Värt att notera. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman:

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR _ professioner Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2013

2 Värt att notera I serien Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu, och som har fått stöd av forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet, som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. Varje nummer i serien behandlar ett av åtta olika teman: didaktik effektstudier grupprocesser individens lärande professioner utbildningshistoria utbildningssystem värdefrågor Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av i rapporten Resultatdialog 2012 som publicerades i samband med konferensen med samma namn. Rapporten går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2013 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning "Jag brukar göra på mitt sätt" om relationen mellan frihet, styrning och kvalité i bedömning av examensarbeten på högskolan med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet som exempel. Låt den rätte komma ut!? om lärarutbildningens och introduktionsperiodens funktioner som grindvakter till läraryrket Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Vad är en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? med forskande lärare Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. "Väg-skäl" - En longitudinell studie av val och ideal i lärares yrkesbanor Barnskötar- och förskollärarutbildningar. En jämförande studie med fokus på utbildning, omsorg, genus, klass och etnicitet i utbildning av personal för verksamheter för yngre barn Jan Carle 1 Per Gerrevall 3 Kerstin Göransson 5 Tomas Kroksmark 7 Annica Löfdahl 8 Ulla Karin Nordänger 10 Eva Reimers 12

4 "Jag brukar göra på mitt sätt" om relationen mellan frihet, styrning och kvalité i bedömning av examensarbeten på högskolan med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet som exempel. Populärvetenskaplig beskrivning: "Jag brukar göra på mitt sätt" om relationen mellan frihet, styrning och kvalité i bedömning av uppsatser på högskolan med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet som exempel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur personer som utsetts till examinatorer argumenterar för bedömningar av uppsatser vid universitet och högskolor. Vidare ska studien försöka belysa om det är så att olika examinatorer tenderar att använda olika kriterier, och att olika hög grad följa instruktionerna och använda de formellt fastställda kriterierna. Materialet som studien bygger på är i första hand de examinationsprotokoll som examinatorer vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet lämnar till studenterna i samband med själva examinationen. Huvudsökande Jan Carle Göteborgs universitet Medsökanden Hans Ekbrand Göteborgs universitet Andreas Gunnarsson Göteborgs universitet Maria Jansson Göteborgs universitet Period Vi har tillgång till drygt sådana protokoll och kan koppla protokollen till ett register med uppgifter om studenternas inriktningar, kön, examinatorns erfarenheter av examinationer, examinatorns akademiska titel, vilken institution examinatorn tillhör och andra variabler. Protokollen kommer att analyseras både kvalitativt, "vad kännetecknar bedömningarna" och kvantitativt, "vilka systematiska samband kan man finna mellan bedömningarnas innehåll och olika variabler". För att få hjälp med att förstå resultaten från den analysen, och även uppslag till nya idéer om hur examinatorerna tänker, kommer vi också att göra gruppintervjuer med examinatorer som ska förklara hur de tänker när de bedömer uppsatser. Tidigare forskning om examinationer har oftast koncentrerats på frågorna om olika bedömare ger samma betyg samt om hur examinationen upplevs av studenterna och examinatorerna. Det finns en del internationell forskning om examinationer som visar att ett antal variabler spelar roll för examinationer: examinatorns akademiska meriter, tidigare erfarenheter av examinationer, och vilken examinationskultur som råder vid examinatorns institution. Det saknas dock forskning i Sverige kring hur examinatorer faktiskt argumenterar för sina betyg, men denna studie som bygger på ett unikt stort sådant källmaterial, kan ge en sådan kunskap. Examinatorn har tidigare haft mycket stor frihet att själv avgöra vad som är viktigt när en uppsats ska bedömas. Under senare år har denna frihet inskränkts genom att 1

