Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling BLÅKULLA SKOLA

2 Datum för upprättande av planen: Diarienummer: Skolenhet: Blåkulla Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Den ska också innehålla åtgärder med syfte att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. De båda ovan angivna krav på att årligen upprätta planer har av barn- och ungdomsnämnden delegerats till förskolechef och rektor. De båda planerna kan sammanföras i en plan. Varje enskild förskole- och skolenhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. o Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. o Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. o Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. o En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. o Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna.

3 Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (begreppet mobbing används inte längre i skolförfattningarna). Kränkningarna kan vara o Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), o Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), o Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, icke-verbala), o Text- och bildburna (t.ex. sociala medier såsom t.ex. Facebook, och Instagram. Internetsajter, e-post, sms, mms och klotter, brev mm). Den individuella upplevelsen ska alltid tas på allvar och vara en utgångspunkt vid bedömning av kränkande behandling. Rutiner för när ett barn/en elev känner sig kränkt eller trakasserad Anmälan till förskolechef/rektor samt barn- och ungdomsnämnden 1 Rektor/förskolechef tar emot anmälan från personalen (kan vara muntlig eller skriftlig). Anmälan ska ske omgående. Rektor/förskolchef anmäler händelsen genom att skicka in ett e-post meddelande till en särskild ikon i First Class ( Anmälan kränkande behandling ). Anmälan ska ske omgående. I anmälan ska det anges vad som hänt, när samt var (enhet) händelsen har skett. Av anmälan ska det också framgå vilka barn/elever/personal som är inblandade. En kopia på anmälan som skett via e-post ska läggas i elevens elevakt. Om flera elever är inblandade i ärendet ska en kopia läggas i respektive berörd elevs elevakt. Motsvarande gäller för barn i förskolan. Samtliga rutiner och blanketter finns i First Class under ikonen Kränkande behandling Om ett barn/elev har blivit utsatt av en personal gäller ovanstående med undantag för: Om barnet/eleven upplever sig utsatt av förskolechef/rektor gör biträdande verksamhetschefen anmälan och ansvarar för att e-post meddelande skickas in. 1 Rutinerna finns angivna i Riktlinjer gällande åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Beslutade i barn- och ungdomsnämnden den 30 januari 2014.

4 ANALYSDEL Vårterminens SWOT-analys utifrån trivselenkät och samtal med barnen Utifrån trivselenkäten kan vi utläsa följande från elevernas svar. Styrkor De flesta elever på skolan trivs bra eller jättebra. Varierad utemiljö Hot Otrygga platser utomhus: Fotbollsplan vid dungen, dungen, gungorna, klätterställning, kojor, grusplan, uteköket, näten, vägg (bollar), busskön Svagheter Flera elever känner sig otrygga utomhus och några upplever också att de inte har någon vuxen att vända sig till om det behövs. Någon känner också oro inför några specifika barn. Möjligheter Flera barn kan se sin del i konflikter, flera visar en vilja att alla ska få vara med och ingen ska få vara ensam. Önskemål om mer undervisning ute. Samlingsplats ute, målad sol eller moln Utifrån trivselenkät och samtal med barnen har vi vuxna gjort följande SWOT-analys. Styrkor Liten skola Uppstrukturerad fritidsverksamhet EHT-resurs Temaarbete mellan klasser Hot Några elever upplever att de inte har någon vuxen att prata med Elever upplever oro för en grupp flickor Svagheter Få vuxna Inga rutiner på att delge varandra info ex när det gäller enskilda barn och förändrad verksamhet Rutiner vid raster (rastvärd sen ut ibland) Möjligheter Många lekmöjligheter i varierad miljö 3 personal ute på rast när alla barn är på skolan. Gemensamt förhållningssätt Ordna busskön på olika sätt Personalfinns i dusch/omklädningsrum Regelbundna samtal runt elever Engagemang och röd tråd i likabehandlingsarbetet Gemensamt värdegrundsarbete och förhållningssätt Variera vänskapsgrupperna och vårt faddersystem

