Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Datum för upprättande av planen: Diarienummer: Förkole-/skolenhet: Åkerlyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen ska huvudmannen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Den ska också innehålla åtgärder med syfte att förebygga och förhindra trakasserier. Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. De båda ovan angivna krav på att årligen upprätta planer har av barn- och ungdomsnämnden delegerats till förskolechef och rektor. De båda planerna kan sammanföras i en plan. Varje enskild förskole- och skolenhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Definitioner Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I skolan är det kommunen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. o Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. o Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. o Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. o En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.

2 o Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Mobbing är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag (begreppet mobbing används inte längre i skolförfattningarna). Kränkningarna kan vara o Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar), o Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög), o Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, icke-verbala), o Text- och bildburna (t.ex. sociala medier såsom t.e.x. Facebook, och Instagram. Internetsajter, e-post, sms, mms och klotter, brev mm). Den individuella upplevelsen ska alltid tas på allvar och vara en utgångspunkt vid bedömning av kränkande behandling. Utvärdering Utvärdering av förra årets insatser Vi arbetar kontinuerligt för att skapa en god kontakt med föräldrarna, och arbetar för att lägga upp en plan med rutiner för detta. Efter inskolningen lämnar vi ut en enkät för att kunna utvärdera barnens och föräldrarnas upplevelse. I samlingen blir barnen extra uppmärksammade bl.a. genom namnsång, men vi arbetar för att se varje barn i verksamheten hela dagen. Vi försöker bekräfta barnen dagligen och ta tillvara barnens tankar så långt som möjligt i verksamheten. Vi utarbetar vår arbetsplan efter barnens tankar och intressen, och reviderar vid behov. Vi behöver fortfarande arbeta vidare med att diskutera jämställdhet, förhållningssätt, genus och kränkande behandling inom arbetslaget. Sedan vi delade barngruppen i tre avdelningar upplever vi att vi har fler möjligheter och en bättre lärandemiljö som inverkar positivt på klimatet i gruppen. Vi försöker fånga upp konflikter direkt, och att ta tag i situationen och träna på att vara en bra kompis, t.ex. genom diskussioner och värderingsövningar. Kartläggning Kartläggning 1 och nulägesanalys Barnen vågar inte låsa toaletterna pga. att de inte kan öppna igen (låsen är svåra), men vill låsa eftersom de är rädda att någon öppnar dörren och tittar in. Finns dolda utrymmen på gården: norra hörnet på uteförrådet, altandäcket, bakom samlingshörnan, hörnet vid matsalsfönstren, under rutschkanan. Finns dolda utrymmen inomhus: innersta rummet på Kärnan, bakom hyllorna beroende på hur de står, hallarna och halltoaletterna. Periodvis hårt språk och hårt klimat mellan barnen, även uteslutningar förekommer. Kö matsituationer skapar onödiga konflikter. 1 Själva kartläggningen behöver inte finnas med här. Däremot ska de slutsatser som verksamheten drar av kartläggningen redovisas i denna plan.

3 Konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningen Konkreta mål som utgår från slutsatserna av kartläggningen Arbeta aktivt med att skapa trygghet i gruppen, diskutera och utveckla ett förhållningssätt som kännetecknas av respekt för varandra, både mellan barnen och mellan barn och vuxen. Rent konkret sätta stoppskyltar som barnen kan använda istället för att låsa dörren. Kolla upp möjligheten att sätta upp ringklockor på toaletten som barnen kan använda för att göra sig hörda när de behöver hjälp. Vara uppmärksamma på de dolda utrymmena inom- och utomhus. Se över möbleringen inomhus för att undvika dolda utrymmen med hjälp av barnen. Utomhus avvaktar vi ytterligare besiktningar innan vi får genomföra förändringar. Extra uppmärksamma under tiden. Fortsätta föra diskussioner kring hur vi ska vara mot varandra. Tillsammans vid varje terminsstart skapa regler i grupperna (framför allt Kärnan och Äpplet). Införa trivselmöte i grupperna kontinuerligt (ca två gånger i månaden), där protokoll förs. Nya rutiner vid matsituationer: namnge borden och dela upp oss i mindre grupper där en pedagog ansvarar för varje bord. Blanda stora och små, samla oss i dessa grupper innan vi går in. Översikt av planerade insatser för att främja barn/elevers lika rättigheter och möjligheter I vår verksamhet planerar vi att ha ett arbetssätt som lyfter fram alla barns lika värde och att alla barn har samma möjlighet att bli sedda och hörda på egna villkor. Arbeta med trivsel för alla barn, och följa upp detta i våra utvecklingssamtal. Främjande insats Ansvar Datum Lyfta fram normer och värden genom att använda konkreta material, t.ex. våra böcker. Alla Våren och hösten -16 ALLA barn ska få synas och höras Alla Tillsammans med barnen arbeta fram trivselregler på olika nivåer beroende på barnens ålder för att skapa en tryggare miljö. Äpplet Kärnan Larven Beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av främjande insatser ska ske Via SWOT analyser vid varje termin som ska ligga till grund för denna plan Datum för Uppföljning Oktober 2016 Ansvar Anita H, Karin och Tina

