Bedömning av lärares yrkeskunnande

Transkript

1 Bedömning av lärares yrkeskunnande Viveca Lindberg Redaktörer: Ylva Ståhle & Agneta Bronäs 2 1

2 Utgångspunkt för kapitlet n Bedömning i samband med övergången från lärarutbildning till arbetsliv forskning saknas. n Forskning om bedömning i likartade situationer: Högskolebaserad yrkesutbildning VFU lärarutbildning och andra professionsutbildningar Nationell certifiering av lärare i USA I arbetslivet Redskap för bedömning exemplet portfolio 3 Specifikt för bedömning av nyblivna lärare under deras introduktionsperiod n Kompetensprofil: Mötet med eleven/barnet, Ledarskap, Samverkan Ansvar för lärande och yrkesutveckling n Redan i SFS 2011:37 specificeras dessa vidare 4 2

3 Totalt 97 (lärare) respektive 59 (förskollärare) aspekter som ska bedömas 5 Forskning om högskolebaserad yrkesutbildning n Lindberg (2005) n Bedömning en fråga som uppstår i samband med förändrad undervisning PBL medicinsk & omvårdnadsrelaterade utbildningar Projekt - ingenjörsutbildningar Case ekonomisk utbildning n Salstentor svarar inte mot undervisningen à man prövar nya examinationsformer Vad lär sig studenterna? 6 3

4 Svenska och nordiska resultat n Lindberg & Lindberg-Sand (2009) n Ovanligt med reflektion över vad studenterna lärt sig innehållsligt, vad valet av examinationsformer innebar för vad studenterna gavs möjlighet att visa av sitt kunnande eller vilka eventuella begränsningar examinationsformerna kunde medföra, vad som utgjorde grunder för lärarnas rättning av examinationerna oavsett deras utformning eller vad som krävdes för olika betygsnivåer n Undantag n Lindberg-Sand (2003): traditioner och yrkets krav påverkar utformningen av och valet av nya examinationsformer n Matheos mfl (2004) och Jönsson (2009): skillnad mellan tandläkarstudenter och lärarstudenter med avseende på tilltro till högskolelärares kompetens. 7 VFU n Henrik Hegender (2010) / Lärarutbildning Sverige Dominerande fokus i två-/trepartssamtalen: relationella, emotionella och omhändertagande aspekter av lärararbetet VFU-inslagets betydelse för kursbetyg marginellt, skriftliga examinationer väger tyngre Lärarutbildares bedömning väger tyngre än handledarens n Green Lister & Crisp (2006) / socialarbetare i England Critical incidents / kritiska händelser som utgångspunkt för bedömning av VFU à VAD ska handledningssamtalet handla om? Beskrivning av händelsen Första respons Frågor och dilemman Lärande Resultat 8 4

5 Gesällprov i Norge n Deichman Sørensen mfl (2011) VAD bedöms? Och HUR? Planering (ritning eller skriftlig planering) Genomförande (observation, dokumentation av processen) Resultat (produkt + självvärdering) Av VEM? Examensnämnd bestående av lokala representanter för yrket (arbetsgivare, arbetstagare, ev. lärare) 9 Nationell lärarcertifiering i USA - frivilligt komplement till delstatlig certifiering Sato, Chung Wei & Darling-Hammond (2008): n Portfolio, baserad på arbete i egen skola Elevarbeten Videoavsnitt av klassrumsarbetet (ämneskunnande, ämnesdidaktiskt kunnande) Skriftliga analyser och reflektioner av lektionsplaner, på elevarbeten (bedömning) och videoavsnitten & värdering av läromedel n En serie övningar vid ett lokalt bedömningscentrum 10 5

6 Informell bedömning i arbetslivet n Steinar Kvale 2004 Bedömning i relation till modeller Bedömning i bruk eller av brukare Kollegial bedömning Ökat ansvar à mer komplexa arbetsuppgifter n Lene Tanggaard (2004, 2006) Vem får tillgång till vilka arbetsuppgifter? 11 Redskap för bedömning exemplet portfolio n Norska forskare: bl.a. Olga Dysthe, Line Wittek, Anton Havnes, Kari Smith n Smith & Tillema (2001): Positiva erfarenheter av portfolio i grundutbildningen hur fungerar portfolio inom professionen? De som använder portfolio har introducerats till dem under sin utbildning Stöd för kartläggning av kompetensbehov Dokumentera kompetens Ökad självkännedom Långsiktiga mål för yrkesmässig kompetensutveckling Användningen under utbildningen bidrog till en öppenhet för att diskutera frågor och problem samt att strukturera problem 12 6

7 Smith & Tillema forts. n De som inte använde portfolio Tidsödande & omotiverat (utom om det fanns ett uttryckligt krav, t.ex. grund för utvärdering) Ger ej stöd för kortsiktig kompetensutveckling Inte användbar om fokus ligger på organisationen istället för individen 13 Utmaningar n Ingen vägledning om hur dokumentationen ska gå till för någon av de tre parterna t.ex. vad ska dokumenteras och i vilket syfte? n Det saknas traditioner vems traditioner blir rådande? Vilka föreställningar om och förväntningar på bedömning kommer de tre parterna med till bedömningssituationerna? n Vem genomför bedömningen och med vilken kompetens? n Föreställningar och fördomar genus, klass, etnicitet, handikapp? 14 7

8 Möjligheter? n Vad? och av vem? Kritiska händelser à kräver utvecklingsarbete Portfolio vad ska den innehålla? n Hur ska dessa hanteras i trepartssamtalen? 15 8