INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 INLEDNING 3. Syfte 3 TILLVÄXT OCH ATTRAKTIVITET 4. Mål för tillväxt och attraktivitet 4

Transkript

1

2 Strategiskt bendeutvecklingsprgram , del 2-Mål ch strategier har tagits fram av en förvaltningsövergripande tjänstemannagrupp bestående av: Prjektledare ch samhällsutvecklare Stadsarkitekt Miljöstrateg Miljö- ch byggchef Planarkitekt Teknisk chef Kmmundirektör Luise Skålberg, kmmunledningskntret Jan-Olf Olsn, kmmunledningskntret Catarina Kristenssn, kmmunledningskntret Ivar Petterssn, miljö- ch byggförvaltningen Hanna Grönlund, miljö- ch byggförvaltningen Magnus Ljunggren, tekniska kntret Bengt-Olf Magnussn 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 INLEDNING 3 Syfte 3 TILLVÄXT OCH ATTRAKTIVITET 4 Mål för tillväxt ch attraktivitet 4 - Målgrupper 5 Strategier för tillväxt ch attraktivitet 5 - Landsbygdsutveckling 6 - Centrumutveckling 6 - Tätrtsutveckling 6 - Utvecklingsstrategi Vaggeryd 7 - Utvecklingsstrategi Skillingaryd 7 HÅLLBAR BOENDEUTVECKLING 8 Miljö eklgiskt perspektiv 8 - Mål ch strategier 8 Bstadsbyggande eknmiskt perspektiv 9 - Mål ch strategier 9 - Gegrafisk fördelning 10 Upplåtelsefrmer scialt perspektiv 10 - Mål ch strategier 11 KOMMUNENS ROLL OCH ANSVAR 12 Detaljplaner ch planberedskap 12 - Mål ch strategier 12 Kmmunalt ansvar 13 - Mål ch strategier 13 Bstäder för alla 13 - Mål ch strategier 14 VAGGERYDS KOMMUN I REGIONEN 15 Kppling natinellt ch reginalt 15 Kppling Jönköping-Värnam 15 - Mål ch strategier 16 Kppling skla-näringsliv 16 - Mål ch strategier 16 3

4 INLEDNING Enligt Bstadsförsörjningslagen (BFL 2000:1383) från 2001, ska Sveriges alla kmmuner se till att genm plitiskt antagna riktlinjer, ha en beredskap ch planering för sin bstadsförsörjning så att det kan skapas bra benden för alla, avsett skede i livet. Riktlinjerna ska vara grundade på en nulägesanalys sm bl.a. redgör för marknadsförutsättningar, den demgrafiska utvecklingen, efterfrågan på bstäder ch bstadsbehvet för särskilda grupper. Sedan 2014, då lagen förtydligades, ska riktlinjerna antas av kmmunfullmäktige under varje mandatperid. De ska även vara tydligt frmulerade ch innehålla följande uppgifter: 1. Kmmunens mål för bstadsbyggande ch utveckling av bstadsbeståndet 2. Kmmunens planerade insatser för att nå uppsatta mål 3. Beskrivning hur hänsyn tagits till relevanta natinella ch reginala mål, planer ch prgram När detta prgramarbete började, hade Vaggeryds kmmun en översiktsplan från 2012 sm översiktligt beskrev kmmunens långsiktiga planer för utveckling ch hur mark ch vatten ska användas. Plitiskt antagna mål ch riktlinjer för bstadsförsörjningen saknades däremt. Detta strategiska bendeutvecklingsprgram i tre delar utgör Vaggeryds kmmuns riktlinjer för bstadsförsörjningen. Prgrammet sträcker sig över mandatperiden till 2018 med en årlig revidering av handlingsplanen sm fastställs av kmmunstyrelsen. Syfte Bendeutvecklingsprgrammets huvudsakliga syfte är att få ett tydligt fkus på tillväxtmålet invånare till Med ett gemensamt framtaget styr- ch planeringsinstrument för alla nämnder, förvaltningar ch kmmunala blag, vill kmmunen skapa förutsättningar för en mer effektiv ch hållbar bendeutveckling, där eknmiska, sciala ch eklgiska aspekter balanserar. Genm att samverka brett inm kmmunkncernen ökar även chansen att uppnå det övergripande målet Vaggeryds kmmun ska vara en gd ch attraktiv kmmun att leva, b ch verka i. Bendeutvecklingsprgrammet handlar ckså m att leva upp till visinen plats för att göra skillnad, där allt är nära ch där alla har betydelse. Genm att sätta fkus på att skapa gda bstäder för alla samt identifiera framtida utmaningar, ska steg tas i rätt riktning. Genm att på ett tydligt sätt redgöra för ambitinerna med bendeutvecklingen, hppas kmmunen ckså få en förbättrad ch utökad dialg med privata aktörer inm byggbranschen men ckså med kmmuninvånarna. Slutligen syftar prgrammet till att tydliggöra ch knkretisera de kmmunala insatser sm behövs för att kmmunen ska uppnå satta mål för tillväxt ch attraktivitet såväl reginalt sm natinellt. Prgrammet är indelat i tre delar: Del 1 Nulägesanalys ( ) är en fakta- ch analysdel sm utgör underlag för kmmunens bstadsplitiska mål ch strategier. Denna del går inte upp för plitiskt beslut. Del 2 Mål ch strategier beskriver kmmunens mål för bendeutvecklingen tillsammans med vilka strategier sm krävs för att förverkliga dem. Denna del antas av kmmunfullmäktige för mandatperiden ch revideras vart fjärde år. Del 3 Handlingsplan redgör för planerade åtgärder för att nå uppsatta mål. Handlingsplanen revideras årligen ch beslutas av kmmunstyrelsen. 4

