FORSKNING PÅGÅR 2012 PROFESSIONER. Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

Transkript

1 FORSKNING PÅGÅR 2012 PROFESSIONER Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet

2 VÄRT ATT NOTERA Forskning pågår professioner ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning om professioner, som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie Forskning pågår kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, mars 2012 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén

3 Innehållsförteckning Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. Barnskötar- och förskollärarutbildningar. En jämförande studie med fokus på utbildning, omsorg, genus, klass och etnicitet i utbildning av personal för verksamheter för yngre barn *Jag brukar göra på mitt sätt* om relationen mellan frihet, styrning och kvalité i bedömning av examensarbeten på högskolan med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet som exempel. Pedagogik, utbildning och praxis - ett internationellt nätverk Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning *Väg-skäl* - En longitudinell studie av val och ideal i lärares yrkesbanor Annica Löfdahl 1 Eva Reimers 3 Jan Carle 5 Karin Rönnerman 7 Kerstin Göransson 9 Ulla Karin Nordänger 11

4 Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. Synliggörande, dokumentation och en förändrad lärarprofession i förskolan. Det planerade projektet handlar om lärarprofessionen i förskolan, de krav på synliggörande som ställs på den svenska förskolan och med detta förändrade villkor för lärarnas arbete och för förskolans pedagogiska verksamhet. Kraven på synliggörandet har sin grund dels i ökad marknadsanpassning av utbildningssystemet, dels i samhällets ökade intresse för yngre barn och deras utbildning. På senare tid har statens intresse för och kontroll av lärarprofessionen och utbildningssystemet ökat. Detta kommer bl.a. till uttryck i den nya lärarutbildningen där lärare - återigen - utbildas mot förskolans specifika verksamhet, i den nya skollagen och en reviderad läroplan där förskollärare har ålagts ett nytt uppdrag, nämligen ansvaret för den systematiska uppföljningen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten, dessutom i samverkan med barn och föräldrar. Dokumentation och kvalitetsarbete är i sig inte något nytt i förskollärarprofessionen, men i samband med de krav på synliggörande som följer av såväl den ökade statliga kontrollen som av marknadsanpassningen, får dessa uppgifter nya dimensioner med långgående konsekvenser för förskollärarprofessionen. Projektets syfte är att - via det systematiskt dokumenterade kvalitetsarbetet - studera förskollärarprofessionen i den förskola som synliggörs och formas genom kombinationen av marknadsanpassning och ökad statlig kontroll. Specifika frågeställningar är: Hur hanterar förskollärarna kraven på synliggörande? Hur framställs och framställer sig lärarna i den synliggjorda förskolan? Vilka sidor av förskollärarprofessionen lyfts fram och vilka tystas ner? Vilka förskoleideal visas upp och vilka inte visas upp i förskolans dokumentation? Data består av lokalt producerade texter som ingår i begreppet "systematisk dokumenterat kvalitetsarbete" samt samtal och intervjuer med förskollärare och företrädare för förskolornas huvudman (t.ex. kommunal förskolechef eller styrelseordförande vid enskild förskola), kommunala tjänstemän samt föräldrar. Analyser består av narrativa analyser av det dokumenterade kvalitetsarbetet - vad och hur berättas det om förskolan; om lärarna om barnen och om den pedagogiska verksamheten. Analyser av dessa berättelser ställs i relation till kraven på synliggörande liksom till processer av ökad kontroll och marknadsanpassning av utbildningssystemet. Projektet bygger på en syn på utbildningspolicy som något som inte enbart åläggs människor utan som även förorsakar problem som måste lösas i Huvudsökande Annica Löfdahl Karlstads universitet Medsökanden Maria Folke-Fichtelius Uppsala universitet Héctor Pérez Prieto Karlstads universitet Bidragsform Projektbidrag Period

