3. Förutsättningar. 3.1 Utredningsområdets allmänna karaktär

Transkript

1 3. Förutsättningar 3.1 Utredningsområdets allmänna karaktär Landskapet kännetecknas av närheten till kust och hav. Öckerö, Hönö, Björkö och övriga öar är alla flacka. Berget, som huvudsakligen består av gnejs, går i dagen på de flesta ställen. Vegetationen är sparsam med enstaka träd och buskar. Hisingen har en kraftigare topografi med berg i dagen på flera ställen. Hästeviksberg har en höjd av cirka 50 meter över havet och stupar brant ner i havet. Genom det bergiga landskapet går flera sprickdalar. Den befintliga Hjuviksvägen följer en sprickdal och vid Nolered finns en annan. Rikligare vegetation finns främst i dalgångarna med både lövoch barrskog. Mindre odlingsområden finns kring Hästevik samt vid Nolered. Landskapet på Västra Hisingen med Hjuvik och Hästevik i bakgrunden och där bortanför Kalvsund, Grötö och Hönö 20

2 Stora delar av utredningsområdet ligger inom Göteborgs norra och södra skärgård som är av riksintresse för friluftsliv enligt Miljöbalken 3 kap 6. Inom havsområdena finns områden av riksintresse för yrkesfisket. Farleden mellan Hisingen i öster och Björkö, Kalvsund och Grötö i väster är av riksintresse för sjöfarten. Beträffande farleden mellan Björkö och Hisingen kan intresset komma att upphävas. Rekreationsintressena inom området är stora och här finns flera badplatser och småbåtshamnar. Området utgör en rik kulturmiljö med bl and annat ett mycket stor antal fornlämningar. Stora delar av utredningsområdet är bebyggt. Öarna Öckerö och Hönö är tätt bebyggda. Längs befintlig väg 155 finns samlad bebyggelse i Hjuvik och Hällsvik. Björkö med Fjärholmen och Öckerö i bakgrunden 21

3 3.2 Befolkning och näringsliv Öckerö kommun Öckerö kommun omfattar bland annat 10 bebodda öar väster om Hisingen i Göteborgs norra skärgård cirka 20 kilometer från Göteborgs centrum. Från att ha varit en sjöfarts- och fiskekommun har Öckerö kommun, liksom många andra mindre kommuner i Göteborgs närhet, mer och mer integrerats i Göteborgsregionen. Kommunen är idag starkt beroende av centralorten Göteborg och övriga regionen för arbetstillfällen. Närheten till Göteborg gör att kommunens invånare kan utnyttja stadens kulturliv och kommersiella service. Öckerö kommun erbjuder å andra sidan regionen en attraktiv skärgårdsmiljö med rika tillfällen till naturupplevelser och rekreation. Folkmängd Invånarantalet i Öckerö kommun ökade från cirka personer i december 1977 till cirka personer i december Detta innebär en ökning med cirka personer under de senaste 20 åren, det vill säga i genomsnitt 1%/år. Kommunen har procentuellt fler unga människor i åldrarna 0-19 år än riket som helhet. I åldrarna har kommunen däremot färre invånare än riket i genomsnitt. Bostäder 95% av bostadsbeståndet inom Öckerö kommun består av villor och 5% av hyreslägenheter. Bristen på lämpliga lägenheter i kombination med avsaknaden av eftergymnasial utbildning torde vara två viktiga anledningar till varför många ungdomar i 20- årsåldern lämnar kommunen. Många önskar dock återvända då man bildat familj. Näringsliv, sysselsättning och pendling Ett mått på det totala resandet till och från Öckerö kommun är antalet fordon som transporterats med färjorna. Antalet fordon/dygn har ökat från cirka år 1978 till år Det motsvarar en ökning av antalet fordon/dygn med cirka 90 % under den senaste 20-års perioden. Utvecklingen av antalet fordon/dygn som transporteras på färjorna framgår av figur på nästa sida. Antalet förvärvsarbetande som bor inom Öckerö kommun var cirka personer år Samma år var antalet arbetstillfällen inom kommunen cirka Befolkningsutvecklingen inom Öckerö kommun 22

4 Utvecklingen av antalet fordon/dygn och år som transporteras på färjorna mellan Hönö respektive Björkö och Hisingen Utvecklingen av antalet fordon/dygn och år som trafikerar Hjuviksvägen i ett snitt öster om Hällsviksvägen 23

5 Förändringen i in- och utpendling i Öckerö kommun mellan 1975 och stycken. Under tidsperioden har antalet förvärvsarbetande som bor i kommunen ökat mer än dubbelt så mycket som antalet arbetstillfällen inom kommunen. Detta återspeglas också i en ökande utpendling. Idag pendlar cirka personer från kommunen varje dag, medan inpendlingen är cirka 300 personer var cirka 60% av de yrkesverksamma boende i Öckerö kommun sysselsatta utanför kommunen och trenden är att denna andel ökar. Huvuddelen av dem som pendlar ut ur kommunen arbetar inom tillverkning och utvinning, handel och kommunikation, vård och omsorg samt finansiell verksamhet och företagstjänster. Egensysselsättningen i kommunen det vill säga den del av de yrkesverksamma som också arbetade i kommunen har därmed sjunkit med ett par procent under de senaste 20 åren Göteborgs kommun, Västra Hisingen Det område av Göteborgs kommun som omfattas av utredningen är delar av Västra Hisingen. Här finns tidigare fritidsbebyggelse som i hög grad permanentats tillsammans med ny åretruntbebyggelse i Sandvik, Hällsvik, Hjuvik och Hästevik. Utbyggnaden av VA-nätet i hela området under 80- talet möjliggjorde en expansion genom att många människor kunde bosätta sig här permanent. Området består av villabebyggelse av sovstadskaraktär med många attraktiva och havsnära bostadslägen. Här finns endast ett fåtal arbetstillfällen och arbetsutpendlingen är mycket hög. Folkmängd Invånarantalet i denna del av Västra Hisingen har ökat från cirka personer år 1978 till cirka personer år Befolkningen inom området har således ökat med cirka personer under de senaste 20 åren. Hjuviksområdet har procentuellt markant fler barn än Göteborgs kommun som helhet. Cirka 20% är under 10 år, vilket kan jämföras med cirka 12% för motsvarande åldersgrupp inom hela Göteborgs kommun. Det finns även procentuellt sett fler ungdomar mellan år i Hjuviksområdet än i kommunen som helhet. Gruppen år är däremot procentuellt sett dubbelt så stor i kommunen som helhet som i Hjuviksområdet. Gruppen åringar är procentuellt större i Hjuviksområdet, än i kommunen som helhet, medan andelen äldre än 65 år är klart mindre i Hjuvik. Bostäder Områdena Hjuvik, Hällsvik, Sandvik och Hästevik består huvudsakligen av villabebyggelse. Varje hushåll består i genomsnitt av tre personer. Bostadsbyggande pågår och Göteborgs kommun planerar för 24

