Naturvetenskap i förskolans vardag

Transkript

1 Naturvetenskap i förskolans vardag Pedagogers och barns syn på möjligheterna att upptäcka naturvetenskap Science studies in pre-school activities Teacher s and children's views on the possibilities of discovering science Caroline Alfredsson & Helena Karlsson Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologi 15 hp Handledare: Crister Albinsson Examinator: Johanne-Sophie Selmer Datum:

2 Abstract According to the literature there are different ways to describe science. The work with science in pre-school is often to allow the children to experiment and explore various phenomena and hypotheses. The environment and the material is an important part in the discovery of science. The purpose of this study is to investigate teacher s views and children's ideas about science in pre-school every-day. And we will also study the environment, the material and the teacher s opportunities to contribute to discoveries and continued interest in science. The study was carried out in six pre-school, through interviews with children and teachers, as well as gathering of facts. The results showed that the most common discoveries in science in preschools were about animals, plants and water. Teachers believe that the key factors to examine science are the environment, the material available on pre-school and other environments such as forest and park. Keyword: Environment, materials, pre-school, science. Sammanfattning Enligt litteraturen finns det olika sätt att beskriva naturvetenskap. Arbetet med naturvetenskap på förskolan handlar ofta om att låta barnen experimentera och undersöka olika fenomen och hypoteser. Miljön och materialet är en viktig del i upptäckandet av naturvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn och barnens tankar kring naturvetenskap i förskolans vardag. Dessutom syftar arbetet på att granska miljön, materialet och pedagogernas möjligheter att bidra till upptäckter och fortsatt intresse inom naturvetenskap. Undersökningen har gjorts på sex olika förskolor, genom intervjuer med barn och pedagoger, samt faktainsamling. Resultatet visade att de vanligaste upptäckterna inom naturvetenskap på förskolorna handlade om djur, växter och vatten. Pedagogerna anser att viktiga faktorer för att undersöka naturvetenskap är miljön och materialet som finns på förskolan, samt andra miljöer som skog och park. Nyckelord: Förskola, material, miljö, naturvetenskap.

3 Vem har gjort vad? Intervjuerna med barn och pedagoger och transkriberingen av dem, samt faktainsamling har genomförts individuellt. Helena genomförde fyra intervjuer med barn, tre intervjuer med pedagoger och tre faktainsamlingar. Caroline genomförde tre intervjuer med barn, tre intervjuer med pedagoger och tre faktainsamlingar. Vi tog individuellt kontakt med de förskolor, pedagoger och barn som vi ville skulle delta i våra undersökningar. Allt annat i arbetet har vi gjort tillsammans.

4 Innehåll Inledning...1 Syfte...3 Frågeställningar...3 Metod...4 Urval...4 Datainsamling...4 Procedur...5 Databearbetning...6 Resultat...6 Hur ser miljön ut på förskolan och vilket material finns det, som kan stimulera och utmana barnen inom området naturvetenskap?...6 Vilka möjligheter anser pedagogerna att det finns för barnen på förskolan att upptäcka naturvetenskap i förskolans vardag?...10 Projekt/tema...10 Vardagliga upptäcker på förskolan...10 Miljö och material...11 Andra miljöer...11 Hur anser pedagogerna att de kan bidra till barnens fortsatta utveckling inom naturvetenskap?...12 Pedagogernas kunskap...12 Barnens intresse...12 Barnens och pedagogernas frågor...13 Vilka tankar har barn kring att upptäcka naturvetenskap i förskolans vardag?...13 Djur...13 Växter...13 Matsmältning...13 Vatten...13 Experiment/blandningar...14 Naturvård...14 Naturmaterial...14 Resultatsammanfattning...14 Diskussion...15 Reliabiliteten...17

5 Referenser...19 Bilagor...21

6 Inledning I läroplanen för förskolan står det att: Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Skolverket, 2010 s.10). Därför är det som pedagog viktigt att känna till olika faktorer som kan påverka lärandet och utvecklingen inom naturvetenskap. Enligt Gallenstein (2005) är en viktig faktor för barnens fortsatta lärande inom naturvetenskap är återkoppling och det är betydelsefullt för att barnen ska kunna få en förståelse för sitt lärande. Det är viktigt att pedagogerna tillsammans med barnen gör återkopplingar på vad de har lärt sig och hur de lär sig (Gallenstein, 2005). Av Helldén, Lindahl & Redfors (2005) anses andra faktorer vara viktiga inom undervisningen i naturvetenskap. Undervisningen ska vara stimulerande, rolig och lustfylld. En viktig del för att skapa ett ökat intresse inom naturvetenskap är att göra eleverna mera delaktiga. Detta sker genom att de får reflektera, upprepa och kommunicera sina arbeten (Helldén, m.fl., 2005). Pedagogen har en viktig roll i arbetet med naturvetenskap i förskolan. Enligt Persson Gode (2008) är det viktiga som pedagog är att göra så gott man kan. Barnens frågor kan handla om nästan vad som helst och det är i stort sett omöjligt att ha kunskaper så att man kan besvara alla. För det mesta ställer frågor som man oftast tillsammans kan diskutera och undersöka. Ibland är inte våra svar tillräckliga för barnen utan de måste få testa för att sedan kunna dra egna slutsatser (Persson Gode, 2008). Enligt Persson Gode (2008) och Elfström m.fl. (2011) är frågorna de ställer till barnen viktiga. Av Elfström m.fl. (2011 s.121) anses det viktigt att tänka över frågorna till barnen, hur de ställde frågor och vilka frågor de ställde. Enligt Persson Gode (2008 s. 23) kan frågor göra att barnen börjar en process att själva undersöka och söka svar kring fenomenet, varför tror du att det blev så?. I förskolans läroplan står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010 s.10). För att kunna arbeta med detta mål i förskolan är det viktigt som pedagog att veta vad naturvetenskap innebär. Naturvetenskap är ett begrepp som förklaras på olika sätt. Enligt Nationalencyklopedin är naturvetenskap den sammanfattande benämningen på de vetenskaper som studerar naturen, dess delar eller verkningar. Hit brukar räknas fysik, astronomi, kemi, biologi och geovetenskap (Nationalencyklopedin, 2013). Enligt Ekstig (2002, s 201) är naturvetenskapen förklarar fenomen i naturen. Enligt Persson-Gode (2006) är naturvetenskap ett ämne med tre stora delar, biologi, fysik och kemi. Allt i människans omgivning kan kopplas till naturvetenskap (Persson-Gode, 2006). Av Ekstig (2002) anses naturvetenskap handla om studier och observationer som gör att mönster i naturen upptäcks. Naturvetenskap är ett samband mellan teorier och observationer, teorier ligger till grund för observation och observation ligger till grund för nya teorier. Kunskapen inom naturvetenskap förändras genom att nya upptäckter görs (Ekstig, 2002). Enligt Ekstig (2002) bygger naturvetenskap på olika metoder, t.ex. observation, teorier, hypoteser och experiment. Enligt Elfström, m.fl. (2011) finns det många likheter mellan de metoder barn använder för att upptäcka naturvetenskap och de metoder naturvetenskapsmän använder. Metoder som används både av barn och naturvetenskapsmän är att formulera problem, observera, experimentera, formulera och testa hypoteser, samt att dra slutsatser 1

