Bakgrund Efter den Fördjupade Förstudie som Vägverket lade fram 1997 fattades beslut om att gå vidare med en Vägutredning, som omfattar väg 155 delen

Transkript

1 Hönö Öckerö Utökad färjetrafik Björkö Kalvsund Bro-Hästevik Bro-Hjuviksvägen Lilla Varholmen Hästevik Hjuvik Grötö Information om pågående Vägutredning Väg 155 delen Västra Hisingen - Öckerö kommun Färja eller bro i framtiden? Vägutredning utställelse Juni 2001

2 Bakgrund Efter den Fördjupade Förstudie som Vägverket lade fram 1997 fattades beslut om att gå vidare med en Vägutredning, som omfattar väg 155 delen Västra Hisingen Öckerö kommun. Arbetet med vägutredningen har pågått under Hösten 1999 genomfördes en utställning för allmänheten i kommunhuset på Öckerö samt på Torslanda bibliotek. I anslutning till utställningen fanns en enkät med möjlighet att lämna synpunkter. Ca 350 enkätsvar, samt ett antal separata skrivelser inkom. Bl a ansåg 2/3 av de svarande att dagens väg/färjesystem behöver förbättras i någon form. Våren 2001 godkände länsstyrelsen den miljökonsekvensbeskrivning som är en del av utredningen. Det medförde att utredningen kan gå vidare med utställelse i enlighet med Väglagen och Miljöbalken. Utredningen har försökt besvara ett antal frågor: Kan färjetrafikens och Hjuviksvägens kapacitet ökas ytterligare i framtiden om trafikmängderna fortsätter att öka genom bl a ökande befolkningstal? Hur kan färjetrafiken utvecklas i kombination med kollektivtrafikmedel? Finns alternativ till färjetrafiken i form av fasta förbindelser som kan vara genomförbara? Vilka konsekvenser och effekter får alternativen och hur kan finansieringen lösas? Väg 155 och förbindelserna till Öckerö kommun ingår i det regionala vägnätet. Väg 155, Hjuviksvägen, har också funktion som huvudväg på Västra Hisingen med ett flertal anslutande gator från kringliggande bostadsområden. Väg 155 utgör enda kollektivtrafikstråket mellan Göteborg-Torslanda och områdena Hällsvik, Hästevik, Hjuvik samt Öckerö kommun. Längs väg 155 finns en separat gång- och cykelväg. Väg 155 har ett körfält i vardera riktningen. De flesta korsningarna är ombyggda till mindre cirkulationsplatser. Trafiken är intensiv under högtrafik morgon och eftermiddag. Väg 155 är enda förbindelsen mellan Västra Hisingen och Öckerö kommun. Sammantaget innebär dessa faktorer att vägen är störningskänslig. Köer och andra trafikstörningar är vanligt förekommande med åtföljande irritation. Bebyggelsetrycket är stort för kustnära boende och trafikmängden växer snabbt år från år längs väg 155. Syfte med vägutredningen Vägutredningen skall utgöra underlag för beslut om inriktningen av vägplaneringen för väg 155 och för övergripande kommunal planering. Valet mellan alternativen färjor eller broar är viktiga inriktningsbeslut för Öckerö kommuns planering. Utredningen skall studera förutsättningar och möjligheter att utveckla och förbättra färjetrafiken och anslutande vägar samt utreda fasta förbindelser i två korridorer från Öckerö/Hönö via Björkö till antingen Hjuviksvägen eller via Hästevik till Amhult. Avgränsning Slutsatser från förstudien har medfört att vägutredningen geografiskt tar vid där genomförd nybyggnad av väg 155 slutar vid Gossbydal/Amhult och sträcker sig västerut till Öckerö/Hönö. Bl a sorterades alternativ med broar över Kalvsund/Grötö bort efter förstudien. Prognosår för utredningen är Förutsättningar Landskapet inom utredningsområdet kännetecknas av närheten till kust och hav. Höjdpartierna består av kala berghällar. Bebyggelse och vegetation finns företrädesvis i dalgångarna och på strandängar. Enstaka höjdpartier kring meter finns på några av öarna. Hästeviksberg och bergspartiet mellan Hästevik och Torslanda når upp till nivåer mellan meter över havet. Hjuviksvägen vid Skalkorgarna Hästevik med Björkö i bakgrunden