5 TILLVÄXT OCH ATTRAKTIVITET Vaggeryds kmmun är en liten ch attraktiv kmmun sm ligger strategiskt i nrdvästra delen av Småland. Kmmunen har ett rikt näringsliv med ca 500 aktiva företag där tillverkningsindustrin dminerar ch var tredje industriarbetare arbetar inm möbelindustrin. Närheten till framförallt Jönköping ch Värnam ch E4ns mtrväg sm löper genm kmmunen, utgör grunden för kmmunens bendeattraktivitet. En stadig tillväxt under de senaste 20 åren har inneburit att det br ca invånare i kmmunen idag. Reginalt finns en stark tr på en frtsatt utveckling ch tillväxtmålet är satt till invånare senast år Kmmunens visin är att vara en plats för att göra skillnad med ett övergripande mål att vara en gd ch attraktiv kmmun att leva, b ch verka i. Flera viktiga pusselbitar är på plats för att bygga attraktiviteten; bra kmmunikatiner samt en bred ch varierad arbetsmarknad inm pendelavstånd. Gda utbildningsmöjligheter på högsklan i Jönköping bidrar ckså till att reginen sm helhet lckar till sig unga människr ch att den växer. Med en psitiv tillväxttakt på ttalt 6,4 prcent sedan 1994 har Vaggeryds kmmun ökat med 55 persner per år i snitt. Inflyttarna har fördelat sig till största delen mellan kmmunens två tätrter Vaggeryd (30) ch Skillingaryd (20) men även en stabil mindre andel väljer att b på landet (5). Trts en stabil tillväxt över tid behöver kmmunen nu öka sin tillväxttakt rdentligt för att nå målet, invånare senast I diagrammet nedan beskriver RÖD linje kmmunens beflkningstillväxt mellan åren 2001 till BLÅ linje visar Regin Jönköpings läns tillväxtprgns för kmmunen år 2014 till 2025 med en förväntad beflkning på drygt invånare år Diagram 1. Vaggeryds kmmuns beflkningstillväxt faktiska år (röd) jämfört prgnsticerade år (blå) Källa SCB ch Regin Jönköpings län Mål för tillväxt ch attraktivitet Öka kmmunens bendeattraktivitet Minst invånare år 2025 Målet är att öka kmmunens bendeattraktivitet ch att vara minst invånare år Tillväxt ch attraktivitet är starkt sammankpplade ch för att växa snabbare behöver vi sm kmmun öka vår bendeattraktivitet. Nettinflyttningen behöver öka från 55 till minst 80 persner per år för att vi ska nå målet med invånare till år Det handlar m att kmmunens åldrande beflkning kstar allt mer. Kmmunen måste få fler invånare sm betalar skatt för att behålla den välfärd vi har idag ch ska utveckling ch ökad välfärd skapas framöver, behöver vi bli ännu fler. 5

6 Målgrupper Barnfamiljer i Jönköping ch övriga kmmuner i länet Unga par i Jönköping ch övriga kmmuner i länet Inpendlare För att skapa tillväxt ch utveckling behöver kmmunen framförallt en nettinflytting av unga människr i arbetsför ålder. Del 1-Nulägesanalysen visade att kmmunens största andel inflyttare idag kmmer från Jönköping, men att vi även lckar invånare från övriga delar i länet. Genm närheten till Jönköping ch arbetsmarknaden där, gda kmmunikatiner ch vackra bendemiljöer, lckas framförallt barnfamiljerna ch unga par att flytta hit. Förutm vårt strategiska läge mellan Jönköping-Värnam har det höga kstnadsläget på begagnatmarknaden i Jönköping spelat en viktig rll för att sätta Vaggeryd på kartan sm en attraktiv bendekmmun. Oavsett man hittar en tmt att bygga på eller ett begagnat hus, får man helt enkelt mer för pengarna här. Nulägesanalysen visade ckså att under de senaste ti åren har arbetspendlingen till Jönköping, det vill säga vår utpendling, ökat med nästan 40 prcent de allra flesta pendlare br här ch arbetar i Jönköping. Men sm den arbetskmmun Vaggeryd ckså är, med många stra ch små företag, har vi även en str andel inpendlare sm arbetar på någt av företagen eller i den kmmunala verksamheten en målgrupp sm kmmunen ckså ska ha fkus på i ambitinen att växa. Strategier för tillväxt ch attraktivitet Fkus prfilering ch dialg Vi är en liten ch trygg kmmun med en bra arbetsmarknad, levande landsbygd ch gda kmmunikatiner till Jönköping-Värnam. För att lcka fler invånare behöver en kmmunikatinsstrategi tas fram ch resurser avsättas för att stärka vår bendeprfil. Kntakten/dialgen med marknaden behöver ckså utvecklas. Fkus unika fingeravtryck Remida, MakerSpace ch Fenix behöver användas mer ch utvecklas. Med entreprenörskapet i fkus ch ökad samverkan mellan berörda kmmunala förvaltningar ch företagen, kan en attraktiv ch unik lärmiljö skapas. Även vår möbel- ch designprfil behöver lyftas fram ch synas mer. Fkus förskla/skla Barnens arbetsplats förskla/skla behöver sättas i fkus för att lcka barnfamiljerna. Genm attraktiva sklmiljöer ökar inte bara barnens trivsel ch möjligheter till inlärning, kmmunens förmåga att lcka ch behålla kmpentens i frm av rätt utbildad persnal, ökar ckså. Fkus fritidsmöjligheter Fler fritidsmöjligheter på vardagar ch helger kmmer öka kmmunens bendeattraktivitet. Kultursklan ch den öppna ungdmsverksamheten är exempel på mötesplatser med låga trösklar sm är av str betydelse. Ur ett integratinsperspektiv spelar ett aktivt föreningsliv även en viktig rll. Fkus kllektivtrafik En fungerande ch väl utbyggd kllektivtrafik mellan Jönköping-Värnam i första hand är avgörande för att utveckla kmmunens bendeattraktivitet. Företagens ch kmmunkncernens förmåga att rekrytera arbetskraft berr ckså på möjligheten att åka kllektivt till ch från arbetsplatsen. En ökad turtäthet både vardagar ch kvällar sm under helgerna ska därför pririteras. 6

