LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019

Transkript

1 LLU träff fsk-lärarprogrammet 27 sept 2019 Anne Lindblom Lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet Honorary research fellow vid Charles Darwin University, Australien

2 Uppväxt i Canada Frisör, lokalvårdare, obehörig lärare, reporter NWT Academiska utbildningar: Musikterapeut funktionsinriktad musikterapi, lärare musik/engelska åk 4-9, specialpedagog, magister i specialpedagogik, PhD i ämnet psykologi 2017 Lektor i specialpedagogik (arbetat på kau sedan 2007), meriterad i undervisning och examination i ämnet specialpedagogik, honorary resesarch fellow vid CDU, Australien Forskningsintressen: inkludering, autism, lärarutbildning, urfolk, dekolonisering, musik

3 Kod:

4 Vad är specialpedagogik? Insatser för elever som faller utanför den naturliga variationen i olikheter (Regerings proposition 1988/89) Insatser som sätts in när inte den vanliga pedagogiken räcker till Något extra och annorlunda? God pedagogik som är bra för alla barn? Något positivt? Bidrar till utveckling för individen? Något negativt? Som stämplar, hindrar och segregerar individen? Ser bara svårigheter inte möjligheter? Specialpedagogik i ett livsperspektiv eller som något som bara finns inom förskolan/skolan?

5

6 Från allmänna råden: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. (s8) Samtidigt handlar det också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet(s8) Hur miljön är utformad har betydelse för vilken kunskapsutveckling som är möjlig för barnen i förskolan. Det gäller generellt för alla barn, men kan vara särskilt viktigt för barn med funktionsnedsättningar. (s17)

7 Forts: Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. (s21) Många barn stöter någon gång under sin förskoletid på svårigheter och behöver under en kortare tid någon form av stöd. Andra barn behöver stöd kontinuerligt under hela förskoletiden på grund av sjukdom, sociala förhållanden, funktionsnedsättning eller svårigheter att tillgodogöra sig verksamheten av andra orsaker. (s 22) Barns behov av särskilt stöd i sin utveckling kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet är relaterat till vad som händer i mötet mellanbarnet, personalen och miljön i förskolan. Det betyder till exempel att barn kan behöva stöd i sin utveckling i en miljö, men inte i en annan. (s 22)

8 Forts: Bedömning av vilka insatser som är lämpliga ska alltid göras i samråd med barnets vårdnadshavare. (s22)

9 Centrala begrepp inom specialpedagogik Inkludering-exkludering Integrering-segregering Normalitet-avvikelse Deltagande Makt

10 Svensk förskola ( Från Lutz, 2013) I Sverige finns 98% av alla typer av barn representerade i ordinarie förskolegrupper jämfört med USA vidmillennieskiftet ca 60% (s23) Under 1990 talet gjordes i princip ingen forskning om specialpedagogik i förskolan Idag forskas det mer om specialpedagogik i förskolan. Ev orsak är att fler barn i förskolan utreds och får olika diagnoser. Framförallt är forskningen inriktad på hur urskiljning av barn i behov av särskilt stöd sker. Stödets kvalitativa karraktär är beforskat lite. (s24)

11 Forts Lutz Förskolechefer rapporterar en ökning av andelen barn som bedöms vara i behov av särskilt stöd. Detta gäller mest i storstadsområden. Skolverket anger följande möjliga orsaker: 1. Generella kvaliteten och förutsättningar för verksamheten har försämrats 2. Uppväxtvillkoren har förändrats till det sämre för vissa barn i samhället 3. Läroplanen ställer högre krav på barns individuella utveckling och lärande. Mer observation och kartläggning av barns utveckling vilket leder till att fler barn kategoriseras som i behov av särskilt stöd (s )

12 Bedömning kontra det kompetenta barnet En ökad bedömningskultur i förskolan förstärker en maktrelation, där pedagogens granskning av barnen riskerar att bli kontraproduktiv och motverka barnens delaktighet samt är svårförenlig med betoning på det kompetenta barnet (s54)

