Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan. Palettens förskola Norrtälje Västra förskole område

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Palettens förskola Norrtälje Västra förskole område

2 Plan mot kränkande behandling Vision Ingen form av kränkning eller diskriminering ska accepteras på våra förskolor. På våra förskolor ska alla, barn som vuxna, känna sig välkomna, trygga och respekterade oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Planen gäller från: Planen gäller till: Utvärdering från fjolårets arbete Kartläggning av nuläget Syftet med kartläggningen är att synliggöra och identifiera risker där barn kan trakasseras eller diskrimineras i vår verksamhet. De metoder vi använder för detta är trygghetsvandring med de äldre barnen runt om i vår miljö där de får svara på frågor kring trygghet och trivsel. De yngsta observerar vi samt har dialog med vårdnadshavare under utvecklingssamtal kring barnets trivsel och trygghet. Vårdnadshavarna blir delaktiga i kartläggningen genom att svara på Pilen enkäten under vårterminen och genom utvecklingssamtal, där vi återkopplar barnets trygghets vandring. Resultat av trygghets vandringar och observationer Utifrån trygghetsvandringarna och observationerna kan vi se att de flesta barn trivs och känner sig trygga i vår verksamhet. På APT diskuterar vi pedagoger denna fråga för att synliggöra och identifiera risker där kränkningar kan uppstå. 1. Hur kan barn bli kränkta i vår verksamhet? Barns kränkning mot barn, vuxen kränker barn och förskolechefen kränker barn. Vilka åtgärder kan vi genomföra för att förebygga detta. Sammanfattningsvis kan vi se att pedagogerna identifierar risker för kränkning av en vuxen mot barn när förhållningssättet hos den vuxne brister. Kränkningarna kan bestå av att prata över huvudet på barnen, tvinga barnet att göra saker mot dess vilja (rutin situationer som maten, blöjbyte) ironisera och förlöjliga dess beteende. Vårt kroppsspråk, röst och handlade kan vara en kränkning om den består av hårda ord och argt kroppsspråk. Risker när barn kränker barn kan vara att barn uttrycker en ovilja att sitta eller hålla en viss kompis i handen. När ett barn ständigt gör illa sina kompisar.

3 Identifierade risker 1. Vuxna som inte är i närheten 2. En del rum skapar konflikter, rum där leken är mer rörlig och fri. 3. I trygghetsvandringarna uttrycker några barn att de är rädda för ett visst barn och att puttningar kan förekomma. 4. En verksamhet där miljö och material inte tillgodoser barnens behov av lek, lärande och stimulans, vilket kan medföra fler konflikter. 5. Pedagoger som inte vågar säga till och agera när en vuxen kränker ett barn. Förebyggande åtgärder 1. Vi vuxna måste organisera oss på avdelningen så vi har överblick och kan vara närvarande. Varje avdelning tittar över sina rutiner. 2. Att vi vuxna finns i närheten (utan att störa) även i den fria leken. 3. Se till att de barn som ofta hamnar i konflikter har en vuxen vid sin sida. Varje avdelning skall ha litteratur som berör ämnet. 4. Titta över sin miljö och fundera över vilka utmaningar barnen har. Göra rum och barn observationer. 5. Att kontinuerligt följa upp vad som är viktigt att tänka på när en vuxen kränker ett barn, hur vi skall agera. Arbeta med Case som berör detta dilemma. Vi behöver förtydliga för pedagogerna hur processen går till när ett barn kränks. Uppföljning och utvärdering APT mars 2016 Rutiner för akuta situationer Alla måste känna till anmälningsskyldigheten. Detta gör vi genom att alla nyanställda, vikarier samt VFU studenter ska läsa likabehandlingsplanen samt plan mot kränkande behandling. Elisabet, vår vikarieanskaffare ansvarar för att nya vikarier känner till anmälningsskyldigheten och VFU-handledaren informerar våra studenter. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Ingen på förskolan skall uppleva en kränkning utan att vi på förskolan reagerar vid upptäckt. Så fort förskolans personal har fått kännedom om en uppfattad kränkning skall efterforskning inledas. Pedagoger som ser eller blir medvetna om en kränkning skall rapportera denna på avsedd blankett för uppföljning. Blanketten finns på NVFO samt som bilaga 2 i detta dokument. Blanketten scannas och mailas till förskolechef. Ansvarig för detta är pedagogen som skriver anmälan och ansvarar då för att tillbudet skickas iväg. Förskolechef ska skyndsamt, inom 2 veckor, anmäla tillbudet vidare till huvudman. Vårdnadshavare kontaktas