7 Landsbygdsutveckling Vaggeryds kmmuns bendeprfil handlar till str del m att b på landet eller i den lilla staden. En viss andel av alla barnfamiljer, unga par ch inpendlare sm kmmunen har sm målgrupper för att skapa tillväxt, efterfrågar ckså ett lantligare bende med närhet till en servicert ch den breda arbetsmarknaden i Jönköpings län. I Vaggeryds kmmun br t ex var fjärde invånare på landet. Enligt Nulägesanalysen är tillväxttakten stabil ch knjunkturberende ch här byggs det i genmsnitt ti nya småhus per år. En frtsatt psitiv utveckling av landsbygden stärker kmmunens bendeprfil ch attraktivitet därför är det viktigt att ta fram en strategi för landsbygdsutveckling. Fkus LIS I ch med att kmmunen har en antagen plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen en LISplan, finns möjligheter att öka tillväxten på landet. Genm marknadsföring ch ett ökat samarbete ch dialg med explateringsintresserade markägare ska dessa bendealternativ bli synliga. Fkus prfilering Kmmunen ska tydligare prfilera ch marknadsföra lantligt belägen kmmunal mark sm finns i t ex Byarum ch Bndstrp gärna kpplat till landsbygdssklrna. På kmmunens bsajt bivaggeryd.se ska även attraktiva berättelser m livet på landet lyftas fram. Fkus delaktighet Många sm flyttar ut på landet idag är unga människr med en stark inre drivkraft sm kmmunen behöver för att utvecklas. Deras engagemang ch delaktighet är viktigt att ta till vara på. Kmmunen behöver vara en aktiv medspelare i det lkala utvecklingsarbetet ch regelbundet lyssna av behven. Centrumutveckling En starkt bidragande faktr att landsbygden lever ch utvecklas, är närheten till en servicert Vaggeryd eller Skillingaryd. Livet på landet underlättas strt av närheten till ett centrum med handel ch övrig service. Därför är utvecklingen av våra två centrum av största betydelse för hela kmmunen. Fkus centrumutveckling Vaggeryd ch Skillingaryd Kmmunen behöver ta fram långsiktiga centrumutvecklingsplaner för Vaggeryd ch Skillingaryd samt vara drivande i arbetet tillsammans med fastighetsägare ch handlare. Utan ett levande centrum med handel ch service ch ett antal mötesplatser i frm av attraktiva trg ch gatustråk, restauranger ch caféer tappar kmmunen i bendeattraktivitet. För den tidspressade barnfamiljen behöver vardagen vara enkel ch nära medan ungdmarna efterfrågar mötesplatser utanför hemmet. Tätrtsutveckling Tillväxtmålet ställer krav på att det byggs nya bstäder främst i Vaggeryd ch Skillingaryd. Vaggeryds ch Skillingaryds förutsättningar för att växa ch utvecklas även i framtiden berr dck till str del på det starka sambandet mellan attraktivitet ch förmågan att lcka till sig nya människr/ kapital. Ju attraktivare en rt är, dest fler/mer lckar man i en uppåtgående spiral. Det mvända förhållandet gäller dck lika starkt. Lägre tillväxt visar på sämre attraktivitet, vilket i sin tur snabbt försämrar möjligheterna att t ex bedriva handel, rekrytera arbetskraft eller få privata blån eller investeringskapital för att bygga nytt. Nulägesanalysen visar tydligt att förutsättningarna för tillväxt ch på sikt förmågan att serva landsbygden, ser lika ut berende på vilken av kmmunens två tätrter man tittar på. Attraktiviteten är bevisat lägre i Skillingaryd än i Vaggeryd, vilket visar sig i klara skillnader i 7

8 beflkningstillväxt, nybyggnadstakt ch utvecklingen av centrumhandeln. Vaggeryds väsentligt högre tillväxttakt år 2003 till 2012 nästan 40 prcent högre, syns i diagram 2, nedan. Diagram 2. Beflkningstillväxt i Vaggeryd (blå) ch Skillingaryd (röd) år Källa SCB Orternas lika förutsättningar för tillväxt skapar marknadsmässigt lika möjligheter att realisera den perfekta balansen mellan kmmunala/privata investeringar ch nyprduktin av lägenheter/småhus. För att utjämna likheterna, behöver kmmunen dels ta ett större ansvar för Skillingaryd ch dels arbeta med två lika tillväxtstrategier. Brtsett skillnaderna i tillväxtstrategierna är det viktigt att se till att utveckla diversifierade benden i bägge rterna. Samtidigt sm förtätningen ökar är det ckså viktigt att värna m rternas befintliga friluftsmråden, sm Grönlund ch Bäckalyckan, vilket frmuleras tydligare under kapitlet Kmmunens rll ch ansvar. Utvecklingsstrategi Vaggeryd Fkus nyprduktin småhus Bristen på lediga småhustmter i Vaggeryd tätrt ch i tmtkö i Jönköpings kmmun gör att kmmunen behöver priritera framtagandet av nya detaljplaner för småhusbyggnatin. Idag finns endast ett 20-tal lediga tmter* ch inga nya antagna detaljplaner sm möjliggör småhusbyggnatin. För att skapa en ökad differentiering av erbjudna upplåtelsefrmer behöver kmmunen även se till att nyprduktinen av småhus sker med ett särskilt fkus på bstadsrätter. Vad gäller flerbstadshus finns två antagna detaljplaner kvarteret Kärnan ch kvarteret Liljedal, sm möjliggör en nyprduktin av ett 40-tal hyreslägenheter i centrum. Bägge dessa prjekt har antingen påbörjats eller beräknas bli påbörjade under En större detaljplan på kvarteret Tr är ckså på gång ch kmmer i en första etapp innebära ett 100-tal nya lägenheter till allmännyttan. Utvecklingsstrategi Skillingaryd Fkus nyprduktin lägenheter Bristen på lediga lägenheter ch begagnade hus vittnar m en bstadsprpp sm hämmar Skillingaryds tillväxt. Kmmunen behöver se till att skapa ett större ch attraktivt utbud av centrala lägenheter så att flyttkedjrna kmmer igång ch lckar både befintliga invånare att byta bende ch inflyttare från övriga länet. En detaljplan för flerbstadshus på kvarteret Gästgivaren sm möjliggör nyprduktin av ett 100-tal lägenheter på en attraktiv centrumnära plats, är under upprättande ch ska pririteras. På Fåglabäck, med ett 20-tal lediga småhustmter, har kmmunen beslutat att göra ett mtag under 2016, vilket förhppningsvis innebär en vändning ch en ökad efterfrågan. * fanns 37 sålda tmter i Vaggeryd, varav 22 var lediga ch 15 bkade. 8 av 15 är bkade av persner från Jönköping. 8

