Reviderad Plan mot diskriminering och kränkande behandling BLÅKULLA SKOLA

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling BLÅKULLA SKOLA

2 Datum för upprättande av planen: Diarienummer: Skolenhet: Blåkulla Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Den ska också innehålla åtgärder med syfte att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. De båda ovan angivna krav på att årligen upprätta planer har av barn- och ungdomsnämnden delegerats till förskolechef och rektor. De båda planerna kan sammanföras i en plan. Varje enskild förskole- och skolenhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Definitioner: Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

3 Kränkande behandling Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. o Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. o Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. o Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. o En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. o Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (begreppet mobbing används inte längre i skolförfattningarna). Kränkningarna kan vara o Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), o Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), o Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, icke-verbala), o Text- och bildburna (t.ex. sociala medier såsom t.ex. Facebook, och Instagram. Internetsajter, e-post, sms, mms och klotter, brev mm). Den individuella upplevelsen ska alltid tas på allvar och vara en utgångspunkt vid bedömning av kränkande behandling. Rutiner för när ett barn/en elev känner sig kränkt eller trakasserad Anmälan till förskolechef/rektor samt barn- och ungdomsnämnden 1 Rektor/förskolechef tar emot anmälan från personalen (kan vara muntlig eller skriftlig). Anmälan ska ske omgående. Rektor/förskolchef anmäler händelsen genom att skicka in ett e-post meddelande till en särskild ikon i First Class ( Anmälan kränkande behandling ). Anmälan ska ske omgående. I anmälan ska det anges vad som hänt, när samt var (enhet) händelsen har skett. Av anmälan ska det också framgå vilka barn/elever/personal som är inblandade. En kopia på anmälan som skett via e-post ska läggas i elevens elevakt. Om flera elever är inblandade i ärendet ska en kopia läggas i respektive berörd elevs elevakt. Motsvarande gäller för barn i förskolan. Samtliga rutiner och blanketter finns i First Class under ikonen Kränkande 1 Rutinerna finns angivna i Riktlinjer gällande åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Beslutade i barn- och ungdomsnämnden den 30 januari 2014.

4 behandling Om ett barn/elev har blivit utsatt av en personal gäller ovanstående med undantag för: Om barnet/eleven upplever sig utsatt av förskolechef/rektor gör biträdande verksamhetschefen anmälan och ansvarar för att e-post meddelande skickas in. ANALYSDEL Vårterminens SWOT-analys utifrån trivselenkät och samtal med barnen Utifrån trivselenkäten kan vi utläsa följande från elevernas svar. Hot Otrygga platser utomhus och inomhus: Fotbollsplan vid dungen, dungen, stora trädet, grusplanen och vid in- och utgångar vid klassrummen. Inga grindar vid skogen. Kuddrummet, klassrummen på fritidstid. Några elever som upplevs/upplever är ensamma eller mår dåligt. Möjligheter Att öka tryggheten genom att en vuxen cirkulerar vid kojorna/skogen. Följa upp de elever som känner sig otrygga/mår dåligt/inte har någon vuxen att prata med. Samtala om hur man är mot varandra och ge dem verktyg för hur man kan göra om en konflikt uppstår. Att öka tryggheten vid grusplanen genom att hjälpa till vid lagindelning och fortsätta dela uppanvändandet mellan klasserna Fortsätta arbetet med självkännedom, där barnens insikt om sina egna handlanden i förhållande till andras utvecklas. En vuxen försöker närvara vid in- och utgång. Styrkor De flesta elever trivs bra eller jättebra. Alla elever utom en upplever att de har en vuxen att vända sig till. Alla elever utom en uppger att de har många eller några kompisar att vara med på rasten. De flesta elever känner sig alltid trygga inomhus. Flera elever kan erkänna att de är dumma mot andra på skolan. Svagheter Många upplever att andra elever är dumma mot dem. En elev uppger att den inte har någon vuxen att vända sig till. Flera elever känner sig ibland otrygga utomhus. Några känner också oro inför några specifika barn.

