GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG

Transkript

1 GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG Maria Sunnerstam/PIL-enheten PEDAGOGISK UTVECKLING OCH INTERAKTIVT LÄRANDE (PIL) GÖTEBORGS UNIVERSITET PIL-RAPPORT 2014:02

2

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET, PEDAGOGISK UTVECKLING OCH INTERAKTIVT LÄRANDE (PIL). PIL-RAPPORT 2014:02 GUL-ANVÄNDNING OCH BEHOV AV DIGITALA VERKTYG Maria Sunnerstam/PIL-enheten

4 PIL-rapprt: 2014:02 Utgivningsdatum: Titel: GUL-användning ch behv av digitala verktyg Författare: Maria Sunnerstam Utgivare: Götebrgs universitet, Enheten för pedaggisk utveckling ch interaktivt lärande (PIL), Västra hamngatan 25, Bx 300, SE Götebrg +

5 INNEHÅLL Sammanfattning Om undersökningen Fkusgruppintervjuer Webbenkäter m GUL ch digitala verktyg Omvärldsbevakning ch övriga aktiviteter Lärare, studenter ch administratörer m GUL Lärares synpunkter fkusgruppintervjuer Hur används GUL? Resultat från webbenkätundersökningen Omvärldsbevakning ch övriga aktiviteter Natinella diskussiner, ITHU Diskussiner inm Götebrgs universitet Internatinell utblick, Educause Sammanfattning av undersökningens resultat Förslag till frtsatt arbete Referenser Bilagr Bilaga 1. Fkusintervjuer, instruktiner... 1 Bilaga 2. Webbenkätfrågr... 2 Bilaga 3. Termer ch förkrtningar... 8

6 SAMMANFATTNING Lärplattfrmen GUL breddinfördes inm Götebrgs universitet i januari Ansvar för förvaltning ch utveckling av lärplattfrmen har fram till årsskiftet 2013/2014 legat inm Utbildningsenheten men ligger idag vid PIL-enheten. Rapprtens syfte är att presentera hur GUL, ch dess specifika funktiner, används inm Götebrgs universitet samt hur behv av frtsatt utveckling ser ut. En ambitin har varit att även fånga upp generella synpunkter ch idéer m nätburen undervisning ch vilka behv sm finns. Undersökningen tar ckså upp frågr m inställning till IT för lärande bland universitetets persnal ch studenter. I rapprten presenteras lärares, studenters ch GUL-administratörers syn på lärplattfrmens nuvarande funktinalitet ch användning. Den innehåller ckså en mvärldsbevakning med nedslag i de diskussiner sm pågår såväl natinellt sm internatinellt inm mrådet lärplattfrmar, IT ch lärande. I ett avslutande kapitel diskuteras förslag för frtsatt arbete med att utveckla lärplattfrmen GUL sm ett stöd för IT ch lärande för såväl studenter sm undervisande persnal. Rapprten kan användas sm ett underlag inför frtsatta diskussiner ch strategiska beslut i universitetsgemensamma frågr sm berör IT ch lärande. Nyckelrd: GUL, lärplattfrm, IT ch lärande, digitala redskap, nätburen undervisning