9 HÅLLBAR BOENDEUTVECKLING Bverket har på regeringens uppdrag frmat en visin för Sverige sm visar vägen för framtidens fysiska samhällsplanering ch den riktningsändring sm krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle senast år I samklang med såväl natinella sm reginala (RUS) uppsatta utvecklingsmål ska Vaggeryds kmmun ta ansvar för sin mställning i samhällsbygget genm att eftersträva balans mellan eklgiska, eknmiska ch sciala perspektiv. Bild 1. Bverkets visin Källa Bverket Miljö eklgiskt perspektiv Vaggeryds kmmun har idag ett Miljöprgram sm antgs av kmmunfullmäktige ch sm är det gemensamma, samlande styrdkumentet för miljöarbetet. Miljöprgrammets syfte är att det ska vara kmmunens plattfrm för det långsiktiga ch strategiska miljöarbetet. Här står att läsa att kmmunen ska tänka både krt- ch långsiktigt i rllen sm samhällsplanerare. I det krtsiktiga perspektivet ska kmmunen tillhandahålla service till invånarna så att de kan miljöanpassa sin vardag ch bidra till hållbarhet. I det längre perspektivet handlar det m att planera bebyggelsestrukturen så att transprtbehven minimeras. I alla sammanhang då kmmunen explaterar mark för bstäder, sklr eller försklr m m är det viktigt att vi gör det så resurseffektivt sm möjligt, så att mark, vatten ch den fysiska miljön planeras ch används på ett hållbart sätt. Mål ch strategier Utveckla ett miljömässigt hållbart samhälle Bygga miljömässigt hållbart Målet är att utveckla ett miljömässigt hållbart samhälle ch att bygga miljömässigt hållbart. Sedan årsskiftet 2015/2016 har kmmunen inrättat en förvaltningsövergripande plan- ch explateringsgrupp (PLEX) sm ska ansvara för bendeprgrammets verkställande med särskilt fkus att få in de miljömässiga hållbarhetsperspektiven i tidiga skeden i plan- ch explateringsprcessen. Fkus energi- ch resursanvändning Genm en strategi att begränsa energi- ch resursanvändningen kan målet att utveckla ett miljömässigt hållbart samhälle uppnås. Detta innebär att kmmunen ska tänka kppling till centrum ch övriga publika anläggningar samt knutpunkter för kllektivtrafiken i så str utsträckning sm möjligt ch därmed minska bilberendet. Valet av gegrafisk plats för nya bstäder har str betydelse. 9

10 Fkus livscykelperspektivet Genm en strategi att få in livscykelperspektivet i prjekteringen av nyprduktinen kan målet att bygga miljömässigt hållbart uppnås. Resurseffektivitet ska pririteras vid nybyggnatin ch man ska se till att energi- ch resursanvändningen är låg under hela byggnadens livstid. Farliga material ch kemikalier får inte byggas in. I Miljöprgrammet har fastighetsenheten ch kmmunens bstadsblag, VSB ansvar för var sin åtgärd sm syftar till att ta fram ch använda miljökvalitetskriterier i byggandet i egen regi. Denna åtgärd ska pririteras för att säkerställa ansvaret att bygga eknmiskt, eklgiskt ch scialt hållbart. För invånarna ska det även vara lätt att leva resurseffektivt genm att t.ex. källsrtera, energihushålla ch yteffektivisera. Bstadsbyggande eknmiskt perspektiv Vaggeryds kmmun har idag en brist på bstäder sm riskerar att hämna tillväxten. Bstadsbristen visar sig framförallt i mycket få lediga lägenheter, en snabbt växande kö hs VSB samt få bjekt till salu på hemnet.se. När människr inte hittar ett nytt bende stannar värdefulla flyttkedjr upp, företagen får svårt att rekrytera ch ungdmarna kan inte flytta hemifrån ch börja sina vuxenliv. För att tillväxten inte ska brmsas upp behöver kmmunen se till att det byggs nya bstäder. Mål ch strategier 50 nya bstäder per år fram till år 2025* Målet är att det byggs 50 nya bstäder per år fram till år Förenklat räknat behövs det hälften så många bstäder sm nya invånare, d.v.s nya invånare behöver ttalt 500 eller 50 bstäder per år. Vi sm kmmunkncern kan inte bygga majriteten av alla de bstäder sm krävs för att samtliga invånare ska ha tillgång till gda bstäder i lika skeden i livet. En uppskattad byggkstnad på 2 Mkr per enhet innebär en investering på 1 miljard på ti år. Den största delen måste kmma från den privata marknaden där såväl privatpersners blån sm byggföretagens investeringskapital räknas in. Fkus ökad tydlighet ch samverkan med marknaden För att se till att kmmunen når sitt tillväxtmål ch att det verkligen byggs 500 nya bstäder till 2025, behöver marknadens intresse väckas ch samverkan öka. Med en tydlighet vad sm är kmmunalt ansvar ch vad sm kan/ska överlåtas till marknaden, ökar möjligheterna att lcka marknadens lika aktörer. Med kmmunens i sammanhanget begränsade strlek ch attraktivitet, kmmer det kmmunala ansvaret för nyprduktinen vara betydligt större än i t ex Jönköping. Av den ttala investeringen på 1 miljard är det realistiskt att tänka sig att marknadens intresse uppgår till drygt halva investeringen, uppskattningsvis 600 Mkr. Översatt i bstäder skulle marknaden i så fall vara aktiv i byggandet av ttalt 300 bstäder eller 60 prcent fram till år Skillnaden mellan det ttala antalet bstäder ch marknadens andel, måste kmmunkncernen ta hand m det vill säga uppskattningsvis ttalt 200 bstäder eller 40 prcent av det ttala byggbehvet. Fkus framförhållning ch långsiktig planering Ett förtydligande av det kmmunala ansvaret för nyprduktinen skapar även en möjlighet till ökad framförhållning ch en mer långsiktig planering vilket i sig är en viktig pusselbit för att kunna möta ökade kvalitets- ch effektiviseringskrav gällande kmmunal infrastruktur ch VA-verksamhet. En långsiktig planering för bendeutvecklingen kräver även en ökad markberedskap ch fler detaljplaner sm beskrivs närmare i kapitlet Kmmunens rll ch ansvar. *Målet tar inte hänsyn till Sverigeförhandlingens krav på nya bstäder i Vaggeryds kmmun till 2035 vilket innebär ett krav på 75 nya bstäder per år under 20 år, fram till

