IPAQ - en rörelse i tiden
|
|
- Jan-Erik Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen som ger tillförlitliga data, som alla använder och som därför också ger jämförbara data. En grupp av idrottsforskare från alla världsdelar samlades i Geneve 1998 och arbetade fram ett gemensamt formulär. Sverige medverkade till initiativet, och leder det fortsatta utvecklingsarbetet. Redan nu är formuläret det mest testade av alla på aktivitetens område någonsin. Innan det ens prövats färdigt ser The International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) ut att bli global standard. Michael Sjöström docent Agneta yngve ulf ekelund Maria hagströmer PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet I vårt land, liksom i de flesta andra nordiska länderna, finns ett stort antal formulär med frågor som används för att mäta fysisk aktivitet. De flesta koncentrerar sig på människors motionsvanor. Många intresseväckande data har tagits fram. Problemet är att det har varit svårt att tolka dessa data. Den framtagna informationen har därför inte till fullo kunnat användas som underlag för de inom idrotten och folkhälsoarbetet som planerar och genomför aktivitetsfrämjande arbete. Framtagna data har heller inte kunnat användas som utgångspunkt för utvärdering av de insatser som trots allt genomförs. Skälen till detta är många. Frågorna är inte testade när det gäller tillförlitlighet och reproducerbarhet, vilket gör att vi inte vet vad de egentligen mäter och hur bra de är på att mäta detta. Definitioner på fysisk aktivitet och motion saknas och det är ofta upp till individen att själv avgöra detta. Frågorna i olika formulär är dessutom som regel olika utformade, vilket gör att svaren från olika undersökningar inte går att jämföra. Därför är vår kunskap om den fysiska aktiviteten i vår befolkning bristfällig. Vi vet inte i vilken omfattning olika människor, utifrån ålder, kön, utbildning, etnisk tillhörighet, etc, är aktiva i vardagen och på vilket sätt de är aktiva. All fysisk aktivitet har hälsostärkande effekter, inte bara motionen. Var i befolkningen ska aktivitetsfrämjande insatser särskilt sättas in? Och hur utvärdera effekten av dessa insatser? Var står vi i Sverige i förhållande till andra länder? Vilken är utvecklingen med tiden? Nu är Sverige inte ensamt om att ha det så här. Problemet finns över hela världen. Inte i något land har man etablerat ett mätsystem med frågor om fysisk aktivitet i alla dess avseenden, som ger mått på total aktivitet, som uppfyller grundläggande krav på tillförlitlighet och reproducerbarhet, och som används med konsekvens. Besynnerligt, inte minst med tanke på att det handlar om en av de viktigaste livsstilsfaktorerna, kanske den viktigaste, nämligen den fysiska aktiviteten/ inaktiviteten. Fältet låg öppet, vidöppet, för den som ville ta initiativ. Och det togs. Våren 1998 samlades ett 20-tal exper- 13
2 ter från hela världen (Figur 1) i Geneve, i WHO:s huvudkvarter, för att under tre dagar diskutera riktlinjer för arbetet med att ta fram ett gemensamt formulär och hur det skulle prövas (Figur 2). Tre sk WHO Collaboration Centres stod för inbjudan, nämligen UKK Institutet i Tammerfors, CDC i Atlanta och Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting. Enheten för preventiv näringslära (PrevNut) vid Novum har sedan dess varit pådrivande centrum i utvecklingen och är idag global samordnare för hela den rörelse som dragits igång. Formuläret De diskussioner som fördes i Geneve om innehåll och uppläggning av det gemensamma formuläret mynnade i åtta (8) olika formulär. Av dessa var hälften korta (7 frågor), hälften långa (ca 30 frågor). Hälften avsåg en vanlig vecka, hälften de senaste sju dagarna. Hälften var för användning för telefonintervju, hälften för självifyllande. Frågorna utformades så att de skulle täcka all aktivitet under hela dagen, inklusive inaktivitet, exempelvis sittande. De skulle täcka aktivitet i samband med transporter, på arbetet, i hemmet och under fritiden (utanför hemmet). Fritiden inbegriper även avsiktligt motionsutövande. Genomgående ska tiden i olika intensitetsnivåer (något ansträngande, mycket ansträngande) anges. På detta sätt kan absoluta mått (minuter, timmar) i aktivitet på olika nivåer erhållas. Detta innebär sedan att exempelvis mått på total rapporterad tid kan tas fram, med hänsyn också tagen till energiåtgång (MET-minuter). Detta underlättar jämförelser med resultat från andra undersökningar. Testningen