7 (Elfström, m.fl., 2011). Enligt Helldén, m.fl. (2005) är baren extra intresserade av en av dessa metoder, nämligen av att experimentera. Det är viktigt ta tillvara på denna positiva lust och förbättra experimenten i naturvetenskap och därigenom skapa goda lärandemiljöer (Helldén, m.fl., 2005). Enligt Zetterqvist & Kärrqvist (2007) finns det inte så mycket forskning om barns kunskaper och lärande i naturvetenskap. Leken är en viktig del i utforskande av naturvetenskap, barnen observerar, undersöker och experimenterar med olika material och redskap i vardagen (Zetterqvist & Kärrqvist, 2007). I Läroplanen för förskolan står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap (Skolverket, 2010 s.10). Enligt Lagerholm (2009) och Zetterqvist & Kärrqvist (2007) är det viktigt att barnen får experimentera och pröva naturvetenskapliga fenomen. Detta är viktigt för att barnen ska få förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Om barnen får denna undervisning och dessa aktiviteter i en sådan tidig ålder så blir förståelsen tydligare och kunskapen bättre i naturvetenskap i skolan (Lagerholm, 2009). Begrepp som ofta uppkommer i samband med naturvetenskap i förskolan och som vi använder mycket i vår studie är uppleva, undersöka, utforska och upptäcka. Enligt Persson Gode (2008) upplever barnen något gör när de det med både sin kropp och själ. När barnen upplever något går de helt upp i upplevelsen och bryr sig inte så mycket om resultatet. En upplevelse för ett barn att blåsa såpbubblor, medan ett annat barn mer koncentrerar sig på att undersöka de olika verktygen som finns för att blåsa såpbubblorna. Det är viktigt för barnen att få undersöka de material som finns för att själva skapa kunskaper om hur material fungerar och passar ihop. Att undersöka handlar om att prova olika saker och material. Några andra barn är mera intresserade av varför såpbubblorna denna dag alltid åker åt samma håll; barnen börjar då utforska vad vind och vindriktning är. Att utforska handlar om att testa sina hypoteser flera gånger för att sedan utifrån resultatet dra en slutsats. Att upptäcka är en gemensam benämning för att uppleva, utforska och undersöka fenomen och hur upptäckterna som görs på förskolan är en viktig grund i arbete med naturvetenskap (Persson Gode, 2008). Miljön är en viktig del i förskolan och i läroplanen för förskolan står det att förskolan ska erbjuda en miljö som inbjuder till lek och stimulerar barnen i deras utveckling (Skolverket, 2010). Av Pramling Samuelsson & Sheridan (2006) anses den pedagogiska miljön innefattar hur miljön är utformad, materialet, samspelet och klimatet i verksamheten. Miljön ska vara utformad så att barnen kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och miljön ska ge barnen möjligheter att upptäcka och utvecklas inom många olika områden. Det bör finnas ett varierande material som utmanar och lockar barnen till att undersöka och samspela (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Miljön på förskolan kan också styra vad barnen gör. Enligt Sandberg (2008) ger miljön i rummet antingen barnen utrymme för utforskande eller begränsar möjligheterna till upptäckter och lek. Hur miljön i de olika rummen ser ut, alltså hur det är inrett, vilka material som finns osv, påverkar vilka aktiviteter som barnen kan ägna sig åt där och pedagogernas förväntningar på vad som ska ske i rummet inverkar ofta på vad barnen gör. Hur miljön är utformad och vilket material som finns har stor betydelse för barnens utveckling och lärande. Utomhusmiljön på förskolor och skolor får inte glömmas bort eftersom den också är viktig för barnens utveckling och lek. I vårt examensarbete har vi valt att fokusera på naturvetenskap i förskolans vardag och enligt Skolverket (2012) har ett projekt som kallas Den röda tråden genomförts. Detta är ett projekt i förskolan som handlar om naturvetenskap och teknik. Projekt har hjälpt pedagogerna som deltog att ändra sitt förhållningssätt och hur de nu tar tillvara på de tillfällen som ges att i 2

