ACTIVE HEALTHY KIDS SVERIGE En sammanställning av barn och ungdomars fysiska aktivitet

Transkript

1 ACTIVE HEALTHY KIDS SVERIGE 2016 En sammanställning av barn och ungdomars fysiska aktivitet

2 Active Healthy Kids Sverige 2016 En sammanställning av barn och ungdomars fysiska aktivitet Författare och arbetsgrupp: Christine Delisle Nyström Bettina Ehrenblad Hanna Eneroth Ulf Eriksson Marita Friberg Maria Hagströmer Christel Larsson Anna Karin Lindroos Marie Löf John Reilly Doktorand, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet Nutritionist, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet Med. Dr, Livsmedelsverket Med. Dr, Trafikkonsult, Trivector Traffic Med. Dr, Folkhälsomyndigheten Docent, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet Professor, Institutionen för kost och idrottsvetenskap, Göteborgs Universitet Med. Dr, Livsmedelsverket Docent och ledare för arbetsgruppen, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet Professor och mentor för arbetsgruppen, School of Psychological Sciences and Health, University of Strathclyde, Glasgow, Omslagsbild: Layout: Kontaktinformation: Jeppe D Larsen Christina Alexandrou Marie Löf, marie.lof@ki.se

3 Bakgrund De Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) innehåller riktlinjer för både barn och vuxna gällande kostens sammansättning och rekommenderat intag för näringsämnen, men även för fysisk aktivitet. 1 I NNR, baserat på WHOs riktlinjer, rekommenderas barn och tonåringar minst 60 minuters medel- till högintensiv fysisk aktivitet per dag. 1,2 Vidare betonas att stillasittande bör minskas, även om ingen specfik rekommendation anges. Runt om i världen har antalet barn med övervikt och fetma ökat sedan 1970-talet 3, och Sverige är inget undantag. Även om det publicerats en del svenska rapporter som tyder på att förekomsten håller på att plana ut eller stabiliseras 4,5, har antalet barn med övervikt ändå fördubblats under de senaste 30 åren. 6 Denna utveckling har flera orsaker, där ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet spelar stor roll. Under våren 2014 publicerades den första globala sammanställningen på barn och ungdomars fysiska aktivitet inom nätverket Active Healthy Kids Global Alliance (AHKGA). 7 I sammanställningen ingick resultat från 15 länder. Resultaten har visat sig vara betydelsefulla för beslutsfattare, forskare och andra aktörer i samhället, för att identifiera problemområden för att kunna främja en hälsosam livsstil bland barn och ungdomar. 7 I slutet av 2016 publicerades den andra globala sammanställningen. Nätverket hade vuxit till 38 länder, inklusive Sverige. 8 Den svenska arbetsgruppen för Active Healthy Kids etablerades 2015, i syfte att granska och sammanställa den senaste tillgängliga litteraturen om svenska barn och ungdomars fysiska aktivitet, samt betygsätta följande 11 indikatorer för en hälsosam livsstil: total fysisk aktivitet stillasittande beteende organiserad idrott aktiv transport skola samhälle och den fysiska miljön nationella strategier och investeringar aktiv lek familj och vänner/jämnåriga kost övervikt & fetma

4 Betygssystem Var och en av de 11 indikatorerna tilldelades ett betyg (A-F) som representerade hur stor andel av kriteriet som uppfylldes. Om det inte fanns något underlag, alternativt att uppgifterna för en indikator var otillräckliga, sattes betyget INC (otillräckligt underlag). Ett plus- (+) eller minustecken (-) lades till då en indikator inte tydligt låg inom intervallet för ett specifikt betyg. A: % B: 61-80% C: 41-60% D: 21-40% F: 0-20% INC: Otillräckligt underlag

5 Total fysisk aktivitet D Eftersom det fanns tydliga åldersrelaterade skillnader i antal barn och ungdomar som nått målet på 60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag, skapades tre åldersgrupper, där ett separat betyg tilldelades respektive åldersgrupp. Hos förskolebarn nådde 12% av flickorna och 22% av pojkarna rekommendationen på 60 minuters daglig måttlig till intensiv fysisk aktivitet, vid mätning med accelerometrar 9 (rörelsemätare). Motsvarande siffror var 43% för pojkar och 18% för flickor i 8-9 års ålder.9 Då 11-åringar fick självrapportera sin fysiska aktivitet, nådde 13% av flickorna och 21% av pojkarna samma rekommendation.10 Omkring 1015% av åringar nådde rekommendationen vid självrapportering.10 Några äldre studier använde sig av lägre gränsvärden (rörelsemätare) för måttlig och intensiv fysisk aktivitet vilket sannolikt gjorde att % av 8-11 åringarna nådde rekommendationen Åldersspecifika betyg: 2-5 år: D 6-11 år: C år: F