6 * år 1995 flyttades cirka 40 fastigheter från område 704 (Hjuvik) till att tillhöra område 705 (Nolered) Befolkningsutvecklingen inom Hjuviksområdet ytterligare cirka 750 nya lägenheter i framtiden. Förutsättningarna för en fortsatt hög befolkningsutveckling inom utredningsområdet är således stora vilket innebär ökade krav på en väl fungerande infrastruktur. Näringsliv, sysselsättning och pendling Antalet förvärvsarbetande som bor i området var cirka personer Antalet arbetstillfällen var samma år cirka 300 stycken. Mellan åren 1975 och 1996 har antalet förvärvsarbetande som bor i området ökat mer än sju gånger så mycket som antalet arbetstillfällen inom området. Trenden är således att antalet arbetstillfällen inom området ökar men att antalet människor som bor i området och arbetar på någon annan plats ökar betydligt kraftigare. Nettoutpendlingen (differensen mellan in- och utpendling) har därmed vuxit kraftigt under 90-talet. Egensysselsättningen i området det vill säga den del av de yrkesverksamma som också arbetade i området har ökat under 90-talet men befinner sig fortfarande på en mycket låg nivå. 3.3 Väg- och trafikförhållanden Följande kapitel redovisar nuvarande trafiksituation inom utredningsområdet. Följande studier av trafiksituationen inom utredningsområdet har genomförts: Vägverket, återkommande slangräkning Vägverket, hösten -95 trafikräkning vid färjelägen (FB) Vägverket, juni 1998, intervjuer med resenärer (FB) Vägverket, juni 1998, videofilmning för studie av trafikantbeteende (FB) Vägverket, oktober 1998, trafikräkning som underlag för kapacitetsbedömning (FB) Vägverket, oktober 1998, studie av köer (FB) 25

7 Vägverkets färjerederi, periodisk räkning av antal fordon som färdas med färja Öckerö kommun destinationsundersökningar, 1988, 1990, 1996, 1997, 1998 (DOSK AB) Trafikkontoret i Göteborg, återkommande slangräkning Vägsystem Öckerö kommun nås från Hisingen via väg 155, Hjuviksvägen, och färjeläget vid Lilla Varholmen. Väg 155 ansluter på Hönö till väg 575 som löper från Hönö Klova via Öckerö till färjeläget på norra Hälsö. Från färjeläget på Björkö går väg 1135 till Björkö hamn. Nuvarande Hjuviksvägen är tvåfältig. Gällande hastighetsgräns är 70 km/h på sträckan från Amhult till Hästevik, därefter är den begränsad till 50 km/h ända fram till färjeläget vid Lilla Varholmen. Vägens sektion är cirka 8 meter bred. Längs vägen finns flera anslutande vägar och gator samt en del fastighetsutfarter. Vid en ombyggnad 1998 togs en del utfarter bort och samlades ihop till större korsningar. De flesta större korsningarna byggdes också om till cirkulationsplatser av mindre storlek. Ombyggnaderna var främst en trafiksäkerhetshöjande åtgärd samt avsedd att förbättra tillgängligheten för anslutande trafik från sekundärgatorna. Dessa ombyggnader har försämrat framkomligheten för genomgående trafik till och från Öckerö kommun. Vägnätet i Hjuvik och Hällsvik har mycket låg standard med smala gator i kuperad terräng med många fastighetsutfarter. För att höja trafiksäkerheten har farthinder i form av gupp och sidoförskjutningar anlagts. Inom bostadsområdena finns flera vägföreningar och samfälligheter. Väghållare är för väg 155 Vägverket och för vägarna 575 och 1135 Öckerö kommun Färjesystem Färjeleden Lilla Varholmen-Hönö, linje 297, trafikeras vardagar av sex turer/timma under högtrafik, fyra turer/timma under dagtrafik, två turer/timme under lågtrafik och en tur/timma under nattrafik. En överfart tar cirka 12 minuter. Total restid inklusive lastning och lossning är cirka 15 minuter. Färjeleden Lilla Varholmen-Björkö, linje 298, trafikeras vardagar av fyra turer/timma under högtrafik, två turer/ timma under dag- och lågtrafik samt en tur/timma under nattrafik. En överfart tar cirka 6 minuter. Total restid inklusive lastning och lossning är cirka 8 minuter. Under helgtrafik körs två turer/timma på båda linjerna. Om köer uppstår kör färjorna så fort de fyllt på och går ej efter tidtabell. Aktuella vägar och färjelinjer 26