5 listor över vilka kriterier som ska bedömas ofta ingår i de formella reglerna för examinationen, bland annat som en del i utbildningsreformen i högskoleväsendet som kallas Bolognaprocessen. Men vilken roll de formella reglerna spelar i praktiken i konkreta examinationer vet man ännu inte. Ju mer examinationen styrs av formella kriterier, desto mindre utrymme finns för examinatorer att tillämpa sin egen erfarenhet och sitt eget omdöme. Det kan också vara så att examinatorerna utformar ett skriftligt omdöme som följer de formella kraven, men först efter att själva bedömningen redan är gjord, på delvis andra grunder än de formella kriterierna. Genom att vi i studien kombinerar olika material, både riktiga examinationsprotokoll och gruppintervjuer med examinatorer kan vi få kunskap om hur examinatorerna förhåller sig till de formella ramarna för examinationerna. Av etiska skäl kommer inga namn, personnummer eller dylikt att ingå i det material som ska analyseras i studien. 2

6 Låt den rätte komma ut!? om lärarutbildningens och introduktionsperiodens funktioner som grindvakter till läraryrket Låt den rätte komma ut!? om lärarutbildningens och introduktionsperiodens funktioner som grindvakter till läraryrket Vem anses vara den rätte att träda igenom grinden ut i läraryrket? För närvarande finns två "grindvakter" som övervakar de passager den prospektive läraren förväntas klara sig igenom för att ta sig ut i yrkeslivet. Det handlar dels om den kompetensprövning som görs under lärarutbildningen dels om den prövning inför utfärdandet av lärarlegitimation som görs under introduktionsperioden. I projektet avser vi undersöka lärarkvalitet så som den kommer till uttryck i "underkännandets praktik", d.v.s. där osäkerhet råder beträffande en prospektiv lärares lämplighet och/eller kvalitet. Syftet är att, mot bakgrund av den omstrukturering som skett inom skolområdet, utveckla kunskap om de procedurer och indikatorer som förkommer vid prövning av lärarkvalitet på de båda institutionerna lärarutbildning och introduktionsperioder samt granska konsekvenserna av det numera delade ansvaret för auktoriseringen av lärare. Den prövning som görs har två syften; dels en summativ funktion som vilar på kravet att man som myndighet är ålagd att utföra kvalitetskontrollen av kommande lärare, dels en formativ funktion som grundas i den pedagogiska intentionen att utbildningen ska stödja studenternas utveckling. Det råder brist på forskning om bedömning av lärares kompetens och om relationen mellan lärarutbildning och yrkesintroduktion, vilket motiverar valet av en explorativ studie med en teorigenererande och flexibel design. Projektet är uppbyggt av tre olika delstudier, vilka inrymmer olika datainsamlings-metoder. 1. Huvudsökande Per Gerrevall LINNÉUNIVERSITETET Medsökanden Henrik Hegender Linnéuniversitetet Joakim Krantz Linnéuniversitetet Per Lindqvist Linnéuniversitetet Susanne Linnér Linnéuniversitetet Ulla Karin Nordänger Linnéuniversitetet Period Översiktsbilder genereras genom surveys, riktade till VFUansvariga vid samtliga svenska lärosäten med lärarutbildning samt till de 150 rektorer som genomgått rektorsutbildningen vid Linnéuniversitetet. Bilderna ska belysa procedurer för kontroll och indikatorer på lärarkvalitet samt förekomsten av kritiska fall och underkännanden. 2. Närbilder genereras genom studier av fall inom respektive institution lärarutbildning och introduktionsperiod, där osäkerhet råder beträffande en blivande lärares lämplighet. Utifrån analys av data kommer sedan typifierade fall vad gäller indikatorer och procedurer att konstrueras och diskuteras som exempel. 3. Vidare görs en jämförande analys. Denna utgörs för det första av en policyanalys av hur lärarkvalitet skrivits fram i statligt formulerade texter, som 3