Ett omfattande testarbete lades upp. Inte mindre är 17 centra i 14 länder från samtliga sex kontinenter deltog i detta arbete (Figur 2). Varje centrum testade något eller ett par av formulären allt efter intresse och kapacitet. På detta sätt kom såväl reliabilitet som validitet för vart och ett av de åtta formulären att bli testade, oftast dessutom av fler än ett centra. Ett gemensamt protokoll upprättades. I huvudsak gick det ut på att varje centrum använde formuläret på 50 till 200 individer och upprepade testningen inom tre dagar. Samtidigt gjordes en registrering med en objektiv metod, oftast rörelsemätare (CSA), men även hjärtfrekvensmätare 14 Figur 1 och stegräknare kunde finnas med. I vissa fall fyllde deltagarna i en dagbok. En del centra, däribland Stockholm, valde att genomföra även ett arbetsprov. Sverige Två från varandra olika testningar gjordes i Stockholm. Den ena utfördes på ett 50-tal anställda vid Karolinska Institutet, Huddinge. De medverkande besvarade ett formulär (såväl kort som långt), repeterade detta, och registrerade sin dagliga aktivitet under sju dagar med rörelsemätare (CSA), varefter de besvarade formuläret på nytt. Arbetsprov genomfördes. Utfallet redovisas i magisteruppsats (Maria Hagströmer). Den andra gjordes som telefonintervju på 200 slumpmässigt utvalda personer i en kommun i Stockholms län, Ekerö. De medverkande besvarade såväl kort som långt formulär, och intervjun upprepades inom några dagar. Utfallet redovisas i annan artikel i detta nummer av Svensk Idrottsforskning. Databearbetning Samtliga centra ställde samman insamlade data enligt gemensam mall och skickade elektroniskt sina CSA-data till den svenska gruppen för översyn och analys (Figur 2). Övriga data skickades till Sydney, som utgjorde datacentrum för studien i sin helhet. Under ett par månaders tid gjordes en omfattande bearbetning av hela materialet genom ett nära samspel mellan datacentrum i Sydney, den svenska gruppen och de medverkande enheterna runt om i världen. Utfallet Det sammanfattande omdömet från den omfattande testningen blev att IPAQ har god reproducerbarhet och tillförlitlighet, väl i nivå med de (få) andra instrument som testats. Det korta och det långa formuläret visade i stort samma grad av reproducerbarhet och tillförlitlighet. De formulär som mäter aktiviteten under en vanlig
3 Figur 2 vecka och de som mäter de senaste sju dagarna var likartade, liksom telefon och självifyllda formulär. Alla erfarenheter kan utläsas av en rapport som sammanställdes. Den finns på De slutsatser om formulärens innehåll som kunde dras var följande; De formulär som mäter aktivitet under de senaste sju dagarna var att föredra jämfört med de som frågade om en vanlig vecka, eftersom överdriven överrapportering förekom hos dessa. Frågor om hastighet i gång och under cykelåkning tillförde inget vad avser den totala tillförlitligheten, liksom frågan om sittande under vardag respektive helgdag. Dessa frågor kunde därför utgå, även om frågan om sittande vardag och helgdag skulle kunna förbli kvar för dem som så ville. Efter detta återstod fyra, något bantade versioner av IPAQ, med en kort och en lång version för självifyllande respektive telefonintervju. EUPASS Ungefär samtidigt med den globala, kompletta testningen av alla IPAQ versioner genomfördes en testning av den korta, självifyllda versionen av IPAQ på 8-9 ytterligare platser runt om i Europa. Dessa centra ingick i ett projekt som ingår i EU kommissionens arbete med att ta fram ett mätsystem på hälsans område, European Health Monitoring System. Den arbetsgrupp som utarbetade förslag till frågor om fysisk aktivitet, och som har namnet EUPASS (European Physical Activity Surveillance System), valde i nära samarbete med IPAQ-gruppen att testa IPAQ, samtidigt som frågor om en del bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet också prövades (Figur 2). EUPASS kom fram till samma slutsatser som IPAQ-gruppen gjorde, och redovisade dessa i en rapport till kommissionen (mars 2001). I denna föreslås frågorna i korta IPAQ vara de som 15
