Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Läsåret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNNG 1. Vad säger lagen s Syfte5 s.5 2.Vision s Mål s Hur når vi våra mål? s.6 3. Förebyggande arbete s.7 4.Utvärdering av likabehandlingsplan s Delaktiga i utvärderingen s Resultat av utvärderingen s Årets plan s Områden som berörs av insatser s Mål och uppföljning s Insatser s Kartläggning s Förebyggande arbete s.10 Bilaga 1 Utförligt förslag till arbetsgång Bilaga 2 - Så här gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Bilaga 3 - Enkät likabehandling - resultat 1

3 Till elever och deras föräldrar på Consensum Sollentuna! Consensum Sollentuna ger Vård- och omsorgsprogrammet i två olika former (enligt Lpf 94, Lpf 11). Skolan har ungefär 130 elever och ca 13 anställda lärare, SYV, elevhälsa, städ, vaktm mm. Med våra utbildningar vill vi att du som studerande ska få fördjupad kunskap och insikt som ska bidra till en positiv personlig utveckling och en förberedelse inför arbetslivet eller vidare studier. När du studerar på Consensum är vår ambition att du ska uppleva din studiesituation trygg, hanterbar, begriplig och framförallt meningsfull. Vi försöker därför anpassa både studieform och upplägg efter de behov du kan ha för att lyckas med dina studier. Consensums personal finns tillgängliga för att ge dig det stöd och den hjälp du kan behöva. Arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala är också mycket viktiga komponenter i en lärandeprocess och är också något vi prioriterar. Viktiga komponenter i denna process är kommunikation, delaktighet och respekt för varandras lika värde. Vi ser att ett kontinuerligt arbete med värdegrund och människors lika värde är något som är ett måste, då vi ska arbeta tillsammans under utbildningen och i olika verksamheter i vård och omsorg. Likabehandlingsplanen ska hjälpa oss i värdegrundsarbetet och att skapa en trygg studiemiljö. Vi på Consensum vill jobba aktivt och medvetet och tillsammans med våra elever mot diskriminering och mobbning. Vi strävar efter att alla ska känna sig trygga i skolan och att det finns en gemenskap där alla är inkluderade. Vi hoppas att du ska trivas, lära och växa hos oss! Jyrki Päivärinta Rektor

4 1.Vad säger lagen? Lagen går ut på att alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan och det gäller även dig. Ingen elev får diskrimineras eller trakasseras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Skolan har enligt lagen skyldighet att ta ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Ingen ska utsättas för kränkande behandling. Varje verksamhet måste, enligt lagen, ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. I planen beskrivs bland annat vilka åtgärder som genomförs för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. I dag är den svenska lagstiftningen mot diskriminering uppdelad på flera lagar och skyddet mot diskriminering är olika beroende på vilken diskrimineringsgrund det handlar om t ex diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I den nya lagen har de nuvarande sju diskrimineringslagarna slagits ihop till en ny diskrimineringslag. I den nya skollagen Skollag (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling, paragraferna 6-8 regleras skolans skyldighet att förebygga, förhindra och upprätta en plan mot kränkande behandling. Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. ( Förbud mot diskriminering, kränkning och trakasserier Lagen förbjuder diskriminering. Diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas p g a kön, etnisk tillhörighet, tro, ålder, sexuell läggning(hbtq), funktionshinder eller för könsöverskridande identitet eller uttryck. Kön Enligt diskrimineringslagen avser kön flicka eller pojke, kvinna eller man. Transsexuella personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas också. 3

5 Könsidentitet eller könsuttryck Avser personens identitet eller uttryck av kläder, kroppsspråk och beteende. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet- eller flera. Om du är född i Sverige kan du definiera dig som både svensk och till exempel rom, kurd eller same. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i Sverige och skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har med elevens religion att göra. Annan trosuppfattning kan till exempel vara ateism, som har ett naturligt samband med, eller kan vara jämförbart med religion. Funktionsnedsättning Ordet beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är inget statiskt tillstånd eller hur en person är. Det kan variera beroende på situationen och miljön. Det kan vara tillstånd som syns, som att använda rullstol. Det kan också vara det som inte syns till exempel allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Exempel på det kan vara lokaler eller lärmiljö. Sexuell läggning Avser homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla oavsett ålder. Det är tillåtet att särbehandla av skäl som avser ålder när det rör sig om till exempel åldersgränser. Direkt diskriminering: En elev missgynnas i förhållande till andra elever med hänsyn till diskrimineringsgrunderna. En flicka blir inte antagen i en grupp med motivering att det redan finns så många flickor i gruppen. Indirekt diskriminering: En elev missgynnas genom att skolan tillämpar t ex en till synes neutral bestämmelse men som i praktiken missgynnar utifrån diskrimineringsgrunderna. T.ex om alla elever serveras samma mat. Då diskrimineras de elever som pga trosuppfattning eller andra skäl behöver annan mat. Strukturell diskriminering: Strukturell diskriminering; menas att vissa regler, normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden som förekommer i organisationer och andra samhällsstrukturer systematiskt diskriminerar vissa grupper av människor. T.ex. på grund av etnisk eller religiös tillhörighet inte uppnå lika rättigheter. Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa bägge är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, tex: fysiska slag (slag, knuffar) verbala hot (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foton, msn) materiell kränkning (personliga saker blir förstörda) Förbud mot annan kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier. Lagen skiljer på trakasserier som är kopplade till kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder och något som kallas annan kränkande behandling. 4