7 ligger till grund för lärarutbildning och introduktionsperiod. För det andra ställs sedan utifrån det empiriska underlaget underkännandets praktik inom de båda institutionerna mot varandra. Avsikten är då att jämföra hur man inom de olika institutionerna genom etablerandet av procedurer och indikatorer bygger och konstituerar lärarkvalitet. Några olika teoretiska perspektiv väljs för att fördjupa analysen. Ett perspektiv utgörs av en analys av vilka kunskapsformer som bygger lärarkvalitet inom de skilda institutionerna. Här skiljer vi mellan påståendekunskaper, procedurkunskaper och praktiskt omdöme. Ett annat perspektiv utgörs av olika former för studier och bedömning av lärarkvalitet. Här skiljer vi mellan standards- eller kriterierelaterade former och på former som är inriktade på autentiskt handlande i praktiska situationer. Slutligen analyserar vi relationen mellan de båda institutionerna med hjälp av nyinstitutionell teori och begreppet?governance?. Denna analys avser hur det delade ansvaret för styrning och genomförande tar sig uttryck. Den planerade studien ska ses som ett försök att dels tränga djupare in i området lärares yrkeskunnande och hur detta värderas och bedöms, dels studera hur det delade ansvaret som föreligger när det gäller auktoriseringen av lärare tar sig uttryck. Vi tror att den zon som utgörs av?glappet? mellan inträdet i utbildningen och utträdet till yrket behöver ljussättas. Resultat från forskningsprojektet kan bidra till en diskussion kring de båda arenornas funktion som grindvakt. Kunskap behöver också utvecklas kring hur läraryrkets grindvakter bedömer, känner igen och kurerar brist på lärarkvalitet samt vilka faktorer de väger in när beslut om vem som är redo eller inte redo att upptas i lärarskrået tas. På detta sätt kan projektet bidra till att ge underlag för framtida ställningstaganden kring VFU- och introduktionsperiodens utformning och genomförande samt lärarutbildares, mentorers och rektorers formativa och summativa uppdrag. 4

8 Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciallärare och specialpedagoger har viktiga funktioner i skolan eftersom de arbetar med elever som har svårt att nå målen och/eller inte trivs i skolan. Olika antaganden om varför skolproblem uppstår avspeglar sig i de senaste 20 årens inrättande, nedläggande, återinrättande och reviderande av de två yrkesexamina. Det finns dock förvånansvärt lite forskning om dessa yrkesgrupper deras arbete och deras utbildning. Projektets övergripande mål är att skapa kunskap om speciallärares och specialpedagogers utbildning och arbete inom grundskolan. Mer specifikt är projektets mål: 1) att samla in en grundläggande empiri om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning samt 2) utveckla begrepp och teorier som ger både en övergripande och representativ bild av yrkes-gruppernas arbete och utbildning samt om variationen mellan och inom yrkesgrupperna. Huvudsökande Kerstin Göransson Mälardalens Högskola Medsökanden Ann-Carita Evaldsson Uppsala universitet Claes Nilholm Högskolan i Jönköping Lena Almqvist Mälardalens Högskola Period I projektet används enkätstudier, deltagande observation och djupintervjuer. Det består av tre delprojekt: 1) Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen och dess relevans? en enkätundersökning; 2) Speciallärare och specialpedagoger verksamma i skolan? en enkätun-dersökning; 3) Specialpedagoger och speciallärare i vardagen? tolv fallstudier. I den första delstudien är det utbildningen inom specialpedagog och speciallärarprogrammen som är i fokus. Vi är här intresserade av hur specialpedagoger och speciallärare beskriver yrkesutbildningen och dess relevans. Hur innehåll, undervisningsformer och liknande fungerat som förberedelse för kommande arbetsuppgifter är exempel på område som studien belyser. En djupare förståelse för utbildningarna erhålls genom att resultaten relateras till inom vilken/vilka kontext(er) svaranden utövar sin yrkesutbildning som t.ex. habilitering eller skola, inom offent-lig eller privat verksamhet. I den andra delstudien är det arbetet som speciallärare eller specialpedagog som är fokus. Vi är intresserade hur specialpedagoger och speciallärare som är verksamma i grundskolan identifierar och konstruerar sin yrkesroll i beskrivningar. Exempel på områden som delstudien belyser är hur grupperna beskriver sin yrkeskompetens, skolans syn på skolproblem, önskvärda och effektiva sätt att hantera skolproblem och frågor om makt och demokrati i arbetet med skolproblem. Studien belyser också samband mellan specialpedagogisk arbete 5