5 sitt sammanhang. Den synliggjorda förskolan, ständigt öppen för insyn, kontroll och konkurrens tar form i lokala kontext där lärare agerar för att hantera de problem de ställs inför. I detta sammanhang ses performativitet som en styrningsmodell där omdömen, jämförelser och uppvisningar används som incitament för kontroll och förändring. Vidare utgår projektet från teorier om institutionella berättelser vars specifika bidrag är att förstå den lokala kontextens betydelse för hur verksamheter och aktörer framställs. I projektet betraktas texter som produceras av förskolan som institutionella berättelser vars specifika bidrag är att förstå den lokala kontextens betydelse för hur verksamheter och aktörer framställs. I projektet betraktar vi texter som produceras av förskolan som institutionella berättelser avsedda för granskning ovanifrån och utifrån, i vilka lärarna understryker vad förskolan är och borde vara, förhåller sig till nationella och lokala styrdokument, framhåller komparativa fördelar på den lokala marknaden och driver egna projekt. På så vis formar texterna specifika berättelser om lärarprofession, innehåll och arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. I projektet studeras innehåll i det systematiskt dokumenterade kvalitetsarbetet i förskolan. Vidare planeras fältstudier på förskolor, deltagande i möten och arbetsplatsträffar där dokumentationen produceras och diskuteras. Intervjustudier kommer att genomföras med de förskollärare och förskolechefer samt chefer inom kommunal förvaltning som ansvarar för kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå och på huvudmannanivå samt med ett mindre antal föräldrar som kan tänktas utgöra målgrupp för dokumentationen. Projektet förväntas ge ökad kunskap om betydelser av de krav på synliggörande som ställs på offentlig verksamhet generellt samt för att förstå vilka betydelser dessa krav för med sig för lärare och pedagogiska verksamheter. 2

6 Barnskötar- och förskollärarutbildningar. En jämförande studie med fokus på utbildning, omsorg, genus, klass och etnicitet i utbildning av personal för verksamheter för yngre barn Projektet är en jämförande studie av utbildningarna till barnskötare respektive förskollärare, dvs. de yrkesgrupper som arbetar inom barnomsorg/förskola. Genom projektet utvecklas kunskap om hur de två utbildningarna, tillsammans och var för sig, medverkar till konstruktioner av föreställningar om verksamhet för yngre barn, utbildning, genus, klass och etnicitet. Projektets syfte är att synliggöra hur normer om genus, klass, etnicitet, omsorg och utbildning samverkat och varit i opposition till varandra i talet om, och i det faktiska genomförandet av, utbildning av barnskötare och förskollärare. Projektets bidrar med kunskap om vilka olika normer och värden som står på spel och är verksamma i anslutning till samhällets syn på verksamhet för dess yngsta medborgare och de som arbetar där. Det anknyter till tidigare forskning om omsorgsyrken som visat hur dessa kan beskrivas i termer av kamp mellan olika normer och värden om vad en kvinna är och ska vara. Unikt med projektet är att det inte enbart studerar förskollärarutbildningen utan också lyfter fram barnskötarutbildningen, som är ett i det närmaste helt outforskat område. En skillnad jämfört med merparten av tidigare studier om barnomsorg/förskola är att vi kopplar samman normer om genus, klass, etnicitet, omsorg och utbildning. Studien omfattar perioden 1972? 2007 och avser utbildning av barnskötare respektive förskollärare i Norrköping. Startpunkten motiveras av att barnstugeutredningen från 1972 menar att det är förskollärarutbildning och barnskötarutbildning som i första hand kvalificerar för arbete i förskolan. Huvudsökande Eva Reimers Linköpings universitet Medsökanden Birgitta Plymoth Linköpings universitet Bidragsform Projektbidrag Period Slutpunkt för studien är dels beslutet om Bologna-anpassning av lärarutbildningen, som innebär att utbildning till lärare för verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem inplaceras på grundnivå och dels förslaget om en reformerad gymnasieskola som presenterades Eftersom vi intresserar oss för genomförandet av utbildningarna har vi valt att studera hur man diskuterat kring implementering av olika reformer och förändringar av utbildningarna på en specifik plats. Valet av plats motiveras av att man i Norrköping under lång tid bedrivit bägge utbildningarna och av att Norrköping som kommun under den valda perioden genomgått stora förändringar. Materialet kommer främst att utgöras av arkivmaterial, dels från det förskolehistoriska arkivet vid Norrköpings Stadsmuseum och dels från stadsarkiv, 3