3 Folkmängden inom Öckerö kommun var i december månad 1997, ca invånare. Utpendlingen är 60% av de förvärvsarbetande, vilket är på samma nivå som andra kranskommuner kring Göteborg. Invånarantalet inom Öckerö kommun har ökat med ca personer under de senaste 20 åren, eller ca 100 personer per år. Kommunen bedömer att ökningstakten blir densamma fram till år Öckerö kommuns folkmängd blir då knappt invånare. Utpendlingen har ökat betydligt snabbare än befolkningsökningen, vilket bland annat avspeglas i trafikökningar på färjorna. År 1978 transporterades fordon/dygn över färjorna och år 1998 hade trafiken ökat till fordon/dygn. Ökningen innebär nästan en fördubbling av trafiken på 20 år. Bostadsområdena Hjuvik, Hästevik och Hällsvik hade en folkmängd på ca personer i december Folkmängden har ökat med boende de senaste 20 åren vilket innebär en tredubbling. Villaboendet dominerar inom hela utredningsområdet och ungdomar som söker egen bostad lämnar i stor utsträckning området. På västra Hisingen dominerar barnfamiljer. Biltätheten har ökat snabbt inom Öckerö kommun från en förhållandevis låg nivå till dagens, som innebär ca 360 bilar per invånare. Att jämföra med Göteborgs kommun som helhet, där biltätheten är ca 350 bilar per invånare. För områdena Hästevik, Hällsvik och Hjuvik är biltätheten hög, ca 460 bilar per invånare. Trafikmängderna över färjelinjerna har ökat med mellan 1.5% och 2.5% per år sedan år 1980, medan befolkningsökningen på öarna varit i genomsnitt knappt 1% per år. Trafiken med färjelinjerna och längs Hjuviksvägen har ett stort inslag av pendlingstrafik. Under de dimensionerande timmarna (maxtimmar) färdas cirka 12% av dygnstrafiken per timma mot normalt för infartsleder i övrigt 7-8%. På morgonen rör sig 85% av trafiken österut in mot Hisingen och Göteborgs centrum. Trafikmängderna längs Hjuviksvägen varierar/ökar från väster till öster från ÅDT (årsmedeldygnstrafik) till ÅDT och ökar med ca 2% per år. Andelen kollektivresenärer från öarna är förhållandevis hög ca 24%, trots att de flesta bussturerna vänder vid färjeläget och passagerarna får byta. Andel kollektivresenärer som stiger på längs Hjuviksvägen är betydligt lägre, ca 12-15% av personresorna i området. I Öckerö kommun antages en relativt försiktig befolkningstillväxt med invånare per år. Göteborgs kommun antager en relativt stor tillväxt i Hjuvik och Hästevik med nya områden som tillsammans kan innehålla ca 750 lägenheter. Viss förtätning kan därutöver vara tänkbar. Sammantaget innebär detta att befolkningen på Hisingssidan inom utredningsområdet kan öka med 50% under planeringsperioden till ca invånare. Bedömningen av trafikökningen i Göteborgsregionen anger en ökning med 1.2% per år mellan 1998 och 2010, och en ökning med 0.8% per år mellan 2010 och Sammantaget innebär detta 24% ökning. Till detta skall läggas trafik från större tillkommande nybyggnation. Tendensen i samhällsförändringar och möjligheter att minska bilresandet har studerats inom projektet. Några tydliga tendenser till förändringar finns inte vad gäller trafiken inom utredningsområdet. Angeläget är dock att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken så att andelen kollektiva resor ökar. För att åstadkomma en dämpande effekt på biltrafiken krävs att kollektivresandet ökar högst betydligt. Väg 155, funktion och krav Väg 155 är en infarts-/genomfartsled för huvuddelen av trafiken, men också en länk i det lokala gatunätet. De krav som den överordnade funktionen ställer på framkomlighet kan inte uppfyllas i nuvarande väg och färjesystem. Genom att flertalet trafikslag blandas på och kring väg 155 finns motsägelsefulla mål avseende framkomlighet och tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö. Bilkö vid färjeläget Lilla Varholmen * varav ca fordon per dygn genereras av tillkommande lägenheter Trafikmängder på Hjuviksvägen i ett snitt öster om Hällsviksvägen, sammanställningen visar trafikmängder för nollalternativet