11 Gegrafisk fördelning För att öka möjligheterna till gd framförhållning i t ex planarbetet, utbyggnad av gatr ch gc-vägar mm, behöver kmmunen även tänka in nyprduktinen gegrafiskt. Fakta i Nulägesanalysen kring beflkningsutveckling ch nyprduktin över tid i bl.a. Vaggeryd, Skillingaryd ch på landet ligger till grund för nedan förslag på gegrafisk fördelning. Fördelningen utgår även från sambandet mellan attraktivitet ch möjligheten att lcka till sig privat kapital. Tabell 1. Byggmatris gegrafi ch attraktivitet år GEOGRAFI Marknaden Kmmunkncernen Ttalt Andel Vaggeryd % Skillingaryd % Landsbygd % Byarum, Hk ch Klevshult % Ttalt antal bstäder % Andel 60 % 40 % 100 % Förslaget har sm utgångspunkt att flera detaljplaner för nya attraktiva bstadsmråden kmmer fram i Vaggeryd under periden ch att det i sin tur genererar ett strt intresse från privata intressenter. En första etapp av kmmunal byggnatin på kvarteret Tr har bl.a. räknats in i kmmunkncernens andel, tillsammans med ytterligare ett par förtätningsprjekt i Vaggeryds centrum med fkus på att skapa flyttkedjr ch attraktiva bstäder för de lite äldre. Utgångspunkten för marknadens investeringar i Skillingaryd är att det byggs bl.a. ett antal nya lägenheter på kvarteret Gästgivaren samt ett antal småhus i Fåglabäck. Kmmunen medverkar även i nyprduktinen på Gästgivaren för att skapa attraktiva centrala lägenheter ch därmed fler flyttkedjr. Skillnaderna i attraktivitet mellan rterna innebär ett större kmmunalt ansvar för den ttala nyprduktinen av bstäder i Skillingaryd (90/125=72%) än i Vaggeryd (110/250=44%). Nyprduktinen på landsbygden uppskattas i tabellen till ti småhus per år ttalt 100 nya bstäder. Detta berende på den histriskt jämna ch knjunkturberende tillväxttakten. Den beräknade nyprduktinen i framförallt Byarum ch Hk tar hänsyn till den psitiva utvecklingen på Trsvik, men ckså till utbyggnaden ch utvecklingen av Byarums skla samt kmmunens antagna LIS-plan. Upplåtelsefrmer scialt perspektiv Nulägesanalysen visar på en större dminans av småhus ch villr i äganderättsfrm i Vaggeryds kmmun än i länet i övrigt. Sm framgår i en jämförelse mellan tabell 2 ch 3 nedan, har kmmunen även en betydligt lägre andel av bstadsrätter 4,2 prcent jämfört med 13,7 prcent i länet. Andelen hyresrätter ligger däremt bättre till ch nästan i linje med länet 28 prcent av kmmunens ttala bestånd består idag av hyresrätter jämfört med 34,2 prcent i länet. Tabell 2. Vaggeryds kmmuns bstadsbestånd 2014 Vaggeryds kmmun Äganderätt Hyresrätt Bstadsrätt Ttalt Andel Småhus ,9 % Lägenhet i flerbstadshus ,1 % Ttalt ,0 % Andel 67,7 % 28,1 % 4,2 % 100,0 % 11

12 Tabell 3. Jönköpings läns bstadsbestånd 2014 Jönköpings län Äganderätt Hyresrätt Bstadsrätt Ttalt Andel Småhus ,5 % Lägenhet i flerbstadshus ,5 % Ttalt ,0 % Andel 52,1 % 34,2 % 13,7 % 100,0 % Idag med en allt mer reglerad blånemarknad tillsammans med en generell bstadsbrist sm driver upp priserna, behöver kmmunen se över nyprduktinen med tanke på upplåtelsefrmer. Att se till att öka diversiteten, men ckså det ttala utbudet i kmmunens bstadsbestånd är utgångspunkten för kmmunens frmulerade mål nedan. Det behöver byggas fler bstäder för fler plånböcker. Mål ch strategier Nyprduktinen ska uppgå till minst 1/3-del hyresrätter Målet är att minst 1/3-del av all nyprduktin ska utgöras av hyresrätter. Utvecklingen av allmännyttan är frtsatt viktigt i kmmunen. Idag har VSB en hyreskö på persner där merparten kanske inte saknar bstad, men efterfrågar ett annat bende i allmännyttan sm inte finns ledigt eller inte finns överhuvudtaget. Det kan handla m annan strlek, men det kan ckså handla m pris eller tillgänglighet, då det äldre beståndet i allmännyttan är billigare än nyprduktinen men inte alltid har hiss eller på annat sätt är anpassat för ett rörelsebegränsat liv. Kmmunen ska ckså kunna erbjuda lika slags benden ch upplåtelsefrmer inm nya större bstadsmråden. Att bygga hmgent med privatägda småhus på rad, sm man gjrde på 60- ch 70- talen, gynnar vare sig mångfalden eller skapar långsiktigt hållbara bstadsmråden för framtiden. Nyprduktinen ska uppgå till minst 20 prcent bstadsrätter Målet är att minst 20 prcent av nyprduktinen ska bestå av bstadsrätter. Vaggeryds kmmun har i jämförelse med länet en betydligt lägre andel bstadsrätter av det ttala beståndet. En förklaring kan vara knkurser ch privata skuldsättningar under 90-talet. Idag är marknaden reglerad ch de flesta nya föreningarna står på en slid eknmisk grund med en hög andel egen insats ch låga avgifter. Bstadsrätten är en mycket attraktiv inkörsprt till ett privat ägande idag, framförallt i frmen småhus, parhus eller radhus för unga par ch barnfamiljer. Även gruppen äldre, +65 år, med ett visst bundet kapital i sin villa, ser bstadsrätten sm en attraktiv ch bekväm bendefrm. I nedan tabell framgår en fördelning mellan upplåtelsefrmerna sm dels tar hänsyn till pågående ch planerade prjekt ch sm dels kmmer bidra till en frtsatt hög andel hyresrätter ch en någt ökad andel bstadsrätter i kmmunen till år Tabell 4. Byggmatris upplåtelsefrm år UPPLÅTELSEFORM Marknaden Kmmunkncernen Ttalt Andel Hyresrätter småhus* Bstadsrätter småhus* Hyresrätter flerbstadshus Bstadsrätter flerbstadshus % 20 % Äganderätter småhus* % Ttalt antal bstäder Andel 60 % 40 % 100 % * Begreppet småhus mfattar även radhus, kedjehus ch parhus utöver fristående styckehus. 12