8 vardagen upptäcka naturvetenskap och teknik (Skolverket, 2012). Enligt Klaar (2013) är det viktigt är att komma ihåg naturvetenskap som finns i verksamheten på förskolorna varje dag. Det finns många tillfällen i förskolan som inte pedagoger ser som naturvetenskap, men som skulle kunna räknas dit. Det är viktigt att reflektera över det material, t.ex. leksaker och utrustning som finns på förskolan och vilka möjligheter det ger barnen att upptäcka naturvetenskap. Som pedagog ska man uppmuntra och utmana barnen i deras naturvetenskapliga upptäckter. Många pedagoger anser att de inte har tillräckligt med kunskaper inom ämnet (Klaar, 2013). Ljungberg (2010) och Jääskeläinen Probert & Kennedy (2012) har i sina examensarbeten undersökt naturvetenskap i förskolan. Ljungberg (2010) har i sitt arbete undersökt pedagogernas syn på naturvetenskap och hur den synliggörs i förskolan. Naturkunskap är ett brett ämne som barnen hela tiden undersöker i sin vardag t.ex. genom att leka med vatten. Det går att utforska naturvetenskap både inom- och utomhus, men det anses av de flesta pedagoger i denna studie att naturvetenskap är ett ämne som oftast utforskas utomhus. Pedagoger har god uppfattning om vad som innefattar naturvetenskap, men inte hur de ska bemöta och utmana barnen i deras intresse och ge dem mer tid och bra material för att kunna göra upptäckter (Ljungberg, 2010). Jääskeläinen Probert & Kennedy (2012) har undersökt utemiljöns betydelse för barns utveckling inom naturvetenskap. Faktorer som påverkar barnens utveckling inom naturvetenskap handlar om miljöns utformning, alltså hur pedagogerna har valt att utforma gården och vilka möjligheter de ser. Det är viktigt att utgå från barnens egna frågor för att utveckla deras lärande inom naturvetenskap (Jääskeläinen Probert & Kennedy, 2012). Utifrån dessa examensarbeten har vi valt att fortsätta undersöka både inomhus- och utomhusmiljöns betydelse för barnens utveckling inom naturvetenskap i förskolan. Som pedagoger tycker vi det är värdefullt att se materialets betydelse för hur naturvetenskap kan utforskas i förskolan. Vi anser att det är viktigt att vi synliggör och reflekterar över vilka möjligheter barnen har att upptäcka naturvetenskap i sin vardag på förskolan, samt hur pedagogerna kan bidra till fortsatt utveckling inom naturvetenskap hos barnen. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogernas syn och barnens tankar kring naturvetenskap i förskolans vardag. Dessutom syftar arbetet på att granska miljön, materialet och pedagogernas möjligheter att bidra till upptäckter och fortsatt intresse inom naturvetenskap. Frågeställningar 1. Hur ser miljön ut på förskolan och vilket material finns det, som kan stimulera och utmana barnen inom området naturvetenskap? 2. Vilka möjligheter anser pedagogerna att det finns för barnen på förskolan att upptäcka naturvetenskap i förskolans vardag? 3. Hur anser pedagogerna att de kan bidra till barnens fortsatta utveckling inom naturvetenskap? 4. Vilka tankar har barn kring att upptäcka naturvetenskap i förskolans vardag? 3

9 Metod Urval För att få svar på frågeställning 1 gjorde vi en faktainsamling om miljön och materialet i förskolan. För att få ett varierande resultat valde vi att genomföra faktainsamlingarna på förskolor i tre olika kommuner. Urvalet av kommunerna skedde genom att vi slumpvis lottade bland de kommuner vi hade möjligheter att ta oss till för att genomföra undersökningen. För denna studie kontaktades nio stycken förskolor. Urvalet av förskolor skedde genom att vi slumpvis lottade ut nio förskolor till för undersökningen. Sex förskolor valde att delta. Det var en, två respektive tre förskolor i vardera kommun. Orsaken till bortfallen beror på att förskolor inte kunde avsätta tid till undersökning. För att få svar på frågeställningarna 2 och 3 har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Vi valde att intervjua sex pedagoger som arbetade på sex olika förskolor, alltså en pedagog på varje förskola. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes på samma förskolor som faktainsamlingarna gjordes. För att få så varierande svar som möjligt valde vi att intervjua pedagoger som arbetade med olika åldersindelningar på barnen. Två pedagoger arbetade med barn 1-3 år, tre pedagoger arbetade med barn 3-5 år och en pedagog arbetade med barn 1-5 år. Vi valde att intervjua förskollärare i vår undersökning. Urvalet av pedagoger skedde genom att vi valde avdelningar med varierade åldersgrupper och därefter fick avdelningarna på respektive förskola själv fick bestämma vilken förskollärare som var bäst lämpad för att delta i intervjun. För att få svar på frågeställning 4 valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med barn. Vi valde ut två av förskolorna där vi hade intervjuat pedagoger att också intervjua barn. Vi valde på två förskolor där åldern på barnen var 3-5 år. Detta urval gjorde vi på grund av att dessa barn har ett verbalt språk. Vi valde tillsammans med pedagogerna ut tolv barn som hade ett relativt välutvecklat verbalt språk. Resultatet blev att det genomfördes sju intervjuer med barn. Bortfallen berodde på att vi inte fick tillbaka samtyckebreven från vårdnadshavarna och barn som var sjuka vid intervjutillfället. För att uppfylla de forskningsetiska kraven har vi gjort ett samtyckebrev till pedagogerna (bilaga 1) och till barnens vårdnadshavare (bilaga 2). Där har de möjlighet att läsa om undersökningens syfte, hur den kommer att gå till, samt att de är frivilligt att delta. Pedagogerna och barnen kan avbryta undersökningen när som helst och de kommer att vara anonyma. Datainsamling För att få svar på frågeställning 1 gjordes en faktainsamling där vi utgick från ett kategoriseringsschema (bilaga 3) som vi själva skapat med olika kategorier inom miljö och material där naturvetenskap kan upptäckas. För att få svar på frågeställning 2 har vi använt kvalitativa intervjuer med pedagoger. Vi har också valt att använda kvalitativa intervjuer med pedagoger för att få svar på frågeställning 3. I våra intervjuer med pedagogerna har vi utgått från intervjufrågor (bilaga 4) som vi gjort sen tidigare. Genom intervjuerna vill vi ta reda på vilka möjligheter pedagogerna anser det finns för barnen att göra upptäckter inom naturvetenskap och hur de kan bidra till barnens fortsatta utveckling inom detta område. Utifrån vad pedagogerna svarade har vi använt oss av olika följdfrågor för att få så utförliga svar som möjligt. Innan intervjutillfället fick pedagogerna veta syftet med vår studie, men de fick inte ta del av intervjufrågorna före intervjutillfället. För att undersöka frågeställning 4 har 4