8 De tre färjor som trafikerar linjen till Hönö har en kapacitet av 75 bilar per tur och den färja som trafikerar linjen till Björkö kan ta 50 bilar per tur. Maxkapaciteten på Hönöleden är för närvarande 450 fordon per timma och på Björköleden 200 fordon per timma. Det finns normalt extra färja att sätta in om behov uppstår. Ytterligare en reservfärja finns normalt på västkusten. Västtrafik driver färjelinje för persontrafik och nyttotransporter från Öckerö till Björkö, Kalvsund och Grötö. Till Rörö, Hyppeln och Källö-Knippla går bilfärja från Burö färjeläge på Hälsö. Färjetrafiken drevs tidigare av Öckerö kommun men är nu övertagen av Vägverket. Detta har lett till att den från att ha varit avgiftsbelagd nu är avgiftsfri. På sikt kan det bli aktuellt att öka trafiken med ett par ytterligare turer samt större färjor. Taxibåt trafikerar Björkö-Källö-Knippla. Förklaringar ÅDT = årsdygnstrafik. Mått på medeldygnstrafikflödet per dygn för ett viss år för ett vägavsnitt Antal fordon / medelvardagsdygn = som ÅDT ovan, men endast vardagar räknas Personbilsenhet = sex filmeter på färjan Trafikmängder Enligt Vägverkets, Trafikkontoret i Göteborgs och Öckerö kommuns trafikräkningar samt uppräkning var årsdygnstrafiken (ÅDT) längs väg 155 år 1998 vid Lilla Varholmen fordon/dygn och väster om Kongahällavägen i Torslanda fordon/ dygn. I genomsnitt färdas 1,3 personer i varje bil på färjan (Trafikräkning, DOSK AB 1998). Trafikökningen längs väg 155 från Hönö Pinan till Hällsviksvägen har under de senaste två åren visat sig vara cirka 2% per år. För väg 575 söder om anslutningen till väg 155 var trafikmängden fordon/dygn och norr om anslutningen fordon/dygn. Aktuella uppgifter om trafikmängden på väg 1135 saknas. Andelen tung trafik uppgår till cirka 5% på Hjuviksvägen och cirka 2% inom det övriga vägnätet inom utredningsområdet. Under hösten 1998 transporterade färjan till Hönö fordon/medelvardagsdygn (4 300 fordon/ dygn, bedömd ÅDT). Färjan till Björkö transporterade fordon/medelvardagsdygn (1 200 fordon/dygn, bedömd ÅDT) under samma tidsperiod. Under helgerna minskar fordonstrafiken med färjorna cirka 30%. Resandet mellan Hisingen och Öckerö kommun är till viss del årstidsberoende. Färjeresandet är som lägst vintermånader och under juli och som högst under för- och sensommaren. Trafikflöden år 1998 (ÅDT) 27

9 Trafikmängder per timma (vardagsmedel) för Hjuviksvägen öster om Hällsvik enligt Vägverkets räkningar okt 1998 Trafikmängd per dygn (fordon) enligt Vägverkets räkningar okt 1998 I figur visas en jämförelse mellan antalet fordon per timma som i snitt färdades längs väg 155 och med färjorna till Hönö och Björkö under en vardag hösten 1998 (enligt Vägverkets trafikräkning 1998). Här redovisas även trafikens fördelning med färjorna över veckan (fordon per dygn, räkning hösten 1998). Andelen ligger på samma nivå som år Den kommunala färjelinjen mellan Öckerö, Björkö, Kalvsund och Grötö har cirka 500 personresor per vardagsdygn. Bilfärjan som trafikerar Hälsö Rörö, Hyppeln och Källö-Knippla har cirka 700 personresor per vardagsdygn. Trafikmängder per timma med färja mellan Hönö/Björkö och Lilla Varholmen enligt Vägverkets räkningar okt 1998 Variationen är i relation till årsmedeldygn liten, för lågtrafik minus 10% och för högtrafik plus 10%. Antalet fordon per dygn som transporteras med färjorna har under den senaste 20 års perioden ökat med cirka 90%. I figur redovisas antal personbilsenheter per dygn som reser med färjor samt utvecklingen av antalet fordon/dygn som transporteras på färjorna mellan Hisingenoch Hönö respektive Björkö. Andelen tung trafik med färjorna var 3-4% på vardagar och 1-2% på helger. Trafiken är högre under rusningstid på morgon och kväll samt under sommarmånaderna i samband med turistsäsongen. Riktningsfördelningen under maxtimman på Hjuviksvägen och på färjelinjen Lilla Varholmen-Hönö är på vardagsförmiddagar 85% mot Hisingen och 15% mot Hönö och på eftermiddagarna är motsvarande fördelning 25 % respektive 75%. På färjelinjen Lilla Varholmen-Björkö är riktningsfördelningen under maxtimman 95% mot Hisingen och 5% mot Björkö på vardagsförmiddagar och 15% respektive 85% på vardagseftermiddagarna. Dimensionerande timma inträffar på förmiddagarna klockan och på eftermiddagarna klockan Riktningsfördelningen är mycket snedfördelad. Under dimensionerande timman färdas cirka 10% av trafiken (ÅDT) mot öster och 2% mot väster längs Hjuviksvägen. 28

10 3.3.4 Framkomlighet Begreppet framkomlighet kan beskrivas som trafikantens restid eller hastighet, den tid det tar att förflytta sig en bestämd sträcka. Den teoretiska framkomligheten för biltrafiken i ett vägsystem med hög kapacitet på såväl sträcka som i korsningspunkter är i princip samma som systemets skyltade hastighet. På Hjuviksvägen med tidvis mycket hög trafikbelastning i kombination med de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna som utförts är framkomligheten för bil- och kollektivtrafiken starkt begränsad. Väg 155 från Lilla Varholmen genom Hjuvik har trots den senaste ombyggnaden med bl a cirkulationsplatser bedömts uppnå kapacitetsmax om cirka 7 år om trafikutvecklingen fortsätter att vara cirka 2% per år. Utformningen av väg 155 på Hisingen medför obalans mellan cirkulationsplatser och delsträckor. Med den höga trafikmängd som tidvis trafikerar väg 155 borde korsningspunkterna vara större och därmed erbjuda högre framkomlighet. Kapaciteten på färjorna bedöms för närvarande vara tillräcklig. Vid högtrafik kan köer dock uppstå. Om köer uppstår så kör färjorna så fort de fyllt på och går ej efter tidtabellen. Effekter av färjetrafiken och nuvarande standard på Hjuviksvägen har studerats och resulterar i att när en fullastad färja anländer till Lilla Varholmen så kan första fordonet som kör av färjan färdas i cirka 40 km/h genom Hjuvik till Hällsviksvägen (restid cirka 5 minuter) medan det sista fordonet endast erhåller framkomlighet att färdas i knappt 30 km/h (restid cirka 7 minuter). Vid dessa hastigheter kan en fil mellan Hjuviks färjeterminal och Hällsviksvägen rymma cirka 120 bilar eller en Hönö- plus en Björköfärja (75+50 bilar). Det betyder att ötrafiken fyller hela Hjuviksvägens kapacitet. Mellan färjorna finns för närvarande viss kapacitet för trafik från Västra Hisingen. Skulle turtätheten på färjorna öka eller trafikmängderna öka från områdena Hjuvik och Hästevik blir framkomligheten mycket låg under högtrafik och periodvis stillastående. Vissa färjeturer kan inte lossa sin last. De trafiksäkerhetshöjande åtgärderna på Hjuviksvägen, med cirkulationsplatser i de större korsningspunkterna har medfört förbättrad framkomlighet för biltrafik som ansluter sekundärt, det vill säga trafik som ansluter till Hjuviksvägen. Ombyggnaden har även medfört förbättringar för gång- och cykeltrafiken i området med separata gång- och cykelbanor och lägre fordonshastigheter i korsningspunkterna, fortfarande är det dock tidvis mycket biltrafik och det kan vara svårt för gång- och cykeltrafikanter att passera väg 155 i högtrafik. I samband med ombyggnadsarbetena har även miljöförbättrande åtgärder utförts, till exempel har bullerskyddsåtgärder i form av vallar och plank uppförts längs ombyggnadssträckan Komfort och kontinuitet Ett färjesystem medför hetsigare biltrafik, på grund av oro för att inte hinna med färjan. För närvarande bedöms efterfrågan på färjeturer stämma överens med kapaciteten. Färjornas avgångstider har anpassats efter resenärernas efterfrågan vilket medför att antalet avgångar per timma varierar kraftigt mellan högtrafik (vardagar för- och eftermiddagar) och lågtrafik/ nattrafik (kvällar, helger och nätter). För resande med kollektivtrafik medför det faktum att bussen (alla linjer utom linje 241) ej går med över färjan ett komfort- och kontinuitetsproblem. De oskyddade trafikanterna måste kliva av bussen och gå ombord på färjan. Gångvägen är oskyddad och blandas med fordonstrafiken. Passagerarutrymmena är trånga och ogästvänliga Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetssituationen längs ett vägavsnitt beskrivs vanligtvis genom analys av den senaste femårsperiodens inrapporterade trafikolyckor. Ombyggnaderna på Hjuviksvägen gör att denna statistik inte är relevant i detta projekt. Att gå in och i detalj och analysera de olyckor som inträffat sedan ombyggnaden färdigställdes ses inte heller som relevant då den nya vägen varit klar i mindre än ett år. Vid en översiktlig studie av olyckssituationen före och efter ombyggnad kan dock sägas att från att ha varit en väg med mycket höga olyckstal så ser situationen ut att ha förbättrats avsevärt, få olyckor har inrapporterats efter ombyggnad. Hög trafikbelastning beskrivs ovan som en negativ faktor för trafiksäkerheten längs Hjuviksvägen. Även trafikanternas beteende har stor påverkan på trafiksäkerheten. Trafik till och från färjor skapar en 29