5 Utifrån trivselenkät, samtal och övriga reflektioner har vi gjort följande SWOT-analys ur ett vuxenperspektiv. Styrkor Liten skola Gott arbetsklimat/elevklimat Uppstrukturerad fritidsverksamhet EHT-resurs Temaarbete mellan klasser Skolgård med många möjligheter Hot Någon elev upplever att de inte har någon vuxen att prata med Elever upplever oro för andra elever vid fotbollsplan. Elever upplever otrygga platser på skolan. Svagheter Få vuxna att fördela arbetsuppgifter på. Ännu tydligare rutiner behövs på att delge varandra info vid behov när det gäller enskilda barn och förändrad verksamhet ( blocket ) Rutiner vid raster (rastvärd sen ut ibland) Möjligheter Många lekmöjligheter i varierad miljö 3 personal ute på rast när alla barn är på skolan. Gemensamt förhållningssätt Ordna busskön på olika sätt Personalfinns i dusch/omklädningsrum Regelbundna samtal runt elever Engagemang och röd tråd i likabehandlingsarbetet Gemensamt värdegrundsarbete och förhållningssätt Variera vänskapsgrupperna och vårt faddersystem Förbättra rutinerna i rastvärdsarbetet. Synliggöra vem som är ansvarig först ut vid raster Utvärdering av förra årets åtgärder Under läsåret 2014/15 har elevernas trivsel och identifiering av otrygga platser kartlagts med hjälp av enkät och samtal tillsammans med eleverna enligt rutin. Under processens gång har vi förbättrat frågorna på trivselenkäten för att tydliggöra för barnen. Vi har följt vår strukturerade plan under läsåret vilket har gjort att vi har fått en röd tråd med likabehandlingsarbetet på skolan. Detta har i sin tur bidragit till att vi utifrån sammanställningen av våra swot-analyser samtalat och följt upp elever som vi varit oroliga för. Vi har även förändrat och förbättrat vårt rastvärdsschema utifrån de otrygga platser som nämnts och diskuterats. Vi har organiserat rastaktiviteter på grusplanen för att medvetet öka trivseln och tryggheten på rasterna. Varje klass har ansvarat för innehållet på grusplanen en dag i veckan. Alla barn på skolan kan vara med och leka. Detta för att få en större samhörighet för alla barn på skolan. Detta har fallit väl ut då det finns ett bredare alternativ idag på lekar jämfört med tidigare. Vi har målat en sol ute på skolgården som fungerar som en samlingsplats för barn som känner sig ensamma eller som behöver stöd med att komma på vad man vill göra. Vi har

6 också köpt en lekvagn där vi förvarar material som kan användas under rasten. Den placeras vid solen. Rastvärd ansvarar för att den tas ut och in varje rast. Nulägesanalys och behovsinventering Vi följer vårt strukturerade årshjul och plan med likabehandlingsarbetet. Vi ser att det är viktigt att vi fortsätter att hålla strukturen och tidslinjen med arbetet för att hålla planen levande i verksamheten. För att fortsätta utveckla detta behöver vi en stående punkt på våra respektive möten samt fortsatt gemensamt samtal på våra arbetsplatsmöten för att diskutera vår gemensamma värdegrund och teman inom och mellan våra verksamheter (F-3 och fritidshem). Vi ser också att information och samverkan mellan skolans olika verksamheter har förbättrats. Vi på skolan upplever idag att vi har ett gott klimat hos både barn och personal. Vi ser också att detta klimat är viktigt att behålla och säkra framåt. Vi arbetar aktivt med att blanda våra elever i åldersblandade grupper i syfte att alla ska lära känna alla, både vuxna som barn. Detta sker på både F-3 och fritidshemmet vilket vi ser är en styrka hos oss på Blåkulla. Vi ser att det är viktigt att ha åldersblandade grupper både inom F- 3 och fritidshemmet för att behålla och förstärka den trygghet som finns på skolan idag. Både F-3 och Fritidshemmet har följt allt i vår plan förutom att vi måste utveckla vårt samarbete med föräldrar med inriktning på planen. Vi vill tydliggöra planen för föräldrarna och involvera dem mer för att öka delaktigheten. Exempelvis VAD föräldrarna tycker är viktigt att vi arbetar med, VARFÖR och HUR? Laholms kommun Skolundersökning 2015 Elever- vårdnadshavare/föräldrar Antal svar elever 60 - svarsfrekvens 67% Antal svar vårdnadshavare 39- svarsfrekvens 44% Resultatet från skolundersökningen är genomgående positiv. Både elever och föräldrar känner sig trygga med vistelsen och verksamheten i skolan och på fritidshemmet. Vi ligger över kommunens snitt i nästan alla frågeställningar. Det område vi får sämst omdöme från föräldrar gäller inflytande och delaktighet. Så många som 26 % saknar forum på skolan där de som vårdnadshavare har möjlighet till dialog kring inflytande och delaktighet. Dessutom är det 20 % som inte vet eller känner sig osäkra på vilka kunskapskraven är i de olika ämnena. Vad det gäller fritidshemmet, är det 49 % som inte tycker att man har en bra dialog på utvecklingssamtalet om hur barnet fungerar på fritids.