7 kommunarkiv, landstingsarkiv, samt skolors egna arkiv i tre kommuner. Materialet från det förskolehistoriska arkivet utgör basen för datainsamling för förskollärarutbildning. Material för studiet av barnskötarutbildningen hämtas från olika arkiv, såsom kommunarkiv, landstingsarkiv, samt utbildningsinstitutionernas egna arkiv. I analysen av materialen söks efter hur föreställningar och normer konstrueras, förhandlas och förändras inom ramen för utbildningarna. Centrala frågeställningar är: Vad utbildas man för? Vad tas för givet angående de studerande? Vad kvalificerar för arbete i verksamheter som riktas mot de yngsta? Vilka kompetenser konstrueras som önskvärda hos barnskötare respektive förskollärare? Det handlar dels om att synliggöra dominerande normer, men också om att visa på motstånd, samt på vad som marginaliseras och görs mer eller mindre omöjligt eller otänkbart. Denna analys görs både för de bägge utbildningarna separat och som en jämförande studie med fokus på spänningsfältet omsorg? lärande, synen på barndom, genus, klass, etnicitet och eventuellt andra aspekter som visar sig vara centrala. Det sista steget i studien är att lyfta fram vilka möjligheter och begränsningar de dominerande normerna skapar för respektive yrkeskategori och för verksamheten inom verksamheter riktade till små barn. Resultaten från studien synliggör hur föreställningar om klass, kön, etnicitet, omsorg och utbildning reproduceras i utbildning av dem som ska arbeta i verksamhet för de yngre barnen. Samtidigt har utbildningarna, och verksamheten, erbjudit sammanhang där stereotypa föreställningar om klass och kön kunnat utmanas och överskridas. Detta lyfts också fram. Förutom att bidra med teoretiska redskap för att förstå kvinnodominerande och?klassade? yrken, ger studien underlag för fortsatt utveckling av utbildningen för dem som ska arbeta i barnomsorg/förskola. 4

8 *Jag brukar göra på mitt sätt* om relationen mellan frihet, styrning och kvalité i bedömning av examensarbeten på högskolan med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet som exempel. Populärvetenskaplig beskrivning: "Jag brukar göra på mitt sätt" om relationen mellan frihet, styrning och kvalité i bedömning av uppsatser på högskolan med lärarutbildningen vid Göteborgs universitet som exempel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur personer som utsetts till examinatorer argumenterar för bedömningar av uppsatser vid universitet och högskolor. Vidare ska studien försöka belysa om det är så att olika examinatorer tenderar att använda olika kriterier, och att olika hög grad följa instruktionerna och använda de formellt fastställda kriterierna. Materialet som studien bygger på är i första hand de examinationsprotokoll som examinatorer vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet lämnar till studenterna i samband med själva examinationen. Vi har tillgång till drygt sådana protokoll och kan koppla protokollen till ett register med uppgifter om studenternas inriktningar, kön, examinatorns erfarenheter av examinationer, examinatorns akademiska titel, vilken institution examinatorn tillhör och andra variabler. Protokollen kommer att analyseras både kvalitativt, "vad kännetecknar bedömningarna" och kvantitativt, "vilka systematiska samband kan man finna mellan bedömningarnas innehåll och olika variabler". För att få hjälp med att förstå resultaten från den analysen, och även uppslag till nya idéer om hur examinatorerna tänker, kommer vi också att göra gruppintervjuer med examinatorer som ska förklara hur de tänker när de bedömer uppsatser. Huvudsökande Jan Carle Göteborgs universitet Medsökanden Hans Ekbrand Göteborgs universitet Andreas Gunnarsson Göteborgs universitet Maria Jansson Göteborgs universitet Bidragsform Projektbidrag Period Tidigare forskning om examinationer har oftast koncentrerats på frågorna om olika bedömare ger samma betyg samt om hur examinationen upplevs av studenterna och examinatorerna. Det finns en del internationell forskning om examinationer som visar att ett antal variabler spelar roll för examinationer: examinatorns akademiska meriter, tidigare erfarenheter av examinationer, och vilken examinationskultur som råder vid examinatorns institution. Det saknas dock forskning i Sverige kring hur examinatorer faktiskt argumenterar för sina betyg, men denna studie som bygger på ett unikt stort sådant källmaterial, kan ge en sådan kunskap. 5