10 vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn. Vi utgick från våra intervjufrågor (bilaga 5) som handlade om barnens tankar kring deras upptäckter av naturvetenskap. Vi hade även gjort förslag på följdfrågor som användes vid intervjuerna för att utveckla barnens svar. Följdfrågorna ändrades under intervjun för att passa just de svar som barnen gav. Procedur Vi började med att kontakta förskolorna på telefon och frågade om vi kunde göra en faktainsamling kring miljön och materialet på förskolan, samt om pedagogerna ville delta i en intervju. Vi bestämde tid och datum för faktainsamlingen och intervjutillfället. Efter det gjorde vi ett samtyckebrev (bilaga 1). Vi använde ett samtyckebrev för att beskriva både faktainsamlingen och intervjuerna med pedagogerna. Vi fortsatte med att göra ett kategoriseringsschema (bilaga 3). Efter det gjorde vi intervjufrågor och förslag till följdfrågor till pedagogerna (bilaga 4). När vi kom till förskolan lämnade vi samtyckebrevet till pedagogerna som de fick läsa igenom och skriva under. Sedan började vi med faktainsamlingen. Vi gick runt på förskolorna både inne och ute. Vi fyllde i kategoriseringsschemat och faktainsamlingen tog ca 15 minuter. Efter att vi gjort vår faktainsamling började vi med att intervjua pedagogen. Vi var förberedda och hade kollat så vår utrustning fungerade och att det fanns tillräckligt med minne på mobilen för att spela in intervjuerna. Vi genomförde intervjuerna i ett rum där vi inte kunde bli störda av några andra pedagoger eller barn. Under intervjun använde vi oss av papper och penna för att föra anteckningar samt så spelade vi in hela intervjuerna med en mobiltelefon. Intervjuerna varade mellan minuter. Vi har även valt att intervjua barn på två förskolor. Även här började vi göra ett samtyckebrev (bilaga 2), fast skrivet till barnens vårdnadshavare. Vi skrev i brevet att samtyckebrevet ska lämnas åter till förskolan senast ett bestämt datum. Vi gjorde också intervjufrågorna (bilaga 5) och förslag på följdfrågorna till barnen. Vi kontaktade de förskolor som vi valt att genomföra barnintervjuerna på och bestämde en tid och datum för när vi skulle komma och lämna samtyckebreven till barnens vårdnadshavare. I samband med att vi lämnade samtyckebreven bestämde vi tid och datum med pedagogerna för när vi skulle komma och genomföra intervjuerna med barnen. Vi valde att hänga upp breven på de utvalda barnens plats i tamburen, där föräldrarna själva tar ansvaret för att brevet kommer hem och tillbaka till förskolan. Det skickades ut tolv stycken samtyckebrev till vårdnadshavare, sex på varje förskola. Innan vi åkte till förskolorna kontrollerade vi vår utrustning och att det fanns tillräckligt med minne på mobilen så vi kunde spela in intervjuerna. När vi kom till förskolan började vi med att titta på hur många samtyckebrev vi fått in, varav vi hade fått samtycke från nio vårdnadshavare, fem från ena förskolan och fyra från den andra. Det genomfördes sju intervjuer, tre respektive fyra på de olika förskolorna. Två barn på de olika förskolorna var inte närvarande på förskolan under intervjutillfället. Sedan ställde vi en förfrågan till barnen om de ville vara med, berättade att det är frivilligt och de får avbryta när de vill. Vi intervjuade barnen individuellt i ett rum där vi inte kunde bli störda av personal eller andra barn. Vi spelade in hela intervjuerna med mobiltelefon. Intervjuerna varade i ungefär minuter. 5

11 Databearbetning För att sammanställa data för frågeställning 1 har vi utifrån kategoriseringsschemat jämfört de olika förskolornas miljö och material ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Därefter skapades två diagram, ett för inomhusmiljön och ett för utomhusmiljön, för att synliggöra hur förekomsten av material ser ut, vad som är vanligast och mindre vanligt. Vi gjorde också två tabeller för att se jämförelse mellan de förskolor där barnen hade mest respektive minst möjligheter att genom miljön och materialet upptäcka naturvetenskap. För att få svar på frågeställning 2 och 3 sammanställdes våra intervjuer med pedagogerna och för att få svar på frågeställning 4 sammanställdes intervjuerna med barnen. Först lyssnade vi igenom våra intervjuer. Vi skrev ner det som berättades i intervjuerna och efter det transkriberade vi dem och la in dem i ett dokument. Vi jämförde också våra egna anteckningar som vi gjorde under intervjuerna med pedagogerna, med det som vi transkriberade från inspelningen, så att uppfattningen av svaren blev så korrekta som möjligt. Vi har grupperat barn- och pedagogintervjuerna efter uppfattningarna. Grupperna för frågeställning 2 är projekt/tema, vardagliga upptäckter på förskolan, miljö och material och andra miljöer. Grupperna för frågeställning 3 är pedagogernas kunskap, barnens intresse och barnens och pedagogernas frågor. Grupperna för frågeställning 4 är djur, växter, matsmältning, vatten, experiment/blandningar, naturvård och naturmaterial. Enligt Johansson och Svedner (2010) innebär att bilda grupper efter uppfattningar att man letar efter upprepade ämnen, när man har hittat ett sådant ämne, bildar man det till en grupp, sedan ansluter man allt i intervjusvaren som rör sig kring just det ämne. Efter det letar man efter nya stora huvudgrupper av uppfattningar som kan bilda nya grupper (Johansson & Svedner, 2010). Resultat Hur ser miljön ut på förskolan och vilket material finns det, som kan stimulera och utmana barnen inom området naturvetenskap? Genom de två diagrammen 1 respektive 2 har vi fått svar på vår frågeställning vilket material som finns och hur miljön ser ut i ett naturvetenskapligt perspektiv. Resultatet i diagram 1 visar vilket material som fanns och hur miljön såg ut inomhus. Diagram 2 visar resultatet av hur miljön såg ut utomhus och vilket material som fanns. De olika kategorierna i diagrammen som handlar om miljö och material visas på x-axeln. Antal förskolor med förekomst av visst material visas på y-axeln. Diagram 1 visar att de material och miljöer som är vanligast inomhus är naturmaterial, återvinningsmaterial och ateljé. Material för att upptäcka djur förekommer på de olika förskolorna såsom leksaksdjur, böcker och spel. Flera material och miljöer som inte är så vanliga inomhus är, t.ex. experimentmaterial, växtböcker, ljusbord och växtspel. Diagram 2 visar att utomhus är det vanligt förekommande med sandlådor och odlingslådor. Miljöer som är vanliga på förskolans gårdar är asfalt, buskar och olika former av gräsmattor. Det material och miljöer som förekommer minst på de olika förskolornas gårdar är skogsdunge, konstgjort gräs och stockar. 6

12 Diagram 1: Förskolornas tillgång till olika material och hur miljön ser ut på de sex olika förskolorna i inomhus miljön. Diagram 2: Förskolornas tillgång till olika material och hur miljön ser ut, på de sex olika förskolorna i utomhus miljön. I tabell 1 kallar vi förskolorna för A och B i tabell 2 kallar vi förskolorna för C och D, det är inte samma förskola som har minst respektive mest material och en mer eller mindre 7