13 KOMMUNENS ROLL OCH ANSVAR Kmmunens rll ch ansvar för bstadsbyggandet ch samhällsutvecklingen är strt. Särskilt eftersm kmmunen styr över ett av bstadsförsörjningens viktigaste verktyg detaljplanerna. Det kmmunala planmnplet ger makt, men ckså en skyldighet att driva utvecklingen. Utan nya detaljplaner blir det inga nya bstäder eller nya företagsetableringar eller försklr/sklr. Idag finns det även flera andra faktrer sm försvårar eller till ch med hindrar utvecklingen. Brist på mark i attraktiva lägen ch höga prduktinskstnader brmsar upp nyprduktinen av bstäder. Att det är relativt enkelt att överklaga nya detaljplaner är ckså en faktr sm spelar in. Det digitaliserade samhället har även skapat många nya kanaler för invånare att göra sina röster hörda. Trts dessa utmaningar har kmmunen ansvar att styra mt de uppsatta målen för bendeutvecklingen. Annars finns risk för att kmmunen inte når tillväxtmålet. Det finns även risk för att kmmunen inte får fram nya anpassade bstäder för äldre eller funktinshindrade eller bygger nya försklr ch sklr i tid. Någt sm i så fall kan gå ut över möjligheten att leverera vård ch msrg med kvalitet eller förmågan att lcka barnfamiljer att flytta hit från andra kmmuner. Kmmunen behöver därför eftersträva en bred ch långsiktig plitisk samsyn för bendeprgrammets mål ch strategier. Detaljplaner ch planberedskap Sedan mitten av 2000-talet har det varit svårt att få fram planer för nya bstadsmråden framförallt i Vaggeryd. Med tanke på målet att det ska byggas minst 50 bstäder per år finns det idag alldeles för få antagna ch pågående detaljplaner för bstadsbyggnatin i kmmunen. Mål ch strategier Jämn nybyggnadstakt Planberedskap på ca 100 bstäder per år Säkerställa tillgången på attraktiv byggbar mark Målet är att hålla en jämn nybyggnadstakt, ha en planberedskap på ca 100 bstäder per år ch att öka dialgen ch samverkan med marknaden ch VSB. En jämn nybyggnadstakt handlar m att fördela arbetsbelastningen jämn över tid ch minimera kstsamma flaskhalsar. För att få till en jämn takt på byggprjekten behöver kmmunen även se till att ha gd framförhållning gällande markinnehav, utbyggnad av gatr ch VA-nät, fiber- ch fjärrvärmenät samt gång- ch cykelvägar. Grundförutsättningen för en jämn nybyggnadstakt är gd planberedskap. En beredskap på ca 100 bstäder per år kräver extra persnella resurser på plansidan, men betyder inte att kmmunen ska ha en massa färdiga planer liggandes. Med hänsyn till de snabba förändringar sm sker idag ch det ökade behvet av samverkan mellan kmmun ch explatör, kan en mer flexibel planberedskap eftersträvas. För nya större bstadsmråden med flera tänkbara explatörer skulle framtagande av planprgram kunna vara en framkmlig väg. Sm ett mellanting mellan översiktsplan ch detaljplan fyller ett planprgram funktinen att ge insyn i kmmunens ambitiner ch därmed förmedla ch förankra intentinerna i tidigt skede med såväl intresserade explatörer sm berörda invånare. Nästan lika viktigt sm att ha antagna detaljplaner är att säkerställa tillgången på attraktiv byggbar mark. Detta kan ske genm att kmmunen ser över sitt strategiska markinnehav i framförallt Vaggeryd ch Skillingaryd, men kanske ckså i övriga tätrter. 13

14 Kmmunalt ansvar Det kmmunala arbetet med samhällsutvecklingen har många styrande dkument ch plitiska mål att förhålla sig till. Alla dessa prgram, planer ch mål måste samverka ch fungera sm effektiva verktyg mt kmmunens övergripande mål generellt, ch mt tillväxtmålet specifikt. Kmmunens Visin för platsen Plats för att göra skillnad från 2012 guidar i både krtsiktiga ch långsiktiga beslut hur vi ska utvecklas. Vårt Övergripande mål Vaggeryds kmmun ska vara en attraktiv kmmun att leva, b ch verka i, styr ch leder det strategiska utvecklingsarbetet. Detta mål ligger även till grund för kmmunens ch Näringslivsrådets gemensamma Marknadsplan för platsen från 2013, sm ger ss knkreta verktyg i attraktivitetsarbetet. I Miljöprgram från 2014 frmuleras det kmmunala ansvaret att samhällsutveckla hållbart, det vill säga balansen mellan eknmiska, eklgiska ch sciala aspekter. Sist beskriver kmmunens Översiktsplan från 2012 hur mark ch vatten ska användas ch i en nyligen tillagd LIS-plan från 2015, pekas lika mråden i strandnära lägen ut, sm kan utvecklas med nya bstäder av permanent eller fritidshuskaraktär. Utöver dessa kmmunala styrande dkument, finns Kmmunallagen (1991:900) men ckså en rad andra centralt beslutade lagar ch förrdningar, sm kmmunen är skyldig att rätta sig efter ch sm lika myndigheter övervakar att så ckså sker. Den nya Plan- ch bygglagen (PBL 2010:900) sm trädde i kraft 2011, är central för all samhällsutveckling ch reglerar planeringsprcessen när byggande ch förändring av mark- ch vattenanvändning sker. Arbetsmiljölagen (AML 1977:1160) reglerar arbetsmiljöfrågr i samtliga kmmunala verksamheter ch övervakas av Arbetsmiljöverket, medan Scialstyrelsen ser till att kmmunen följer Scialtjänstlagen (SL 2001:453), Häls- ch sjukvårdslagen (HSL 1982:763) ch Lagen m stöd ch service för vissa funktinshindrade (LSS 1993:387). Sklinspektinen/ Sklverket ser till att kmmunen följer Skllagen (2010:800), Sklförrdningen ch Lärplanen. Mål ch strategier Utveckla ch förbättra all kmmunal service Säkerställa behvet av förskle- ch skllkaler Målet är att utveckla ch förbättra all kmmunal service samt att säkerställa behvet av förskle- ch skllkaler. Kmmunen har ett övergripande ansvar att sköta, underhålla ch utveckla kmmunal service, där gatr ch trg, gång- ch cykelstråk, vattenförsörjning, vatten- ch avlppsrening, sphämtning ch återvinning med mera ingår. Kmmunens ambitin att öka antalet invånare, sätter krav på att den kmmunala infrastrukturen utvecklas i samma takt. Om inte, riskerar vi tappa i bendeattraktivitet i samma takt sm servicen tappar kvalitet ch effektivitet. Att elever ch pedagger har tillgång till bra ch ändamålsenliga skllkaler är en grundförutsättning för att bedriva en bra verksamhet. Utan tillräckligt utbyggda ch anpassade förskle- ch skllkaler samt utemiljöer, riskerar sklresultat, trygghet ch trivsel, men ckså möjligheten att attrahera nya pedagger att minska. En gd framförhållning, planering ch intern samverkan mellan de lika förvaltningarna inm kmmunen, ska eftersträvas i alla lägen gällande lkalfrågrna. Bstäder för alla Sedan den nya reviderade lagen, Bstadsförsörjningslagen (BFL 2000:1383), trädde i kraft 2014, är kraven på kmmunerna tydligare. Kmmunen ska för varje mandatperid ha mål ch riktlinjer antagna av kmmunfullmäktige ch Länsstyrelsen ch andra reginala rgan ska ha möjlighet 14