6 Båda är förbjudna enligt lagen. Befogade tillsägelser - när en lärare ger en tillsägelse till en elev för att upprätthålla ordning och god miljö ska detta inte förväxlas med repressalier eller kränkande behandling, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Förbud mot repressalier Med detta menas att om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat vid en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa eleven som en följd av detta. Skyldighet att utreda och åtgärda När någon berättar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och/eller annan kränkande behandling måste verksamhetens huvudman utreda och förhindra att kränkningen fortsätter. Skadestånd Om de ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser kan barn och elever få skadestånd om de har utsatts för diskriminering eller annan kränkande behandling. 1.1 Syfte Alla som arbetar på skolan ska känna sig trygga på sin arbetsplats, såväl elever som lärare och övrig skolpersonal. Skolans likabehandlingsplan syftar till att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. För att komma åt kränkande behandling måste alla medverka för att uppnå en känsla av samhörighet och ansvar. Skolan är en bärare av värden som tolerans, respekt för människors lika värde och rättigheter, och insikt om vars och ens personliga ansvar. Så som du själv vill bli behandlad, ska du behandla andra. Elever ska känna sig trygga i skolan Ingen elev skall diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elever som diskrimineras av skolans personal kan ha rätt till skadestånd Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Skolans huvudman har det övergripande ansvaret för att lagen efterlevs och därmed också ansvar för eventuella skadeståndskrav. Det innebär bland annat en regelbunden utvärdering och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. En likabehandlingsplan skall också presentera skolans arbete för att främja elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering. 5

7 2. Vision Consensum skall vara en skola där man lär sig, utvecklas och mår bra. Vi vill att varje elev utvecklar sin optimala kompetens, självkänsla och kreativitet. Miljön ska präglas av trygghet, meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och personligt ansvar. För att detta ska kunna ske jobbar vi efter de ledstjärnor som elever och personal tillsammans tagit fram: - Trygghet - Tillit - Respekt - Humor Vi bär alla ett ansvar för att skapa och behålla det klimat vi vill ha. 2.1 Mål Vi vill att alla ska känna sig trygga och trivas i skolan. att ingen ska känna obehag inför att gå till skolan och/eller vistas där. att alla ska få det stöd de behöver. att ingen ska utsättas för mobbning, diskriminering, trakasserier, kränkningar eller repressalier. att likabehandlingsplanen skall vara förståelig, hanterbar och begriplig för både elever, lärare och andra berörda. att eleverna skall känna sig delaktiga och känna att de har möjlighet att komma med synpunkter och att kunna påverka. att det skall vara en god stämning 2.2 Hur når vi våra mål? Det är viktigt att inte bara agera när något händer, utan att arbeta förebyggande mot kränkningar och att arbeta aktivt för en positiv skolmiljö. Exempel på hur Consensum gör detta är: Klassamlingar varje vecka där alla får berätta hur de upplevt den senaste veckan. Här kan eventuella konflikter hittas och redas ut tidigt. Här diskuteras även ämnen som värdegrund. Särskilda temadagar kring ämnen såsom t ex rasism, sexualitet och genus, demokrati o s v. Återkommande fördjupning i undervisningen om t ex ovanstående ämnen. Ett nära mentorskap där eventuella problem tidigt kan upptäckas. Arbetslag för varje årskurs med mentorerna där elevernas mående diskuteras varje vecka. Det finns möjligheter för både personal och elever att få fortbildning kring t ex hur man jobbar mot kränkande behandling. Både elever och personal skall aktivt delta i att uppmärksamma och åtgärda alla former av kränkande behandling. Alla skall känna att de får lov att vädra sina åsikter på skolan. Alla ska få känna sig hörda och sedda. Saker som inte fungerar ska tas upp och åtgärdas. 6

