska göras med kllektivtrafik år Götalandsbanan ska vara utbyggd till Brås senast Bebyggelseutvecklingen i Bllebygds kmmun påverkar i hög grad möjligheten att nå målen i Hållbar tillväxt. Bllebygds bstadsförsörjningsprgram bidrar till att nå målen genm att kmmunen fkuserar på att bygga bstäder i kllektivtrafiknära läge. BHäM Bllebygd, Härryda ch Mark i samverkan BHäM är en plattfrm för gränslöst samarbete mellan Bllebygd, Härryda ch Marks kmmuner. Arbetet utgår från en gemensam värdegrund ch gör det möjligt att tackla delade utmaningar med samlade resurser. Inm samarbetet kan prblem sm går över kmmungränserna lösas gemensamt ch samverkan kan ske inm bland annat fysisk planering, vård, skla eller infrastruktur. Samarbetet grundar sig på kmmunernas gemensamma förutsättningar ch utmaningar, inte minst när det gäller infrastrukturella satsningar, men ckså bstadsbyggnatin, inflyttning ch utbildning. Sm ett led i detta arbete har Utvecklingsplan för del av Bllebygd, Härryda ch Marks kmmuner tagits fram, antagen av respektive kmmunfullmäktige under hösten BHäM är ett viktigt delreginalt samarbete. Utvecklingsplanen utgör en viktig grund i Bllebygd kmmuns strategiska arbete ch anger riktning ch målsättning för del av kmmunens utveckling. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

21 Uppföljning ch frtsatt arbete Bllebygds bstadsförsörjningsprgram är det första sm tas fram för kmmunen. Genm uppföljning av bstadsförsörjningsprgrammet kan Bllebygds kmmun få en bättre bild av bstadsläget. Det skapar ckså förutsättningar att utveckla de bstadsplitiska målen ch riktlinjerna för att göra de mer bärande för kmmunens bstadsförsörjning. Sm ett led i detta finns behv av att ta fram en handlingsplan sm redvisar de insatser ch åtgärder sm krävs för att uppnå målen m bstadsförsörjningen. Eftersm bstadmarkanden ständigt förändras är det viktigt att bstadsprgrammet blir ett levande dkument. Bstadsförsörjningsprgrammet skapar ckså förutsättningar för att utveckla det tvärsektriella arbetet inm kmmunen. Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber

22 Källförteckning Hållbar tillväxt, Mål ch strategier med fkus på reginal struktur, Götebrgsreginens kmmunalförbund, juni 2013 Behvsidentifiering av lkaler inm Bildnings- ch msrgsförvaltningen, del av verksamhetsplan 2016 för Bllebygds kmmun Bstadsmarknadsanalys Västra Götalands län., Rapprt 2016:39, Länsstyrelsen Västra Götalands län, 2016, ISSN X Migratinsverket, infrmatin m mttagande av ensamkmmande barn, , Målbild Tåg 2035, Utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland, Västra Götalandsreginen, juni 2013 Nyttanalyser i Sverigeförhandlingen, HLM Hammar Lcum Metir AB, , reviderad Utvecklingsplan för del av Bllebygd, Härryda ch Marks kmmuner, antagen av de tre kmmunerna september/ktber 2014 Statistiska centralbyrån SCB, beflkningsstatistik, statistikdatabasen Verksamhetsplan ch budget för samhällsbyggnadsnämnden 2015, beslutad februari 2015 Visin Bllebygd 2025, antagen nvember 2012, reviderad juni 2016 Visin Västra Götaland Det gda livet, Västra Götalandsreginen, april 2005 Översiktsplan för Bllebygd, antagen februari 2002 Bstadsförsörjningsprgram, samrådshandling ktber