VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE

Transkript

1 VALIDERING AV KUNSKAP OCH KOMPETENS SOM LÄNK MELLAN UTBILDNING OCH ARBETE A N D R E A S F E J E S P R O F E S S O R I V U X E N P E D A G O G I K L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T 1

2 PRESENTATIONENS UPPLÄGG 1. Valideringens historia 2. Syfte och utgångspunkter för validering 3. Bedömningsteori 4. Frågor att diskutera 2

3 VALIDERINGENS HISTORIA 3

4 VALIDERING VUXENUTBILDNINGENS FRAMTID? Kunskapslyftskommittén lanserade begreppet Enligt Utbildningsdepartementet (Ds 2003:23, s. 19) är validering: En process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 4

5 HISTORIA OCH SYFTEN I VÄRLDEN tal, USA Social rättvisa tillträde 1980-tal, Storbritannien Från social rättvisa till ekonomisk utveckling - arbetsmarknad 1990-tal, Sydafrika Samhällsförändring 5

6 VALIDERING I SVERIGE Husförhören Lärlingssystemet hos skråna Brevkurser (t.ex. Hermods) Studentexamen som privatist (Kvällsgymnasier, Komvux och SSV) 25:4 systemet i högskolan samt högskoleprovet Skolans läroplaner 6

7 VARFÖR VALIDERING JUST NU? Social rättvisa Ekonomisk utveckling/humankapital Samhällsförändring I våra intervjuer förs ofta följande tanke fram: Både samhället och individen tjänar på det! 7

8 SYFTE OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR VALIDERING 8

9 VALIDERINGSMODELLER Systemanpassad Krav från utbildning och arbetsmarknad i fokus Systemförändrande Erfarenheter och värdet av informellt lärande i fokus Prokrustesvalidering Ekonomisk utvecklingyyrkeskunnande Validering för Lärande och utveckling Social rättvisa, t.ex. tillträde och tillgodoräknande Anställning Informell bedömning på arbetsgivarens villkor Radikal validering Lärande utanför utbildning värderas inom rörelser Trojanska hästen Tillträde, erkänn andra former av kunskap/grupper Synliggörande av kompetens i organisationen Diagnostisk validering Inom skola 9

10 O R G A N I S A T I O N S F O R Validering integrerad med utbildningssystemet Yrkesutbildning på gymnasienivå Dokumentation - främst betyg Validering parallellt med utbildningssystemet Branschen Dokumentation - certifikat - kompetensbevis - betyg etc. UTGÅNGSPUNKTER FÖR VALIDERING Yrken Yrkes- och utbildningsbaserad validering - inriktad på Arbetskraftsutbildning Yrkes- och branschbaserad validering - inriktad på Arbetskraftsförsörjnin g Individen Individ- och utbildningsbaserad validering - inriktad på Utbildningslotsning Individ- och branschbaserad validering - inriktad på Arbetsmarknadslotsni ng 10

11 VAD ÄR VALIDERING? Kompletterande utbildning Kartläggining +? Kartläggning + bedömning och dokumentation Kartläggning + bedömning och dokumentation Kartläggning, utbildning, bedömning och dokumentation 11

12 BEDÖMNINGSTEORI 12

13 BEDÖMNING - VARFÖR? Formativ Summativ Prediktiv 13

14 BEDÖMNING - NÄR? Före Kontinuerligt, under lärprocessen I slutet I efterhand 14

15 BEDÖMNING - VAD? Episteme Techne Fronesis 15

16 EPISTEME Empirism Sann och säker kunskap Fånga in och bedöma en persons prestationer som vi erfar Rationalism Logiska resonemang snarare än sinnet Fånga in och bedöma en persons prestationer som vi logiskt kan argumentera för är sann kunskap Konstruktivism Fånga in och bedöma den enskildes kunskap i hela sin bredd, utan att värdera dess sanningshalt 16

17 TECHNE PRAKTISK OCH TEORETISK KUNSKAP SOM TÄTT SAMMANKOPPLADE Kunskap som färdighet i ett givet sammanhang (Ryles) Veta om (hur saker är) och att veta hur (kunskap om görande och görandet i sig självt) Ej skillnad mellan tanke och handling utan mellan Vanemässig och intelligent praktik Kunskapen finns i själva handlingen (tyst) (Schön) Reflektion om handling Reflektion i handling 17

18 TECHNE TYST KUNSKAP Sägbart och osägbart (Wittgenstein) Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga Språket skapar verkligheten, det utanför språket skall vi tiga om. Vi kan inte kläda existentiella frågor i språk, leder bara till nonsens. Påståendekunskap, färdighetskunskap, förtrogenhetskunskap (Johannessen och Nordenstam) All kunskap har en tyst dimension (Polanyi) Ingen kunskap är helt tyst Fokalt vetande och tyst kunskap Finns det tysta aspekter av kunskap som skall bedömas i valideringssammanhang? Om, hur? 18

19 TECHNE SITUERAD KUNSKAP OCH PRAGMATISM Situerad kunskap (Vygotsky, Lave, Wenger) Kunskap situerad i sammanhang - praktikgemenskaper Kunskap som kontextualiserad och dekontextualiserad Pragmatism (Dewey, Pierce) Kunskap uppstår i relation mellan handling och reflektion God kunskap är den kunskap som löser problem Hur validera sammanhangsbunden kunskap? Vilken kunskap är värd att validera? 19