8 Det ska tydligt framgå vilka normer och regler som gäller på skolan. Dessa tas fram i samarbete med eleverna på skolan vid varje nytt läsår. Utvärdering skall ske årligen. Utvärderingen kan ske t.ex. genom enkätundersökning, om trivsel och mobbning på lektioner och raster, med redovisning av materialet. Consensum har ett antimobbningsteam som aktivt arbetar med frågor som rör kränkning, diskriminering och mobbning. Likabehandlingsplanens innehåll skall aktualiseras minst två gånger per termin och den skall finnas väl synlig och lättillgänglig för alla. 3. Förebyggande arbete De relationsstärkande aktiviteterna är en viktig del i Consensums förebyggande arbete. Vi tar stöd från en utvärdering som skolverket gjort Utvärdering av metoder mot mobbning där man ser de relationsstärkande insatserna som en av de effektivaste insatserna för att förhindra mobbning. Man ser också att det är ett välfungerande redskap för att förhindra mobbning mot pojkar. (Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket 2011). På Consensum arbetar vi med följande relationsstärkande aktiviteter under läsåret: Temadagar där vi arbetar med fokusområden utifrån likabehandling Höstens internat planeras mycket noggrant utifrån samarbete, värdegrundsfrågor och klassöverskridande övningar. Här läggs mycket av grunden inför det kommande läsåret. Hur vi samtalar med och om varandra. Lära känna varandra övningar och olika samarbetsövningar. Likabehandlingsplanen gås igenom i samtliga klasser tillsammans med elevernas mentorer. Nyckelorden som återfinns i likabehandlingsplanen aktualiseras i flera teman under läsåret och är ett bra underlag för diskussioner. Värderingsövningar och andra klassaktiviteter genomförs under året, allt för att skapa relationer och förebygga kränkningar. Årskursövergripande projekt är också ett viktigt arbete och bör ske minst en gång per termin. Varje termin har Consensum en friluftsdag för hela skolan. Eleverna ges möjlighet till frilufts och/eller friskvårdsaktiviteter. De årskursöverskridande aktiviteterna ger möjlighet till relationer utöver den egna gruppen/klassen/ årskursen som i sin tur ger en ökad trygghet i fler situationer på skolan. Dagen planeras av idrottslärararna i samråd med övriga lärare och elever. Alla elever får kontinuerligt göra utvärderingar, det innefattar innehåll, litteratur, studiesätt och examinationsform. På så sätt får personalen och rektorerna snabbt information och signaler om något behöver åtgärdas. Det är varje ämneslärare som ansvarar för att utvärderingar görs efter varje tema. På Consensum arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Allt förebyggande arbete vilar på vår gemensamma värdegrund. Consensums värdegrund syftar till att skapa helhet, sammanhang och att de studerande ska uppleva trygghet, respekt, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet under sin studietid hos oss. 7

9 Individnivå: Vi arbetar med ett nära mentorskap och individuella studieplaner där vi möter varje studerandes behov. Varje elev har möjlighet att träffa sin mentor vid ett flertal tillfällen varje vecka, det finns tid avsatt för mentorsträffar och samtal. I elevens individuella studieplan finns möjlighet att träffa skolans studievägledare för vägledning och studieteknik. Consensum Sollentuna har skolsköterska och kurator fasta tider varje vecka samt möjlighet att boka träff hos skolläkare eller skolpsykolog vid behov. Varje elev har under sin praktikperiod kontakt med sin ämneslärare från skolan som följer upp och ser till att elevens studier i verksamheten sker på ett tillfredställande sätt. Gruppnivå: Vid varje läsårsstart presenteras likabehandlingsplanen och arbetet med likabehandlingsplanen presenteras för alla elevgrupper. I varje klass väljs representanter till skolans elevråd och antimobbningsteam. I varje råd finns också en eller två lärarrepresentanter. Verksamhetsnivå: En gång per år får alla elever fylla i en trivselenkät. Det är resultatet från den som vägleder antimobbningsteamet i vilka områden eller frågor teamet ska lägga fokus på under läsåret. Consensum ger handledarutbildningar för undersköterskor som ska handleda våra studerande under deras praktik. Ett viktigt inslag där är en presentation och information om vår värdegrund och hur vi jobbar med likabehandlingsarbetet. Rektorerna ansvarar för de utbildningar som bedrivs på skolan. I Vård-och omsorgscollege Stockholm samarbetar vi med våra samverkansskolor. Lärarlagen träffas och arbetar gemensamt med frågor som rör APL och övriga pedagogiska frågor. I vårt lokala college tillsammans med Solna stad arbetar vi tillsammans med arbetsgivarrepresentanter kring elevernas praktik, hur den är utformad och vilka mål vi ska arbeta med. Vi har också fyra programråd per läsår där lärare och elever från skolan är med samt representanter från arbetsgivare och vår huvudman. Alla elever som varit ute på sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL) gör en utvärdering. Där ingår utvärdering av trivsel på praktik utifrån likabehandling, trakasserier och diskriminering. Vinsten i denna åtgärden är främst för kommande elever, då det finns möjlighet till förändring/förbättring om någon elev upplevt trakasserier eller kränkande behandling under sin APL. Det är ämnesläraren som ansvarar för att denna uppföljning görs. 4. Utvärdering av likabehandlingsplan 4.1 Delaktiga i utvärdering Elevrådets representanter, antimobbningsteamet, rektor Jyrki Päivärinta, lärare Melvin Sundström. 4.2 Resultat av utvärderingen Se bilaga 3 8