4 ska användas i EU:s Health Monitoring System. På grund av att man använde längre tid mellan första och andra testet (en till tre veckor) och att man genomgående hade slumpmässiga urval av försökspersoner, fick man genomgående också något lägre värden på reproducerbarheten. EUROHIS WHO Europa med stöd av EU kommissionen har också sedan ett par år haft arbete igång för att ta fram och bygga upp ett Health Interview System (EUROHIS). Ingående centra i detta projekt, som prövar frågor om fysisk aktivitet, anslöt i ett tidigt stadium till IPAQ processen. Av naturliga skäl torde förslaget i slutrapporten till WHO Europa därför att inrymma en rekommendation om IPAQ (Figur 2). Diskussion IPAQ förefaller vara ett väl så gott mätinstrument, såväl i kort som lång version, som något annat. Med den internationella ansats och uppbackning som utvecklingsarbetet hade från början, och dess allmänna användbarhet har de varit lätt att få andra akademiska centra och nationella och internationella myndigheter och organisationer intresserade av instrumentet. Iden bakom ett gemensamt formulär delas av alla. WHO.s huvudkvarter i Geneve var med från början (dvs det inledande mötet i Geneve, 1998) och har sedan följt utvecklingen med intresse och på nära håll. Man avser rekommendera medlemsländerna att använda det korta IPAQ som ett av två alternativ. Samtidigt har WHO:s Mega Country Project, med världens elva största länder med, valt att ta med IPAQ i det övervakningssystem som de nu bygger upp. IPAQ är med detta, redan innan resultaten av testningen blivit klara, på väg att bli global standard. Det hela blir så mycket mer anmärkningsvärt med tanke på att hela processen varit möjlig utan några anslag för samordning, databearbetning och rapportering. Hela processen bygger på en hängiven insats av frivilligt arbetande forskare. De medel som de nationella delstudierna har erfordrat har varje centrum på ett eller annat sätt fått ihop medel till. Världssamfundet har således utan att behövt lägga några egentliga resurser i processen fått ett väl testat och globalt användbart mätinstrument. Det är desto mer anmärkningsvärt eftersom fysisk aktivitet knappast funnits med i diskussio- 16
5 Figur 2 nerna om mätning tidigare. På kort tid har fysisk aktivitet intagit tätpositionen i utvecklingen av mätinstrument på hälsans område. Fortsatt utveckling IPAQ processen går nu in i en bred utveckling. Den kommer att följa fyra olika linjer (Figur 3); 1. Forskning på områden som ligger direkt an mot IPAQ ska fördjupas, så att olika aspekter av ämnet, som skillnader på aktivitet i landsbygd och stadsmiljö, och skillnader i hälsoeffekter av fysisk aktivitet i arbete och på fritid, blir bättre belysta och tolkningen av framtagna data underlättas. IPAQ kan också komma att utvecklas för barn och äldre, kraftigt överviktiga, mfl. 2. Ett utvecklat samarbete med WHO förväntas, särskilt vad avser prövning av IPAQ bland länder under utveckling, men också i deras sk Mega Countries (de 11 största länderna). 3. IPAQ kommer att prövas som del i redan etablerade mätsystem i ett större antal länder i såväl Europa som andra delar av världen. Det innebär att frågorna inordnas i redan befintliga formulär. En särskild data bank upprättas för detta ändamål. 4. IPAQ kommer vidare att användas, rakt av som det är, av ett större antal akademiska centra och nationella myndigheter, för att göra prevalensmätningar i respektive land. Samtliga användare i denna del förväntas följa samma manual, dvs samtliga användare följer exakt samma regler. Utöver de regler för själva datainsamlingen och sammanställningen som manualen anger, gäller följande generella regler för användarna, om de nu vill att deras insamlade data ska kunna beaktas: Att inte ändra IPAQ i något avseende (utformning, lydelsen på frågorna och deras turordning). Att göra översättning (när så erfordras) enligt angivna regler, som även inkluderar återöversättning. Att överlämna den översatta versionen till den gemensamma data/ formulärbanken på nätet. Att lämna in insamlade data, om de är framtagna från regionala eller nationella representativa urval, till den gemensamma data/ formulärbanken på nätet (efter överenskommelse med andra berörda kan man sedan göra gemensamma analyser och sammanställningar). Dessa regler är till för att säkra kvaliteten i insamlade data. Om detta och allt annat om IPAQ som kan vara av intresse finns att läsa på IPAQ.s hemsida 17
Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Tema Att mäta fysisk aktivitet Sök forskningsbidrag från CIF för år 2002. Centrum för idrottsforskning (CIF) vill härmed meddela att projektbidrag
Kommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Arbetslöshet bland unga ökar på våren
Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de
Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!
Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel
Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen
ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare
Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)
1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga
Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset
Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.
Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Rapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
http://www.wcrf.org/
http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har
Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)
PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET
Bilaga 3 KARTLÄGGNING AV GR-KOMMUNERNAS (Exklusive Göteborg) VOLONTÄRVERKSAMHET BAKGRUND GR-kommunernas sociala styrgrupp beslutade i oktober 2008 att kartlägga omfattningen av volontär-/frivilligverksamheter
Golfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen
Hälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Gå och cykla till skolan tävlingen
2009-01-30 Gå och cykla till skolan tävlingen Sammanställning 2008 Agenda -21 Jessica Elmgren Agenda21@huddinge.se Innehåll Bakgrund och syfte 3 Mål 3 Metod 3 2003: Gå och cykla till skolan dagen 3 2004:
Bilaga 1. Metod och undersökningens tillförlitlighet
Bilaga 1 Metod och undersökningens tillförlitlighet Metod En omfattande enkätundersökning har under år 2003 genomförts bland de 30 kommuner som har den största flyktingmottagningen. Undersökningen är till
Nationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD
Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning
1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser
ABCD. Ärendehantering Granskningsrapport. Säters kommun. Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx
Säters kommun Ärendehantering Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx Innehåll 1.Sammanfattning 3 2. Syfte 3 3. Avgränsning 4 4. Metod 4 5. Genomförande
VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS
VAD MAN DRAR IN PÅ NÄR DET ÄR FINANSIELL KRIS Skandinavisk undersökning WWW.SIFO.RESEARCH-INT.COM Vad sparar man i första hand in på om man får mindre pengar att röra sig med? SIFO Research International
Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.5.2002 KOM(2002) 229 slutlig 1992/0449 (COD) KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:9 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:11 av Håkan Jörnehed (v) om att landstingets anställda skall få utökade möjligheter till fysisk aktivitet och att personalen skall
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet
Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,
Nationell finansiering av biobanken för navelsträngsblod och Tobias Registret m.m. Dnr 09/2898
STYRELSENS Vårt dnr BESLUT NR 10 2009-09-18 Avdelningen för vård och omsorg Bengt Lundberg Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen i Gotlands kommun Nationell
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895. Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen Ankom Stockholms läns landsting SKRIVELSE 1(3) 2011-08-17 LS 1011-0895 Dnr: 2011 -OB-17 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 1 -OB-17 * 028 Motion
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle
Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut
Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag
2014-11-10 FI Dnr 14-5565 BESLUTSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet
Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm
2013-03-08 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-754 Registrator (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8
Västerbottens Skidförbund har vid Skidtinget 2012 i Umeå arbetat med de strategiska områden SSF pekat ut för att nå visionen.
För kommande verksamhetsår, 2012-2013, föreslås att skall arbeta med huvudinriktning enligt denna verksamhetsplan. Förbundets båda kommittéer, alpint och längd, är de delar av förbundets organisation som
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Norrlänningarna mer internationella än väntat
Norrländsk regionstudie 2009 Informationsblad 6: Norrlänningarna och globaliseringen Norrlänningarna mer internationella än väntat Norrland är definitivt ingen isolerad plats i periferin. Norrlänningarna
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Vad har EU med vård och omsorg att göra?
Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Projekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.
Projekt Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Margareta Söderstedt Margareta Jonsson 2 Sammanfattning Dagens livsmedelslagstiftning
ANSÖKAN OM MEDEL FÖR UTVECKLING AV E- TJÄNSTER
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-03-12\dagordning\tjänsteutlåtande\7.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2008-013248-112 SID 1 (6) 2009-02-17 Verksamhetsstöd
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 2004
Längd och vikt hos barn och ungdomar i Marks kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även barn