7

8 1. OM UNDERSÖKNINGEN I en rapprt från Eurpeiska kmmissinen finns sextn rekmmendatiner för att höja kvalitén inm högre utbildning. En av dessa lyfter lärsätenas ansvar att utfrska möjligheterna ch höja kunskaps- ch kmpetensnivån inm mrådet IT ch lärande. Higher educatin institutins facilitated by public administratins and the EU shuld supprt their teachers s they develp the skills fr nline and ther frms f teaching and learning pened up by the digital era, and shuld explit the pprtunities presented by technlgy t imprve the quality f teaching and learning. 1 Även Digitaliseringskmmissinen knstaterar, i sitt delbetänkande, En digital agenda i människans tjänst - en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13) att It i sklan är ett mråde där vi har höga förväntningar, men där vi trts gd tillgång till teknik är rätt medikra i användning i jämförelse med övriga EU. 2 Kmmissinen föreslår därför särskilda åtgärder, bland annat att ytterligare krav m pedaggisk ch ämnesinriktad digital kmpetens införs inm lärarutbildningen ch satsningar på frskning med särskilt fkus på pedaggiska effekter av användning av digitala resurser i undervisningen. Kmmissinen knstaterar ckså att det vid universitet ch högsklr saknas incitamentsstrukturer sm premierar en högsklepedaggik sm integrerar IT samt att IT inte tycks finnas med sm en integrerad del av lärsätenas planer ch strategier. I PIL-enhetens uppdrag ingår att stödja lärare ch institutiner sm planerar att ge nätburna kurser genm att erbjuda infrmatin, seminarier ch rådgivning m digitala resurser, arrangera wrkshppar för färdighetsträning samt att erbjuda handledning efter behv. 3 Inm PIL-enheten ligger ckså ansvar för utveckling ch förvaltning av universitetets lärplattfrm GUL (Götebrgs universitets lärplattfrm). För att kunna erbjuda ett adekvat stöd för de lärare sm i sina kurser utnyttjar GUL krävs kunskap m hur GUL används ch hur lärares behv ser ut. Därför genmfördes under hösten 2013 ch våren 2014 en GUL-undersökning där även frågr m framtida behv har ställts. Rapprtens syfte är att presentera hur GUL, ch dess specifika funktiner, används inm Götebrgs universitet samt hur behven av frtsatt utveckling ser ut. Undersökningen tar ckså upp frågr m inställning till GUL ch IT för lärande 1 McAleese, M et al. (2013) Reprt t the Eurpean cmmissin n imprving the quality f teaching and learning in Eurpe s higher educatin institutins june 2013, PIL är en förkrtning sm står för Enheten för pedaggisk utveckling ch interaktivt lärande.

9 bland universitetets persnal ch studenter. Rapprten kan användas sm ett underlag inför frtsatt diskussin ch strategiska beslut i frågr sm berör IT ch lärande inm universitetet. Lärplattfrmen GUL breddinfördes vid Götebrgs universitet i januari Ansvar för förvaltning ch utveckling av lärplattfrmen har fram till årsskiftet 2013/2014 legat inm Utbildningsenheten men ligger idag vid PIL-enheten. Att rganisatriskt placera lärplattfrmen inm den enhet vars uppdrag är att stödja pedaggisk utveckling, innebär förändrade förutsättningar att aktivt utveckla lärplattfrmen i enlighet med universitetets behv av stöd för IT i undervisningen. 4 I rapprten presenteras lärares, studenters ch GUL-administratörers syn på lärplattfrmens nuvarande funktinalitet ch användning. Den innehåller ckså en mvärldsbevakning med nedslag i de diskussiner sm pågår såväl natinellt sm internatinellt inm mrådet lärplattfrmar, IT ch lärande. Undersökningen bygger på flera aktiviteter sm genmförts under hösten 2013 samt våren I följande kapitel följer en beskrivning av de lika aktiviteterna; fkusgruppintervjuer, GUL-enkäter ch Omvärldsbevakning. I arbetet med att ta fram underlag för rapprten har kllegr från nätverket Samverkande IT-pedagger ch GUL-gruppen deltagit: Henric Bagerius, Snja Bjelbaba, Lena Dafgård, Thmmy Erikssn, Trbjörn Fraenckel, Minette Henrikssn, Maria Jervelycke Belfrage, Karl Maack, Maria Nilssn, Angela Wulff. 4