4 Utredningsalternativ Karta med de tre utredningsalternativen Utökad färjetrafik, Bro alternativ Hjuviksvägen och Bro alternativ Hästevik Studerade åtgärder Studerade förslag på trafikalternativ till nuvarande färjetrafik, med krav på kapacitet för ett ökat resande, har varit utveckling av sjötrafiken eller någon form av fast förbindelse. Med tanke på sjöfarten och kravet på segelfri höjd har såväl öppningsbara broar som hängbro och snedkabelbro diskuterats. Det broalternativ som illustrerats i utredningen är en lådbalksbro av betong. Det är utredningens huvudalternativ, men andra brotyper kan vara möjliga. Renodlade personfärjor till olika målpunkter anses dock inte kunna ersätta behovet av bilfärjor. Bilfärjor till andra destinationer på Hisingen ökar sjöresans längd, och därmed driftskostnaderna för färjetrafiken och kostnaderna för trafikanterna. Nuvarande färjor med 75 bilar per färja anses vara storleksmässigt optimala eller kan ökas något till ca 100 bilar per färja. Förhållandena för oskyddade trafikanter bör dock förbättras. Vad gäller fast förbindelse har broar och tunnlar studerats. Vattendjupen och djupen ned till fast berg är stora i både Björköfjorden och Stora Kalvsund. Bergtunnlar eller betongtunnlar är därför inte möjliga att bygga med acceptabla lutningar i aktuella sträckningar där även Björkö skall nås. Alternativ och konsekvenser Nollalternativet innebär att nuvarande vägstandard bibehålles och att normalt underhåll utföres. De förväntade trafikökningarna medför inte att antalet färjeturer utökas. Hjuviksvägens kapacitet ökas inte heller vartefter som bostadsbebyggelsen växer på västra Hisingen. Inom några år kommer köerna till färjorna att växa under högtrafik, och väntetiden kan vara minuter vissa tider. Trafiken längs Hjuviksvägen kommer att flyta trögt under morgon- och eftermiddagsrusningen störningarna blir stora för trafikanterna med påföljande låg framkomlighet. Närboende får ökad exponering av avgaser. Utryckningstrafik och kollektivtrafik längs vägen kan få stora problem vissa delar av vardagsdygnet. Föreslagen bro mellan Öckerö och Björkö enligt både Bro alternativ Hjuviksvägen och Bro alternativ Hästevik. Bilden är tagen från färjeläget på Öckerö. Segelfri höjd 25 m

5 Bro alternativ Hjuviksvägen från gångväg på Kalvsund. Montaget visar en sydlig sträckning i korridoren och brons segelfria höjd är 18 m Alternativ utökad färjetrafik innebär att nuvarande färjelinjer bibehålles och att kapaciteten ökas genom fler färjeturer och ombyggnader av Hjuviksvägen och färjeterminaler. Den ökande färjetrafiken kräver kapacitet i vägsystemet så att lastning och lossning kan ske utan fördröjningar. Hjuviksvägen behöver ha god framkomlighet så att trafiken snabbt kan avvecklas från terminalområdet innan nästa färja anländer. Den ökande trafiken från Hjuvik och Hästevik kräver också utrymme i vägsystemet. Med den höga belastningen under de dimensionerande timmarna och den ojämna riktningsfördelningen i kombination med antalet korsningar bedöms Hjuviksvägen vara i behov av utbyggnad med fler körfält inom planeringsperioden (år 2020). De större korsningarna får byggas om till större cirkulationer eller regleras på annat sätt med hänsyn till korsande gång- och cykeltrafik. Vissa korsningar och utfarter måste stängas. Alternativet kan ge en rimlig framkomlighet. De negativa effekterna med en pulsartad trafik från färjorna kvarstår. Trafiksäkerheten längs Hjuviksvägen kan försämras främst för oskyddade trafikanter. Björkö har inte fått bättre förbindelser med huvudöarna. Öckerö kommun förblir en ö-kommun. Alternativet ger minst miljökonsekvenser, men Hjuviksvägens barriäreffekt förstärks och påverkan och intrång till följd av trafikens negativa effekter längs vägen ökar. Bro alternativ Hjuviksvägen innebär en bro från Öckerö till Björkö med en längd av ca 1700 m och vidare en bro från Björkö till Hjuviksvägen med en längd av ca m beroende på om den ansluter mot Lilla Varholmen eller Majvik. Broarna har två körfält med separerad gång- och cykelbana. Broarna får en segelfri höjd av meter över havet, vilket motsvarar de högsta partierna på öarna. Med den ökande trafiken behöver Hjuviksvägens kapacitet förbättras på sträckor och i korsningar. Trafiken kommer dock inte vara pulsartad som i färjealternativet, varför bättre kapacitet i korsningar i kombination med vävningskörfält och bättre kapacitet mot öster kan vara tillräckliga förbättringar. Restiderna kommer att minska väsentligt främst under dag- och lågtrafik. Under högtrafik är trafikbelastningen intensiv och med hänsyn till blandtrafik och korsningar kan flödet tidvis gå trögt med risk för köer. De stora broarna kommer att bli ett påtagligt inslag i kustlandskapet. Hjuviksvägens barriäreffekt förstärks och påverkan och intrång till följd av trafikens negativa effekter längs vägen ökar. Bro alternativ Hästevik löper på en ca 1700 m lång bro från Öckerö till Björkö och på en ca 1100 m lång bro vidare till Hästeviksberget. Genom berget går vägen i en 600 m lång bergtunnel och vidare till Amhult/ Gossbydal som nybyggd tvåfältig väg. Trafiken till och från Öckerö får huvudsakligen en egen led från gamla flygfältet. Hjuviksvägen blir en huvudgata för områdena Hällsvik, Hästevik och Hjuvik. Nya bostadsområden i Hästevik kan anslutas till den nya sträckningen av väg 155. Trafikmängderna fördelar sig jämnt mellan vägarna och belastningen blir måttlig med god framkomlighet för alla trafikslag. Bro alternativ Hästevik ger störst konsekvenser för miljön. De stora broarna kommer att bli ett påtagligt inslag i kustlandskapet. Den nya sträckningen av väg 155 innebär en oåterkallelig inbrytning i det värdefulla kulturoch naturlandskapet mellan Hästevik och Amhult. Alternativet innebär dock att trafiken på befintlig Hjuviksväg minskar och boendemiljön förbättras. Hjuviksvägens nuvarande utformning blir väl anpassad till sin förändrade funktion och hastigheten bör sänkas till 50 km/h. Trafiksystemet tillgodoser väl Öckerö kommuns möjligheter till god trafikförsörjning och ger förutsättningar för att få snabb kollektivtrafik i relationen mot Hisingen och Göteborg. Förslaget innebär att den planerade bostadsbyggnationen på västra Hisingen kan trafikförsörjas utan konflikter med annan trafik. Samtidigt avlastas Hjuviksvägen hälften av sin trafikmängd och anspråken på utvidgad vägkorridor försvinner. Trafikmiljön förbättras med bättre framkomlighet, mindre störningar och högre säkerhet.