4 Utvärdering December 2016 Tina, Anita H Förebyggande insatser Översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande behandling Vi ser alla barn som våra barn och är uppmärksamma på vad som händer i hela barngruppen. Vi diskuterar i barngruppen (med de äldre barnen) om vad som händer i gruppen och hur vi kan lösa uppkomna situationer. Flexibilitet vad gäller att förändra rutiner som inte fungerar, där det i möjligt i samråd med barnen. Vi behöver bli mer närvarande i barnens lek, inte bara observatörer av den. Bättre på att pendla mellan att vara med i och att vara bredvid leken. Våga vara nyfikna och fråga barnen, bjuda in till samtal och diskussion. Bemötande, att bemöta alla lika oavsett ålder osv. Förebyggande insats Ansvar Datum Personal vara aktiva i barngruppen och pendla mellan rollen som observatör och deltagare i leken. Rutiner kring matsituationer och utevistelse ska skapas och upprätthållas. Alla Matsituation: alla Utevistelse: varje avdelning Våren och hösten 2016 Beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av förebyggande insatser ska ske Fler barn låser toalettdörrarna och istället använder vi stoppskyltarna vi satt upp på vardera dörr Vi är mer aktiva som pedagoger vid de dolda utrymmerna på fröskolan både ute och inne Vi har möblerat om inne på avd. För att undvika dolda utrymmen och för att kunna överblicka barnens fria lek Vi arbetar ständigt med barnen kring vårt förhållningssätt, empati,respekt och samarbete mellan avd. Vid matsituationerna ätervi numera alla måltider inne på resp. avd. för att undvika konflikter i matkön med de större eleverna på skolan. Numera råder ett helt annat lugn på resp. avd som har infunnit sig och där man numera kan samtala mer under matsituationerna med barnen mot förrut där vi nästan aldrig satt med barnen utan hämtade all mat vid matdisken vilket gjorde att det blev oroligt vid matborden med barnen etc.och våra samtal med barnen försvann. Datum för Ansvar Uppföljning Oktober 2016 Utvärdering December 2016 Moa, Anita H Tina, Anita H

5 Delaktighet Beskrivning av hur barn/elever medverkar i arbetet med planen och i det konkreta likabehandlingsarbetet Samtal och diskussion i barngrupperna om hur de upplever olika situationer på förskolan. Intervjuer i samband med utvecklingssamtal. Trivselmöte införs, ska hållas kontinuerligt. Barnen delaktiga i att skapa trivselregler. Beskrivning av hur barn/elever, vårdnadshavare och all personal informeras om innehållet i planen Visa och beskriva innehållet för barnen. Anslag i hall för föräldrar. Maila ut till all personal. Publicera på hemsidan. Rutiner för när ett barn/en elev känner sig kränkt eller trakasserad Anmälan till förskolechef/rektor samt barn- och ungdomsnämnden 2 Rektor/förskolechef tar emot anmälan från personalen (kan vara muntlig eller skriftlig). Anmälan ska ske omgående. Rektor/förskolchef anmäler händelsen genom att skicka in ett e-post meddelande till en särskild ikon i First Class ( Anmälan kränkande behandling ). Anmälan ska ske omgående. I anmälan ska det anges vad som hänt, när samt var (enhet) händelsen har skett. Av anmälan ska det också framgå vilka barn/elever/personal som är inblandade. En kopia på anmälan som skett via e-post ska läggas i elevens elevakt. Om flera elever är inblandade i ärendet ska en kopia läggas i respektive berörd elevs elevakt. Motsvarande gäller för barn i förskolan. Om ett barn/elev har blivit utsatt av en personal gäller ovanstående med undantag för: Om barnet/eleven upplever sig utsatt av förskolechef/rektor gör biträdande verksamhetschefen anmälan och ansvarar för att e-post meddelande skickas in. Åtgärder vid händelse när barn/elev känner sig kränkt eller trakasserad 3 Åtgärder enligt flödesschema vid anmälan om kränkande behandling/trakasserier/diskriminering inom BUNs verksamhetsområde. Rutiner finns som vår förskolechef/rektor gått igenom med oss samt att vi fått dem skriftligt. Hur barn/elever eller vårdnadshavare ska göra för att anmäla kränkande behandling, diskriminerig eller trakasserier 2 Rutinerna finns angivna i Riktlinjer gällande åtgärder mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Beslutade i barn- och ungdomsnämnden den 30 januari Särskild blankett för dokumentation av kränkande behandling och trakasserier ska användas.

6 Kontakta personal eller förskolechef/rektor Rektorns/förskolechefens underskrift Marie Lövkvist Datum X Härmed delegationsanmäls planen mot diskriminering och kränkande behandling