13 Claes Nilholm professor i specialpedagogik Tre perspektiv: Det kompensatoriska perspektivet Det kritiska perspektivet Dilemmaperspektivet

14 Kompensatoriska perspektivet Speciella insatser ska kompensera för barnets bristande förmågor Omplacering av dessa barn ger de övriga barnen bättre förutsättningar Problemet finns hos barnet Det blir intressant med diagnoser Barnet ska anpassa sig till förskolan Barnet plockas ut ur gruppen

15 Det kritiska perspektivet Frågor om demokrati och likabehandling ledde till kritik av specialpedagogiska insatser och dess sätt att sortera och utöva makt. Kritik mot att skolan reproducerade social ojämlikhet. OBS förskolan har en tradition av inkludering Forskning visade att specialundervisningen inte gav utlovat resultat Specialundervisning var kostsamt Specialundervisningen stred mot tanken om en skola för alla vilket översatt till förskolans verksamhet strider mot att den ska ta emot alla barn Förskolemiljön i fokus för förändringar vid svårigheter och inte barnet Kritik mot diagnostisering Inkludering specialundervisning inom gruppens ram Barnets rätt till delaktighet och det relativa handikappbegreppet

16 Dilemmaperspektivet Förskolans verksamhet är en arena där olika dilemman kommer till uttryck Ett dilemma går inte att lösa tillfredsställande för alla det finns en motsättning mellan olika krav eller behov T ex man ska ge alla barn liknande erfarenheter och upplevelser men man ska anpassa sig till allas individuella förutsättningar Intresse för hur kategorisering i förskolan går till Praktiknära forskning Etiska och maktfrågor viktigt Inget uttalat rätt eller fel

17 Forskningsprojektet: Barnet i blickfånget - betraktelser av mångfald och variation i förskolans verksamheter Anne Lindblom (projektledare och upphovsmakare till projektet) plus någon lektor samt adjunkter och studenter som medforskare pilotprojekt som utgår ifrån en intervjuuppgift med lokala lärarutbildare i förskolan. Medforskande studenter genomför uppgiften som alla andra men planerar sin intervju tillsammans och en forskare är med vid intervjun och spelar in. Forskarna transkriberar intervjumaterialet Studenterna erbjuds att vara med och analysera samt att skriva en text för till exempel KAPET som är Karlstads universitets tidskrift för forskning. Adjunkter och forskare skriver vetenskaplig text tillsammans

18 Syfte och frågeställningar Syftet med projektet är att forskare och medforskande adjunkter och studenter ska få syn på, och samkonstruera kunskap om, förskollärares föreställningar om specialpedagogik i förskolan. Syftet förtydligas med följande forskningsfrågor: Hur talar förskollärare om mötet med alla barn i förskolans verksamhet? Hur arbetare förskollärare med inkludering i förskolans verksamhet? Vilka perspektiv på specialpedagogik framträder i förskollärarnas narrativ?

19 Kod:

20 VFU-mål med specialpedagogiska mål VFU 2: 9. Reflektera över barns behov av särskilt stöd i planering av verksamheten VFU 3: 9. Under handledning identifiera barns behov av särskilt stöd och i samverkan hantera dessa behov i verksamheten. VFU 4: 9. I samverkan identifiera barns behov av särskilt stöd och vidta relevanta åtgärder i verksamheten.

21 Kod:

22 Frågor att diskutera i grupper Vad är specialpedagogik? Behov av kompetensutveckling om specialpedagogik i förskolan? Hur arbetar vi inkluderande i förskolan? Hur kan vi uppfatta och förstå uppdraget som LLU i förhållande till studentens VFU-mål om barn i behov av särskilt stöd? Vilken kompetensutveckling behövs för att säkerställa att studenter når VFUmålet om barn i behov av särskilt stöd? Vilken typ av forskning om barn i behov av särskilt stöd i förskolan skulle kunna göra mest nytta för ditt praktiska arbete? Maila gärna in synpunkter, tankar och förslag annelind@kau.se