13 erbjudande miljö inomhus och utomhus utan de två tabellerna visar fyra olika förskolor. Tabell 1 visar att det material och miljöer som finns inomhus på båda förskolorna, naturmaterial, återvinningsmaterial, ateljé, djurböcker och leksaksdjur, är samma material som diagram 1 visar är vanligast förekommande på förskolorna. Detsamma gäller tabell 2 som visar att det material och miljöer som finns utomhus på båda förskolorna, asfalt, gräs (fast olika former), sandlåda och odlingslåda är samma som diagram 2 visar är det som finns mest av på förskolorna. Utifrån tabellerna kan vi se att det finns stora skillnader mellan de förskolorna med mest möjligheter och de förskolorna med minst möjligheter att upptäcka naturvetenskap. I tabell 1 kan man utläsa, att förskola B till skillnad från förskola A, erbjuder barnen tillgång till vattenlek i form av vattenkar där barnen kan utforska vatten på olika sätt. De har även experimentböcker och experimentmaterial som barnen kan få ta del av och undersöka. Ljusbord, overhead och instrument erbjuder förskola B, där barnen kan få leka och undersöka ljus och ljud. På förskola B finns djurspel där barnen upptäcker olika djur. I tabell 2 ser man att förskola D har en utomhusgård med mer tillgång till en utmanande miljö och mer material än förskola C. Förskola D har en mer stimulerande miljö där det finns olika träd som barnen kan klättra i och en skogsdunge där barnen kan upptäcka naturen på sin gård. Det finns också olika fruktträd som barnen får vara med och se hur dem utvecklas beroende på årstid. Förskola D ger möjligheter att utforska vatten utomhus genom att förskolan har tillgång till vattentunna. 8

14 Tabell 1. Jämförelse mellan den förskolan med minst(förskola A) respektive mest(förskola B) möjligheter för barnen att genom miljön och materialet upptäcka naturvetenskap inomhus. Jämförelse mellan material och miljö inomhus Kategorier Förskola A Förskola B Vattenkar Djurböcker Experimentböcker Växtböcker Naturmaterial Akvarium Overhead Ljusbord Instrument Ateljé Experimentmaterial Återvinningsmaterial Djurspel Växtspel Djurpussel Växtpussel Djurmasker Leksaksdjur 9

15 Tabell 2. Jämförelse mellan den förskolan med minst(förskola C) respektive mest(förskola D) möjligheter för barnen att genom miljön och materialet upptäcka naturvetenskap utomhus. Jämförelse mellan material och miljö utomhus Kategorier Förskola C Förskola D Vattentunna Sandlåda Odlingslåda Klätterträd Fruktträd Skogsdunge Buskar Kullar Gräsmatta Konstgjort gräs Asfalt Stockar Vilka möjligheter anser pedagogerna att det finns för barnen på förskolan att upptäcka naturvetenskap i förskolans vardag? Projekt/tema De olika projekt eller teman som finns på förskolan är en stor del i barnens vardagliga upptäckter kring naturvetenskap. Pedagogerna redogör för hur de har arbetat eller just nu arbetar med projekt/teman kring naturvetenskap, vanliga exempel är: djur, växter och vatten. Pedagogerna beskriver att i projekten genomför de experiment och undersökningar kring olika fenomen ofta med grund i barnens egna hypoteser och frågor. En pedagog berättar att i ett tema kring djur undersökte de hästar, de frågor som uppkom var: Vad äter de? Var bor de? Kan hästar ha glasögon?. Arbetar de inte med naturvetenskap i projektet påpekar många att de inte arbetar med naturvetenskap just nu på förskolan. Vardagliga upptäcker på förskolan Barnens upptäckter av naturvetenskap i vardagen på förskolan handlar oftast om vatten, djur och växter. Vatten är något som barnen har tillgång till på alla förskolorna fast på olika sätt. Vissa pedagoger berättar att barnen på deras förskola utforskar vatten genom regnvattnet. Andra pedagoger beskriver hur de även fyller baljor eller tunnor utomhus med vatten så barnen i stort sett alltid har tillgång till vatten. Några av pedagogerna talar också om att de ibland fyller baljor med vatten inomhus. Genom vattnet gör barnen upptäckter av vilket 10

16 material som flyter eller sjunker. Barnen undersöker is och gör blandningar med olika vätskor t.ex. vatten och sirap. Upptäcker av djur var något som förekom på alla förskolorna. Barnens upptäckter handlade oftast om småkryp som myror, maskar, gråsuggor och spindlar ute på förskolans gård. Andra djur som var vanliga att upptäcka var tamdjur som hundar och katter. Vissa pedagoger talar om att barnen brukar kolla på, lyssna på och mata fåglar. Andra beskriver hur de när snön kommer tillsammans med barnen undersöker djurspår. Något som flera pedagoger tar upp är att de ofta diskuterar med barnen om djurvård, alltså hur de ska behandla djuren. Några pedagoger talar om att barnen har fått prova att plantera växter. Då fördes diskussioner tillsammans med barnen kring växter: Vad är en växt? Vad behövs för att växten ska leva? Vad händer när den dör?. Andra upptäckter som är vanliga på förskolan handlar om friktion genom att åka rutschkana på olika material och hävstång genom gungbrädor. Miljö och material Miljön och materialet på förskolans anses vara viktiga delar i barnens vardagliga upptäckande kring naturvetenskap. Hur miljön på förskolan är utformad är en viktig del. En pedagog säger: Miljön ska fånga barnens intresse, skapa nyfikenhet och lust att undersöka och upptäcka saker. Materialet som finns på förskolan anses också vara en viktig faktor för barns upptäckande av naturvetenskap. Materialet har stor betydelse för det är det barnen ser och kan använda och inspireras av. De flesta pedagogerna berättar att de hela tiden arbetar med att förnya miljön och materialen som finns på förskolan, men pedagogerna beskriver olika strategier. Vissa använder dokumentation som utgångspunkt för en vidare diskussion i arbetslagen. Andra studerar vad barnen gör och inte gör i rummet. Vissa påpekar vikten av att föra diskussioner med barnen. För att kunna förnya och utveckla material händer det att pedagogerna tar med saker hemifrån och även att föräldrar bidrar med saker från deras jobb. Alla pedagogerna beskriver att naturmaterial är något som de använder på sina förskolor. De berättar att barnen ofta samlar naturmaterial på förskolans gård eller när de är i skogen eller parken. Naturmaterial som ofta används är kottar, löv, blommor och stenar. Naturmaterial används till olika saker: Vi använder oss av det i estetiska skapande processer. Några pedagoger beskriver att barnen samlar det och tar med sig det hem. Andra berättar att barnen använder det i sin lek. Flera av pedagogerna anser att det är viktigt att ta tillvara på återvinningsmaterial. De beskriver att de sparar bland annat tidningar, kartonger och burkar. En pedagog beskriver att de brukar hämta träspill från en närliggande skola som de sedan använder i verksamheten. De brukar diskutera: Frågor kring kretslopp, att det inte bara slängs utan att vi kan skapa något utav det. Några utav pedagogerna beskriver att de tillsammans med barnen har diskussioner om vikten av att ta tillvara på våra resurser. Barnen använder återvinningsmaterialet till att skapa och bygga. Andra miljöer Andra platser som skogen, parken, museum och bibliotek anses vara värdefulla när de gäller barnens upptäckande av naturvetenskap. Några av pedagogerna berättar hur de regelbundet gör besök i skogen eller parken tillsammans med barnen. Där gör barnen upptäckter inom djurlivet som att studera en myrstack. Luppar och förstorningsglas tas med ibland för att ge barnen möjlighet att upptäcka djuren på närmare håll. Växter är något som pedagogerna ofta 11