4 och informeras. Arbetslaget runt barnet skall skyndsamt inom två dagar ha gjort en första uppföljning. Förskolechef följer sedan upp frågan med arbetslagsledaren. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som uppfattar kränkningen skall reagera och försöka stoppa kränkningen. När kränkning skett skall arbetslagsledaren och förskolechef underrättas. Dokumentation förs på avsedd blankett. Blanketten finns på NVFO samt som bilaga 2 i detta dokument. Arbetslagsledaren och förskolechefen samverkar om hur frågan skall utredas. Kontakt upprättas med den som uppfattat kränkningen för att så tydligt som möjligt få en bild av händelsen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av förskolechef Personal ska anmäla direkt till huvudman om det är förskolechefen som kränkt ett barn. Pedagoger som ser eller blir medvetna om en kränkning skall rapportera denna på avsedd blankett för uppföljning. Blanketten finns på NVFO samt som bilaga 2 i detta dokument. Blanketten skickas till barn och skolnämnden. Ansvarig för detta är pedagogen som skriver anmälan för att tillbudet skickas iväg. Rutiner för uppföljning Skyndsamt, helst inom 2 dagar, efter att en kränkning uppmärksammats ska en uppföljning genomföras. Anteckna i barnets dokumentation åtgärder ni vidtagit samt ge förskolechefen en kopia. Kränkningar mellan barn lyfter vi på ledningsgruppens möten varannan vecka samt på varje APT på förskolan för att upplysa alla berörda pedagoger och hjälpas åt att förhindra att kränkning sker igen.

5 Likabehandlingsplan Diskrimineringsgrund kön På vår förskola skall varje barn bli uppmärksammad och välkomnad likvärdigt oavsett kön. Våra förväntningar på barnen skall vara grundade på individ och inte kön. De främjade insatser vi behöver arbeta med är observationer av olika slag i olika sammanhang, för att vi pedagoger skall kunna synliggöra vårt egna förhållningssätt och reflektera över det. Vi behöver ha återkommande diskussioner kring våra normer. Påminna varandra när situationer uppstår där vi gör skillnad. Litteratur som går emot normen skall finnas på förskolan. könsidentitet eller könsuttryck Hos oss vill vi bekräfta alla barn med deras egna namn eller grupp uttryck som är köns neutralt som t.ex. kompisar. Våra förväntningar på barnen skall vara grundade utifrån individ och inte kön. De främjade insatser vi behöver arbeta med är observationer av olika slag i olika sammanhang, för att vi pedagoger skall kunna synliggöra vårt egna förhållningssätt och reflektera över det. Vi behöver ha återkommande diskussioner kring våra normer på förskolan och påminna varandra när situationer uppstår där vi gör skillnad. Litteratur som går emot normen skall finnas på förskolan. etnisk tillhörighet På vår förskola skall alla barn bli likvärdigt mottagna, med ett genuint intresse om dess familj och bakgrund. Främjande insatser för att nå detta kan vara att vi vuxna oavsett relation till familjen frågar om dess bakgrund, traditioner och språk vid t.ex. inskolning. På förskolan skall litteratur som lyfter fram olika etniska bakgrunder synliggöras. Det är viktigt att vi vuxna även vågar att ifrågasätta varandras åsikter och försöker bli medvetna om vi har fördomar. religion eller annan trosuppfattning På vår förskola skall alla familjer bli bekräftade och väl mottagna oavsett deras religion eller trosuppfattning. Främjande insatser kan vara att kartlägga de religioner vi har på förskolan och visa intresse om vårdnadshavare är positiva till det. funktionsnedsättning Alla barn på vår förskola skall ges lika förutsättningar att kunna delta och kommunicera i aktiviteter under dagen. Främjande insatser på förskolan kan vara att förutse behoven så vi kan skaffa oss de hjälpmedel/kunskap som vi behöver för att kunna hjälpa på bästa sätt.