6 Stillasittande beteende C I likhet med total fysisk aktivitet observerades även här skillnader mellan åldersgrupperna. Ett separat betyg tilldelades därför återigen varje grupp. Då Sveriges rekommendation är att begränsa stillasittande utan specifik tidsangivelse tillämpades den kanadensiska rekommendationen, motsvarande högst två timmars skärmtid per dag (ej skolarbete) för barn i åldrarna 5-17 år 9, och högst en timmes skärmtid per dag för barn i åldrarna 2-4 år 9, i bedömningen av denna indikator. Underlaget består bara av självrapporterad skärmtid. Mellan 33% och 40% av förskolebarnen hade mindre än en timmes skärmtid per dag (TV, DVD och dataspel). 9 Bland barn i skolåldern hade 47% av pojkarna och 71% av flickorna mindre än två timmars skärmtid per dag. 9 Enligt HBSC undersökningens (Health Behaviour in School-aged Children) svenska rapport från 2013/ hade ca 62% av ungdomarna, i åldrarna år, mindre än två timmars skärmtid per dag. Med andra ord hade en stor andel av barnen i alla åldersgrupper alldeles för mycket skärmtid. Ålderspecifika betyg: 2-5 år: D 6-11 år: C år: C

7 Organiserad idrott På grund av otillräckligt underlag inom detta område, inkluderades endast barn och ungdomar i åldrarna år. Enligt HBSC undersökningen10 deltog ca 75% av ungdomarna i åldern år i organiserad idrott, minst två gånger per vecka. Av dessa 75% stod 11-åriga pojkar för den högsta andelen (82%), medan lägst antal deltagande (70%) rapporterats av 15-åriga flickor. B+

8 Aktiv transport Bland barn och ungdomar i åldrarna 6 till 15 år, använde sig ca 48% av aktiv transport till och från skolan under vintermånaderna, och 58% under sommarmånaderna. 14 Fler barn promenerade under vintern (november till mars) jämfört med under sommaren (april till oktober) medan fler cyklade under sommaren jämfört med under vintern. 14 C+

9 Skola Skollagen15 omfattar förskole-, grundskole-, och fritidsverksamhet och betonar vikten av att främja en hälsosam livsstil bland barn och ungdomar. I Sverige är idrott och hälsa på schemat obligatoriskt, både i grund- och gymnasieskolan (minst 90 minuter respektive 115 minuter i veckan).16 Dessutom är hem- och konsumentkunskap obligatoriskt för alla barn i grundskolan.16 Skolan måste erbjuda alla elever en näringsriktig lunch varje dag under de obligatoriska nio skolåren, utan kostnad. 1 6 Gratis skollunch blev obligatoriskt för alla kommuner 1997, men har funnits i Sverige sedan C+

10 Samhälle och den fysiska miljön En stor andel svenska barn och ungdomar känner sig trygga i sitt grannskap. Omkring 98% av 10 till 18- åringar uppger att de känner sig trygga utomhus i området där de bor under dagtid och 88% känner sig trygga på kvällen. 17 Avståndet mellan hemmet och skolan är inom gång- eller cykelavstånd för de flesta barn. I Sverige har så många som 59% av skolbarnen ett avstånd på mindre än 2 km till skolan. Denna andel har varit relativt konstant sedan Trafiksäkerheten längs med barns skolvägar är ett område där förbättringar kan göras, då endast 51% av föräldrarna upplever att barnens väg till skolan är säker. 14 Förutom detta har alla svenska kommuner en översiktsplan för en mer långsiktig stadsplanering, och 29% uppger att de även har hållbara trafikstrategier för att i framtiden kunna utforma säkrare miljöer för gång och cykling. 18 Slutligen har mellan 94% och 100% av barnen som bor i tätorter (med minst invånare), i åldrarna 0-15 år, tillgång till grönområde inom ett avstånd på 300 meter från sitt hem. 19 B