9 som fokuserar på grupp- och organisationsnivå, respektive på arbete som riktar sig mer direkt till elever och t.ex. skolors salsavärden och kontextuella faktorer som typ av kommun, huvudmannaskap och skolstorlek. Den tredje delstudien fokuserar på hur man de facto konstruerar/gör yrket i vardagen. Utifrån resultat från de två första delstudiernas enkäter väljs sex speciallärare och sex specialpedago-ger ut som belyser variationen i svarsmönstren. Sammanlagt 12 fallstudier genomförs, med djupintervjuer, deltagande observationer, samtal med elever, föräldrar, andra lärare mm i den deltagande speciallärarens/specialpedagogens närhet. Projektet utgör ett exempel på nyskapande grundforskning som fördjupar kunskapen om ut-bildningssystemet. Projektet bedrivs också i anslutning till lärarutbildning. Vidare fokuserar projektet mångfaldsfrågor då utgångspunkten är elever i behov av särskilt stöd. Man kan säga att forskningsområdet till fullo kan etableras i och med den föreliggande studien. Projektet är vidare betydelsefullt genom att det kommer att generera ingående kunskap om specialpedago-gers och speciallärares vardagsarbete vilken på ett tydligt sätt kan relateras till de mer över-gripande mönster som framträder i enkäterna. Projektet kommer att generera mycket betydel-sefull kunskap för förståelsen av ett av skolans viktigaste områden, det vill säga arbetet med elever i problematiska skolsituationer, eftersom specialpedagoger och speciallärare är nyckel-personer i detta arbete. Det tredje delprojektet kan också förväntas generera goda exempel på arbete med elever i svårigheter. 6

10 Vad är en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? med forskande lärare Ökar skolans kvalitet om lärare forskar själva? Genom den nya skollagen, som trädde i full kraft 2011, ställs lärarna och barn- och ungdomsskolan inför en helt ny utmaning. I lagen sägs nämligen att?utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.? Vad detta exakt innebär vet ingen, eftersom lagen är ny och inget liknande krav på lärare och på skolan finns någon annanstans i världen. Forskningen studerar vad som händer i läraryrket och i skolan då vetenskap och forskning integreras i verksamheten. Vad är det för typ av vetenskap som blir skolans, hur kan lärare forska i den egna yrkesvardagen och på vilka sätt kommer det att påverka kvalitetsutvecklingen i yrket och i skolan och kommer det att förbättra elevernas kunskapsprestationer? Huvudsökande Tomas Kroksmark Högskolan för lärande och kommunikation Medsökanden Karin Åberg Högskolan i Jönköping Pia Åman Högskolan i Jönköping Ann-Christine Wennergren Högskolan i Halmstad Period

11 Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. Det planerade projektet handlar om lärarprofessionen i förskolan, de krav på synliggörande som ställs på den svenska förskolan och med detta förändrade villkor för lärarnas arbete och för förskolans pedagogiska verksamhet. Kraven på synliggörandet har sin grund dels i ökad marknadsanpassning av utbildningssystemet, dels i samhällets ökade intresse för yngre barn och deras utbildning. På senare tid har statens intresse för och kontroll av lärarprofessionen och utbildningssystemet ökat. Detta kommer bl.a. till uttryck i den nya lärarutbildningen där lärare - återigen - utbildas mot förskolans specifika verksamhet, i den nya skollagen och en reviderad läroplan där förskollärare har ålagts ett nytt uppdrag, nämligen ansvaret för den systematiska uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten, dessutom i samverkan med barn och föräldrar. Huvudsökande Annica Löfdahl Karlstads universitet Medsökanden Maria Folke-Fichtelius Uppsala universitet Héctor Pérez Prieto Karlstads universitet Period Dokumentation och kvalitetsarbete är i sig inte något nytt i förskollärarprofessionen, men i samband med de krav på synliggörande som följer av såväl den ökade statliga kontrollen som av marknadsanpassningen, får dessa uppgifter nya dimensioner med långgående konsekvenser för förskollärarprofessionen. Projektets syfte är att - via det systematiskt dokumenterade kvalitetsarbetet - studera förskollärarprofessionen i den förskola som synliggörs och formas genom kombinationen av marknadsanpassning och ökad statlig kontroll. Specifika frågeställningar är: Hur hanterar förskollärarna kraven på synliggörande? Hur framställs och framställer sig lärarna i den synliggjorda förskolan? Vilka sidor av förskollärarprofessionen lyfts fram och vilka tystas ner? Vilka förskoleideal visas upp och vilka inte visas upp i förskolans dokumentation? Data består av lokalt producerade texter som ingår i begreppet "systematisk dokumenterat kvalitetsarbete" samt samtal och intervjuer med förskollärare och företrädare för förskolornas huvudman (t.ex. kommunal förskolechef eller styrelseordförande vid enskild förskola), kommunala tjänstemän samt föräldrar. Analyser består av narrativa analyser av det dokumenterade kvalitetsarbetet - vad och hur berättas det om förskolan; om lärarna om barnen och om den pedagogiska verksamheten. Analyser av dessa berättelser ställs i relation till kraven på synliggörande liksom till processer av ökad kontroll och marknadsanpassning av utbildningssystemet. Projektet bygger på 8