17 beskriver upptäcks i skogen eller parken. Där undersöker barnen träd, löv, mossor, blommor osv. Pedagogerna berättar att de brukar prata om naturvård. Att värna om naturen och inte bryta grenar eller skada naturen på annat sätt. Något som de också ofta utforskar tillsammans med barnen är hur naturen och växterna förändras mellan de olika årstiderna. I skogen samlar barnen även naturmaterial, bygger kojor och går tipspromenader. Andra pedagoger berättar att det inte har möjlighet att besöka skogsområden eller parker. Detta beror på att förskolorna ligger mitt i en stad vilket gör att det är långt att gå, många vägar att korsa och att det finns risker som olämpligt skräp och stora barngrupper. Några förskolor har möjlighet att besöka museum för att se olika utställningar, bland annat om djur. Bibliotek är också en plats flera av förskolorna besöker, där har barnen möjlighet att låna böcker om djur och växter. Att inte kunna göra besök på museum och bibliotek beror på ekonomin eller att det är svårt att ta sig dit. Hur anser pedagogerna att de kan bidra till barnens fortsatta utveckling inom naturvetenskap? Pedagogernas kunskap Pedagogerna påpekar att för att kunna bidra till fortsatt intresse och utveckling inom naturvetenskap hos barnen är deras egna kunskaper inom naturvetenskap viktig. Vår kunskap påverkar vad barnen lär sig. Alla pedagogerna anser att naturvetenskap är ett väldigt stort ämne. Naturvetenskap är ett stort ämne och när man tänker efter så upptäcker man att det finns lite överallt i vardagen. Några av pedagogerna beskriver att naturvetenskap i förskolan handlar om att få förståelse för och upptäcka omvärlden. De berättar hur naturvetenskap ska ge barnen förståelse för det som händer i deras närmiljö, t.ex. naturen, maten och avstånd. Vissa pedagoger anser att naturvetenskap kan delas in i olika ämne; biologi, kemi, fysik och teknik. De flesta pedagoger berättar att de mest arbetar med biologi, eftersom de anser att kemi och fysik är svårare ämne att arbeta med i förskolan. Några pedagoger berättar att de har gått eller just nu håller på med fortbildning inom naturvetenskap. Andra pedagoger anser att det har för lite kunskaper om naturvetenskap och att de skulle vilja gå fortbildning inom området. Alla pedagoger påpekar att det viktigaste för att ge barnen möjligheter att upptäcka naturvetenskap handlar om att pedagogerna är positivt inställda och har en vilja att arbeta med naturvetenskap, samt att våga. Att man vågar som lärare testa på även om man inte kan, pedagogerna och barnen kan lära av varandra och utvecklas tillsammans. Barnens intresse Pedagogerna menar att det är viktigt att bygga vidare på de tankar och intressen barnen har inom naturvetenskap. Det handlar om att vara lyhörd och spinna vidare på barnens naturvetenskapliga frågor. Alla pedagoger påpekar att eftersom naturvetenskap är ett stort ämne finns det många möjligheter att utveckla barnens intresse. Alla barnen har inte samma intresse men naturvetenskap är ett väldigt stort ämne vilket gör det enklare för oss pedagoger att fånga barnen och hitta nya intressen hos barnen. Några pedagoger berättar att experiment och processer är bra sätt för fortsatt utveckling. Att ta in nya material och föremål är också något som nämns för att bygga vidare på barnen kunskaper. En pedagog beskriver hur de hela tiden arbetar med att försöka hitta nya infallsvinklar. De arbetar mycket med barns olika språk, vissa barn använder böcker, andra sjunger eller dramatiserar. Pedagogen berättar att: Vi försöker hitta det språk som barnet känner är deras språk för att utmana barnen inom naturvetenskapliga frågor. 12