10 1.1 Fkusgruppintervjuer Sammanlagt genmfördes sex fkusgruppintervjuer med lärare från lika delar av universitetet. I de flesta grupperna deltg tre lärare, samt den eller de lärare sm genmförde intervjuerna. För att få kntakt med lärare inm alla institutiner skickades en förfrågan till alla prefekter med kpia till utbildningsansvariga ch med länk till en webbsida där lärare kunde anmäla sitt intresse att delta i intervjuerna. Förfrågan var skriven så att prefekten endast behövde vidarebefrdra förfrågan till lärare inm institutinen men det är klart m alla lärare nåddes av inbjudan. Ttalt anmälde 23 lärare intresse att delta i undersökningen. Det var 21 lärare sm slutligen deltg. Intervjuerna genmfördes av lärare inm nätverket SIP (Samverkande IT-pedagger). 5 Alla intervjuer följde samma instruktiner ch samma frågr diskuterades. 6 Det finns anledning att tr att samtliga lärare sm anmält sitt intresse att delta i fkusgruppintervjuer representerar en grupp sm har satt sig in i frågr m IT i undervisningen ch sm därför ckså har genmtänkta åsikter i dessa frågr. Bland de intervjuade lärarna fanns det både de sm var mycket psitiva till att använda digitala resurser i undervisningen, ch de sm var helt emt. Samtidigt finns det inm universitetet naturligtvis en str andel lärare sm inte engagerar sig alls i just dessa frågr. Syftet med fkusgruppintervjuerna var att skapa möjlighet till en diskussin där lärare själva resnerar runt lärplattfrmen sm pedaggiskt verktyg i relatin till sin egen undervisning. Eftersm en viktig målsättning med undersökningen i sin helhet har varit att ge möjlighet till så många sm möjligt att framföra eventuella synpunkter, genmfördes även en webbenkätundersökning riktad till alla lärare. 1.2 Webbenkäter m GUL ch digitala verktyg Inm ramen för undersökningen genmfördes tre webbenkäter riktade till lärare, GULadministratörer respektive studenter. 7 Enkäterna till lärare ch studenter kunde besvaras på antingen svenska eller engelska. Enkäterna skickades ut den 28 april 2014 ch stängdes, efter påminnelse, den 19 maj Enkäten till lärare gick ut till alla anställda lärare/frskare inm universitetet, ttalt 3118 persner. Den besvarades av 319 persner, dvs 10%. Enkäten till administratörer gick ut till alla sm av GUL förvaltningsgrupp fått behörighet att administrera GUL, ttalt 416 persner, ch besvarades av 109 persner, dvs 26%. Enkäten till studenter gick ut till alla sm registrerats på kurs under vårterminen 2014, persner, ch besvarades av 1267 persner, dvs 4%. Den relativt låga svarsfrekvensen kan ha flera lika rsaker. Under våren cirkulerade många lika enkäter i verksamheten. Det kan därför finnas en str enkättrötthet Bilaga 1. Fkusintervjuer_instruktiner 7 Bilaga 2. Enkätfrågr_lärare_admin_student 9

11 sm gör att många väljer att inte svara. Våren är en hektisk perid för alla inm universitetet vilket ckså möjligen kan bidra till en låg svarsfrekvens. Enkäternas frågr var ställda för att ta reda på inställning till ch kunskap m lärplattfrmen, men ckså för att ta reda på vilka behv man ser inför framtiden. Enkäternas frågr syftade ckså till att ge en bättre bild av supprt- ch utbildningsbehv i nuvarande plattfrm. Enkäten till studenter bestd delvis av samma frågr sm ställts i en tidigare undersökning riktad till studenter år I övrigt var frågrna inriktade på att fånga upp studenternas upplevelse av hur lärplattfrmen används i undervisningen samt vilka behv studenter ser inför framtiden. Enkäternas sista fråga besvarades i fritext. Svaren kategriserades enligt samma principer sm anteckningarna från fkusgruppintervjuerna, se kap Omvärldsbevakning ch övriga aktiviteter Omvärldsbevakningens syfte var att få en allmän bild av diskussiner inm IT ch lärande sm särskilt berör högre undervisning, i första hand natinellt men även i någn mån internatinellt. Rapprtens mfattning har endast givit utrymme åt ett fåtal punkter sm huvudsakligen bygger dels på de natinella diskussiner sm förs, dels på rapprter från rganisatinen Educause. 8 I en aktivitet i GUL har lika delar av undersökningens material samlats ch diskuterats. 9 Framförallt har lika alternativ till dagens lärplattfrm beskrivits ch kmmenterats av representanter för GUL förvaltningsgrupp. I GUL-aktiviteten finns ckså en översikt över de lärplattfrmar sm används inm övriga svenska lärsäten. Det finns även länkar till rapprter ch litteratur m lika lärplattfrmar. Alla sm önskat har fått tillgång till GUL-aktiviteten. Endast ett fåtal anställda utanför PIL-enheten har visat intresse för att aktivt delta i GUL-aktiviten men aktiviteten har fungerat väl för att sammanställa dkumentatin ch jämförelser. I aktivitetens diskussinsfrum har en student varit engagerad i synpunkter runt GUL:s funktinalitet Kntakta GUL-supprt för tillgång till aktiviteten. 10