20 FRONESIS Handlingsbaserad kunskapsform med fokus på att forma det etiska och politiska livet Den praktiska klokheten dygder Använda det goda omdömet Har eleverna fronesiskunskaper? Hur kan det bedömas? 20

21 Kompetens - kvalifikation - yrkeskunnande Kompetens Formell kompetens Kvalifikation Efterfrågad kompetens Utnyttjad kompetens Faktisk kompetens Den kompetens som arbetet kräver Relationer mellan olika innebörder av yrkeskunnande (Ellström, 1992, s. 38). 21

22 BEDÖMNING - HUR? Konvergent OM du kan Divergent VAD du kan Traditionella prov eller alternativa prov? Kontextualiserad eller dekontextualiserad kunskap som bedöms? Test Observation Intervju Dokumentation Arbetsuppgift Autentiskt Simulerat 22

23 KUNSKAPENS VÄRDE Bruksvärde Bytesvärde Egenvärde 23

24 TILLIT TILL BEDÖMNINGAR Legitimitet Legalitet Reliabilitet Validitet 24

25 VALIDITET Prediktiv validitet Förutsäga framgång i individens karriär Pragmatisk validitet Bedömning som förändring av individen (klarar individen studier eller arbete formativ funktion) Innehållsvaliditet Utgör den bedömda kunskapen ett representativt urval av kunskapsinnehåll? Kommunikativ validitet Blir (den förändrade) kunskapen accepterad i sitt sammanhang 25

26 DISKUSSION 26

27 DISKUSSIONSFRÅGOR Vad är ert uppdrag i relation till validering? Vilket fokus/logik har just din myndighet/organisation? När krockar olika logiker hos olika intressenter? När, och hur hamnar den enskilde i kläm mellan olika logiker/system? Hur undviker vi att den enskilde hamnar i kläm mellan olika logiker/system? Vad kan vi göra? Vad behöver ändras i lagstiftning, regleringsbrev etc? 27

28

29 ANDRAGOGIKENS ANTAGANDEN E N L I G T M A L C O L M K N O W L E S

30 BEHOVET AV ATT VETA Vuxna behöver veta varför de behöver lära sig något, innan de lär sig det. Lärarens roll är att hjälpa den vuxne att veta varför denna skall lära sig något. (Knowles, 1989) I den pedagogiska modellen lär man sig det som läraren säger med syfte att bli godkända.

31 DEN VUXNES BILD AV JAGET Vuxna har en egenbild av att vara ansvariga för sina egna beslut och deras liv. Därmed vill de vara självstyrande och uppfattas så av andra. Läraren skall hjälpa den vuxne att gå från en beroendesituation i lärandet till att bli självstyrande. (Knowles, 1975) I den pedagogiska modellen är lärarens syn på eleverna att de har en beroende personlighet, och därmed blir elevernas självbild att de har en beroende personlighet.

32 DEN VUXNES ERFARENHET Vuxna har mer och kvalitativt andra erfarenheter än barn och ungdomar. Det innebär att gruppen vuxna är mer heterogen än grupper i skolan. Detta ställer krav på läraren, samtidigt som bredden av erfarenheterna i gruppen är en bra källa till lärande. (Knowles,1975) Elevens erfarenhet är lite värd som en resurs för lärande. Lärarens erfarenheter och läroböcker är det som räknas.

33 BEREDSKAP FÖR LÄRANDE Vuxna har en beredskap att lära sig sådant som de kan använda för att lösa problem i sin vardag. Innehåller i lärandet bör anpassas till den vuxnes utvecklingsfas. (Knowles, 1975) Eleven har beredskap för sådant lärande som läraren säger att de måste lära sig för att bli godkända.

34 LÄRANDETS INRIKTNING Till skillnad från barn och ungdomars ämnesinriktade lärande (i skolan) är vuxna livsinriktade (probleminriktade). De lär sig sådant de kan använda för att lösa problem i sin vardag. (Knowles, 1975) Eleverna har en ämnescentrerad inriktning på lärandet.

35 VUXNAS MOTIVATION Interna faktorer såsom självförtroende, livskvalité) styr vuxnas motivation till lärande i större utsträckning än externa faktorer såsom högre lön, befordran osv. (Knowles, 1984) Externa aspekter såsom betyg, lärarens bekräftelse osv. motiverar till lärande.

36 MOTIV OCH REKRYTERING TILL STUDIER 36

37 VARFÖR STUDERAR VUXNA? Studier som självförverkligande Studier som försörjning Studier som socialt umgänge Studier som meritering Studier som lärande

38 REKRYTERING AV VUXNA TILL STUDIER Orsaker att inte vilja studera Jag vill bara ha ett jobb Jag kan inte se någon nytta med studier Jag vill inte ha studieskulder Jag kan inte studera, jag har en arbetsskada Jag är för gammal att läsa Jag klarar nog inte av studier Nej, det sägs att det är stressigt och jobbigt

39 REKRYTERING Rekryteringsarbete bör inriktas mot I första hand, skapa motiv för studier I andra hand, undanröja hinder Att undanröja hinder kan vara Ekonomi (studiemedel) Familj (barnomsorg)