11 pulsartad trafikrytm. Bilister på väg till färja, som avgår efter tidtabell tenderar att höja hastigheten för att minska risken att missa färjan, vilket verkar negativt på trafiksäkerheten. Säkerhetsstandarden för väg 155 kan beskrivas med hjälp av termerna aktiv och passiv säkerhet. Aktiv säkerhet förebygger att en olycka händer, till exempel att bilen åker av körbanan eller kolliderar med något på vägen. Passiv säkerhet förebygger att skada uppstår när en olycka har hänt, till exempel delar av vägen som tar upp rörelseenergi. Den aktiva säkerheten längs väg 155 är för närvarande låg på grund av ett tidvis högt trafikflöde som medför irritation då trafik från färjeläget kommer i långa sekvenser och medför problem för trafikanter från det lokala vägnätet att ta sig ut på väg 155. Bilisternas hastigheter kan också vara höga under lågtrafik då de skyndar sig till en färja vilket kan leda till att föraren i sin brådska fattar felaktiga beslut. Avstånden mellan bilarna som kör av färjorna är ofta korta vilket innebär en trafikfara. Oskyddade trafikanter kan ha svårt att ta sig över väg 155 då en färja precis anlänt. Standarden längs väg 155 på Hisingen har höjts sedan vägen breddades och byggdes om men den är trots detta fortfarande låg. Vid färjeterminalen på Lilla Varholmen uppstår konflikter då kollektivtrafikresenärer som skall med färjan till Hönö korsar biltrafikströmmen till Björköfärjan. Här uppstår även konflikter mellan fordon då färjorna ibland anländer samtidigt från Hönö och Björkö. Det tidvis höga trafikflödet innebär sänkt passiv säkerhet då de olika körbanorna ej är avskiljda från varandra och korridoren man färdas genom kan kännas smal på några delsträckor. Inom terminalområdena blir det en hel del spring mellan parkerade bilar och kiosk vilket är farligt för de oskyddade trafikanterna. Till färjeterminalerna finns en separerad gång- och cykelbana för oskyddade trafikanter. Befintligt färjeläge på Björkö Öckerö Hönö till Göteborg och går alltså med över på bilfärjan mellan Hönö Pinan och Lilla Varholmen. Linje 245 trafikerar sträckan Lilla Varholmen/Hjuvik - Göteborg - Mölnlycke. Mellan Lilla Varholmen/Hjuvik och Volvo Torslanda går högtrafiklinje 125. Inom Öckerö kommun finns ett antal busslinjer. Linje 290 trafikerar Burö - Hönö Pinan, linje 291 Hönö Pinan - Fotö, linje 292 Öckerö - Fotö och linje 294 Björkö samhälle - Gröneviks färjeläge. Vid Hönö Pinan finns en mindre bussterminal. Västtrafik är huvudman för alla linjer. Under år 1998 jämfört med år 1997 har resandet med linjerna 240, 241 och 245 totalt ökat med cirka 10% och med linjerna 290, 291, 292, 294 har resandet totalt ökat med cirka 5% Kollektivtrafik Nedan följer en beskrivning av kollektivtrafiknätet inom utredningsområdet samt resandet. Busstrafik Sträckan Lilla Varholmen/Hjuvik - Göteborg trafikeras av busslinje 240. Linje 240 trafikerar även från Hjuviks Bryggväg till Hjuvik. Busslinje 241 trafikerar sträckan Burö färjeläge på Hälsö via Busstrafiklinjer 30