15 att yttra sig över kmmunens planering av bstadsförsörjningen. Om en kmmuns riktlinjer inte mtsvarar kraven kan regeringen förelägga kmmunen att arbeta fram nya. Det natinella målet för bstadsplitiken är en långsiktigt väl fungerande bstadsmarknad där samtliga invånares efterfrågan möter ett utbud av bstäder sm mtsvarar behven. Detta innebär ett ansvar för att alla invånarna ska ha möjlighet till en gd bstad i alla skeden i livet. I Vaggeryds kmmun urskiljs ett par lika grupper, vars behv kmmunen behöver ha särskilt fkus på för att frtsätta att växa ch utvecklas psitivt. Mål ch strategier Nyprduktinen ska uppgå till 45 prcent flerbstadshus Målet är att 45 prcent av nyprduktinen ska utgöras av flerbstadshus. En kmmunal bstadskö på persner samt en allmän brist på lediga lägenheter nära handel ch service ch kllektivtrafikstråken, skapar inlåsningseffekter sm hämmar kmmunens tillväxt. Äldre br till str del kvar i sina småhus i brist på alternativ ch skapar en bstadsprpp sm missgynnar alla yngre. När flyttkedjrna på detta vis effektivt brmsas upp, får de unga, men särskilt alla ensamkmmande utan nätverk ch kntakter, det svårt att hitta en egen bstad de har råd med. Även barnfamiljer med flyktingstatus är en pririterad grupp för kmmunen att hitta bstäder åt. Ett avtal med Migratinsverket är under upprättande ch ger kmmunen incitament för att bygga nya bstäder i egen regi mt tecknandet av ett visst antal hyreskntrakt till flyktingar. Genm en strategi att ta fram tydliga visiner för hur centrala mvandlingsmråden ska utvecklas med fkus på ungas rätt till en bstad, kan nya kreativa idéer på billiga knventinella bstäder kmma fram. Eftersm bendeattraktiviteten i den lilla kmmunen bygger till viss del på närhet till natur ch/eller gröna stråk, är det viktigt att denna möjlighet inte begränsas genm ett ökat antal förtätningsprjekt. Ett sätt att minimera denna risk är att uppdatera kmmunens Grönplan ch därmed sätta viktiga befintliga friluftsmråden ch grön- ch vattenstrukturer i fkus ch eventuellt även utveckla nya. Öka antalet demensplatser Utveckla nya servicebstäder s k LSS*-bende Säkerställa behvet av HVB**-platser Målet är att öka antalet demensplatser, utveckla nya servicebstäder ch säkerställa behvet av HVBplatser under prgramperiden. Nulägesanalysen pekar på ett ökat vård- ch msrgsbehv från ch med 2020 då antalet äldre äldre, +80 år ökar. Vaggeryds kmmun skiljer sig inte heller i jämförelse med natinella prgnser sm även påvisar en ökad efterfrågan på demensbenden framöver. För persner med funktinsnedsättning med behv av närhet till stöd ch scialt umgänge, behöver kmmunen utveckla bendefrmen servicebstad. Det stra antalet ensamkmmande flyktingbarn ställer ckså krav på kmmunen att möta efterfrågan på anpassade benden, s.k. HVB-platser. Genm att öka tillgängligheten ch tryggheten i befintligt bestånd ch ha fkus på dessa frågr i all nyprduktin, skapar kmmunen förutsättningar för mer flexibla bstäder sm över tid kan inhysa invånare i lika åldrar ch med skilda behv. Den digitala utvecklingen med mycket ny teknik, skapar även nya möjligheter för den enskilde sm har särskilt behv av trygghet. Genm att ta till vara på digitaliseringens alla möjligheter, kan kmmunen öka vårdkvaliteten, få en mer jämlik vård ch en effektivare användning av resurserna sammantaget alltså utveckla e-hälsan. Ny teknik är dck helt berende av väl utbyggd digital infrastruktur, vilket därför behöver vara ett kmmunalt fkus vid framförallt nyprduktinen av bstäder. *LSS är en förkrtning av Lagen m stöd ch service för vissa funktinshindrade **HVB är en förkrtning av Hem för vård eller bende 15

16 VAGGERYDS KOMMUN I REGIONEN Vaggeryds kmmun har med detta prgram en ambitin att utvecklas till en attraktiv ch självklar bendekmmun i Jönköpings län ch därmed bidra till reginens frtsatta psitiva beflkningsutveckling. Vi vill ckså se till att stärka vår identitet sm en attraktiv företagskmmun i Gnsjöreginen ch lcka till ss nya företagsetableringar sm skapar nya arbetstillfällen. Genm att Vaggeryds kmmun frtsätter vara en viktig del av länets arbetsmarknadsregin ch erbjuda ett gtt företagsklimat med hög andel av flexibilitet ch kundservice samt bra förutsättningar för företagen att kmpetensförsörja, stärks reginens attraktivitet ch knkurrenskraft i samma takt sm vår egen. Kppling natinellt ch reginalt Oavsett kmmunen har invånarnas eller företagens bästa för ögnen, är byggandet av fler bstäder den viktigaste frågan att tackla nu ch framöver. Utan nya bstäder riskerar tillväxten ch utvecklingen av välfärden stanna av i kmmunen ch på sikt även i reginen ch i Sverige sm helhet. Det är dck viktigt att misstagen sm skedde under Miljnprgrammens tid inte upprepas. Att vi sm kmmun tar ansvar för ch arbetar aktivt för en hållbar samhällsutveckling, styrs inte bara av natinella utvecklings- ch miljömål, utan frmuleras även reginalt ch i kmmunens eget bendeutvecklingsprgram. Kmmunens antagna Miljöprgram grundar sig på 14 av 16 natinella miljömål ch visar tydligt med sina över hundra åtgärder en hög ambitinsnivå i kmmunens miljöarbete. Bendeutvecklingsprgrammet tar inte bara fasta på Miljöprgrammet, utan växlar upp ambitinen ytterligare genm att tydligt peka på betydelsen att få in de miljömässiga hållbarhetsperspektiven i tidiga skeden i plan- ch explateringsprcessen. Även Bverkets visin för ett hållbart Sverige 2025 finns med i väl valda delar när kmmunen frmulerar mål ch strategier för sitt samhällsbygge. Näringsliv ch attraktivitet är två viktiga mråden i Jönköpings läns reginala utvecklingsstrategi (RUS). Genm att vi i Vaggeryds kmmun inte bara adresserar bstadsförsörjningsfrågan i vårt prgram, utan fkuserar till str del även på de strategiskt viktiga kmpnenterna sm bygger en plats attraktivitet, anser vi att str hänsyn har tagits till den reginala utvecklingsstrategin. Kppling Jönköping-Värnam Kmmunens kppling till Jönköping sm regincentrum, men även till Värnam behöver öka avsett vi ser ss sm en attraktiv bende- eller företagskmmun. Ju närmare man anser ss vara en större stad, ju enklare är det att argumentera fördelarna med att leva, b ch verka i Vaggeryds kmmun. Med de allt mer urbana ideal sm både företagen ch människrna har idag, behöver kmmunen argumentera närheten till den större stadens utbud av t ex kmpetensutveckling ch arbetskraft, när man pratar med företagen ch shpping, nöjen ch kultur, när man pratar med invånarna i lika åldrar. En utvecklad kllektivtrafik är grundförutsättningen för att öka kpplingen till Jönköping-Värnam. Genm att underlätta arbets- ch nöjespendlingen mellan kmmunens viktigaste länsvisa knutpunkter, stärks vår psitin sm attraktiv bendekmmun framförallt. Att kmmunens företag även kan argumentera en kllektivtrafiknära arbetsplats, är inte heller till nackdel för deras knkurrenskraft. 16

17 Mål ch strategier Halvtimmestrafik dagtid mån-fre till ch från Jönköping-Värnam Ökad turtäthet till ch från Jönköping på kvällar ch helger Målet är halvtimmestrafik Jönköping-Värnam under arbetsveckan ch en ökad turtäthet kvällar ch helger till ch från Jönköping, i första hand. Det måste bli lättare att arbetspendla kllektivt dagtid ch att åka kllektivt till ch från Jönköping på kvällar ch helger inte minst för ungdmarnas skull. Även Jönköping vill se en utveckling av kllektivtrafiken i länet ch argumenterar i sitt senaste bstadsförsörjningsprgram att en välutvecklad kllektivtrafik är en förutsättning för en fungerande arbets- ch bstadsmarknad. Samtrafikens senaste rapprt Pendlingsbara Sverige , sm Nulägesanalysen redgör för mer i detalj, påvisar ckså länets dåligt utbyggda kllektivtrafik, jämfört 12 andra lika stra reginer i Sverige. Strategin för att nå målet med en utvecklad kllektivtrafik är att effektivare ch på bredare frnt marknadsföra de kllektiva alternativen sm står till buds inte minst mt kmmunens ungdmar sm idag erhåller en ansenlig rabatt på månadskrten, men ckså mt kmmunens drygt anställda. Med en ökad efterfrågan kan argumenten mt Reginen ch Jönköpings länstrafik, JLT stärkas ch det plitiska lbbyarbetet drivas på. Med tanke på den akuta bstadsbrist sm råder i Jönköping inte minst bland sällan bilburna unga människr ch studenter, måste även bendealternativ utanför regincentrumet göras attraktivt genm att underlätta det kllektiva åkandet. En minskad restid är ckså en effektiv attraktivitetshöjare när det kmmer till kllektivåkandet. Kmmunen kmmer därför frtsätta att vara drivande i arbetet med elektrifieringen av Y:et mellan Värnam-Jönköping ch Värnam-Nässjö. Kppling skla-näringsliv Idag är en bra ch väl fungerande förskla ch skla inte en självklarhet längre. De sm planerar att flytta, avsett det gäller inm kmmunen eller från en kmmun till en annan, undersöker sina barns förutsättningar att få en bra sklgång nggrant innan man fattar sitt definitiva beslut. I ch med detta ökade fkus på sklan kan vi se att Vaggeryds kmmun har idag flera unika byggstenar på plats, sm tillsammans kan utgöra viktiga pusselbitar för att öka kmmunens bendeattraktivitet. Mål ch strategier Utveckla en unikt attraktiv utbildningsmiljö för alla åldrar Undersöka möjligheten att utveckla ett fjärde gymnasieår Målet är att utveckla en unikt attraktiv utbildningsmiljö samt att undersöka möjligheten att utveckla ett fjärde yrkesförberedande gymnasieår. Med hjälp av redan befintliga ReMida, Maker Space ch Fenix ch en hög grad av kreativitet ch entreprenörskap, kan en unikt attraktiv sklmiljö för alla åldrar utvecklas i kmmunen. Någt sm inte bara skulle vara till gagn för samtliga elever ch därmed öka kmmunens bendeattraktivitet utan sm ckså skulle bidra till att öka kmmunens attraktivitet sm arbetsgivare ch därmed möjlighet att lcka hit pedaggisk spetskmpetens. En förutsättning för detta är att samarbetet mellan berörda kmmunala förvaltningar ökar ch att budgetstuprören minskar. En annan är att sklan ch näringslivet ökar sin samverkan i syfte att få samsyn vad sm krävs för att vända den negativa trenden med vikande elevunderlag på gymnasiesklans lika teknikprgram. En samverkan sm i första hand inte ska syfta till att serva företagen 17

18 med arbetskraft. Den ska istället drivas av en vilja att förändra attityder att öka statusen på ch intresset för teknik generellt ch teknik- ch prduktutveckling specifikt. Genm att väva in samma grad av nytänkande ch fingertppskänsla mt mvärlden sm krävs av företagen för att överleva ska en unik utbildningsprdukt utvecklas sm förhppningsvis inte bara lckar barn ch unga redan bendes i Vaggeryds kmmun till Fenix kultur- ch kunskapscentrum. 18

19

20