9 Examinatorn har tidigare haft mycket stor frihet att själv avgöra vad som är viktigt när en uppsats ska bedömas. Under senare år har denna frihet inskränkts genom att listor över vilka kriterier som ska bedömas ofta ingår i de formella reglerna för examinationen, bland annat som en del i utbildningsreformen i högskoleväsendet som kallas Bolognaprocessen. Men vilken roll de formella reglerna spelar i praktiken i konkreta examinationer vet man ännu inte. Ju mer examinationen styrs av formella kriterier, desto mindre utrymme finns för examinatorer att tillämpa sin egen erfarenhet och sitt eget omdöme. Det kan också vara så att examinatorerna utformar ett skriftligt omdöme som följer de formella kraven, men först efter att själva bedömningen redan är gjord, på delvis andra grunder än de formella kriterierna. Genom att vi i studien kombinerar olika material, både riktiga examinationsprotokoll och gruppintervjuer med examinatorer kan vi få kunskap om hur examinatorerna förhåller sig till de formella ramarna för examinationerna. Av etiska skäl kommer inga namn, personnummer eller dylikt att ingå i det material som ska analyseras i studien. 6

10 Pedagogik, utbildning och praxis - ett internationellt nätverk Ansökan avser medel för att etablera ett internationellt nätverk mellan forskargrupper vid Göteborgs och Stockholms unviersitet i Sverige, universitetet i Tromsø, Norge, Åbo akademi i Vasa, Finland Utrecht University of Applied Sciencis, Holland och Charles Sturt University, campus Wagga Wagg i Australien. Nätverket har en historia genom att de samarbetat kring ett gemensamt projekt där de jämfört olikheter avseende förutsättningar för skolan i samtiden. Projektet har genererat en serie av fyra böcker där en femte är långt framskriven. I den femte boken kommer olika traditioner (anglosaxiska och kontinentala) att lyftas fram, där den nordiska bildningen kommer att få en framträdande plats. Delar av gruppen har också varit redaktörer för ett nummer (2010/1) av tidskriften Pedagogy, Education & Society. Genom att formera ett internationellt nätverk är syftet att utifrån de erfarenheter som gjorts bygga vidare kring ett program av tvärnationella parallella studier inom huvudsakligen fyra områden: Ledarskap och Lärande; Utbildning för alla; Aktionsforskning; Bildning och utbildning. En tanke bakom de tvär-nationella studierna är att de genererar förståelse för hur den egna traditionen inverkar på vad som sker i den egna kontexten. Tanken är här också att studierna ska diskuteras gemensamt och bilda underlag för presentation på konferenser liksom publikationer där forskarnas specialintresse fokuseras i olika samarbeten. Utöver egna studier kommer nätverket att fortsätta organisera forskarkurser för doktorander från de egna universiteten men också att bjuda in doktorander från andra universitet. Huvudsökande Karin Rönnerman Göteborgs universitet Medsökanden Matts Mattsson Stockholms universitet Petri Salo Åbo Akademi Petra Ponte Utrecht University of Applied Sciences Eli Moksnes Furu Universitetet i Tromsø Stephen Kemmis Charles Sturt University, Australien Bidragsform Nätverk Period Det är idag viktigt att få en större förståelse för utbildningspraktiken. De globala strömningar som översköljer praktiken har en snäv inriktning på testning av elevers prestationer och lägger en påtaglig press på lärare, skolor och skolsystem för att förbättra elevers resultat. Motsvarande uppmärksamhet har inte getts forskning som riktas mot hur kunskap kan utvecklas kring elevens lärande i en social praktik, i en undervisningspraktik eller hur lärares professionella utveckling ses som praktik och ledarskapet som en annan praktik. Inte heller ges prioritet till forskning som har som syfte att undersöka hur de olika nämnda praktikerna formar och är invävda i varandra. Forskarna i nätverket har studerat hur dessa sociala formationer är förbundna med varandra i de nordiska länderna i Holland och i Australien. Genom att använda Schatzkis syn på praktiken som ett 7