7 BESKRIVNING AV DET FORTGÅENDE LIKABEHANDLINGSARBETET Genom en trygghetsenkät med namn, som genomförs två gånger under läsåret (oktober/mars) görs varje läsår en kartläggning avseende trygghet och välmående hos eleverna. Även skolans/fritidsverksamhetens fysiska miljö kartläggs och riskfyllda platser uppmärksammas. (Skolledning och pedagoger ansvarar för att enkäten genomförs) Ansvariga pedagoger för respektive klass ansvarar för att sammanställa resultaten (utan elevnamn) och göra en swot-analys på resultatet. Sammanställningen av resultatet och analysen ska lämnas in till likabehandlingsgruppen som i sin tur gör en övergripande analys som presenteras och diskuteras vid nästa APT. En föräldra- och elevenkät genomförs vartannat läsår, under vårterminen. Enkätens syfte är att få en uppfattning om hur väl barn och föräldrar trivs med Blåkullaskolan och fritidshemmet. (Barn- och ungdomsnämnden och skolledning ansvarar) Skolan har olika temadagar och vänskapsdagar under läsåret i syfte att elever och lärare ska lära känna alla elever och lärare på skolan. Beroende på syfte delas eleverna in i F-3 eller 1-3. Blåkullaskolan och fritidshemmet har regelbundna klassråd/fritidsråd, där man tillsammans tar upp och diskuterar sådant som är aktuellt i klassen/ i fritidsgruppen. Syftet med dessa är att barnen ska ges möjlighet till inflytande och att kunna påverka sin tid på skolan respektive fritidshem. (Pedagoger ansvarar) På Blåkullaskolan värdesätts högt vårt samarbete med föräldrar. Tillsammans kan vi uppmärksamma negativa tendenser och diskussioner kan föras kring aktuella problem, riktlinjer, åtgärder och lösningar. Föräldrar involveras kontinuerligt, till exempel i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten. (Skolledning och pedagoger ansvarar) Blåkullaskolan har elevråd som sammanträder regelbundet och diskuterar bland annat skolans regler och engagerar sig i trivseln på skolan (Elevrådet, skolledning och pedagoger ansvarar) Rastvärdar finns tillgängliga då elever har raster så att eleverna ska kunna känna sig trygga. (Skolledning och pedagoger ansvarar) Elevhälsans skolkuratorer besöker varje läsår Blåkullaskolans årskurs 3. Under dessa tillfällen får eleverna lära sig att känna igen bra och dåliga känslor och beröringar samt lära sig om sin egen säkerhet och hur man bär sig åt om man behöver hjälp.

8 ÅTGÄRDER All personal arbetar konkret och aktivt med att påverka attityder i fråga om diskriminering, kränkande behandling och utsatthet. Samtal, vänskapsövningar och jagstärkande övningar ingår som en naturlig del i det vardagliga pedagogiska arbetet. Under läsåret 2015/2016 kommer Blåkullaskolan att fokusera på att säkra tydliga rutiner och riktlinjer för vårt gemensamma arbete. Utöver befintliga åtgärder inom skolan (beskrivna under rubrik Beskrivning av fortgående likabehandlingsarbete ) kommer också följande åtgärder att påbörjas eller genomföras: Kartläggning av elevernas trivsel och identifiering av otrygga platser sker två gånger per läsår genom trivselenkät och karta. Första tillfället sker i början av oktober där pedagogerna först gör en sammanställning av svaren från varje klass. Därefter gör varje ansvarig pedagog två swot-analyser, (barn- och vuxenperspektiv) och lämnar in dessa plus klassens sammanställning till likabehandlingsgruppen senast den siste oktober respektive siste mars. Likabehandlingsgruppen gör därefter en övergripande analys för skolan och presenterar den på nästkommande APT. Där berättar även ansvariga pedagoger kortfattat om nuläge med ex enskilda barns behov utifrån kartläggningen. Delmål och åtgärder diskuteras och beslutas. I feb/mars görs hela processen av kartläggningen om igen för att se om skolans insatser gett resultat eller om det finns nya behov. På APT i april sker utvärdering och diskussion utifrån nulägesanalysen för att kunna sätta nya åtgärder inför nästkommande läsår. I maj revideras planen. Utifrån resultatet på enkäten som visade att flera elever tyckte att det verkade som vissa barn var ensamma på rasterna och att det finns otrygga platser på skolan ska vi för att motverka detta ha organiserade rastaktiviteter där ansvaret fördelas under veckan bland klasserna. På klassråden och elevrådet diskuterar vi med eleverna om det finns elever som vill ta ansvar för någon rastaktivitet i perioder. På tisdagsmötena med rektor finns en struktur för information och samverkan. RUTINER: Innan rasten: - Uppdaterat rastvärdsschema finns i personalrum som all personal har ansvar för att följa. - Vid behov förbereda innan i klassen och kolla vad alla ska göra och så att alla har någon att vara med. - Vara tre vuxna ute på de raster där alla barn är på skolan. - Tillse att det varje rast finns en ansvarig rastvärd som är ute när rasten börjar.