12 2. LÄRARE, STUDENTER OCH ADMINISTRATÖRER OM GUL I följande kapitel presenteras de resultat sm kmmit fram ur undersökningens lika delar. Kapitel 2.1 Fkusgruppintervjuer. Kapitel 2.2 Webbenkät m GUL. Kapitel 2.3 Omvärldsbevakning. 2.1 Lärares synpunkter fkusgruppintervjuer Anteckningar ch ljudfiler från fkusgruppintervjuerna har kategriserats enligt följande: Generella synpunkter samt idéer m användning Vad fungerar mindre bra? Önskemål m utveckling av lärplattfrmen Generella tankar runt IT ch lärande Organisatinsfrågr I det följande presenteras de synpunkter sm framkmmit i enlighet med denna kategrisering. I fkusgruppintervjuerna deltg sammanlagt 21 lärare från lika institutiner. Nteras bör att det knappast går att generellt sammanfatta lärares uppfattning m lika funktinalitet i GUL. Hur man sm lärare lägger upp sin undervisning är mycket individuellt ch därför kan åsikter m vilka funktiner sm är bra eller dåliga skilja sig helt från persn till persn. Det är ckså så att man inm lika institutiner eller lärarlag ibland utnyttjar samma funktiner på helt lika sätt. Detta gäller såväl de mer administrativa aspekterna av lärplattfrmen sm de funktiner sm utvecklats för att ge ett mer pedaggiskt stöd i undervisningen. Generella synpunkter samt idéer m användning fkusgrupper Av fkusgruppernas diskussiner framgår att GUL av många används främst sm ett redskap för att hålla rdning ch reda. För att hantera stra studentgrupper, till exempel i grundkurser med upp till 700 studenter, anses GUL värderligt. Det skulle inte gå att hantera så många studenter utan stöd av lärplattfrmen. Ett exempel är möjligheten att arbeta med inlämningsuppgifter ch där enkelt ha en samlad överblick över lika studenters prestatiner. Anslagstavlan är uppskattad av många, framförallt därför att studenterna via en app kan få snabb infrmatin sm till exempel ändrade tider eller salar i en kurs samt att läraren lätt kan se hur många studenter sm läst meddelandet/anslaget. Även Prjektgrupper ch Mål ch Framsteg lyfts fram sm viktiga ch värdefulla funktiner. Mål ch Framsteg gör det möjligt för både lärare ch student att knsekvent följa upp vilka mment sm ingår i en kurs, vilka sm är avklarade ch 11

13 vilka sm återstår. Möjligheten att kunna streama eller spela in föreläsningar eller instruktiner ch lägga upp detta på GUL är mycket uppskattad ch används i vissa fall när antalet studenter är större än antalet platser i tillgängliga lärsalar. Även kursvärderingar via GUL är mycket ppulärt. Att kunna hantera integritet ch säkerhet i en sluten plattfrm sm GUL är ckså ett strt plus för många lärare. Vad fungerar mindre bra? - fkusgrupper Terminlgin i GUL uppfattas av många lärare sm delvis begriplig. Sm exempel nämns i fkusgrupperna att man under benämningen statistikverktyget finner möjligheten att rätta inlämningsuppgifter ch att studenter i lärplattfrmen kallas deltagare. Enhetlig standard i nmenklatur saknas. Flera lika funktiner anses ckså vara bristfälliga. I fkusgrupperna uppmärksammas till exempel att man inte kan flytta, spara eller ändra dkument på samma sätt sm det standardmässigt görs i andra prgram. Det går inte att kmmentera direkt i ett dkument sm lämnats in via Inlämningsuppgift. Det går inte att ändra ch anpassa strukturen i ett Diskussinsfrum. Flera lärare nämner ckså att GUL har alltför få möjligheter till interaktin med studenter. I diskussinerna nämns att m man sm lärare inte använder GUL regelbundet, glömmer man brt hur det fungerar. Systemet anses inte vara tillräckligt intuitivt ch många lärare anser att det är svårt att rientera sig i verktygen. Flera av de synpunkter sm framkmmer under fkusgruppintervjuerna bygger på att lärare inte har tillräcklig kunskap m lika funktiner. Till exempel vet många inte hur öppna respektive stängda sidr visas för studenter respektive allmänhet. Det är heller inte allmänt känt varför inte alla dktrander kmmer in i GUL, vilket berr på att alla dktrander inte per autmatik har tillgång till GU-knt. För övrigt är detta en enkel sak att åtgärda inm respektive institutin. I en av fkusgrupperna ifrågasätts huruvida universitetet överhuvudtaget ska syssla med digitalt stöd för lärande då detta sägs riskera ta fkus från själva lärandet ch samspelet i det fysiska mötet. Att lägga tid ch pengar på IT ch lärande, någt sm endast anses försämra möjligheterna till möten för lärande mellan studenter ch lärande, sammanfattas krt ch kncist i uttrycket förbättringsförsämringar. Vad behöver utvecklas? - fkusgrupper Många lärare önskar att det, inm fakulteten/institutinen eller centralt på GU skulle finnas mallar för hur en kurs/aktivitet bör läggas upp i GUL. Prgramstudenter sm läser kurser inm lika fakultetsmråden ch även inm lika institutiner upplever fta att de lika kursernas struktur ch design varierar kraftigt. Det skapar förvirring ch säkerhet att inte kunna vara säker på var man kan förväntas hitta lika typer av kursrelaterat innehåll. Större enhetlighet önskas. Designen i GUL upplevs av många sm mdern. Man vill ha den snyggare, bättre ch smidigare. Någn önskar att det fanns möjlighet att ställa kntrllfrågr att studen- 12

14 ten tagit del av regler för inlämning, plagiat etc innan exempelvis en inlämningsuppgift ska lämnas in. Appen används mycket. Därför vill man ha utökad funktinalitet, till exempel bättre stöd för enkät (kursvärdering). Dck behöver analysverktyg för kursvärderingar byggas ut så att man på ett effektivare sätt kan arbeta med kursutveckling över tid. Direkt kppling till mötesrum i Adbe Cnnect är ett annat önskemål liksm möjlighet att kmmentera direkt i dkument via funktinen Inlämningsuppgift. Man önskar mer flexibilitet för att kunna ändra på fasta rubriker, ledtexter ch ta brt önskade knappar ch funktiner. Slutligen önskas möjlighet att kunna autmatskapa vissa typer av grupper baserat på Ladk-infrmatin, möjlighet till federerad inlggning, utvecklade kalenderfunktiner samt att kunna låsa systemet för tester i salsskrivningsmiljö. IT ch lärande - fkusgrupper I fkusgruppintervjuerna framgår att det uppstår många frågr runt upphvsrätt när man sm lärare utvecklar egna lärresurser eller lånar in material från andra lärare. Mer infrmatin ch riktlinjer runt upphvsrätten efterfrågas. Att inte vara säker på vad sm gäller leder ibland till att man helt undviker att utnyttja resurser sm annars skulle tillföra mycket i undervisningen. Det finns ckså, kpplat till inspelning av föreläsningar sm sedan läggs ut i GUL, en rädsla för felsägningar ch för att materialet ska spridas på ett felaktigt sätt. I fkusgrupperna nämns även att det finns lärare sm anser att det inte är kvalitet att bedriva undervisning via nätet. En annan farhåga berör risken att göra sig själv arbetslös sm lärare samt en rädsla för att kstnaden för den tekniska utvecklingen i slutändan äter upp de resurser sm finns för mänskliga möten. En av deltagarna i fkusgrupperna uttryckte det på följande sätt: Ju mindre nya påfund sm kmmer, dest bättre. Ny teknik anses av vissa lärare skapa säkerhet ch krångel vilket tar fkus ch energi från det man ska göra. Föreläsningen anses vara viktig därför att studenter ch lärare där möts fysiskt ch att någt sker i detta möte. En föreläsning kan se ut på många lika sätt. Det kan handla m allt från katedrala föreläsningar där det inte finns någn möjlighet till interaktin mellan lärare ch student, till föreläsningar i små grupper där kanske halva tiden ägnas åt just diskussin runt ämnet samt även mer avgränsade instruktiner ch förklaringar. Därför framförs ckså att samlingsbegreppet föreläsning är missvisande när det används sm argument för eller emt inspelning. Kmpetensen runt vad nätburen pedaggik innebär, uppges i allmänhet vara låg. Det saknas kunskap m vilket arbete sm krävs ch vilka metder sm finns för att skapa nya kurser eller för att utveckla eller göra m befintliga. De pedaggiska möjligheter sm nätburen undervisning erbjuder diskuteras inte tillräckligt. Vad gör vi bättre via nätet? Gör vi någt bättre? Vilka material kan fritt användas via internet ch hur kan lärare ch studenter själva prducera eget material? Hur kan man utnyttja lika möjligheter till visualisering ch till flexibilitet i undervisningen? En av lärarna i fkusgrup- 13