18 Barnens och pedagogernas frågor Pedagogerna lägger stor vikt vid frågorna, både barnens frågor och de frågorna pedagogerna ställer. Ta tillvara på barnens frågor och försöka vidareutveckla dem genom att utmana med egna frågor. Om barnen upptäcker något på gården som intresserar dem t.ex. en daggmask kan man som pedagog ta tillvara på barnens frågor som oftast handlar om: Var bor de? Vad äter de? Har de någon familj?. Sedan kan pedagogerna bygga vidare på detta genom att fråga barnen: Vad tror du? Hur tänker du? Pedagogerna beskriver också vikten av att undersöka och utforska frågorna tillsammans. Det är inte svaren som är det viktiga utan processen och utforskandet. Vilka tankar har barn kring att upptäcka naturvetenskap i förskolans vardag? Djur Djur är något som barnen upptäcker i förskolans vardag. Några av barnen berättar att de upptäcker ofta småkryp, som, spindlar myror, maskar, sniglar och nyckelpigor. Ibland bygger barnen bon till djuren, men de tycker också att det är spännande att kolla hur de olika djuren ser ut. Djuren finns på deras utegård, men de berättar också att djuren kan finnas i skogen. Några andra barn berättar att de har sett kaniner på sin gård. När barnen utforskar kaninerna berättade de att man måste vara försiktig så man inte skrämmer iväg dem. Alla barnen talade även om leksaksdjuren som de har inne på förskolan, både mjuka och hårda djur. De nämner hund, leopard, elefant och dinosaurie. En del av barnen säger att de leker med leksaksdjuren i ett speciellt rum på förskolan. Växter Det ges möjlighet för barnen att upptäcka olika växter i förskolans vardag. Ett barn säger: Vi har olika träd här ute på gården, päron, plommon och äppleträd, vi får äta frukterna, men det finns inga frukter där nu, tror att de kommer till våren Ett annat barn berättar: På sommaren såg jag rosor och maskrosor på förskolan Barnen talar också om att de har varit med och planterat olika frön och beskriver hur de planterade. Vi la frön i en kartong med jord och där plantera man. De nämner att fröna behöver vatten och sol för att kunna växa. Barnen talar om att de har låssatsblommor inne på förskolan, som de gjort själva. Några barn har även gjort träd tillsammans, genom att måla och sen klistra på löv. Matsmältning Barnen som vi intervjuade har ungefär samma tankar kring hur de tror att maten transporteras genom kroppen och vad som händer när de äter på förskolan. Barnen beskriver att först gör man i ordning sin kost, Jag tar smör på smörgåsen. Efter det hamnar maten i munnen, där den tuggas och sväljs. Maten åker från munnen genom slangar till magen, flera barn menar att där stannar maten ett tag. Ett barn berättar att: Maten smälter i magen, sen blir man mätt. Alla barn är överens om att sist kommer maten ut genom rumpan. Barnen beskrev matens väg från munnen till att det kom ut som avföring. Vatten Vattenmöjligheterna på förskolorna ser olika ut (diagram 1 och 2 och tabell 1 och 2). En del barn beskriver att de leker med vattnen om det finns på marken i vattenpölar, efter det har regnat. Andra barn har tillgång till vatten fast att det inte har regnat, genom att pedagogerna fyller på vatten i en balja. Barnen berättar att när dem lekar med vatten så vattnar de olika saker, häller vattnet i hinkar och lagar mat. Ett barn beskriver: Eller så gör vi en 13

19 maskinbubbel, man tar en vattenkanna och sätter en flaska under, när vi häller vatten från vattenkanan och ner i flaskan blir det bubblor i flaskan. De förklarar att vattnet på förskolan finns i våra kranar och toaletter, och att man använder vattnet till att dricka och tvätta sig. Barnen klargör att om det är kallt ute blir vattnet till is, men om det blir varmt smälter isen till vatten. Det kan inte hända inne för då står vattnet helt stelt i kranen, då skulle de fastna. Experiment/blandningar Barnen brukar experimentera sig fram och göra olika blandningar. Ett barn berättar att: Vi brukar göra soppor med gräs, blandar gräs och vatten och tar grus i också. Ett annat barn säger att: Vi gör cola, vi blandar, vatten och jord. Andra barn berättar att de brukar blanda sand, ljus sand är socker och mörk sand är kakao, sedan knådar de ihop sanden och gör kakor av den. Naturvård Några funderingar och tankar en del barn har kring skräp är att man ska plocka upp allt skräp man hittar och slänga i en papperskorg, man ska inte låta det ligga kvar. Några andra barn berättade att det har haft besök av en vuxen på deras förskola, som visade vilka saker som kunde slängas i komposten. Några av barnen beskrev även att de har hjälpt till att plocka upp skräp på gården, utanför gården och i naturen tillsammans med förskolan. Skräpet som barnen och personalen hittade togs med tillbaka till förskolan, där de sedan sorterade och slängde skräpet. Skräp som barnen nämnde var godispapper, skruttar från frukter, plast och glas. Naturmaterial Naturmaterial som en del av barnen nämner på förskolan är pinnar, kottar, löv, stenar och blommor. Ett barn berättade: Man hittar kottar, löv och pinnar i skogen, men man kan också hitta pinnar och löv här på gården, löven finns på träden, men de ramlar av på hösten, lättare att ta löven från marken Några barn sa att om de får ta in materialet brukar de pyssla med föremålen de hittat. En del barn säger att naturmaterialet som de hittar på gården får ligga kvar. Resultatsammanfattning Resultatet visar att de vanligaste materialen för att upptäcka naturvetenskap inomhus på förskolan är återvinningsmaterial, naturmaterial och olika material för att upptäcka djur, som leksaker, spel och böcker. Ateljé finns på alla förskolorna där har barnen möjligheter att utforska och skapa med olika material. Utomhusmiljöerna på förskolan består oftast av gräsmattor i olika former, asfalt och buskar. Sandlådor och odlingslådor är vanliga material på förskolornas gård. Miljön och materialet på förskolan anses av pedagogerna vara viktiga för barnens utforskande av naturvetenskap. Det sker hela tiden ett arbete med att förnya det material och de miljöer som finns på förskolan. Även andra miljöer som skogen, parken, museum och bibliotek kan bidra till barnens utveckling inom detta område. Projektet/temat som finns på förskolorna är en stor del av barnens vardagliga upptäckter inom naturvetenskap. I projektet/temat har barnen ofta möjligheter att undersöka och forska kring olika fenomen eller ämnen. För att bidra till fortsatt utveckling inom naturvetenskap anser pedagogerna att deras egen kunskap inom ämnet är viktig. Några pedagoger nämner att de har gått eller går fortbildningen inom naturvetenskap, medan andra berättar att de skulle vilja göra det. Att vara positivt inställd och ha en vilja att arbeta med naturvetenskap är kanske det som har störst betydelse. 14