5 Utvärdering av förra årets åtgärder Under läsåret 13/14 har vi anpassat antal personal som rör sig ute bland eleverna på rasterna. När samtliga barn är på skolan har vi varit tre vuxna för att kunna överblicka vår stora skolgård. Vi har dessutom bytt ut titeln rastvakt till rastvärd för att tydligare visa att vår roll ute är att stötta eleverna i deras lek. Vi upplever att vi har haft större möjlighet att lösa konflikter i direkt anslutning till händelsen. Vi upplever att eleverna känner sig tryggare med fler vuxna ute. På fritids har det fungerat bra med tydliga rutiner om vem som är ute med barnen. Vi har varit tillräckligt med personal i omklädningsrummen vid idrotten för att hantera de situationer som uppkommit. Det har fungerat bra. Vi har fortsatt med åldersblandade temadagar och vänskapsdagar under läsåret. De flesta elever tycker att det är roligt att arbeta åldersblandat. Vi har även arbetat åldersblandat på elevens val. Fritids har fortsatt arbeta åldersblandat med olika aktiviteter som idrottslyftet, leklotteriet, temagrupper och i den fria leken. Skolrådet har varit aktivt under läsåret 13/14. Föräldrarna har önskat information kring likabehandlingsplanen och hur vi arbetade mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Vi bjöd in alla föräldrar till en informations och diskussionskväll om detta och några kom. Nulägesanalys och behovsinventering Vi har under läsåret 13/14 genomfört vår trivselenkät två gånger, en gång på höstterminen och en gång på vårterminen. På vårterminen använde vi oss även av en karta som vi samtalade kring med barnen om otrygga platser på skolgården. Av olika skäl har vi inte gjort någon ny likabehandlingsplan sedan 2012 även om arbetet i klasserna och fritids har fortsatt. Vår likabehandlingsgrupp har dock arbetat fram ett tänk av ett årshjul om hur vi kan fortsätta med vårt gemensamma arbete på skolan som lyftes fram under slutet på vårterminen. I stort sett trivs alla elever på skolan bra eller jättebra och de flesta känner sig trygga både inomhus och utomhus. Enkäten visar även att några barn känner sig otrygga utomhus och att det finns platser som känns särskilt hotfulla. Enkäten visar också att det finns elever som är ensamma eller mår dåligt och även menar några elever att de inte har någon vuxen att vända sig till om den eller någon annan mår dåligt.

6 BESKRIVNING AV DET FORTGÅENDE LIKABEHANDLINGSARBETET Genom en trygghetsenkät med namn, som genomförs två gånger under läsåret (oktober/mars) görs varje läsår en kartläggning avseende trygghet och välmående hos eleverna. Även skolans/fritidsverksamhetens fysiska miljö kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. (Skolledning och pedagoger ansvarar för att enkäten genomförs) Ansvariga pedagoger för respektive klass ansvarar för att sammanställa resultaten (utan elevnamn) och göra en swot-analys på resultatet. Sammanställningen av resultatet och analysen ska lämnas in till likabehandlingsgruppen som i sin tur gör en övergripande analys som presenteras och diskuteras vid nästa APT. En föräldra- och elevenkät genomförs vartannat läsår, under vårterminen. Enkätens syfte är att få en uppfattning om hur väl barn och föräldrar trivs med Blåkullaskolan och fritidshemmet. (Barn- och ungdomsnämnden och skolledning ansvarar) Skolan har olika temadagar och vänskapsdagar under läsåret i syfte att elever och lärare ska lära känna alla elever och lärare på skolan. Beroende på syfte delas eleverna in i F-3 eller 1-3. Blåkullaskolan och fritidshemmet har regelbundna klassråd/fritidsråd, där man tillsammans tar upp och diskuterar sådant som är aktuellt i klassen/ i fritidsgruppen. Syftet med dessa är att barnen ska ges möjlighet till inflytande att påverka sin tid på skolan respektive fritidshem. (Pedagoger ansvarar) På Blåkullaskolan värdesätts högt vårt samarbete med föräldrar. Tillsammans kan vi uppmärksamma negativa tendenser och diskussioner kan föras kring aktuella problem, riktlinjer, åtgärder och lösningar. Föräldrar involveras kontinuerligt, till exempel i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten. (Skolledning och pedagoger ansvarar) Blåkullaskolan har elevråd som sammanträder regelbundet och diskuterar bland annat skolans regler och engagerar sig i trivseln på skolan (Elevrådet, skolledning och pedagoger ansvarar) Rastvärdar finns tillgängliga då elever har raster så att eleverna ska kunna känna sig trygga. (Skolledning och pedagoger ansvarar) Elevhälsans skolkuratorer besöker varje läsår Blåkulla skolans årskurs 3. Under dessa tillfällen får eleverna lära sig att känna igen bra och dåliga känslor och beröringar samt lära sig om sin egen säkerhet och hur man bär sig åt om man behöver hjälp.