11 sammanhang av handlingar i det sociala rummet, har forskarna börjat utveckla en syn på praktiken förstådd i termer av praktikarkitektur. Praktikarkitekturer förstås som kulturelldiskursiva, socio-politiska och materiell-ekononomiska ordningar, som skapar såväl möjligheter som hinder för praktiken (jmf Schatzki, 2002). Utvecklandet av praktik arkitekturbegreppet avser att upprätta ett skifte från Wengers (1998) mer individualistiska begrepp om learning architectures till ett bredare perspektiv av system och organisation som fungerar som förutsättning, dvs något som föregår (prefigure), praktiken och praktikernas handlande. I teorin om praktikarkitektur studeras praktiken som praxis, dvs moraliska och etiska aspekter lyfts fram. Med hjälp av de analytiska begreppen sayings, doings och relatings riktas intresset mot den betydelse som just dessa mänskliga ordningar har för vilka handlingar som kommer till stånd. Förutom de parallella studierna är syftet också att i nätverket utveckla praktikarkitekturbegreppet som en del av en övergripande teori om ecologies of practices för en förståelse av förändring och utveckling när utgångspunkt tas i praktiken och vad som där sker. Studier av det slag som skisseras att genomföras i nätverket har stor relevans för utbildningsvetenskap då det kastar ett ljus över hur lärares professionella utveckling och skolans ledarskap är invävda i varandra och hur det formar förutsättningar för elevers och barns lärande. Nätverket har också stor relevans för de doktorander som ingår då de i ett tidigt skede kommer i kontakt med internationella forskare, kontakter som är av vikt för den kommande karriären. 8

12 Speciella yrken? - ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciella yrken? Ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Speciallärare och specialpedagoger har viktiga funktioner i skolan eftersom de arbetar med elever som har svårt att nå målen och/eller inte trivs i skolan. Olika antaganden om varför skolproblem uppstår avspeglar sig i de senaste 20 årens inrättande, nedläggande, återinrättande och reviderande av de två yrkesexamina. Det finns dock förvånansvärt lite forskning om dessa yrkesgrupper deras arbete och deras utbildning. Projektets övergripande mål är att skapa kunskap om speciallärares och specialpedagogers ut-bildning och arbete inom grundskolan. Mer specifikt är projektets mål: 1) att samla in en grundläggande empiri om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning samt 2) utveckla begrepp och teorier som ger både en övergripande och representativ bild av yrkes-gruppernas arbete och utbildning samt om variationen mellan och inom yrkesgrupperna. Huvudsökande Kerstin Göransson Mälardalens Högskola Medsökanden Ann-Carita Evaldsson Uppsala universitet Claes Nilholm Högskolan i Jönköping Lena Almqvist Mälardalens Högskola Bidragsform Projektbidrag Period I projektet används enkätstudier, deltagande observation och djupintervjuer. Det består av tre delprojekt: 1) Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen och dess relevans? en enkätundersökning; 2) Speciallärare och specialpedagoger verksamma i skolan? en enkätun-dersökning; 3) Specialpedagoger och speciallärare i vardagen? tolv fallstudier. I den första delstudien är det utbildningen inom specialpedagog och speciallärarprogrammen som är i fokus. Vi är här intresserade av hur specialpedagoger och speciallärare beskriver yrkesutbildningen och dess relevans. Hur innehåll, undervisningsformer och liknande fungerat som förberedelse för kommande arbetsuppgifter är exempel på område som studien belyser. En djupare förståelse för utbildningarna erhålls genom att resultaten relateras till inom vilken/vilka kontext(er) svaranden utövar sin yrkesutbildning som t.ex. habilitering eller skola, inom offent-lig eller privat verksamhet. I den andra delstudien är det arbetet som speciallärare eller specialpedagog som är fokus. Vi är intresserade hur specialpedagoger och speciallärare som är verksamma i grundskolan identifierar och konstruerar sin yrkesroll i beskrivningar. Exempel på områden som delstudien belyser är hur grupperna beskriver sin yrkeskompetens, skolans syn på 9