20 För fortsatt utveckling påpekar pedagogerna att man ska ta tillvara på barnens intresse och försöka utveckla det. Detta kan göras genom experiment och nya material. En annan viktig del är att ta tillvara på barnens frågor och sedan som pedagog genom nya frågor försöka utmana dem. Barnens upptäckter inom naturvetenskap på förskolan handlar oftast om djur, växter och vatten. De planterar, tittar på insekter, testar vad som flyter och sjunker, samt gör olika blandningar. Diskussion Något som är likartat från alla resultat från frågeställningarna, är att i vår studie får man fram att upptäckter och vad som är naturvetenskap på förskolan handlar ofta om djur, växter och vatten. I förskolans läroplan står det att: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010 s.10). Det framgår även ett några upptäckter inom kemi och fysik, bland annat när barnen gör blandningar, utforskar när vatten fryser till is och sedan smälter och densitet. Men det är något som inte är lika attraktivt och upplevs oftast som lite svårare ämne som kräver mer kunskap från pedagogerna. Vissa pedagoger berättar att de har gått olika kompetensutveckling i naturvetenskap. Andra pedagoger anser precis som Klaar (2013) att de har för lite kunskap inom området naturvetenskap och gärna skulle vilja gå fortbildning. Enligt Klaar (2013) har många pedagoger inte har tillräckligt med kunskaper inom ämnet naturvetenskap. Några av pedagogerna antyder att det är viktigt att låta barnen experimentera för en fortsatt utveckling och intresse inom naturvetenskap. Enligt Helldén, m.fl. (2005) är barnen extra intresserade av att experimentera. Därför ska man ta tillvara denna positiva lust och förbättra experimenten i naturvetenskap och därigenom skapa goda lärandemiljöer (Helldén, m.fl., 2005). Pedagogerna i vår studie beskriver vikten av frågorna de ställer till barnen. De menar att det är viktigt att utmana barnen med frågor, de ger exempel på frågor: Vad tror du? Hur tänker du?. Enligt Persson Gode (2008) och Elfström m.fl. (2011) är frågorna de ställer till barnen viktiga. Enligt Elfström m.fl. (2011) är det viktigt att tänka över frågorna pedagogerna ställer till barnen. Enligt Persson Gode (2008) kan frågor göra att barnen börjar en process att själva undersöka och söka svar kring ett fenomen. Pedagogerna i våra intervjuer menar att man ska lyssna på barnen och fånga barnens funderingar kring naturvetenskap. De berättar att man ska utgå från barnens intresse. Pedagogerna beskriver också att miljön och materialet på förskolan är viktiga faktorer i arbetet kring naturvetenskap. De betonar vikten av att förnya material och skapa nya miljöer. Av Jääskeläinen Probert & Kennedy (2012) anses också miljöns utformning, alltså hur pedagogerna har valt att utforma gården och vilka möjligheter de ser som betydelsefulla delar i barns utveckling kring naturvetenskap. Det är viktigt utgå från barnens egna frågor för att utveckla deras lärande inom naturvetenskap (Jääskeläinen Probert & Kennedy, 2012). Pedagogerna som intervjuats för denna studie beskriver naturvetenskap som ett stort ämne som finns överallt i vår vardag. Vi har fått fram att de vanligaste arbetsområdena inom naturvetenskap är vatten, djur och växter. De flesta utav våra pedagoger menar att det har för lite kunskap inom kemi och fysik och de anses som svåra ämnen. Enligt Ljugberg (2010) anses naturvetenskap vara ett brett ämne som barnen hela tiden undersöker i sin vardag. Djur, 15

21 natur, vatten och sand är det som pedagogerna oftast nämner som naturvetenskap i förskolan, medan fysik och kemi anses som svårare och att det kräver mer kunskap från pedagogerna (Ljugberg, 2010). Vår undersökning visar att upptäckter av naturvetenskap sker både inomhus och utomhus. Barnen nämner att de leker med leksaksdjur och skapar växter inomhus. Medan vissa pedagoger nämner vattenlek och plantering inomhus. De flesta av upptäckterna sker ändå utomhus där barnen bland annat undersöker djur, växter och skärp. Genom faktainsamlingen kan vi se att det finns fler olika material och miljöer för att upptäcka naturvetenskap både inomhus och utomhus. Enligt Ljungberg (2010) sker det mesta arbetet kring naturvetenskap utomhus på förskolan Enligt pedagogerna har miljön och materialet en stor betydelse för att barnen ska kunna utforska naturvetenskap. De menar att miljön ska skapa nyfikenhet och en lust att vilja undersöka. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska erbjuda en miljö som inbjuder till lek och stimulerar barnen i deras utveckling (Skolverket, 2010). Pedagogerna menar att materialet också är en viktig faktor som ska motivera barnen till att använda och utforska olika delar inom naturvetenskap. Enligt Persson Gode (2008) är det viktigt för barnen att få undersöka det material som finns för att själva skapa kunskaper om hur material fungerar och passar ihop. Vad visar diagrammen gentemot vad pedagogerna berättar om miljön och materialet. Det finns ett samband mellan vad pedagogerna antyder och vad diagrammen visar. Pedagogerna anser att det är viktigt att erbjuda en inspirerande miljö samt att det finns tillgång till material. På diagrammen kan man utläsa vilka miljöer och vilket material som är vanligast. Utbudet av material och miljöernas utformning är mycket varierande på de olika förskolorna. I tabellerna kan vi se stora skillnader mellan den förskolan med mest och minst möjligheter inomhus respektive utomhus. I intervjuerna är denna skillnad svår att se eftersom pedagogerna inte nämner så många olika material. Något som visas i diagrammen och som pedagogerna nämner är naturmaterial, återvinningsmaterial och vissa pedagoger nämner även vattenmöjligheter, odlingslådor och experimentmaterial. Diagram 1 visar även att det finns djur- och växtböcker, vilket vissa av pedagogerna också nämner i samband med att de besöker biblioteket. Vi kan se i diagrammen att det finns mycket material på förskolorna som pedagogerna inte nämner i sina intervjuer, t.ex. ljusbord och instrument. En orsak till det kan vara att ibland glöms de självklara material bort som leksaker, spel och pussel. Barnen tar i sina intervjuer upp vissa material som visas i resultat av frågeställning ett, leksaksdjur, vattenmöjligheter och naturmaterial. De nämner även att de planterat vilket kan kopplas till odlingslådorna. Några barn pratar även om fruktträd som också finns i diagram 2. Barnens upptäckter kring naturvetenskap handlar för dem om djur, växter, vatten, matsmältning, experiment/blandningar, naturvård och naturmaterial. När pedagogerna pratar om barnens upptäckter kring naturvetenskap handlar det också om djur och växter. Vissa pedagoger berättar att barnen även utforskar vatten, naturmaterial och gör experiment. Pedagogerna nämner inget om matsmältning, men de beskiver istället hur barnen arbetar med återvinningsmaterial. Dessa skillnader kan bero på att intervjufrågorna såg olika ut. Barnens intervjufrågor handlade om bestämda ämnen som djur, matsmältning mm. Pedagogernas frågor var mer öppna, och de själva fick ge förslag på olika ämnen och upptäckter barnen gjorde. Pedagogerna pratar mycket om sina projekt och teman som de arbetar med. Har de inte tema/projekt inom naturvetenskap menar de att de inte arbetar med naturvetenskap just nu. 16