1 Sammanträdet öppnas. Christer Janson hälsade alla välkomna till dagens sammanträde och förklarade detsamma för öppnat.
PROTOKOLL Nr 4/2007 1 (6) Sammanträde Samordningsförbundet HjoTiBorg Tid 2007-10-05 Plats Närvarande Badhusgatan 29, Skövde Christer Janson Länsarbetsnämnden ordförande Kjell Sjölund Karlsborgs kommun
Inventering av registrerade föreningar. Fritidsförvaltning
Inventering av registrerade föreningar Fritidsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 211-4-5 1.3 Thomas Sterner (Gustaf Johansson/David Nilsson) Fritidsförvaltningen Föreningsavdelningen
De flesta norrlänningar är nöjda med avståndet till närmaste akutsjukhus
De flesta norrlänningar är nöjda med avståndet till närmaste akutsjukhus De flesta norrlänningar är nöjda med tillgängligheten till närmast akutsjukhus. Två tredjedelar (67 procent) av de boende i de fyra
Teknisk rapport Stockholmsenkäten
SBG1000, v1.3, 2010-04-07 INDIVID- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Karin Hägglund 2012-07-24 1 (5) Teknisk rapport Stockholmsenkäten Bakgrund Sedan 2002 har Sundbybergs stad genomfört Stockholmsenkäten vartannat
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet
Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3
1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Manual för återrapportering (tidsregistrering) i T9k, Tolkvyn
1(5) 2010-02-24 2010-06-14 2011-12-05 2012-10-01 Manual för återrapportering (tidsregistrering) i T9k, Tolkvyn Om du har frågor kring manualen eller hur man återrapporterar ett tolkuppdrag skall du vända
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial
Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna
Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Göteborgs universitet (Svensk nationell datatjänst)
Datum Diarienr 2012-04-18 811-2011 Universitetsstyrelsen Göteborgs universitet Box 100 405 30 GÖTEBORG Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Göteborgs universitet (Svensk nationell datatjänst)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 19 oktober 2005
Birgitta Larsson Ledningsstaben 2005-11-30 Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 19 oktober 2005 Närvarande: Förhindrade: Friederike Gerlach (mp) Inger Clasinder (fp) Lisbeth
Jämlika förutsättningar för hälsa en
Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder
Slutrapport minfritid.nu 2013
Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting
GASKRAFT STOPPAD I VARBERG Fossil naturgas ohållbar för el
Professor Göran Petersson Första version 2004 Kemisk Miljövetenskap Nätpublicerad 2010 Chalmers Chalmersforskare varnar för gaskraft Hallands nyheter 1990-04-23 Gaskraftverk får svidande kritik Göteborgs-Posten
Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
FÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne
FÖRENINGSSTADGAR PO-Skåne 1 Stadgarna är våra regler som vi måste följa. De talar om hur man skall göra i olika situationer. De skall vara en hjälp i arbetet för att få en bra och stark organisation. I
Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation
Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och
ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket. Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger
ÅR: 2014 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket Område: Kosmetiska produkter och tatueringsfärger Dnr: 6.5.2-2015-032734 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013
Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen
Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,
Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020. Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16
Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020 Hans-Olof Stålgren Landsbygdsnätverket 2014 01 16 Min presentation Inledning Generell info Budget Tidsplan Gårdsstöd LFA Miljöstöd Flerfond CLLD Transnationell komponent
Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat
Anpassning till ett förändrat klimat Tillståndet i kommunerna år 2015 Förord Naturskador orsakar stora skador som drabbar samhället och enskilda individer. Vi påverkas av alltmer frekventa extremväder
Barnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag
EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (6) Analysavdelningen Johan Harrysson +46 (0)16-542 06 32 jonan.harrysson@energimyndigheten.se Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter
KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM
15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Granskning av tillförlitligheten i genomförande av val
Revisionsrapport Granskning av tillförlitligheten i genomförande av val Lunds kommun Adrian Göransson, revisionskonsult, Alf Wahlgren, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010
Hälsofrämjande aktivitet (TEA) inom den grundläggande hälsovården 2010 Svarsanvisningar Vi rekommenderar att ni först fyller i pappersformuläret. Besvarandet av enkäten kan avbrytas med knappen "Avbryt"
GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN
GOD LJUDMILJÖ INOM FÖRSKOLAN Annika Cajfeldt och Helene Berglund Strömsbergsförskola 1 Jönköpings kommun 9 mars-08 Slutrapport för team i God ljudmiljö inom förskolan. Teamet Annika Cajfeldt och Helene
Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
LOKALFÖRENING, BILDANDE OCH VERKSAMHET
LOKALFÖRENING, BILDANDE OCH VERKSAMHET Att starta en lokalförening är varken svårt eller betungande och det finns många fördelar för både den regionala och nationella verksamheten. För det regionala planet
Administration av landstingsstatistik. Statistiktjänsten
Administration av landstingsstatistik Statistiktjänsten Versionshistorik Version Författare Kommentar 1.0 Zara Sarén Första versionen för Statistiktjänsten 3.0 1.1 Zara Sarén I avsnittet Om landstingsstatistik,
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet
Allmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska