Lämpliga proteinfodermedel till får en litteraturöversikt Bakgrund Metod

Transkript

1 SLUTRAPPORT Lämplig proteinfodermedel till får en litterturöversikt Gun Bernes, Kjell Mrtinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskp, SLU Brund En litterturstudie hr gjorts rörnde olik proteinrik fodermedel som är lämplig för nvändning till får i Sverige. De fodermedel som ts upp är ärter, åkerbön, lupin, vicker, linfrö smt olik rpsprodukter. Drnk finns också med i smmnställningen eftersom den kn tänks ök i betydelse med en ökd inhemsk etnoltillverkning. Det finns mycket få svensk vetenskplig studier gjord med får inom området. Uppdrget bestod därför i tt se hur de ktuell proteinfodermedlen fungert i utländsk studier och vilk mängder som är möjlig tt ge utn risk för negtiv konsekvenser. Avgörnde för vilket proteinfodermedel mn slutligen väljer tt nvänd är nturligtvis priset, vilket i sin tur är reltert till odlingsmöjligheter och vkstning per hektr. I smmnhnget bör poängters tt det fodermedel som vi hr störst tillgång till, och som kn bidr med merprten v det protein djuren behöver, är ett tidigt skördt vllfoder med inslg v klöver. Även olik helsädesgrödor, t ex hvre/ärt eller åkerbön/vårvete, kn täck en del v fårens proteinbehov. Vll och ndr grovfodermedel ligger dock utnför denn studie. Metod Studien inleddes med sökningr i vetenskplig dtbser, frmförllt Scopus men även Web of Science. I huvudsk ligger fokus på nyre studier, eftersom växtförädling mm troligen medför tt växterns innehåll förändrs en del med åren. Inte minst hr ndelen ntinutritionell ämnen i exempelvis bönor och rps minskt. Det finns en del problem med tt utvärder de studier som publicers. Dels skiljer sig oft typen v grovfoder i foderstten jämfört med vd som nvänds i Sverige. Exempelvis är det i Austrlien oft dåligt bete som behöver kompletters och i ndr länder nvänds t ex vetehlm eller lusernhö, medn vår foderstter ju till störst delen består v vllensilge. Mn hr också oft nvänt pelletts, dvs fodermedlet hr mlts, ntingen enbrt krftfoderdelen eller också är llt foder hopmlet. De flest studier är inte renodlde produktionsförsök med registreringr v konsumtion och tillväxt utn hr i stället hft som mål tt utred olik fodermedels inverkn på våmnedbrytningen v olik näringsämnen, inverkn på fettsyrsmmnsättning i mjölken eller dylikt och/eller är utförd med ett fåtl fistulerde djur och är därmed inte så prktiskt tillämpbr. De studier som finns med i smmnställningen är de som hr bedömts vr relevnt. Viss dt och rekommendtioner hr också hämtts från populärvetenskplig smmnställningr och rådgivningsskrifter. I denn slutrpport ryms inte de refererde studiern utn br en kort beskrivning smt en slutsts för vrje fodermedel där vi nger rekommenderd mximl utfodringsmängd. Givn är då uttryckt som grm per levnde vikt (LV), eftersom vuxenvikten för de olik rser som nvänts vrierr. Denn mxgiv är ett riktmärke. Som lltid bör mn gör en bedömning utifrån de övrig fodermedel mn hr tt tillgå så tt exempelvis inte den totl råproteinhlten, eller fetthlten, blir onödigt hög. Därefter finns en tbell med fodermedlens näringsinnehåll i medeltl från fler studier och som jämförelse motsvrnde dt från NorFor, smt ett ntl exempel på foderstter med två olik vllkvliteter. 1

2 Den fullständig litterturstudien, med inlgd referenser och referenslist kommer tt finns på Svensk Fårvelsförbundets hemsid (Kunskpsbsen) smt på institutionens hemsid under Forskning - Avslutde projekt. Den sk kort presenters i tidskriften Fårskötsel och sänds ut vi relevnt sändlistor. Bljväxter Ärter (Pisum stivum) Ärter är den v de studerde bljväxtern som det finns mest prktisk erfrenheter v i lndet. Grödn kn odls till mogen skörd upp till södr Norrlnd. Efter skörden är det viktigt tt det finns tillräcklig torkkpcitet. Mn kn nnrs syr ärtern vilket ger ett smkligt foder och mn slipper dmmet som lätt uppstår om de torr ärtern sk sönderdels. De studier som finns publicerde rör dock br torkde ärter då mn i de flest ndr länder oftst inte hr de skördeproblem som vi kn h. En fktor som begränsr givn är ärterns innehåll v stärkelse, vilket är högre än innehållet i både korn och hvre. Vid stor ärtgivor bör lltså spnnmålsgivn hålls nere. Ärter hr ett reltivt lågt innehåll v klcium och mgnesium. Ärter är ett nvändbrt och smkligt proteinfodermedel som oft går tt få tg på till rimligt pris. Ärter kn utfodrs hel, utom till de minst lmmen. I de refererde studiern hr mn utfodrt lmm med upp till 20 g ärt per LV men det torde vr mer rimligt med mximlt g för lmm (dvs g per dg för ett 30 kilos lmm) och c 7 g/ LV för tckor (dvs 525 g för en 75 kilos tck) i den typ v foderstter vi hr i Sverige. Mn måste räkn på fodersttens totl råproteinhlt så tt den inte blir onödigt hög, liksom tt det lätt nedbrytbr ärtproteinet kompletters med lämplig mängd energi för tt utnyttjndet sk bli optimlt. Åkerbön (Vici fb) Beträffnde bönor är det inte lltid så lätt tt utrön vd som nvänts i olik försök, då Vici fb finns i fler underrter. Endst resultt vseende vr. minor, dvs det vi kllr åkerbön, hr nvänts. Åkerbön hr ett reltivt lågt innehåll v klcium och mgnesium medn kopprinnehållet är högst blnd de här studerde fodermedlen. Åkerbönns innehåll v olik ntinutritionell substnser verkr inte vr något stort problem vid utfodring till får. Innehållet v kondenserde tnniner kn vr reltivt högt i brokblommig sorter, men llmänt kn sägs om fler ntinutritionell substnser tt tillvänjning kn minsk risken för negtiv effekter vid utfodring. Åkerbön är ett mycket nvändbrt och smkligt proteinfodermedel till får. Innehållet v tnniner och ndr ntinutritionell substnser torde inte vr så högt i de sorter som är ktuell tt det begränsr nvändbrheten. Mn bör dock nvänd vitblommig sorter. Åkerbönor kn enligt studiern ges hel till får, utom till små lmm. I studiern hr mn utfodrt lmm med upp till 25 g åkerbön/ LV men 15 g torde vr en mer prktiskt tillämpbr mxmängd för lmm och 10 g för tckor, dock med bektnde tt proteinhlt mm inte blir för hög i foderstten. 2

3 Lupin Det finns fler rter v lupin, men det är frmförllt blålupin som kn odls till mogen skörd i Sverige och då säkrst i de sydligste delrn v lndet. Det finns inte särskilt mång studier med blålupin från produktionsförhållnden som liknr vår; därför hr även en del studier med de ndr typern (vit och gul lupin) tgits med. Enligt NorFor-tbellen skiljer bl råproteinhlten; den gul innehåller 42 % och den blå 36 %. Allmänt är proteininnehållet högre hos lupin än hos både ärt och åkerbön. Lupin innehåller mer fett än de ndr bljväxter som nämns här. Hlten v NDF är hög pg ett tjockt skl. Utmärknde för lupinfrön är ders låg innehåll v stärkelse. Den innehåller istället ndr typer v polysckrider. Det frmhålls som en fördel då risken för cidos minskr och tillvänjningen kn görs snbbre än med ndr mer stärkelserik krftfoderslg. Vild lupinrter kn innehåll reltivt mycket lkloider, men genom växtförädling hr hltern i odlde sorter minskt vsevärt. Lupinfrö (blålupin) är högst nvändbrt till får och utmärker sig särskilt genom sitt låg innehåll v stärkelse. I de olik studier som refererts hr mängden utfodrd blålupin vrit som högst c 17 g/ LV till lmm och c 11 g till tckor. Utifrån dett kn g/ LV till lmm och 5-10 g/ LV till tckor vr lämplig mxgränser. Vicker Det finns olik underrter v vicker, men i littertursmmnställningen är endst de referenser med där mn ngett tt det är Vici stiv som studerts, eftersom det är den som är möjlig tt odl till mogen skörd i Sverige. Det finns dessvärre mycket få rtiklr som behndlr utfodring v vickerfrön till får. Det är betydligt vnligre tt mn studert växtens nvändning som hö eller ensilge, oft i blndning med hvre. Vickerfrön innehåller bet-cyno-l-lnin, en cynogen glykosid. Koncentrtionen vrierr melln underrter och sorter. Vicker, liksom bönor och lupin innehåller också lektin. Frön v fodervicker kn nvänds till får. I det fåtl studier som refererts hr mängden utfodrd vicker vrit som högst c 15 g/ LV till lmm. Utifrån dett kn c 10 g/ LV till lmm och c 5 g/ LV till tckor nses vr mximl givor under prktisk förhållnden. Fettrik proteinfodermedel Oljeväxter innehåller högvärdigt protein, är energirik och hr oft en gynnsm fettsyrsmmnsättning. För humn konsumtion nses omättde fettsyror vr nyttigre än mättde, och n-3-fettsyror (omeg-3) nyttigre än n-6. Smmnsättningen v fettsyror i mjölk och kött kn till en del påverks genom utfodring v olik fetthltig produkter, som t ex linfrö eller rpsfrö. Dock bör fetthlten i foderstten inte bli lltför hög eftersom dett kn påverk viss mikrober i våmmen, och därmed fibernedbrytningen, negtivt. Ett innehåll v fett på högst 5-6 % rekommenders till idisslre. Högre fettintg är troligen inte så llvrligt under en kortre slutuppfödning och mång ndr fktorer kn påverk, såsom fodersttens smmnsättning i övrigt. För tt minsk de negtiv effektern v fett i fodret kn mn nvänd olik typer v värmebehndling, t ex extrudering, men en positiv konsekvens v utfodring med fettrik produkter är tt vgången v metn sänks. 3

4 Linfrö Merprten v de studier där mn nvänt linfrö i foderstten hr hft som syfte tt påverk smmnsättningen v fettsyror i mjölk och kött i en mer hälsosm riktning. Linfrö hr en hög hlt v fleromättde fettsyror. I mång v studiern hr mn nvänt extrudert linfrö. Under svensk förhållnden är det, inte minst v ekonomisk skäl, troligen v större intresse tt nvänd produkter där en del v linoljn pressts ur fröet, dvs linfrökk/expeller. Linfrö kn nvänds till får, dock med bektnde tt fetthlten i foderstten inte blir för hög. Det är br ett fåtl studier som är redovisde så tt mn kn räkn frm utfodrt linfrö per LV och där hr mängden vrit knppt 2 g/ LV till lmm och 3 g/ LV till tckor. Vi kn lltså inte säg tt det fungerr med högre givor än dett när det gäller helt frö, även extrudert. Den produkt som nvänts i Sverige i försök till mjölkkor är linfröexpeller. Någr fårförsök med dett hr vi inte funnit, men troligen kn en sådn produkt nvänds i högre givor än de ren frön, knske upp till 5 g/ LV. Rpsprodukter Rpsprodukter finns v mång olik slg. Mn bör vr uppmärksm och värder vrje fodermedel utifrån dess nlyserde innehåll. Det gäller bl ndelen lösligt råprotein som hos värmebehndlde expeller är betydligt lägre än i kllpressde, enligt NorFor. Rpskk från olik producenter kn skilj i fetthlt, beroende på hur effektivt oljn pressts ut. Proteinfodermedlen är generellt ingen viktig käll för vitminer, men rpsfrö och kllpressd rpskk hr ett reltivt högt innehåll v tokoferoler (vitmin E). Beträffnde minerler innehåller rpsprodukter mer klcium än övrig proteinfodermedel och hr därmed högre C/P-kvot. Det rpsmjöl som finns i NorFors tbell hr högre hlter v svvel, järn och mngn än de övrig här studerde fodermedlen. Också innehållet v zink är högt. Vid hög givor v rpsmjöl kn det lltså vr br tt se över djurens totl minerlblns. Innehållet v glukosinolter och eruksyr i rps kunde tidigre vr ett problem. Genom växtförädling hr dock hltern minskt betydligt; det finns nu mång s k dubbellåg sorter och de ntinutritionell substnsern i rps nses numer inte h någon större betydelse, frmförllt inte för idisslre. I utländsk littertur nvänds oft termen cnol för rps som är frmtgen för tt ge olj med låg hlter v eruksyr och pressrester med låg hlter v glukosinolter (<30 μmol/g fettfri ts) för tt lättre kunn nvänds som djurfoder. Dgens rpssorter och olik produkter därv är mycket nvändbr i krftfoder till får. Hel frön bör krosss för tt optimer utnyttjndet. Mn bör vr uppmärksm på fetthlten i totlfoderstten vilket innebär tt det är säkrre (och förmodligen billigre) tt nvänd produkter där merprten v oljn pressts ut från frön, dvs rpskk eller rpsmjöl. Värmebehndling/extrudering tycks inte h någon större positiv inverkn enligt de här genomgångn studiern, dock hr inte vårt fokus vrit tt utred just det. De högst mängdern som getts till lmm i dess studier hr vrit 11 g/ LV v rpsmjöl och 9 g/ LV v kllpressd rpskk. Till tckor hr som mest getts 7 g/ LV. Utifrån dett kn en rimlig mxgräns i prktiken vr 8 g/ LV till lmm och 5 g/ LV till tckor. 4

5 Övrig biprodukter Drnk Drnk är en biprodukt från etnoltillverkning. Ursprunget kn vr korn, vete, råg, mjs mm. I Sverige är den störst produkten Lntmännens Agrodrnk 90. Den är pelletterd och kn nvänds för direktutfodring men finns även inblndd i olik färdigfoder. I utländsk littertur klls motsvrnde produkt Dried distillers grin with solubles, DDGS. Enligt svensk försök med mjölkkor kn Agrodrnk inte rekommenders som end proteinfoder till hög- och medelvkstnde kor. Däremot kn en kombintion v Agrodrnk och rpsprodukter funger br. Försök med klvr hr vist tt Agrodrnk hävdr sig väl jämfört med soj. Proteinet i drnk är till reltivt stor del våmstbilt vilket är en fördel jämfört med ndr proteinfoder. Innehållet v fibrer är förhållndevis högt jämfört med ndr proteinfodermedel. De vdödde jästcellern från tillverkningsprocessen ger ett visst innehåll v vitmin B. Drnk kn h en reltivt låg C/P-kvot. Även innehållet v ndr minerler skiljer en del från övrig här nämnd fodermedel. Hltern v klium, ntrium, klor, järn, zink och koppr är reltivt hög medn innehållet v kobolt är lågt, något mn bör tänk på när mn väljer kompletternde minerlfoder. Också fettsyrmönstret vviker en del. Merprten v dess skillnder beror troligen på tt drnken är det end v fodermedlen som bsers på spnnmål. Det slutlig innehållet i drnken beror dels på processen men också på ursprungsmterilet. Merprten v den informtion som finns rörnde får gäller drnk gjord på mjs, men i smmnställningen hr vi främst vlt ut studier som gäller drnk från vnlig spnnmål. Rådgivningstjänsten i South Dkot förordr en mxgiv v drnk på 25 % v ts i foderstten till producernde tckor. Till lmm nser mn tt 20 % v foderstten är lämpligt som högst ndel, då inblndt i fullfoder i fri tillgång. Mn måste dock vr uppmärksm på eventuell sortering så tt inte foderintget vviker lltför mycket från det tänkt. Drnk är nvändbrt som proteinfoder, frmförllt i torkd form vilket underlättr trnsport och lgring. De nckdelr som kn ses hör smmn med minerlblnsen. Mn bör därför begräns givn till de ndelr v foderstten som nämns här ovn, eller c 8-10 g/ LV. Tbeller I Tbell 1 redoviss innehållet v näringsämnen i de olik proteinfodermedlen, dels enligt NorFor (2013), dels medeltl, min och mx från olik studier. I Tbell 2-2f ges exempel på foderstter med givor per djur och dg. Behoven är en smmnvägning v Spörndly (2003), NRC (2007) och Viklund (2009). Fodermedlens näringsinnehåll är enligt NorFor (2013), Spörndly (2003), tillverkrens uppgifter smt egn nlyser. Det bättre ensilget hr stts till 157 g rp och 11,0 MJ per ts och det sämre till 106 g rp och 9,5 MJ per ts. Vi hr räknt med reltivt hög lmmtillväxter vilket innebär tt krftfoderndelen i ll exempel överstiger gränsen för ekologisk produktion (30 % hos vvnt lmm). Konsumerd mängd NDF v kroppsvikten hr för tckor mximerts till c 1,5 % med det sämre ensilget och 1,7 % med det bättre. Motsvrnde siffror för lmm hr stts till 1,3 respektive 1,5 % v kroppsvikten. Tomm rder innebär tt någon rimlig foderstt inte kunnt räkns frm med de befintlig fodermedlen pg för mycket NDF eller för mycket råfett (>7,0 % v ts). OBS tt fodersttern endst är teoretiskt uträknde och inte provde i prktiken. Någon fullständig grnti för tt de fungerr kn inte ges. 5

6 Tbell 1. Näringsinnehåll i olik proteinfodermedel (övrig referenser: medel, min, mx, ntl värden bkom vrje medeltl inom prentes). Ts % Råprot. % v ts Lösligt råprot g/ rp ADIN % v N AAT b g/ ts PBV g/ ts NDF c % v ts indf g/ NDF ADF % v ts ADL % v ts OM % v ts Oms.br energi MJ Stärkelse % v ts Ärter NorFor (2013) 85,0 23, ,7 11 5,5 97,0 13,8 49,5 1,9 Övrig referenser 87,7 86,6-89,6 (11) 23,0 17,7-26,6 (14) ,0 0,3-2, (4) (4) 8,6 7,5-10,7 (4) 16 7,2 5,7-9,8 (10) 0,8 0,05-1,5 96,8 96,4-97,0 14,1 14,0-14,2 44,5 32,9-56,2 (9) 1,8 1,1-2,1 (11) Åkerbön NorFor (2013) 85,0 30, , ,2 12,9 43,1 1,9 Övrig referenser 89,8 85,5-94,2 (8) 29,3 24,6-37,0 (12) 5,8 3,1-13,3 (6) ,6 11,7 10,1-15,5 1,0 0,3-1,9 96,4 95,9-96,8 13,8 12,3-15,7 (5) 41,5 29,9-51,9 (9) 1,6 1,0-2,5 (12) Lupin (blå) NorFor (2013) 87,9 34, , ,6 13,4 1,1 4,4 Övrig referenser 89,9 88,3-91,3 (8) 32,7 26,6-35,7 (8) , ,1 0 21,9 23,0-35,7 (6) 0,9 96,7 18,7-26,2 (5) 13,3 12,2-14 (4) 9, (4) 5,7 4,1-6,5 (8) Vicker Spörndly (2003) ,9 2,0 Övrig referenser 90,2 2,4 4,0 4,4 27,3 25,8-28,8 Linfrökk/expeller Norfor (2013) 90,0 29, , ,0 16,2 2,6 19,8 Övrig referenser 91,4 29, ,5 13,5 16,2 20,2 Rpsfrö Norfor (2013) 91,4 21, , ,5 21,6 1,5 47,5 Övrig referenser 93, ,4 22,0 3,8 20,1 17,7-22,5 9,6 6,9-12,4 96,8 96,7-97,0 Råfett % v ts 1,2 1,1-1,3 44,6 42,4-46,8 Referens d A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M B, D, H, N, O, P, Q, R H, L, M, S, T, U, V P, W X B, Y 6

7 Rpskk/expeller (kllpressd) Norfor (2013) 89,0 29, , ,8 16,5 2,5 22,5 Övrig referenser 91,4 89,4-94,1 29,8 24,4-35, Rpsfröexpeller (värmebehndld) Norfor (2013) 94,0 33, , ,4 15,5 0,6 16,9 Övrig referenser 92,7 90,7-94,8 32,4 31,1-33, Rpsmjöl Norfor (2013) 88,4 38, , ,2 91,9 12,4 2,6 4,3 Övrig referenser 88,5 87,1-90,0 39,1 38,3-40,0 26,0 6,6 2,8-10,5 Drnk Norfor (2013) (Agrodrnk) Övrig referenser (vete eller rågvete) 15,9 15,4-16,2 19,9 19,2-20,7 90,0 32, , ,4 13,7 2,0 7,0 90,5 89,3-91,5 35,9 30,7-43,0 29,9 28,0-32,1 ADIN= cid detergent insoluble nitrogen (osmältbrt kväve), indf= insoluble (osmältbr) NDF, ADF= cid detergent fibre (mått på fodrets fiberinnehåll), ADL= cid detergent lignin, OM= orgnic mtter (orgnisk substns) ,9 18,7 17,3-20,1 13,0 9,4-16,3 95,1 94,7-95,6 15,1 13,7-17,6 15,2 14,9-15,6 0,8 24,6 14,7-33,8 16,9 16,7-17,2 5,1 4,4-5,5 J, K, X, Z, Å, Ä C, X F, Ö A, Bb, Cc b AAT är i de flest fll beräknd för mjölkkor. c För NDF hr endst svensk studier tgits med pg trolig skillnder i nlysmetod. d Referenser: A. Aufrère et l., 2001; B. Helnder, 2009; C. Krlsson & Mrtinsson, 2011; D. Liponi et l., 2007; E. Loe et l., 2004; F. Rpisrd et l., 2012; G. Poncet & Rémond, 2002; H. Ynez-Ruiz et l., 2009; I. Renn et l., 2012; J. Bernes et l., 2010; K. Bernes & Persson-Wller, 2007; L. Eriksson et l., 2007; M. Eriksson, 2010; N. Delmotte & Rmpnelli, 2006; O. Cbllero et l., 1992; P. Gonzlez & Andrès, 2003; Q. Smith et l., 1976; R. Mkkr et l., 1997; S. Pulse WA, 2012; T. Dixon et l., 1998; U. Pduno et l., 1995; V. White et l., 2002; W. Round, 1998; X. Bertilsson & Emnuelsson, 1995; Y. Brnd et l., 2001; Z. Bernes & Mrtinsson, 2011; Å. Bellof & Krus, 1998; Ä. Bellof et l., 1998; Ö. Ponnmplm et l., 2005; A. McKeown et l., 2010; Bb. McKeown et l., 2010b; Cc. Dimov et l.,

8 Tbell 2. Fodersttsexempel för en 75 tck 2 veckor före lmning. Näringsbehovet är stt till c 220 g rp och 19,3 MJ omsättbr energi. Ett tillskott v 25 g minerlfoder (Effekt Lmm med Cu) är medräknt. ts Råprotein, g Omsättbr MJ Ärtor Br ensilge 1,28 0,4 0, ,3 Sämre ensilge 1,32 0,4 0, ,5 Åkerbön Br ensilge 1,28 0,4 0, ,2 Sämre ensilge 1,44 0,4 0, ,4 Lupin Br ensilge 1,28 0,4 0, ,3 Sämre ensilge 1,41 0,4 0, ,2 Vicker Br ensilge 1,28 0,4 0, ,3 Sämre ensilge 1,44 0,4 0, ,5 Linfröexpeller Br ensilge 1,28 0,4 0, ,4 Sämre ensilge 1,41 0,4 0, ,4 Rpskk, Br ensilge 1,28 0,4 0, ,3 värmebehndl. Sämre ensilge 1,44 0,4 0, ,4 Rpskk, Br ensilge 1,28 0,4 0, ,4 kllpressd Sämre ensilge 1,41 0,4 0, ,5 Agrodrnk Br ensilge 1,28 0,4 0, ,3 Sämre ensilge 1,44 0,4 0, ,5 Totlt i foderstten. Tbell 2b. Fodersttsexempel för en 75 tck i tidig lkttion med 2 lmm. Näringsbehovet är stt till c 360 g rp och 26 MJ omsättbr energi. Ett tillskott v 25 g minerlfoder (Effekt Lmm med Cu) är medräknt. ts Råprotein, g Omsättbr MJ Ärtor Br ensilge 1,76 0,50 0, ,8 Sämre ensilge 1,71 0,50 0, ,8 Åkerbön Br ensilge 1,80 0,50 0, ,6 Sämre ensilge 1,71 0,50 0, ,5 Lupin Br ensilge 1,80 0,50 0, ,7 Sämre ensilge 1,65 0,50 0, ,1 Vicker Br ensilge 1,80 0,50 0, ,7 Sämre ensilge 1,65 0,55 0,40 b ,8 Linfröexpeller Br ensilge 1,80 0,50 0, ,0 Sämre ensilge c 1,65 0,55 0,40 b ,8 Rpskk, Br ensilge 1,80 0,50 0, ,6 värmebehndl. Sämre ensilge 1,65 0,50 0,40 b ,8 Rpskk, Br ensilge 1,80 0,50 0, ,0 kllpressd Sämre ensilge c 1,68 0,55 0, ,4 Agrodrnk Br ensilge 1,76 0,50 0, ,3 Sämre ensilge 1,65 0,50 0, ,3 Totlt i foderstten. b Något över rekommenderd mxmängd (per LV) v dett proteinfoder. c Något hög råfetthlt i foderstten (5,6 %). 8

9 Tbell 2c. Fodersttsexempel för ett 25 vvnt lmm som sk väx 300 g/dg. Näringsbehovet är stt till c 145 g rp och 13 MJ omsättbr energi. Ett tillskott v 15 g minerlfoder (Effekt Lmm med Cu) per dg är inräknt men extr klk behövs för tt höj C/P-kvoten. ts Klksten, g Råprot., g Oms.br MJ Ärtor Br ensilge 0,45 0,55 0, ,0 Sämre ensilge b 0,27 0,70 0, ,9 Åkerbön Br ensilge 0,45 0,60 0, ,9 Sämre ensilge b 0,24 0,75 0, ,1 Lupin Br ensilge 0,41 0,65 0, ,1 Sämre ensilge b 0,23 0,80 0, ,1 Vicker Br ensilge 0,41 0,65 0, ,1 Sämre ensilge b 0,27 0,75 0, ,0 b Över 70 % krftfoder i foderstten. c Något hög råfetthlt i foderstten (>5,5 %). d Någon rimlig foderstt går inte tt beräkn med de uppstt begränsningrn. Tbell 2d. Fodersttsexempel för ett 25 vvnt lmm som sk väx 400 g/dg. Näringsbehovet är stt till 175 g rp och 16 MJ omsättbr energi. Ett tillskott v 20 g minerlfoder (Effekt Lmm med Cu) per dg är inräknt men extr klk behövs för tt höj C/P-kvoten. Observer tt mängden korn är hög vilket kn ge risk för mgstörningr. ts 9 Linfröexpeller Br ensilge c 0,41 0,70 0, ,2 Sämre ensilge d Rpskk, Br ensilge 0,41 0,65 0, ,0 värmebeh. Sämre ensilge bc 0,23 0,80 0, ,0 Rpskk, Br ensilge c 0,41 0,70 0, ,2 kllpressd Sämre ensilge d Agrodrnk Br ensilge 0,41 0,70 0, ,1 Sämre ensilge bc 0,23 0,80 0, ,2 Totlt i foderstten. Klksten, g Råprot., g Oms.br MJ Ärtor Br ensilge b 0,35 0,80 0, ,0 Sämre ensilge b 0,21 0,90 0, ,9 Åkerbön Br ensilge b 0,32 0,85 0, ,0 Sämre ensilge b 0,18 0,95 0, ,9 Lupin Br ensilge b 0,29 0,90 0, ,9 Sämre ensilge d Vicker Br ensilge b 0,32 0,85 0, ,7 Sämre ensilge b 0,17 0,95 0, ,6 Linfröexpeller Br ensilge bc 0,34 0,90 0, ,5 Sämre ensilge d Rpskk, Br ensilge bc 0,28 0,90 0, ,5 värmebeh. Sämre ensilge d Rpskk, kllpressd Br ensilge d Sämre ensilge d Agrodrnk Br ensilge bc 0,28 0,95 0, ,8 Sämre ensilge d Totlt i foderstten. b Över 70 % krftfoder i foderstten. c Något hög råfetthlt i foderstten (>5,5 %). d Någon rimlig foderstt går inte tt beräkn med de uppstt begränsningrn.

10 Tbell 2e. Fodersttsexempel för ett 35 lmm som sk väx 250 g/dg. Näringsbehovet är stt till c 140 g rp och 14 MJ omsättbr energi. Ett tillskott v 20 g minerlfoder (Effekt Lmm med Cu) per dg är inräknt men extr klk behövs för tt höj C/P-kvoten. ts Klksten, g Råprot., g Oms.br MJ Ärtor Br ensilge 0,77 0,40 0, ,2 Sämre ensilge 0,57 0,60 0, ,1 Åkerbön Br ensilge 0,81 0,40 0, ,0 Sämre ensilge 0,53 0,70 0, ,1 Lupin Br ensilge 0,81 0,40 0, ,1 Sämre ensilge 0,51 0,70 0, ,1 Vicker Br ensilge 0,81 0,40 0, ,1 Sämre ensilge 0,51 0,70 0, ,1 Tbell 2f. Fodersttsexempel för ett 35 lmm som sk väx 350 g/dg. Näringsbehovet är stt till c 170 g rp och 17 MJ omsättbr energi. Ett tillskott v 20 g minerlfoder (Effekt Lmm med Cu) per dg är inräknt men extr klk behövs för tt höj C/P-kvoten. Observer tt mängden korn är hög vilket kn ge risk för mgstörningr. ts Linfröexpeller Br ensilge 0,81 0,40 0, ,2 Sämre ensilge 0,54 0,70 0, ,9 Rpskk, Br ensilge 0,81 0,40 0, ,0 värmebeh. Sämre ensilge 0,51 0,70 0, ,0 Rpskk, Br ensilge 0,81 0,40 0, ,2 kllpressd Sämre ensilge 0,54 0,70 0, ,9 Agrodrnk Br ensilge 0,81 0,40 0, ,1 Sämre ensilge 0,51 0,70 0, ,1 Totlt i foderstten. Klksten, g Råprot., g Oms.br MJ Ärtor Br ensilge 0,68 0,75 0, ,2 Sämre ensilge 0,45 0,85 0, ,0 Åkerbön Br ensilge 0,68 0,75 0, ,1 Sämre ensilge 0,43 0,95 0, ,1 Lupin Br ensilge 0,65 0,80 0, ,9 Sämre ensilge 0,42 0,95 0, ,7 Vicker Br ensilge 0,68 0,80 0, ,2 Sämre ensilge 0,43 0,85 0, ,9 Linfröexpeller Br ensilge 0,65 0,80 0, ,1 Sämre ensilge b 0,42 0,95 0,15 d ,1 Rpskk, Br ensilge 0,65 0,80 0, ,9 värmebeh. Sämre ensilge bc 0,33 1,0 0, ,8 Rpskk, Br ensilge 0,65 0,80 0, ,1 kllpressd Sämre ensilge b 0,42 1,0 0, ,9 Agrodrnk Br ensilge 0,65 0,80 0, ,0 Sämre ensilge bc 0,38 1,0 0, ,0 Totlt i foderstten. b Något hög råfetthlt i foderstten (>5,5 %). c Över 70 % krftfoder i foderstten. d Något över rekommenderd mxmängd (per LV) v dett proteinfoder. 10