9 Under rasten: - Vuxna ska vara mer utspridda och fördela ansvaret över skolgården. - En rastvärd är tillgänglig vid samlingsplatsen för att kunna tillhandahålla hopprep, rockringar eller annat som kan behövas i leken.(solen) - Organiserad rastlek antingen av vuxna eller av eleverna vid ex kingplanen. Vem som ansvarar bestäms av ett schema som uppdateras varje månad på APT och elevråd. - Klasserna turas om att bestämma vad som ska lekas på grusplanen. Vilka dagar som gäller för vilken klass finns på uppsatt schema i klassrum och personalrum. GEMENSAMT FOKUS UNDER LÄSÅRET Information och samarbete med föräldrarna Gemensamt innehåll föräldramötet på hösten Föräldrakvällar kopplade till värdegrundsfrågor- Hur lär vi barnen ansvar? Så här gör vi i skolan, hur gör ni hemma? Samarbete/samverkan inom och mellan verksamheterna Diskutera dilemmafrågor i personalgruppen på APT Tisdagsmötena med en punkt om samverkan och information och att fritidshemmet har en representant med. Grovplanering för gemensamma dagar och tema Nya rutiner för utvecklingssamtal med information från fritids Åldersblandade grupper Projektgrupper Fritidshemmet Elevens val F-3 Vänskapsdagar

10 HANDLINGSPLANER All personal får årligen och vid behov information om Blåkullaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Föräldrar delges information om planen mot diskriminering och kränkande behandling och hur man arbetar utifrån den via skolråd och föräldramöten. Föräldrar har i dessa forum möjlighet att vara delaktiga i arbetet. Skol- och fritidspersonal gör barnen/eleverna delaktiga i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling samt berättar för dem hur de ska gå tillväga om de känner sig kränkta, diskriminerade eller utsatta på annat sätt. Aktiva och akuta åtgärder vid kränkande behandling 1. Det är alla vuxnas ansvar att vara observanta och agera om någon av eleverna/barnen på Blåkullaskolan/fritidshemmet blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samtliga vuxna ska ta elevernas/barnens berättelser på allvar, lyssna till deras språkbruk samt observera deras kroppsspråk och ansiktsuttryck. 2. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska en utredning belysa vad som har hänt. Utredningen kan vara alltifrån några enstaka frågor till en längre utredning. Vid utredning ska vårdnadshavare och berörd personal informeras. Om ett barn/en elev upplever sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen på skolan/fritids ska utredningen ledas av rektor. 3. I den utredning som genomförs vid kränkning och trakasserier ska åtgärder och uppföljning tydligt redovisas. Det ska också framgå vem som har ansvaret för att åtgärder och uppföljning genomförs. 4. Kontinuerlig och noggrann dokumentation ska föras under hela utredningstiden. I dokumentationen/händelserapporten ska följande framgå: Datum för händelsen/händelserna Plats/platser där det hände Inblandade personer samt deras personnummer Beskrivning av händelsen/händelserna Åtgärder Uppföljning Reflektion och utvärdering Vilka som har tagit del av dokumentationen Vem som har dokumenterat (namn och profession) samt datum för dokumentationen 5. Efter avslutad utredning ska en utvärdering göras, så att det finns möjlighet att lära för framtiden.

11 Utvärdering och revidering av planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen utvärderas av elever, föräldrar och skolpersonal i slutet av varje läsår. Vid varje nytt läsårs start upprättas nya planer avseende diskrimineringsfrågor och kränkande behandling. Revidering sker vid behov. Elever och föräldrar görs delaktiga genom remiss till föräldrarepresentanter, klassråd och elevråd innan planen slutligen fastställs för kommande läsår. I gruppen som ansvarat för sammanställning och revidering av årets plan har följande lärare ingått Bodil Bolmdahl och Jeanette Hafström. Skolledningen har det yttersta ansvaret för att handlingsplaner upprättas, följs, utvärderas och revideras. Rektorns/förskolechefens underskrift Datum Eva Karlberg X Härmed delegationsanmäls planen mot diskriminering och kränkande behandling