11 Nationella strategier och investeringar Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor är två av elva målområden i den nationella folkhälsopolitiken. Nationella policydokument har långsiktiga strategier där ansvaret förstärks genom samarbeten mellan olika sektorer i samhället. 20 Ett exempel är strategiska planer och riktlinjer från Svenska Idrottsförbundet, "Idrott hela livet" 21 och "Idrott vill" 22, samt ytterligare en strategisk plan för samarbete mellan Idrottsförbundet och skolor, i syfte att främja idrott i skolan. 23 Vidare har även de myndigheter som ansvarar för transport och stadsplanering, riktlinjer för fysisk aktivitet och aktiv transport. Slutligen finns lagen om "Allemansrätten". Denna gör det möjligt för alla att röra sig fritt i skog och mark B och är en del av den svenska grundlagen sedan

12 Aktiv lek INC Familjer & vänner/ jämnåriga INC INC För närvarande finns inte tillräckligt med underlag för dessa två indikatorer, varvid de tilldelades betyget INC (Otillräckligt)..

13 Kost C- För att få en överblick över både hälsosamma och ohälsosamma matvanor delades denna indikator upp i de tre kategorierna Frukt & Grönsaker, Fisk och Sockersötade drycker. Frukt och grönsaker gavs betyget F, då färre än 20% av svenska fyraåringar konsumerade det rekommenderade intaget på 400 g frukt och grönsaker per dag. 25 Vidare tyder resultaten från NFFQ 26 (Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight) och HBSC 10 undersökningen på att endast en liten andel barn når rekommendationen på 500 g frukt och grönsaker per dag för barn över 10 år. I frågan om fiskkonsumption åt endast 43% av barnen fisk, till lunch eller middag, två gånger i veckan. 26 Vid jämförelse av resultat från Riksmaten och NFFQ 26 (2011) fann man vissa indikationer för att konsumtionen av sockersötade drycker har minskat. Dock drogs slutsatsen i NFFQ rapporten att ca 50% av barnen överskrider rekommendationen på ett maxintag av tio energiprocent tillsatt socker. Detta baserades på frågor om konsumption av sockersötade drycker och godis 26. Ett medelbetyg på C- tilldelades därför indikatorn Kost. Specifika betyg: Frukt & Grönsaker: F Fisk: C Sockersötade drycker: C

14 Övervikt och fetma Förekomsten av övervikt och fetma bland svenska 4-åringar är mellan %. 27, 28 I en nyligen genomförd studie på 8- och 12-åriga barn, fann man att 12% av pojkarna och 11% av flickorna vid 8-års ålder hade övervikt eller fetma. Bland 12-åringarna hade 16% av pojkarna och 13% av flickorna övervikt eller fetma. 29 Enligt HBSC undersökningens internationella rapport 30 från 2013/2014 var förekomsten av övervikt och fetma, 11% bland 11-åringar, 13% bland 13-åringar och 16% bland 15-åringar. Även om vissa studier visar på en utplanande eller minskad förekomst av övervikt och fetma bland barn och ungdomar, är förekomsten fortfarande för hög. 29 D

15 Kommentarer Trots att betygen för de 11 indikatorerna baserades på aktuell vetenskaplig litteratur och annan relevant information, fanns flera begränsningar i denna rapport. Exempelvis baseras underlaget både på självrapporterade och objektiva data. Ett flertal svenska studier på fysisk aktivitet och stillasittande beteende uteslöts från denna rapport då de endast rapporterade genomsnittlig tid för olika aktiviteter och inte huruvida barnen uppfyllde rekommendationerna eller inte. På grund av snäva tidsramar för den internationella sammanställningen fanns heller inte möjlighet att kontakta alla enskilda forskargrupper för att ta reda på mer information. Detta kommer däremot att vara möjligt för framtida aktivitetsrapporter. Förslag på framtida forskning och åtgärder I Sverige bör användningen av mer objektiva mätmetoder, såsom exempelvis rörelsemätare, öka vid datainsamling på nationell nivå. I frågan om aktiv transport och den fysiska miljön, kan samarbete mellan hälso- och stadsplaneringssektorn vara ett värdefullt sätt att förbättra miljön för att öka den fysiska aktiviteten. Det finns även ett behov av mer nationell data om vilken effekt stödjande miljöer har på barns lek, rekreation och aktiva transporter. Det finns ett flertal policyer och riktlinjer inom aktiv transport, men det krävs ytterligare insatser för att implementera och utvärdera dessa. Även inom skolan är det viktigt att ytterligare utvärdera om riktlinjerna för fysisk aktivitet verkligen fullföljs. En tydligare rekommendation för skärmtid och annat stillasittande beteende skulle vara till stor hjälp för att på ett bättre sätt kunna bedöma svenska barns fysiska inaktivitet. Slutligen tillhör de två indikatorerna aktiv lek och familj och vänner/ jämnåriga områden där luckor inom forskningen identifierats.