12 en syn på utbildningspolicy som något som inte enbart åläggs människor utan som även förorsakar problem som måste lösas i sitt sammanhang. Den synliggjorda förskolan, ständigt öppen för insyn, kontroll och konkurrens tar form i lokala kontext där lärare agerar för att hantera de problem de ställs inför. I detta sammanhang ses performativitet som en styrningsmodell där omdömen, jämförelser och uppvisningar används som incitament för kontroll och förändring. Vidare utgår projektet från teorier om institutionella berättelser vars specifika bidrag är att förstå den lokala kontextens betydelse för hur verksamheter och aktörer framställs. I projektet betraktas texter som produceras av förskolan som institutionella berättelser vars specifika bidrag är att förstå den lokala kontextens betydelse för hur verksamheter och aktörer framställs. I projektet betraktar vi texter som produceras av förskolan som institutionella berättelser avsedda för granskning ovanifrån och utifrån, i vilka lärarna understryker vad förskolan är och borde vara, förhåller sig till nationella och lokala styrdokument, framhåller komparativa fördelar på den lokala marknaden och driver egna projekt. På så vis formar texterna specifika berättelser om lärarprofession, innehåll och arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. I projektet studeras innehåll i det systematiskt dokumenterade kvalitetsarbetet i förskolan. Vidare planeras fältstudier på förskolor, deltagande i möten och arbetsplatsträffar där dokumentationen produceras och diskuteras. Intervjustudier kommer att genomföras med de förskollärare och förskolechefer samt chefer inom kommunal förvaltning som ansvarar för kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå och på huvudmannanivå samt med ett mindre antal föräldrar som kan tänktas utgöra målgrupp för dokumentationen. Projektet förväntas ge ökad kunskap om betydelser av de krav på synliggörande som ställs på offentlig verksamhet generellt samt för att förstå vilka betydelser dessa krav för med sig för lärare och pedagogiska verksamheter. 9