12 Resultat från destinationsundersökning mellan Öckerö och Göteborgs kommuner. Uppgifter om bussresenärer har hämtats från GL:s resvaneundersökning hösten 1997, linje 240. Uppgifter om bilresenärer har hämtats från DOSK:s destinationsundersökning 1997 Kommunal färjetrafik Till nordöarna Rörö, Hyppeln och Källö-Knippla gick tidigare avgiftsbelagd bilfärja i kommunal regi. Linjen är nu övertagen av Vägverket och är avgiftsfri. Passagerarfärja trafikerar sträckan mellan Björkö och Källö-Knippla. Från Hjuvik når man Stora Varholmen via båtlinje 127. Västtrafik driver också färjelinje för persontrafik och nyttotransporter mellan Öckerö och Björkö, Kalvsund och Grötö, linje 296. Sträckan trafikeras med en tur/timme. Resande Resandet med kollektiva transportmedel från Öckerö kommun med färja har varierat i intervallet 22-24% av det totala antalet bil- och kollektivresenärer under åren (Trafikräkning, DOSK AB 1997). Detta ligger långt över andelen kollektivtrafikresenärer för boende längs Hjuviksvägen som bedöms uppgå till 12-15% av totalt antal personresor (uppskattning av Västtrafik). Kollektivtrafikandelen på Hjuviksvägen bedöms dock uppgå till cirka 20% av det totala antalet personresor inberäknat öarna. 13 november 1997 genomförde DOSK AB, på uppdrag av Öckerö kommun, en destinationsundersökning bland bilresenärer på färjelinjerna till Hönö och Björkö. Undersökningen genomfördes från färjetrafikens start till klockan För att få ett dygnsvärde på antalen biltrafikresenärer så multipli- 31

13 cerades resultaten med 2. Resor mellan Hönö och Björkö togs bort (160 st). Undersökningen jämfördes med material framtaget av Göteborgsregionens Lokaltrafiks resvaneundersökning på linje 240 under november De största resmålen till och från Öckerö kommun redovisas i tabell på föregående sida. Vid omräkning av totala antalet personresor till ett värde som är jämförbart med antal fordon per dygn ser man att denna undersökning stämmer väl överens med dagens trafikflöden som redovisas i figur på sid 27. Boende på Öckerö reser i större utsträckning än Hönöbor med buss till färjan. Detta kan bero på att bussen från Hönö går i en slinga som tar cirka minuter. Närhet till färjeläget kan vara en annan orsak eftersom det är möjligt att spara en kupong om man kliver på bussen på fastlandssidan där det finns en taxegräns. Ur intervjuundersökning (Vägverket, juni -98 intervjuer med resenärer (FB)) framkom att många känner oro inför att bytet mellan färja och buss ej skall fungera och väljer därför att kanske ta en tidigare buss eller annat färdmedel. Att ej åka med bussen på färjan innebär en minskad komfort och kan påverka antalet kollektivtrafikresenärer negativt. Resenärer som även åker färja mot nordöarna är missnöjda med passningen mellan de två färjeförbindelserna (Lilla Varholmen-Hönö och Hälsö-nordöarna). Ibland blir väntetiderna långa Gång- och cykeltrafik Utmed Hjuviksvägen löper en separerad gång- och cykelbana från Flyghamnsvägen till färjeläget vid Lilla Varholmen/Hjuvik. Vid Hjuviks Bryggväg byter banan sida av vägen. Cyklister har möjlighet att ta med sig cykeln ombord på färjan. Dock kan detta ej ske separerat från biltrafik. På Hönö kan oskyddade trafikanter åter fortsätta på separerad gång- och cykelbana. Parallell gång- och cykelväg längs Hjuviksvägen Längs väg 155 byggdes gång- och cykelbanan till viss del om i samband med den nyligen genomförda ombyggnaden av vägen och detta medförde en förbättring av säkerheten för de oskyddade trafikanterna i korsningspunkterna. Även om korsningarna fortfarande ej är planskilda så har ändå säkerheten förbättrats för gång- och cykeltrafikanter i och med diverse hastighetssänkande åtgärder för biltrafiken. Mellan färjeläget vid Lilla Varholmen och cirkulationsplatsen vid Amhult finns totalt nio markerade platser att korsa väg 155. En korsning vid Amhult är nyligen ombyggd till planskild. Kollektivtrafiken i Hjuvik trafikerar Hjuviksvägen samt Hjuviks Bryggväg. Detta innebär att många av de boende i Hjuvik, Majvik och Hästevik har en betydande sträcka för att nå de kollektiva transportmedlen. Inom bostadsområdena på Hisingen är gång- och cykeltrafiknätet dåligt utbyggt. Det förekommer gångbanor och trottoarer men cyklisterna får färdas i blandtrafik. Exempel på målpunkter inom dessa bostadsområden är skolor och daghem såsom Skutehagen, Hällsviks bycenter vid Hällsviksvägen, Kooperativet Hästhoven i södra Hästevik samt Hjuviksgården vid Hjuviks Bryggväg. I Skutehagen går de barn som bor i Amhult och Hjuvik som har gång- och cykelavstånd. Barn från övriga Hjuvik och Hästevik åker skolbuss till Noleredsskolan i Torslanda. Äldreomsorgen har samlingsplats på Torslanda torg. Övriga samlingslokaler som alstrar ett lokalt resande är Hjuviks båtklubbs lokal på Lilla Varholmen samt Golfklubben på gamla Torslanda flygplats. Vid intervjuer med kollektivtrafikresenärer på färjorna framkom att de oskyddade trafikanterna anser att passagerarutrymmena har låg standard och att det är trångt och känns osäkert vid på- och avstigning samt att de saknar utrymme på färjorna för uppställning av cyklar och barnvagnar. Miljön är dålig för handikappade och rörelsehindrade människor. 32

14 3.4 Markanvändning och miljö Nedanstående avsnitt utgör till stora delar ett sammandrag av beskrivningsdelarna i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), se separat handling Markanvändning och kommunala planer Utredningsområdet är ett skärgårdslandskap med hav, bergklädda öar och stränder. Vegetationen är sparsam och finns främst i dalar och sänkor längre inåt land. Mindre områden med odlingsmark finns kring Hjuvik, Hästevik och Nolered. Stora delar av landområdet är bebyggt med permanent bebyggelse eller fritidshus. Inom havsområdet bedrivs yrkesfiske. Öckerö kommun har cirka 250 personer som sysselsätts inom fisket. För Öckerö kommun finns en översiktsplan antagen under I översiktsplanen framhålles bland annat vikten av att Öckerö kommun finner sin roll i Göteborgsregionen och dess utveckling. De regionala anspråken på kommunens naturområden, främst stränderna för bad, fiske och friluftsliv framhålles också. I översiktsplanen finns ett vägoch broreservat redovisat mellan Björkö och Hästevik. Områden för framtida bebyggelse finns avsatta på både Hönö, Öckerö och Björkö och kommunens totala befolkning förväntas öka med cirka personer per år. Delar av befintlig bebyggelse inom Öckerö kommun omfattas av detaljplan. För Göteborgs kommun finns en översiktsplan antagen under En revidering av översiktsplanen pågår. Västra Hisingen med områdena Sandvik, Hällsvik, Hjuvik och Hästevik utgörs av tidigare fritidsbebyggelse som permanentats och kompletterats med ny åretruntbebyggelse. På lång sikt förväntas bostadsutbyggnad ske i västra Torslanda. Utbyggnaden förväntas framför allt ske i Hästevik och Hjuvik samt genom viss förtätning i befintlig bebyggelse. En tillkommande bostadsvolym på cirka 750 lägenheter förväntas och huvuddelen av dessa kommer att matas via Hjuviksvägen. Delar av den befintliga bebyggelsen på Västra Hisingen omfattas av detaljplan Riksintressen Följande områden är av riksintresse: Landningshamnar samt grundområden är av riksintresse för yrkesfisket enligt miljöbalken 3 kap 5 Fiskeriverket har avsatt samtliga grundområden inom djupintervall 0-6 meter, undantag för hårt exploaterade områden och områden med låg produktion, som riksintresse för yrkesfisket Farleden mellan Hisingen och Björkö, Kalvsund och Grötö är av riksintresse för sjöfarten enligt miljöbalken 3 kap 8. Området är under revidering och kan enligt myndigheten komma att utgå Ett område på Björkö är av riksintresse för energiproduktion på grund av lämplighet för vindkraft enligt miljöbalken 3 kap 8 Området är under revidering och kan enligt länsstyrelsen komma att utgå Stora delar av kustområdet ligger inom Göteborgs norra och södra skärgård som är av riksintresse för friluftslivet enligt miljöbalken 3 kap 6 Norr om utredningsområdet ligger Tumlehed som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken 3 kap Försvarsintressen Försvaret har en anläggning på Björkö. Marinen har intresse av att den föreslagna segelfria höjden vid ett eventuellt broalternativ inte underskrids Miljö Utöver de riksintressen som beskrivits ovan finns ett antal övriga väsentliga miljöintressen inom området: Större delen av kustzonerna omfattas av strandskydd enligt miljöbalken 7 kap 13. Stora delar av landområdena kring Hästevik och mellan Hästevik och Amhult är av regionalt eller lokalt intresse för naturvården. Ett större område kring Gossbydal är av intresse för kulturmiljövården och på Västra Hisingen finns ett stort antal fornlämningar och fornlämningsområden. 33

15 34 Förutsättningar

16 35

17 36 Förutsättningar

18 37

19 Delar av framför allt kusten på Hisingen, men även av öarna, är av intresse för friluftslivet på grund av goda möjligheter till bad och rekreation. Vid Nolered finns en motionsanläggning med motionsslingor Miljömål De i proposition till riksdagen antagna nationella miljömålen beskriver och preciserar det tillstånd i miljön som behövs för att samhället ska vara ekologiskt hållbart. De nationella miljömålen består av 15 preciserade målbeskrivningar. Utöver dessa har Göteborgsregionen kommunalförbundet (GR) samt Öckerö och Göteborgs kommuner preciserat regionala respektive lokala miljömål. Miljömålen samt de olika alternativens inverkan på dessa beskrivs i Riktningsanalysen, kapitel 10 samt i MKBn. 3.5 Miljöbalken och väglagen Byggande av väg regleras i Väglagen samt den sedan 1 januari 1999 gällande Miljöbalken. Enligt Väglagen 14b skall en vägutredning genomföras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. Vägutredningen skall utgöra underlag för val av sträckning och trafikteknisk standard. Alternativa sträckningar skall jämföras såväl sinsemellan som med alternativet att behålla befintlig väg vidare skall en vägutredning innehålla en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter som i övrigt krävs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Miljökonsekvensbeskrivningen skall godkännas av berörda länsstyrelser innan den tas in i vägutredningen. Enligt Miljöbalken 1 kap 1 skall lagen tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, Den biologiska mångfalden bevaras, Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Detta är grundtanken i Miljöbalken. I övrigt innehåller balken ett flertal kapitel och paragrafer som kan beröras av projektet. I Miljöbalken regleras även hur samråd i samband med planeringsprocessen för vägar ska genomföras. Då länsstyrelsen våren 1999 beslutat att projektet medför betydande miljöpåverkan har Vägutredningen genomförts med så kallat utökat samråd enligt Miljöbalken 6 kap 5 (se avsnitt 12 Samråd och information ). 3.6 Trafikantupplevelse Väg 155 går på fastlandssidan, österifrån, genom en dalgång som är kantad av berg, bebyggelse och bullerskydd. Först vid Hjuvik öppnar sig landskapet mot havet och erbjuder vackra utblickar. Framme vid färjeläget upplevs detta som mycket storskaligt och dominerat av vidsträckta asfaltytor. Miljön känns otrygg för gång-cykeltrafikanter som samsas med personbils- och busstrafiken. På överfarten upplever man som bilist inifrån sin bil ingenting av landskapet då färjans höga sidor skymmer utblicken. När man går upp på övre passagerardäck får man naturligtvis en strålande utblick över skärgårdslandskapet. En färjetur upplevs av förstagångsresenären som en mycket positiv och spännande trafikantupplevelse. 3.7 Beredskaps- och riskhänsyn Väg 155, Hjuviksvägen, är enda väg till Hjuvik och Hällsvik samt till färjeläget på Lilla Varholmen. Vägen bildar en mycket svag länk om olyckan skulle vara framme. För att säkerställa framkomligheten för utryckningsfordon kan idag gång- och cykelvägen parallellt med väg 155 användas. Angående färjetransporterna mellan Öckerö kommun och Hisingen så finns det normalt en färja redo i reserv om det skulle uppstå problem med någon av de färjor som är i drift. Vägverkets färjerederi har 38