15 perna reflekterade själv över detta: Vissa studenter trivs bra med att sitta i plenum ch diskutera medan andra mycket hellre frmulerar sig i textbaserade seminarier. Det finns ckså farhågr runt att lägga ut för mycket av kursens innehåll i GUL. I en av fkusgrupperna uppges att många studenter inte längre tycks ha tid att kmma till föreläsningar. De kräver att anteckningar ch bilder ska läggas ut i lärplattfrmen. Om föreläsningar streamas eller spelas in skulle de [studenterna]då någnsin dyka upp över huvud taget? I fkusgrupperna framgår att man inm Pedaggen under senare år har streamat (direktsänt) ch spelat in många föreläsningar vilket har varit mycket uppskattat av studenterna. Framförallt bland studenter med dyslexi ch bland småbarnsföräldrar. Man har ckså lagt strt fkus på att samla studenterna till seminarier i mindre grupper för att balansera de strföreläsningar sm ges ch skapa möjlighet att ställa frågr ch diskutera kunskapsinnehållet. I fkusgrupperna uppger lärare att många distansstudenter tycks ha en felaktig bild av vad det innebär att studera på distans ch trr att man ska klara både heltidsjbb, familj ch studier parallellt. Att arbeta med distansbaserad undervisning kräver erfarenhet ch ett visst handlag krt sagt en egen pedaggik. I textbaserad kmmunikatin försvinner till exempel fta nyanserna i en text ch det man skriver kan ibland missuppfattas ch tlkas sm krthugget vilket är viktigt att tänka på när man frmulerar sig. Det är ckså mycket viktigt att redan i kursintrduktinen vara tydlig med hur man sm lärare kmmer att kmmunicera med deltagarna i kursen så att de får en realistisk uppfattning m när ch hur de kan förväntas kunna ställa frågr ch få respns från läraren. Via kursvärderingar förstår många lärare att studenterna inte anser att lärarna är tillräckligt insatta i ny teknik. I fkusgruppen uttrycks detta av någn sm ett paradigmskifte i hur man ser på undervisning. Det handlar m en ny pedaggik sm inte bygger på att det är bara en persn sm står framme ch predikar. En lärare har börjat spela in krta avsnitt med förklaringar sm tidigare var nödvändiga att upprepa gång på gång. Påföljande tentaresultat blev bättre efter denna insats. En annan lärare efterfrågar enklare ch mer intuitiv teknik. För att kunna arbeta effektivt måste tekniken vara tillförlitlig ch enkel. Kameraögat sm spelar in ska vara lika enkelt sm ljusknappen sm tänder lamprna. Det finns ett strt engagemang bland de lärare sm deltagit i fkusgruppintervjuerna. Knsensus råder för att utvecklingen går mt att mer material kmmer att spelas in i framtiden, både för att kunna återanvändas men ckså sm ett slags kvalitetssäkring. Datrer ch mbila enheter används mer ch mer ch därmed ökar kraven på källkritik ch studenternas förmåga att kunna srtera. Med ökad tillgänglighet till infrmatin ch kunskap ökar ckså möjligheterna att kunna tillgdse fler lärstilar samtidigt vilket gynnar framtidens studenter samtidigt sm det ställer ökade krav på lärare ch även studenters, kmpetens i att hantera ch rientera sig i sitt lärande. 14