6 Bro alternativ Hästevik från udde väster om Majvik. Segelfrihöjd 18 m Samlad bedömning Alternativ utökad färjetrafik innebär att förväntad reseefterfrågan inom planperioden kan klaras. Ombyggnader av kajer och terminalytor kommer att behövas och Hjuviksvägen byggs om med flera körfält samt ombyggda cirkulationsplatser. Framkomligheten förblir begränsad med en blandad vägfunktion. Alternativet ger minst konsekvenser för miljön. Trafikens miljöstörningar kommer dock att öka och innebär ett intrång i området längs Hjuviksvägen. Ett 20-tal fastigheter får intrång eller kan behöva inlösas. Bro alternativ Hjuviksvägen permanentar den höga trafikbelastningen av Hjuviksvägen men trafiken kommer inte stötvis som i färjealternativet. Den blandade funktionen kvarstår med låg framkomlighet under högtrafik. Miljöstörningarna från vägtrafiken ökar. Ett 20-tal fastigheter får intrång eller kan behöva inlösas. Broar innebär påverkan på landskapet och utblickar. Speciellt gäller detta bron mellan Björkö och Hjuviksvägen. Bro alternativ Hästevik innebär två trafiklänkar anpassade till sina funktioner, infartsled respektive huvudgata. Väg 155 i denna sträckning får en jämn trafikrytm utan nämnvärda framkomlighetsstörningar. En ny vägkorridor innebär ett stort intrång i natur- och kulturlandskapet mellan Hästevik och Amhult. Broarna medför påverkan på landskapsbilden. Kollektivtrafik med buss bedöms med hänsyn till befolkningsunderlag och bebyggelsestruktur, vara det transportmedel som även de närmaste åren utgör stommen för kollektiva personresor. Fler direktbussar utan byten och bättre framkomlighet kan öka andelen kollektivresor. Broalternativen kortar restiderna och underlättar matartrafik inom Öckerö kommun, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet. I en samhällsekonomisk analys av alternativen jämförs kostnader som investeringar, drift och underhåll, med andra kostnader och vinster för trafikanter och medborgare i övrigt. Miljöeffekter som buller och avgaser ingår men inte andra effekter. Kostnader och vinster beräknas över en period av 40 år. Kostnader för drift av färjetrafiken med kajer och terminaler är hög, Mkr/år. Bro alternativ Hjuviksvägen beräknas kosta Mkr och Bro alternativ Hästevik Mkr att anlägga. Broalternativen medför stora tidsvinster för trafikanterna och totalt minskade avgasutsläpp. Sammantaget ger utökad färje-trafik en liten trafikekonomisk vinst, medan broalternativen ger en hög trafikekonomisk vinst. Fortsatt arbete Under hösten 2001 kommer vägutredningen inklusive godkänd miljökonsekvensbeskrivning att remissbehandlas inom kommunerna, länsstyrelsen och andra berörda myndigheter och organisationer samt ställas ut för allmänheten. Efter utvärdering av inkomna synpunkter kan Vägverket fatta beslut om inriktning av fortsatt projektering. Om beslutet innebär en fortsatt projektering av något av alternativen innebär det att en arbetsplan tas fram i nästa fas av planeringsprocessen. Arbetsplanearbetet kan dock inte påbörjas förrän finansieringsfrågan är löst. Konsult Region Väst Box 14033, Göteborg Kontaktperson: Lennart Holmqvist, Box 12076, Göteborg