20 normalt ytterligare en färja inom regionen som kan sättas in om behov uppstår. Transporter av farligt gods till Öckerö kommun sker via färjorna och de poängsätts beroende på hur farlig lasten är. Transporterna skall normalt anmälas i förväg. Dess farlighet påverkar antalet övriga fordon som får färdas på färjan. Denna typ av transporter sker dygnet runt men samordning eftersträvas mellan färjerederi och speditörer så att så stor del av farligtgodstransporterna som möjligt äger rum under lågtrafik då det ej är lämpligt att farligt gods blir stående på kaj tillsammans med övriga fordon. Någon tillförlitlig statistik på antalet transporter finns inte, men Vägverkets färjerederi uppskattar antalet till cirka transporter per dag eller cirka 100 transporter per vecka. Transporterna utgörs till största delen av brandfarlig vara klass 3 (diesel och eldningsolja) och brandfarlig vara klass 1 (bensin). Dessutom förekommer emellanåt transporter av gasol och sprängmedel. Se vidare kapitel 8.5 Farligt gods. 3.8 Byggnadstekniska förutsättningar Allmänt Utredningsområdet ligger mellan havsnivå och cirka meter över havet. Området ovan vattenytan består till stor del av kalt berg med mindre jordtäckta områden i sänkorna. Berggrunden är i princip av relativt god kvalitet. Stora delar av området är bebyggt och som en följd av detta förekommer det en del ledningar Topografi Topografin inom kustområdet är relativt flack med de synliga delarna av landskapet ovan havsytan i huvudsak varierande mellan havsytans nivå och upp till 15 meter. Enstaka höjdpunkter på meter finns med liten utbredning. På fastlandssidan är terrängförhållandena mer varierande med höjdpartier upp till cirka meter. Hästeviksberg med Björkö och Öckerö i bakgrunden Geotekniska förhållanden Inom utredningsområdet förekommer mestadels kala bergpartier. Mellan dessa finns mindre jordtäckta sänkor. På södra Björkö finns lokalt mossområden. På fastlandssidan förekommer omväxlande ler- och friktionsjordar inom låglänta områden vid Hästevik och Hjuvik. Inom vattenområdena täcks berget av sediment med lera som huvudbeståndsdel. Denna lera har varierande inslag av friktionsmaterial med mestadels sand. Berggrunden består av grå sedimentgnejs som är mycket ådrig och veckad. Inom skärgårdsområdet representerar de uppstickande öarna den bästa berggrunden. Hästeviksberg på Hisingen består även det av sedimentgnejs. Bergrunden har en tydligt skivig utbildning längs förskiffringen. Ur tunnelbyggnadssynpunkt är berggrunden i princip av relativt bra kvalitet. Jorddjupet i de jordtäckta områdena har inte närmare undersökts i detta skede. Dock kan det utifrån tidigare utförda arbeten i området konstateras att bergtäckningen varierar mellan cirka 5-30 meter Oceanografi De bitvis djupt eroderade sunden mellan öarna är betingade av tektoniska zoner i berggrunden, zoner med en mer eller mindre starkt nedsatt bergkvalitet. I sunden mellan Hisingen och Björkö, Björkö och Kalvsund samt mellan Kalvsund och Hönö-Öckerö finns till exempel zoner längs förskiffringen. Zonerna 39

21 har en utsträckning i cirka nord-sydlig riktning och en brant västlig stupning. Seismiska mätningar visar att zonerna kan ha en bredd mellan 10 och 40 meter. Mellan zonerna är berggrunden av normal kvalitet. De utförda seismiska undersökningarna visar bitvis på stora djup till bergöverytan. Mellan Hisingen och Björkö visar undersökningar att bergöverytan som grundast ligger cirka 75 meter under havsytan. Inom den södra delen finns bergdjupnivåer på cirka -175 meter. Mellan Björkö och Öckerö visar de seismiska mätningarna på en bergyta varierande mellan meter under havsytan. På grund av de stora djupen är berggrundsbestämningarna osäkra. Bitvis är djupen stora även till havsbotten Ledningar Öckerö kommuns vattenförsörjning sker via matarledningar från Göteborgs kommun. Kommunens avlopp omhändertas vid reningsverk på bland annat Hönö. Va-ledningar, elledningar och telekablar förekommer inom utredningsområdet. Konfliktpunkterna bedöms dock bli av marginell omfattning och får studeras vidare i kommande projekteringsskeden. 3.9 Trafikutveckling Biltrafikarbetet mätt i kilometer per år ökade inom Göteborgsregionen med cirka 2,5% per år mellan 1970 och Under samma period ökade biltätheten, antal personbilar/invånare, med 1,2% per år. Fordonstrafiken i Göteborgsregionen har under det senaste året i kommunsnitten ökat med i genomsnitt 2%. Biltrafikarbetet har under den senaste 30 års perioden ökat kraftigt i området Västra Hisingen, framförallt på grund en kraftig befolkningstillväxt men också på grund av ökad biltäthet. Kraftiga trafikökningar har skett i samband med färjetrafikens start i början på 60-talet och även då kommunalt vatten och avlopp anlades på Västra Hisingen i mitten av 1980-talet, då många fritidshus gjordes om till permanentbostäder. Även på senare år har fordonstrafiken ökat, mellan åren ökade fordonstrafiken på färjelederna med cirka 1,8% per år och längs Hjuviksvägen på Hisingssidan med motsvarande cirka 2,5% per år. Under dessa år har inga större bostadsområden byggts ut utan endast en så kallad normal förtätning av bostäder har skett. I Öckerö kommun var befolkningstillväxten under perioden låg, mindre än 0,5% per år. Vägverket redovisar en förväntad framtida trafikökning i Göteborgsområdet mellan åren på 1,2% per år. Trafikökningen beräknas bli något lägre under perioden mellan åren , 0,8% per år. Detta motsvarar en trafikökning på 24% under perioden mellan åren Trafikuppräkningstalen från år 1996 är framtagna i samband med Vägverkets fördjupade analyser i inriktningsplaneringen och baseras prognoser utförda av SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys. Det finns en rad faktorer som gör att trafikutvecklingen i ett område avviker från de normalt förväntade förhållandena. Som exempel kan nämnas utbyggnad av nya bostadsområden, biltäthet och möjligheter till kollektiva resor. I utredningen har hänsyn tagits till planerad exploatering av nya bostäder i området Hjuvik, Hästevik, Hällsvik, vilket beskrivs mer ingående nedan. I Göteborgs kommuns pågående arbete med ny översiktsplan redovisas två större områden avsedda för exploatering av bostäder i Hjuvik-Hästevik. * varav ca fordon per dygn genereras av tillkommande lägenheter Trafikmängder på Hjuviksvägen i ett snitt öster om Hällsviksvägen, sammanställningen visar ungefärliga trafikmängder för nollalternativet 40

22 Trafikmängder år 1998 (ÅDT) Beräknade trafikmängder år 2020 om dagens trafiksystem kvarstår (ÅDT) 41

23 uppnås, då stora delar av hushållen redan har två bilar. Antag att trafikökningen i områdena Hjuvik/ Hästevik/Hällsvik (exklusive tillkommande bostadsexploatering) blir måttliga 10%, jämfört med beräknat 24%, då skulle trafikmängderna år 2020 i snittet öster om Hällsviksvägen i exemplet ovan uppgå till fordon per dygn jämfört med ovanstående Trafik längs befintlig Hjuviksväg Enligt planen kan, förutom normal förtätning av bostäder, nybyggnation av cirka 750 bostäder bli aktuell. För framtida trafikutveckling i området Hjuvik/ Hästevik/Hällsvik har justering av Vägverkets prognoser utförts med avseende på nybyggnation av de 750 bostäderna som redovisas i pågående Översiktsplanearbete. Enbart de nya bostäderna beräknas motsvara en trafikökning på cirka fordon/dygn på Hjuviksvägen fram till år 2020, till detta skall läggas den enligt SIKA förväntade trafikökningen för övriga delar av området på 24% eller cirka fordon per dygn. Totalt beräknas trafiken som genereras i området öka med 86%. På Öckerö planeras för närvarande inga större områden för bostadsexploatering utan befolkningstillväxten beräknas ligga på en fortsatt relativt låg nivå. Vad gäller trafikutvecklingen på Öckerö och på färjorna har därför Vägverkets normalvärden för trafikutveckling på 24% mellan åren valts att tillämpas i projektet. Totalt, det vill säga trafik till och från Öckerö kommun och områdena Hjuvik/Hästevik/Hällsvik, beräknas trafikmängderna i ett snitt öster om Hällsviksvägen för nollalternativet öka från nuvarande cirka fordon per dygn till cirka fordon per dygn, en ökning med drygt 50%. Andelen kollektivresor i förhållande till biltrafiken har då förutsatts vara oförändrad under planeringsperioden. Områdena Hjuvik/Hästevik/Hällsvik har mycket hög biltäthet, antalet personbilar per invånare uppgick till cirka 440 stycken. Den höga biltätheten kan medföra att den del av den normala trafikökningen som baseras på ökat bilinnehav inte En dämpad biltrafikökning på motsvarande cirka fordon per dygn skulle kunna täckas in genom ett ökat kollektivresande. Under högtrafik innebär detta fler resenärer per timma och cirka 2-3 turer per timma. Hur detta påverkar andra linjer och kostnader för kollektivtrafiken har inte kalkylerats. Vi arbetar i ett område som är oerhört attraktivt, ett område som kan erbjuda kustnära boende med pendelavstånd till storgöteborg, ett område med stor efterfrågan vad gäller nybyggnation av bostäder, aspekter som i sig talar för en högre tillväxt än normalt Alternativ samhällsutveckling I ett av de PM som har gjorts i samband med utredningsarbetet PM utvecklingsinriktningar i Sverige samt samhällsutvecklingen inom Öckerö kommun och västra Hisingen fram mot år 2020 (separat bilaga nr 1) görs bedömningar av den framtida trafikutvecklingen inom utredningsområdet. Som en motvikt till de trafikprognoser som statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) utarbetar och som anger riktlinjer bland annat för Vägverkets planering, har en arbetsgrupp studerat faktorer som kan leda till en lägre ökning (dämpning) eller minskning av personresor med bil. Trafikökningen inom utredningsområdet har under många år varit stor och betydligt högre än generella ökningstal. De procenttal som SIKA anger gäller för Göteborgsregionen som helhet och påverkas främst av förväntad befolkningsökning och förbättrad levnadsstandard som bland annat påverkar bilinnehavet. I ovan nämnda PM har gjorts ett försök att studera faktorer som kan innebära en annorlunda samhällsutveckling som bland annat påverkar människors resandevanor. Faktorer som studerats är: en ökad miljömedvetenhet hos allmänheten sjunkande ekonomisk standard 42

24 ingen befolkningsökning då många inte vill eller har råd att bosätta sig i utredningsområdet dyrare att köra bil på grund av miljöavgifter och skatteväxling IT-utveckling och flexibel arbetstid har lett till att fler jobbar hemma Miljömedvetenheten ökar, speciellt hos unga människor och detta kan leda till att man avstår från personbil, väljer miljöbil, eller reser mer sällan med bil. Några tendenser till att vår genomsnittliga levnadsstandard skall sjunka finns inte. Sannolikt ökar klyftorna i Sverige något mellan glesbygd och storstad. Bebyggelsetrycket är mycket stort på Västra Hisingen och flera större bostadsområden är planerade. Ökningstakten är måttlig inom Öckerö kommun och beräknas så vara. Konkurrens mellan biltillverkare gör sannolikt att bilinnehav inte blir dyrare i framtiden. Resor till vissa områden, till exempel Göteborgs centrum, kan bli dyrare med höga parkeringsavgifter. Miljöavgifter kan bli aktuella för personbilsresor över vissa zongränser eller till vissa områden eller vid högtrafik. Några konkreta politiska planer finns dock inte för närvarande. IT-utvecklingen kan möjliggöra distansarbete från hemmet eller lokalt arbetscentra för vissa typer av arbeten. Dessa bedöms dock för närvarande vara ett mindre antal och endast ha marginell betydelse. Kortare och flexiblare arbetstider kan leda till att morgon- och eftermiddagstopparna i trafiken blir flackare. Detta medför i så fall att såväl kollektivtrafikens som vägnätets kapacitet utnyttjas bättre. Som framgår av den sammanfattning som här gjorts om möjligheter att dämpa ökningstalen eller minska personbilsinnehavet är de flesta antaganden beroende av stora politiska beslut och det bilberoende som hushållen för närvarande har tar många år att ändra. I denna utredning har antagits att trafik till och från Öckerö kommun ökar enligt SIKAs bedömningar, medan trafiken från Västra Hisingen ökar i långsammare takt på grund av den redan höga biltätheten. Slutsatser för trafikmängder längs Hjuviksvägen under perioden fram till år 2020 är att de ökar något för ökande bilinnehav och ökar mycket om planerade utbyggnadsplaner fullföljs. 43