16 Organisatinens stöd - fkusgrupper Att universitetet även i framtiden kmmer att vara ett i huvudsak campusbaserat universitet är det ingen i fkusintervjuerna sm ifrågasätter. Däremt anser många att det är viktigt att kunna kmplettera sin undervisning med nätburet material. Men många lärare upplever att det saknas resurser för att prducera bra material. Universitetet måste förstå att det handlar m att prducera pedaggiska grejer, inte bara stå därframme vid tavla ch prata. Det är en helt annan sak att utveckla nätburen undervisning ch det kräver helt andra resurser. Detta är en återkmmande kmmentar. Lärare upplever att pedaggisk förnyelse inte uppmuntras. De får inte möjlighet att själva utvecklas ch att utveckla sin pedaggik. Många lärare känner sig väldigt ensamma i sitt arbete med att integrera digitala redskap för lärande i sina kurser. Man efterlyser fler gda exempel ch fler frum för erfarenhetsutbyte ch inspiratin. Det upplevs sm krångligt att bka in sig på de rdinarie GUL-utbildningarna. Man ser gärna mer infrmatins- ch inspiratinsmöten i samband med rdinarie avdelningsmöten. Vissa lärare uppfattar ckså att det inte inm alla institutiner alltid uppskattas att man lägger tid på den här typen av kurs- ch kmpetensutveckling ch att man saknar fasta frum, kurser, seminarier för att kunna diskutera frågr runt nätburen undervisning. Upplevelsen är att det inm de flesta institutiner finns eldsjälar sm arbetar ch driver frågr runt IT ch lärande men att det är mer sällan man inm ledningsnivå driver dessa frågr. Förr eller senare måste universitetet ta ställning till de här frågrna m vi, sm andra större universitet, ska ge undervisning på nätet. Det är viktigt att ledningen förmedlar vad man vill. Uppfattningen är att ledningen har en ambitin men att det saknas en plan för denna ambitin ch att inget av detta har sipprat ner i tjänstgöringsplanerna. En relativt enkel sak anses vara att aktivt uppmuntra lärare att delta i knferenser med teman runt nätburen undervisning ch nya medier i undervisningen. Att lärare saknar tid för att utveckla sina kurser tycks vara en av de största stötestenarna. Ett önskemål är att driva en fakultetsgemensam utveckling för att stärka lärare i nätburen undervisningspedaggik. En idé är att lärare skulle kunna ansöka m pengar från en gemensam ptt, exempelvis institutinsövergripande prjekt. För de sm arbetar inm institutins- ch fakultetsövergripande kurser framgår ckså ett starkt önskemål m tydliga fakultetsövergripande riktlinjer för hur lika kursers GUL-aktiviteter ska struktureras så att studenterna bättre förstår vad de kan förvänta sig när de rör sig inm universitetets lika fakulteter. 15

17 Inga önskemål m att byta lärplattfrm framkmmer. Man är överens m att implementeringen av GUL krävt mycket arbete av alla. Däremt önskas större enhetlighet, dels i hur lika funktiner i lärplattfrmen används idag, dels i hur andra digitala redskap används. Det har tagit tid att lära sig GUL, att lära nytt vill ingen lägga tid på. Vi har inte råd ch vi rkar inte, utveckla istället ch förbättra det sm fungerar dåligt idag. Har man jämfört flera lärplattfrmar inser man att PingPng är en av de bättre, men har man bara använt PingPng svär man fta ve ch förbannelse. 16

18 2.2 Hur används GUL? Resultat från webbenkätundersökningen I detta kapitel presenteras resultat från de tre webbenkäter sm genmfördes under våren Enkäterna var riktade till lärare, administratörer respektive studenter. Lärare - webbenkät Webbenkätens frågr utfrmades för att dels undersöka lärares inställning till GUL sm verktyg ch den supprt ch utbildning sm ges, dels att ta reda på vilka funktiner sm används mest ch minst för att kunna utveckla ch anpassa infrmatin ch utbildning. Sist men inte minst att försöka fånga upp hur behv av utveckling ch kmpletterande nätburna redskap för lärande ser ut inför framtiden. Antalet frågr begränsades medvetet så att enkäten skulle kunna besvaras på cirka fem minuter. Bakgrundsinfrmatinen visar att flest respndenter återfinns i åldersspannet 36 till 65 år. Endast 4% av respndenterna är 35 år eller yngre. 2% är 66 år eller äldre (Diagram 1). Majriteten av respndenterna (76%) använder GUL dagligen eller en till flera gånger i veckan, avsett ålder. I strt sett alla institutiner finns representerade bland respndenterna. En majritet av respndenternas kurser, 81%, är campusbaserade. 4% uppger att deras kurser ges på distans. 15% uppger att deras kurser är blandade, Vissa mment eller visst innehåll i undervisningen bygger då på nätburen teknik. Diagram 1. Hur gammal är du? Lärare. Antal svarande: 318 Brtfall: 1 över 66 2% % 31% 32% % under 25 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Av de lika supprtkanaler sm lärare använder är den viktigaste den närmaste, det vill säga kllegrnas kunskaper. 70% säger sig fråga sina kllegr m hjälp. GULadministratören är ckså en viktig supprtkanal. Sedan följer i fallande rdning webbsidrna GUL-supprt för persnal, den centrala GUL-supprten, GUL-supprtens utbildningar ch interna GUL-kurser vid institutinen (Diagram 2). 17