16 Slutsats Generellt sett hade alla undersökta åldersgrupper för lite total fysisk aktivitet och för mycket stillasittande beteende. Betygen bör dock tolkas med försiktighet då endast ett fåtal studier med rörelsemätare rapporterade andel barn som uppfyller rekommendationer, men även på grund av de begränsningar som är kopplade till självrapportering och andra objektiva metoder som använts i studierna. Denna sammanställning visar att flertalet riktlinjer, både på nationell- och kommunal nivå, samt vissa funktioner i den fysiska miljön, gynnar främjandet av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. I och med denna första svenska Aktivitetsrapport hoppas vi kunna öka olika beslutsfattares och andra aktörers medvetenhet om det stora behovet av att främja fysisk aktivitet och minska stillasittande beteende bland svenska barn och ungdomar. Om du vill veta mer kan du besöka vår hemsida: Här hittar du både information om vårt nätverk AHKGA och den vetenskapliga artikeln som ligger till grund för rapporten.

17 Sammanfattning Tabell 1. Sammanfattning av betyg för indikatorerna Indikator Betyg Total fysisk aktivitet D Stillasittande beteende C Organiserad idrott B+ Aktiv transport C+ Skola C+ Samhälle och den fysiska miljön B Nationella strategier och investeringar B Aktiv lek INC Familj och vänner/jämnåriga INC Kost C- Övervikt och fetma D Betyget för varje indikator representerar hur stor andel av kriteriet som uppfylldes. Betyget A är lika med 81% - 100%; B är lika med 61% - 80%; C är lika med 41% - 60%; D är lika med 21% - 40%; F är lika med 0% - 20%; INC (incomplete) innebär otillräcklig information/data. Ett plus- (+) eller minustecken (-) lades till då en indikator inte tydligt låg inom intervallet för ett specifikt betyg.

18 Källor Tabell 2. Underlaget för denna aktivitetsrapport, för barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år, mellan 2005 och För indikatorerna total fysisk aktivitet och stillasittande beteende inkluderades endast studier där en uppskattning av andelen barn och ungdomar som uppfyllde rekommendationerna gavs. Förutom studierna i tabellen nedan inkluderades även vissa relevanta policydokument. Källa Kovacs et al. (2014) 9 Pagels et al. (2014) 11 Beskrivning ActiGraph GT1M, 2-9 år (n=553, fysisk aktivitet och n=1750, stillasittande beteende) ActiGraph GT3x+, 7-14 år (n=196) Löfgren et al. (2010) 12 MTI accelerometer, modell 7164, 7-9 år (n=232) Dencker et al. (2006) 13 MTI accelerometer, modell 7164, 8-11 år (n=229) De Munter et al. (2016) 29 Populationsbaserad tvärsnittsundersökning i syfte undersöka prevalensen av övervikt och fetma Health Behavior in School-aged Children 10 Frågeformulär för barn i åldrarna 11, 13, och 15 år (n=8000) Riksmaten barn Nordic Monitoring Survey of Food 26 Frågeformulär för barn i åldrarna 4, 8, och 11 år (n=2500) Frågeformulär för barn mellan 7-12 år (n=499) Children s Routes to School 14 Frågeformulär för föräldrar till barn i åldrarna 6-15 år (n=1730)