7 ÅTGÄRDER All personal arbetar konkret och aktivt med att påverka attityder i fråga om diskriminering, kränkande behandling och utsatthet. Samtal, vänskapsövningar och jagstärkande övningar ingår som en naturlig del i det vardagliga pedagogiska arbetet. Under läsåret 2014/2015 kommer Blåkullaskolan att fokusera på att säkra tydliga rutiner och riktlinjer för vårt gemensamma arbete. Utöver befintliga åtgärder inom skolan (beskrivna under rubrik Beskrivning av fortgående likabehandlingsarbete ) kommer också följande åtgärder att påbörjas eller genomföras: Kartläggning av elevernas trivsel och identifiering av otrygga platser sker två gånger per läsår genom trivselenkät och karta. Första tillfället sker i början av oktober där pedagogerna sedan gör en swot-analys och lämnar in till likabehandlingsgruppen senast den siste oktober. Likabehandlingsgruppen gör därefter en övergripande analys för skolan och presenterar den på nästkommande APT. Där berättar även ansvariga pedagoger kortfattat om nuläge med ex enskilda barns behov utifrån kartläggningen. Delmål och åtgärder diskuteras och beslutas. I feb/mars görs hela processen av kartläggningen om igen för att se om skolans insatser gett resultat eller om det finns nya behov. På APT i april sker utvärdering och diskussion utifrån nulägesanalysen för att kunna sätta nya åtgärder inför nästkommande läsår. I maj revideras planen. Utifrån resultatet på enkäten som visade att flera elever tyckte att det verkade som vissa barn var ensamma på rasterna och att det finns otrygga platser på skolan ska vi för att motverka detta ha organiserade rastaktiviteter där ansvaret fördelas månadsvis bland personalen på varje APT. På klassråd och elevrådet diskuterar vi med eleverna om det finns elever som vill ta ansvar för någon rastaktivitet i perioder. Vi kommer tillsammans med eleverna under hösten 14 att skapa någon form av samlingsplats ute (målad sol eller moln), RUTINER: Innan rasten: - Uppdaterat rastvärdsschema finns i personalrum som all personal har ansvar för att följa. - Förbereda innan och kolla vad alla ska göra och så att alla har någon att vara med. - Vara tre vuxna ute på de raster där alla barn är på skolan. - Tillse att det finns en ansvarig rastvärdarna varje rast som är ute när rasten börjar. Under rasten: - Vuxna ska vara mer utspridda och en utsedd rastvärd har extra ansvar för fotbollsplan och kojor. - En rastvärd är tillgänglig vid samlingsplatsen (solen?) för att kunna tillhandahålla hopprep, rockringar eller annat som kan behövas i leken.