19 Diagram 2. Vilka supprt- ch utbildningskanaler har du använt? Lärare. Antal svarande: 311. Brtfall: 8 Har inte haft behv av hjälp 5% Webbsidrna Digitala pedaggiska resurser 9% Har inte sökt hjälp 10% Interna GUL-kurser vid institutinen 22% GUL-supprtens utbildningar 30% GU:s centrala GUL-supprt (gulsupprt@gu.se) 39% Webbsidrna GUL-supprt för persnal 48% Har frågat GUL-administratören vid min institutin 51% Har frågat kllegr 70% 0% 20% 40% 60% 80% Att använda GUL tycks innebära prblem för många respndenter. I påståendet Jag tycker det är lätt att använda GUL, är det 42% sm instämmer medan 58% inte håller med. 47% håller inte med i påståendet Jag hittar den infrmatin jag söker efter i GUL, medan 52% av respndenterna håller med. 59% tycker att man i sin undervisning använder GUL på ett bra sätt medan 39% inte håller med. Trts att GULsupprten får anses ha ett strt ch varierat utbud av lika stödinsatser anser endast 42% av respndenterna att supprtinfrmatinen m GUL är helt eller delvis tillräcklig (Tabell 1). 10 Tabell 1. Gradera hur GUL fungerar för dig sm lärare. Lärare. 1 = Instämmer inte alls, 4 = Instämmer helt. Antal svarande: 313. Brtfall: 6. Skala Ttalt a. Jag hittar den infrmatin jag söker efter i GUL 10% 37% 38% 14% 99% b. Jag tycker det är lätt att använda GUL 19% 39% 33% 9% 100% c. Jag tycker att jag sm lärare använder GUL på ett bra sätt 9% 30% 45% 14% 98% d. Jag tycker att supprtinfrmatinen m GUL är tillräcklig 10% 41% 33% 9% 93% 10 Utbildningar: Webb-baserad supprt: Digitala pedaggiska resurser: 18

20 Bland lärarenkätens respndenter är det 34% sm känner till att man inm den egna institutinen tagit fram plicies eller beslut m ifall GUL ska användas ch i så fall hur (Diagram 3). Diagram 3. Har man inm din institutin tagit beslut eller antagit plicies m hur GUL ska användas? Lärare. Antal svarande: 312. Brtfall: 7. Vet ej. Kmmentar: 43% Nej. Kmmentar: 22% Ja. Kmmentar: 34% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Med frågan Hur använder du GUL? avses att undersöka lärares egen syn på GUL sm pedaggiskt eller administrativt redskap ch för vilka syften man väljer att använda plattfrmen. Av respndenternas svar framgår att en majritet använder lärplattfrmen främst för administrativa syften ch för att tillgängliggöra undervisningsmaterial. Men 55% av respndenterna ser ckså GUL sm ett pedaggiskt verktyg för kmmunikatin, respns ch feedback. Inte så många använder GUL för att uppmuntra kmmunikatin studenter emellan, 27% (Tabell 2). Tabell 2. Hur använder du GUL? Lärare. 1 = Instämmer inte alls, 4 = Instämmer helt. Antal svarande: 307. Brtfall: 12. Skala Ttalt a. GUL används mest för administratin (distributin av kursplan, schema, litteraturlista ch dylikt). 7% 8% 30% 53% 98% b. GUL används främst för att tillgängliggöra undervisningsmaterial (litteratur, övningar, uppgifter ch dylikt). 5% 9% 37% 46% 100% c. GUL används sm ett pedaggiskt verktyg för att kmmunicera ch ge feedback (t.ex. inlämningsuppgifter, 17% 26% 24% 31% 98% diskussinsfrum ch "skicka meddelanden"). d. GUL används sm ett pedaggiskt verktyg för att uppmuntra kmmunikatin studenter emellan (t. ex. diskussinsfrum ch prjektgrupper). 36% 31% 16% 11% 94% 19