6 Vi arbetar i mindre grupper utefter alla barns förutsättningar, alla skall ha samma möjlighet att lyckas! sexuell läggning Hos oss skall alla barn och familjer bli bemötta på ett respektfullt sätt oavsett sexuell läggning. Främjande insatser kan vara att reflektera över mina egna åsikter i dessa frågor, vad är förskolans uppdrag. I barnens lek måste vi pedagoger våga möta upp barnens tankar kring olika familj konstellationer och sexuell läggning. Att belysa ämnet genom aktuell litteratur. ålder På vår förskola skall alla barn ges goda förutsättningar att kunna delta på samma grund som sina jämnåriga. Verksamheten skall utformas så att alla barn skall ha goda möjligheter att utvecklas på bästa möjliga sätt oavsett ålder. Vi skall arbeta främjande genom att tillsätta resurs för ett barn, när barnet skall kunna delta på samma grund som sina kompisar, t.ex. vid en utflykt, teater eller studiebesök. Utformningen på varje avdelning skall vara anpassad efter barngruppen och skall ge alla barn goda förutsättningar till samspel och lärande oavsett ålder. Pedagogerna måste kontinuerligt göra barn och rum observationer för att säkerhetsställa detta. Vad vi vill ni uppnå med det främjande arbetet: På alla förskolor har genomtänkt barnlitteratur som visar på en mångfald istället för norm. Litteraturen ska visa en bredd vad det gäller sexuell läggning, könsidentitet och uttryck, funktionshinder, religion och etnicitet. Pedagogerna ska ha en normkritisk medvetenhet i samtal med barnen och t.ex. utgå ifrån att alla barn inte firar jul, har samkönade föräldrar eller att barnet har könsöverskridande uttryck. När vi hör att en kollega uttrycker sig stereotypt gör vi varandra medvetna om detta genom ett kodord eller vid samtal. Barnen ska ha möjlighet till att leka och pröva olika identiteter. Detta gör vi genom att ha en miljö där rollek med varierat och genomtänkt material finns tillgängligt. Tänk mörka glasögon för att känna in hur det känns att ha ett funktionshinder. Mustascher, klänningar, hattar mm. När vi reflekterar kring dokumentation ska vi tolka dokumentationen ur olika perspektiv. Ex. Hur tolkar vi detta ur ett genusperspektiv? När vi sammanfattar terminen och projektbeskrivningen ställer vi oss frågor som Har projektet varit tillgängligt för alla barn? Även dem med funktionsnedsättning? Har flickor och pojkar haft samma inflytande i verksamheten? Har olika kulturer, religioner och trosuppfattningar belysts? Vi vill synliggöra vilka risker och medvetengöra dessa för oss själva för att hindra att barnen diskrimineras i vår verksamhet. Dokumentationen kan vara till hjälp för oss.

7 Insatser Litteraturlista upprättas och inhandlas.. Melvin, Elsa & Krokodilia av Anna Munyua. Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum, Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum. Passar de äldre barnen. Konrads klänning och Konrad lussar av Åsa Mendel Hartvig och Caroline Röstlund passar yngre åldrar. Uppföljning och utvärdering APT i mars 2016 följer vi upp våra mål och förebyggandeåtgärder och uppdaterar likabehandlingsplanen om åtgärderna inte haft någon effekt.