19 Referenser: 1. Nordiska Ministerrådet. Nordiska Näringsrekommendationer Köpenhamn, Danmark; World Health Organization. Global recommendations on physical activity for health. Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health. Geneva, Switzerland; Wang Y, Lobstein T. Worldwide trends in childhood overweight and obesity. Int J Pediatr Obes. 2006; 1(1): Bergström E, Blomquist HK. Is the prevalence of overweight and obesity declining among 4-year-old Swedish children? Acta Paediatr. 2009; 98(12): Moraeus L, Lissner L, Sjöberg A. Stable prevalence of obesity in Swedish schoolchildren from 2008 to 2013 but widening socioeconomic gap in girls. Acta Paediatr. 2014; 103(12): Marild S, Bondestam M, Bergström R, Ehnberg S, Hollsing A, Albertsson-Wikland K. Prevalence trends of overweight among 10 -year-old children in western Sweden and relationship with parental body mass index. Acta Paediatr. 2004; 93(12): Tremblay MS Global summit on the physical activity of children. J Phys Act Health. 2014; 11(Supp1):S1-S2. 8. Tremblay MS. Global Matrix 2.0: Report card grades on the physical activity of children and youth comparing 38 countries. (in press). 9. Kovacs E, Siani A, Konstabel K, Hadjigeorgiou C, de Bourdeaudhuij I, Eiben G, et al. Adherence to the obesity-related lifestyle intervention targets in the IDEFICS study. Int J Obes (Lond). 2014; 38 Suppl 2:S Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige. Stockholm, Sverige; Pagels P, Raustorp A, De Leon AP, Mårtensson F, Kylin M, Boldemann C. A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders. BMC public health. 2014; 14: Löfgren B, Stenevi-Lundgren S, Dencker M, Karlsson MK. The mode of school transportation in pre-pubertal children does not influence the accrual of bone mineral or the gain in bone size-two year prospective data from the paediatric osteoporosis preventive (POP) study. BMC Musculoskelet Disord. 2010; 11: Dencker M, Thorsson O, Karlsson MK, et al. Daily physical activity in Swedish children aged 8-11 years. Scand J Med Sci Sports. 2006; 16(4): Trafikverket. Barns skolvägar Borlänge, Sverige; 2012 [läst ]. Tillgänglig: SE/11519/RelatedFiles/2013_006_Barns_skolvagar_2012.pdf 15. Skolverket. Skollag (2010:800) - Svensk författningssamling 2010: [läst ]. Tillgänglig: Skolverket. Idrott och hälsa [läst ] Tillgänglig: Statistiska Centralbyrån (SCB). Barns levnadsförhållanden [läst ]. Tillgänglig: START LE LE0106/LE0106A09/?rxid=3472b d-4eebaa8b-f45decce Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samhällsplanering, infrastruktur [läst ]. Tillgänglig: samhallsplaneringinfrastruktur/trafikinfrastruktur/ trafikplaneringtrafiksakerhet.2990.html 19. Statistiska Centralbyrån (SCB). Befolkningens närhet till grönområden 2010 [läst ]. Tillgänglig: START MI MI0805 MI0805B/GronOmrBef300M/? rxid=828974bb-aab cad9e 20. Regeringskansliet. Socialdepartementet. Mål för folkhälsan. Stockholm: Sverige; 2002 [läst ]. Tillgänglig: / 21. Svenska Idrottsförbundet. Idrott hela livet - Strategisk plan för idrottsrörelsens folkhälsoarbete. Stockholm: Sverige; 2008 [läst ]. Tillgänglig: riksidrottsforbundet/dokument/motionsidrott/idrott_hela-livet.pdf 22. Svenska Idrottsförbundet. Idrotten vill - Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm: Sverige; 2009 [läst ]. Tillgänglig: Svenska Idrottsförbundet. Strategisk plan för idrottsrörelsens samverkan med skolan. Stockholm: Sverige; 2008 [läst ]. Tillgänglig: riksidrottsforbundet/dokument/dokumentbank/policies/strategiskplan-for-idrottens-samverkan-med-skolan.pdf?w=900&h= Naturvårdsverket. Den nyttiga utevistelsen? Stockholm, Sverige; Livsmedelsverket. Riksmaten barn Livsmedels och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala, Sweden; Rasmussen LB, Andersen LF, Borodulin K, Enghardt Barbieri H, Fagt S, Matthiessen J, Sveinsson T, Thorgeirsdottir H, Trolle E. Nordic monitoring of diet, physical activity and overweight: First collection of data in all Nordic Countries Copenhagen, Denmark: The Nordic Council of Ministers; Stockholms Läns Landsting (SLL). Barnhälsovård - Årsrapport Stockholm, Sweden; Vårdprogram för Uppsala-Örebroregionen. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar - prevention och behandling. Sverige; de Munter J, Friedl A, Lind S, et al. Stability in the prevalence of Swedish children who were overweight or obese in 2003 and Acta Paediatr; 2016:doi: /apa World Health Organization. Health behaviour in school-aged children (HBSC) study: international report from the 2013/2014 survey. Copenhagen, Denmark; 2016.