13 skolproblem, önskvärda och effektiva sätt att hantera skolproblem och frågor om makt och demokrati i arbetet med skolproblem. Studien belyser också samband mellan specialpedagogisk arbete som fokuserar på grupp- och organisationsnivå, respektive på arbete som riktar sig mer direkt till elever och t.ex. skolors salsavärden och kontextuella faktorer som typ av kommun, huvudmannaskap och skolstorlek. Den tredje delstudien fokuserar på hur man de facto konstruerar/gör yrket i vardagen. Utifrån resultat från de två första delstudiernas enkäter väljs sex speciallärare och sex specialpedago-ger ut som belyser variationen i svarsmönstren. Sammanlagt 12 fallstudier genomförs, med djupintervjuer, deltagande observationer, samtal med elever, föräldrar, andra lärare mm i den deltagande speciallärarens/specialpedagogens närhet. Projektet utgör ett exempel på nyskapande grundforskning som fördjupar kunskapen om ut-bildningssystemet. Projektet bedrivs också i anslutning till lärarutbildning. Vidare fokuserar projektet mångfaldsfrågor då utgångspunkten är elever i behov av särskilt stöd. Man kan säga att forskningsområdet till fullo kan etableras i och med den föreliggande studien. Projektet är vidare betydelsefullt genom att det kommer att generera ingående kunskap om specialpedago-gers och speciallärares vardagsarbete vilken på ett tydligt sätt kan relateras till de mer över-gripande mönster som framträder i enkäterna. Projektet kommer att generera mycket betydel-sefull kunskap för förståelsen av ett av skolans viktigaste områden, det vill säga arbetet med elever i problematiska skolsituationer, eftersom specialpedagoger och speciallärare är nyckel-personer i detta arbete. Det tredje delprojektet kan också förväntas generera goda exempel på arbete med elever i svårigheter. 10