13 "Väg-skäl" - En longitudinell studie av val och ideal i lärares yrkesbanor Hur behåller lärare sitt engagemang och sina ideal i yrket över tid? Vilka väg-skäl ställs lärare inför? Vilka strategier hjälper lärare att stanna kvar i yrket? Genom ett unikt material, bestående av en brevväxling mellan en hel avgångsgrupp lärarstudenter och deras forna lärarutbildare över mer än femton år, och med möjligheten att följa upp denna brevväxling på både individuell och kollektiv nivå, står vi inför möjligheten att följa 87 lärare de första 20 åren efter utbildningen. Två omständigheter gör just denna lärargrupp extra intressant. För det första har det arbetsliv och det utbildningssystem som de 87 f.d. lärarstudenterna verkat i varit under kraftig omvandling och för det andra tillhör de en generation? generation X - vars värderingsmönster och förhållningssätt till arbete tycks skilja sig från tidigare studerade generationer. Frågeställningarna som skickats ut handlar om studenternas förväntningar och förhoppningar inför yrkeslivet, hur deras tjänster kommit att se ut och vilka svårigheter och glädjeämnen lärararbetet bjudit dem. Vi får också veta när? och om - deras yrkesbana tar en ny riktning och deras syn på sitt yrke och sin utbildning under åren som går. Svarsfrekvensen är närmast 100 %. De forna studenterna har, oavsett om de varit sjukskrivna, föräldralediga eller om de slutat jobba som lärare, fortsatt brevväxlingen. Syftet med den föreslagna studien är i första hand att beskriva, förstå och förklara de särskilda förhållanden, attityder och strategier som leder till att vissa av lärarna väljer att stanna kvar i, lämna? eller återvända till - yrket efter närmare 20 år. Avsikten är att ställa resultaten mot tidigare tongivande studier inom området. Vi kommer också att ha möjlighet att relatera undersökningen till lokala studier av tidigare generationers lärare. Huvudsökande Ulla Karin Nordänger LINNÉUNIVERSITETET Medsökanden Ola Agevall Linnéuniversitetet Per Lindqvist Linnéuniversitetet Göran Fransson Högskolan i Gävle Anneli Frelin Högskolan i Gävle Annika Andrae Thelin Myndigheten för skolutveckling Period Finns skillnader i hur lärare från generation X balanserar mellan egna ideal och arbetets faktiska villkor, i hur de upprätthåller, förhandlar och omförhandlar sitt engagemang genom yrkesbanan eller i hur de upplever och förhåller sig till arbetets innehåll? Som teoretisk utgångspunkt används Sjöstrands yrkesvalsteori. Här ses valet av yrke, liksom fortsatt yrkessocialisation, som en dynamisk process med fokus mot valsituationer och bedömningsprocesser. Karriärutveckling beskrivs som en vandring mellan olika sysselsättningar och påtvingade eller frivilliga brytpunkter. I vissa fall leder dessa till, eller föregås av, att individen uppfattar att hon har ett val. Till skillnad från de objektiva brytpunkterna, som här kan handla om byte av skola eller klass, om föräldraledighet eller 10

14 övergång till ett annat yrke, är alltså uppkomsten av en valsituation subjektivt definierad. Det mönster som uppstår under vandringen över brytpunkterna utgör enligt teorin individernas karriärbanor. Ambitionen är att använda metoder där såväl individuella fall som kollektiva mönster görs synliga. För att uppnå detta vill vi genomföra fyra delstudier. För det första kommer vi att, med utgångspunkt i såväl kvantitativa som kvalitativa data, beskriva hela materialet samt identifiera typiska karriärbanor. För det andra vill vi, genom nya datainsamlingar med några av informanterna, levandegöra några sådana banor och sätta dem i ett sammanhang. I den tredje studien riktar vi fokus mot de brytpunkter som ger upphov till, eller föregås av, upplevda val. Brytpunkterna identifieras i det befintliga materialet och nya datainsamlingar i form av enkäter och intervjuer genomförs sedan i avsikt att studera vilka av dem som upplevts innehålla valsituationer. Här vill vi inventera retrospektiva argument för bedömningsprocessen i olika val. Vilka alternativ såg lärarna? Till sist är vi intresserade av dels den grupp av lärarstudenter som redan 1993, i slutet av utbildningen eller tidigt i sin karriär, visar på en hög grad av engagemang och uttalade professionella ideal och dels de som nu? 20 år efteråt? ger uttryck för ett sådant engagemang. Genom nya data vill vi studera vilka omständigheter som bidrar till att idealen vidmakthålls eller uppstår? När släcks och tänds gnistan i läraryrket? Det material vi har fått ärva kan i ljuset av de ovan beskrivna omständigheterna? i spänningsfältet mellan de utmärkande drag som håller samman en lärargeneration och de förändrade villkor som präglar arbetet - ge oss en unik möjlighet att utveckla nya sätt att beskriva och förstå lärares professionella utveckling och karriärbanor. 11