8 - Organiserad rastlek antingen av vuxna eller av eleverna vid ex kingplanen. Vem som ansvarar bestäms av ett schema som uppdateras varje månad på APT och elevråd. - Klasserna turas om att bestämma om vad som ska lekas på grusplanen. Vilka dagar som gäller för vilken klass finns på uppsatt schema i klassrum och personalrum. GEMENSAMT PÅGÅENDE ELLER BESTÄMT ARBETE UNDER LÄSÅRET Vänskapsdagar i början på varje termin. Planeras på uppstartsdagarna av personalen i F-3 - Vi ska arbeta med FN-veckan och barnrättsveckan (v 43) på både skolan och fritids. Alla gör upp planer på respektive planeringar under vecka 41 och de delges på info tisdag v 41. Särskilt ska vi belysa att barn, som tillhör minoritetsgrupper har rätt till sitt språk, sin kultur och religion eftersom vi har en mångfald av elever på skolan. elever. Under veckan och i vårt fortsatta arbete arbetar vi för att förbereda barnen/eleverna för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan människor. - Vi samtalar om allas lika värde och lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet eller religion. Bl.a. sker det under hösten i vårt marknadsarbete på fritids där vi avslutar med en marknadsdag/kväll där intjänade pengar i första hand går till Ssenyange skolan i Uganda. En skola som vi har kontakt med via nätet och personer i Laholm som besökt den. - Verka för ett gemensamt förhållningssätt där vi tänker på att de är alla är individer och inte representanter för sitt kön d.v.s. genusperspektivet. - Konflikthantering lyssna på varje barn och lära dem att lyssna på varandra vid alla olika tillfällen som uppstår både informella och formella. - F-klassen arbetar varje vecka med livskunskap och sin bok boken om mig och kamratrelationer. De arbetar även planerat med massage och dramaövningar. - Åk 1-3 arbetar kontinuerligt med värderingsövningar och Vara vänner materialet. - Fritids har återkommande fritidsråd och sin förslagslåda där eleverna kan lägga förslag för att påverka verksamheten.

9 HANDLINGSPLANER All personal får årligen och vid behov information om Blåkullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrar delges information om planen mot diskriminering och kränkande behandling och hur man arbetar utifrån den via skolråd och föräldramöten. Föräldrar har i dessa forum möjlighet att vara delaktiga i arbetet. Skol- och fritidspersonal gör barnen/eleverna delaktiga i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling samt berättar för dem hur de ska gå tillväga om de känner sig kränkta, diskriminerade eller utsatta på annat sätt. Aktiva och akuta åtgärder vid kränkande behandling 1. Det är alla vuxnas ansvar att vara observanta och agera om någon av eleverna/barnen på Blåkullaskolan/fritidshemmet blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samtliga vuxna ska ta elevernas/barnens berättelser på allvar, lyssna till deras språkbruk samt observera deras kroppsspråk och ansiktsuttryck. 2. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska en utredning belysa vad som har hänt. Utredningen kan vara alltifrån några enstaka frågor till en längre utredning. Vid utredning ska vårdnadshavare och berörd personal informeras. Om ett barn/en elev upplever sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen på skolan/fritids ska utredningen ledas av rektor. 3. I den utredning som genomförs vid kränkning och trakasserier ska åtgärder och uppföljning tydligt redovisas. Det ska också framgå vem som har ansvaret för att åtgärder och uppföljning genomförs. 4. Kontinuerlig och noggrann dokumentation ska föras under hela utredningstiden. I dokumentationen/händelserapporten ska följande framgå: Datum för händelsen/händelserna Plats/platser där det hände Inblandade personer samt deras personnummer Beskrivning av händelsen/händelserna Åtgärder Uppföljning Reflektion och utvärdering Vilka som har tagit del av dokumentationen Vem som har dokumenterat (namn och profession) samt datum för dokumentationen 5. Efter avslutad utredning ska en utvärdering göras, så att det finns möjlighet att lära för framtiden.

10 Utvärdering och revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen utvärderas av elever, föräldrar och skolpersonal i slutet av varje läsår. Vid varje nytt läsårs start upprättas nya planer avseende diskrimineringsfrågor och kränkande behandling. Revidering sker vid behov. Elever och föräldrar görs delaktiga genom remiss till föräldrarepresentanter, klassråd och elevråd innan planen slutligen fastställs för kommande läsår. I gruppen som ansvarat för sammanställning och revidering av årets plan har följande lärare ingått Bodil Bolmdahl och Jeanette Hafström. Skolledningen har det yttersta ansvaret för att handlingsplaner upprättas, följs, utvärderas och revideras. Rektorns/förskolechefens underskrift Datum Eva Karlberg X Härmed delegationsanmäls planen mot diskriminering och kränkande behandling