14 *Väg-skäl* - En longitudinell studie av val och ideal i lärares yrkesbanor Hur behåller lärare sitt engagemang och sina ideal i yrket över tid? Vilka väg-skäl ställs lärare inför? Vilka strategier hjälper lärare att stanna kvar i yrket? Genom ett unikt material, bestående av en brevväxling mellan en hel avgångsgrupp lärarstudenter och deras forna lärarutbildare över mer än femton år, och med möjligheten att följa upp denna brevväxling på både individuell och kollektiv nivå, står vi inför möjligheten att följa 87 lärare de första 20 åren efter utbildningen. Två omständigheter gör just denna lärargrupp extra intressant. För det första har det arbetsliv och det utbildningssystem som de 87 f.d. lärarstudenterna verkat i varit under kraftig omvandling och för det andra tillhör de en generation? generation X - vars värderingsmönster och förhållningssätt till arbete tycks skilja sig från tidigare studerade generationer. Frågeställningarna som skickats ut handlar om studenternas förväntningar och förhoppningar inför yrkeslivet, hur deras tjänster kommit att se ut och vilka svårigheter och glädjeämnen lärararbetet bjudit dem. Vi får också veta när? och om - deras yrkesbana tar en ny riktning och deras syn på sitt yrke och sin utbildning under åren som går. Svarsfrekvensen är närmast 100 %. De forna studenterna har, oavsett om de varit sjukskrivna, föräldralediga eller om de slutat jobba som lärare, fortsatt brevväxlingen. Huvudsökande Ulla Karin Nordänger LINNÉUNIVERSITETET Medsökanden Ola Agevall Linnéuniversitetet Per Lindqvist Linnéuniversitetet Göran Fransson Högskolan i Gävle Anneli Frelin Högskolan i Gävle Annika Andrae Thelin Myndigheten för skolutveckling Bidragsform Projektbidrag Period Syftet med den föreslagna studien är i första hand att beskriva, förstå och förklara de särskilda förhållanden, attityder och strategier som leder till att vissa av lärarna väljer att stanna kvar i, lämna? eller återvända till - yrket efter närmare 20 år. Avsikten är att ställa resultaten mot tidigare tongivande studier inom området. Vi kommer också att ha möjlighet att relatera undersökningen till lokala studier av tidigare generationers lärare. Finns skillnader i hur lärare från generation X balanserar mellan egna ideal och arbetets faktiska villkor, i hur de upprätthåller, förhandlar och omförhandlar sitt engagemang genom yrkesbanan eller i hur de upplever och förhåller sig till arbetets innehåll? Som teoretisk utgångspunkt används Sjöstrands yrkesvalsteori. Här ses valet av yrke, liksom fortsatt yrkessocialisation, som en dynamisk process med fokus mot valsituationer och bedömningsprocesser. Karriärutveckling beskrivs som en vandring mellan olika sysselsättningar och påtvingade eller frivilliga brytpunkter. I vissa fall leder dessa till, eller föregås av, att individen uppfattar att hon har ett val. Till skillnad från de objektiva brytpunkterna, som här kan handla om byte av skola eller klass, om föräldraledighet eller 11

15 övergång till ett annat yrke, är alltså uppkomsten av en valsituation subjektivt definierad. Det mönster som uppstår under vandringen över brytpunkterna utgör enligt teorin individernas karriärbanor. Ambitionen är att använda metoder där såväl individuella fall som kollektiva mönster görs synliga. För att uppnå detta vill vi genomföra fyra delstudier. För det första kommer vi att, med utgångspunkt i såväl kvantitativa som kvalitativa data, beskriva hela materialet samt identifiera typiska karriärbanor. För det andra vill vi, genom nya datainsamlingar med några av informanterna, levandegöra några sådana banor och sätta dem i ett sammanhang. I den tredje studien riktar vi fokus mot de brytpunkter som ger upphov till, eller föregås av, upplevda val. Brytpunkterna identifieras i det befintliga materialet och nya datainsamlingar i form av enkäter och intervjuer genomförs sedan i avsikt att studera vilka av dem som upplevts innehålla valsituationer. Här vill vi inventera retrospektiva argument för bedömningsprocessen i olika val. Vilka alternativ såg lärarna? Till sist är vi intresserade av dels den grupp av lärarstudenter som redan 1993, i slutet av utbildningen eller tidigt i sin karriär, visar på en hög grad av engagemang och uttalade professionella ideal och dels de som nu? 20 år efteråt? ger uttryck för ett sådant engagemang. Genom nya data vill vi studera vilka omständigheter som bidrar till att idealen vidmakthålls eller uppstår? När släcks och tänds gnistan i läraryrket? Det material vi har fått ärva kan i ljuset av de ovan beskrivna omständigheterna? i spänningsfältet mellan de utmärkande drag som håller samman en lärargeneration och de förändrade villkor som präglar arbetet - ge oss en unik möjlighet att utveckla nya sätt att beskriva och förstå lärares professionella utveckling och karriärbanor. 12