15 Barnskötar- och förskollärarutbildningar. En jämförande studie med fokus på utbildning, omsorg, genus, klass och etnicitet i utbildning av personal för verksamheter för yngre barn Projektet är en jämförande studie av utbildningarna till barnskötare respektive förskollärare, dvs. de yrkesgrupper som arbetar inom barnomsorg/förskola. Genom projektet utvecklas kunskap om hur de två utbildningarna, tillsammans och var för sig, medverkar till konstruktioner av föreställningar om verksamhet för yngre barn, utbildning, genus, klass och etnicitet. Projektets syfte är att synliggöra hur normer om genus, klass, etnicitet, omsorg och utbildning samverkat och varit i opposition till varandra i talet om, och i det faktiska genomförandet av, utbildning av barnskötare och förskollärare. Projektets bidrar med kunskap om vilka olika normer och värden som står på spel och är verksamma i anslutning till samhällets syn på verksamhet för dess yngsta medborgare och de som arbetar där. Det anknyter till tidigare forskning om omsorgsyrken som visat hur dessa kan beskrivas i termer av kamp mellan olika normer och värden om vad en kvinna är och ska vara. Huvudsökande Eva Reimers Linköpings universitet Medsökanden Birgitta Plymoth Linköpings universitet Period Unikt med projektet är att det inte enbart studerar förskollärarutbildningen utan också lyfter fram barnskötarutbildningen, som är ett i det närmaste helt outforskat område. En skillnad jämfört med merparten av tidigare studier om barnomsorg/förskola är att vi kopplar samman normer om genus, klass, etnicitet, omsorg och utbildning. Studien omfattar perioden 1972? 2007 och avser utbildning av barnskötare respektive förskollärare i Norrköping. Startpunkten motiveras av att barnstugeutredningen från 1972 menar att det är förskollärarutbildning och barnskötarutbildning som i första hand kvalificerar för arbete i förskolan. Slutpunkt för studien är dels beslutet om Bologna-anpassning av lärarutbildningen, som innebär att utbildning till lärare för verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem inplaceras på grundnivå och dels förslaget om en reformerad gymnasieskola som presenterades Eftersom vi intresserar oss för genomförandet av utbildningarna har vi valt att studera hur man diskuterat kring implementering av olika reformer och förändringar av utbildningarna på en specifik plats. Valet av plats motiveras av att man i Norrköping under lång tid bedrivit bägge utbildningarna och av att Norrköping som kommun under den valda perioden genomgått stora förändringar. Materialet kommer främst att utgöras av arkivmaterial, dels från 12

16 det förskolehistoriska arkivet vid Norrköpings Stadsmuseum och dels från stadsarkiv, kommunarkiv, landstingsarkiv, samt skolors egna arkiv i tre kommuner. Materialet från det förskolehistoriska arkivet utgör basen för datainsamling för förskollärarutbildning. Material för studiet av barnskötarutbildningen hämtas från olika arkiv, såsom kommunarkiv, landstingsarkiv, samt utbildningsinstitutionernas egna arkiv. I analysen av materialen söks efter hur föreställningar och normer konstrueras, förhandlas och förändras inom ramen för utbildningarna. Centrala frågeställningar är: Vad utbildas man för? Vad tas för givet angående de studerande? Vad kvalificerar för arbete i verksamheter som riktas mot de yngsta? Vilka kompetenser konstrueras som önskvärda hos barnskötare respektive förskollärare? Det handlar dels om att synliggöra dominerande normer, men också om att visa på motstånd, samt på vad som marginaliseras och görs mer eller mindre omöjligt eller otänkbart. Denna analys görs både för de bägge utbildningarna separat och som en jämförande studie med fokus på spänningsfältet omsorg? lärande, synen på barndom, genus, klass, etnicitet och eventuellt andra aspekter som visar sig vara centrala. Det sista steget i studien är att lyfta fram vilka möjligheter och begränsningar de dominerande normerna skapar för respektive yrkeskategori och för verksamheten inom verksamheter riktade till små barn. Resultaten från studien synliggör hur föreställningar om klass, kön, etnicitet, omsorg och utbildning reproduceras i utbildning av dem som ska arbeta i verksamhet för de yngre barnen. Samtidigt har utbildningarna, och verksamheten, erbjudit sammanhang där stereotypa föreställningar om klass och kön kunnat utmanas och överskridas. Detta lyfts också fram. Förutom att bidra med teoretiska redskap för att förstå kvinnodominerande och?klassade? yrken, ger studien underlag för fortsatt utveckling av utbildningen för dem som ska arbeta i barnomsorg/förskola. 13