10 Hur har arbetet gått läsåret 2014/15 Gemensam resa till Vässarö med övernattning.fokus på teambuilding och lära känna varandra. Klassöverskridande aktiviteter på friluftsdagar, introvecka samt tema-arbete Situationer som uppkommit under året har lösts. Problemen har tidigt uppmärksammats tidigt av lärare och mentorer. Enskilda samtal med berörda elever både individuellt och i grupp. Föräldrar har bjudits in till skolan och tillsammans med elever och lärare har planer gjorts och följts upp. Mentorerna har arbetat aktivt med frågor som rör värdegrundsarbete och mobbning i klasserna. Temadagar i inom följande ämnen: Trakasserier, Ensamhet, trygghet och diskriminering. Planering inför läsåret 2015/16 är att i årshjulet på fredagssamlingen i alla klasser vid tre tillfällen arbeta utifrån tre teman: genus, etnicitet och rasism. Utvärderas till nästa revidering av likabehandlingsplanen. Lärarna har arbetat med grupprocesser och teambuilding i klasserna Istället för att ha små uppehållsytor utanför varje klassrum har vi skapat en gemensam aktivitetsyta där alla klasser samlas under raster. Vi har en person anställd som ansvarar för den gemensamma frukosten. 5.0 Årets plan Samtliga mentorer ansvarar för att likabehandlingsplanen gås igenom i samtliga klasser två gånger per termin förslagsvis i september, december, februari och i maj. Elevernas synpunkter dokumenteras och återkopplas till ansvarig rektor. Antimobbningsteamet, elevrådet, rektor och ansvariga lärare träffas och utvärderar tidigare insatser. Vad har fungerat, hur har vi arbetat, vad bör insatser göras, när ska de ske, vem har ansvaret för vad och när ska det utvärderas? 5.1 Områden som berörs av insatser 1. 6% upplever att de blivit trakasserade 2. 4% upplever att de inte känner sig trygga 3. 4% upplever att de känner sig ensamma 5.2 Mål och uppföljning Inom dessa tre frågeställningar bör skolan sträva mot ett nollresultat. Ingen på skolan ska behöva känna sig ensam, otrygg eller trakasserad. 5.3 Insatser Eftersom siffrorna ser förhållandevis bra ut och skolan har ett systematiskt arbete gälande likabehandling bör samma åtgärder fortgå. Dock bör lärarna se till att alla elever känner sig delaktiga i alla moment som planeras i undervisningen. På rasterna ska kamratstödjarna försöka uppmärksamma elever som är ensamma på skolan. Någon lärare bör finnas synlig under rasten. Viktigt att alla lärare arbetar för att eleverna ska känna en gemenskap på skolan där alla är inkluderade och sedda. 9

11 5.4 Kartläggningsmetoder Varje år gör antimobbningsteamet en enkätundersökning i samtliga klasser. Resultatet sammanställs och diskuteras i samband med revideringen av likabehandlingsplanen. Resultatet diskuteras också i klasserna under samlingstid. Förutom antimobbningsteamets enkät genomförs också terminsutvärderingar och temautvärderingar. Terminsutvärderingarna analyseras också i samband med likabehandlingsarbetet. Antimobbningsteamet har reviderat den gamla enkäten fr.o.m hösten 2013 och de nya frågorna finns beskrivna under punkt Förebyggande arbetet. Hur och vem gör vad och när det ska vara klart Enkäten ska lämnas ut i klasserna i november höstterminen Kamratstödjarna ska speciellt observera kompisar som verkar vara ensamma. På samlingstider ska mentorerna gå igenom likabehandlingsplanen och arbeta med workshops där eleverna får diskutera planen som helhet och de mål vi satt upp för läsåret. Tidigt på höstterminen ska vi ta in en föreläsare som pratar om värdegrund och hur vi kan använda dagen för att fortsätta vårt värdegrundsarbete på skolan. Antimobbningsteamets funktion är att uppmärksamma och förmedla till mentorer och lärare om de ser att någon blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Antimobbningsteamet ska gå ut i klasserna för att informera om resultatet av enkätsvaren och varje klass ska tillsammans med sina mentorer diskutera det i klassen vid samlingarna. Enkäten ska läggas på Schoolsoft och den ska inte göras i slutet av en lektion då alla är stressade och vill gå hem. Likabehandlingsplanen ska gås igenom två gånger per termin, det är viktigt att alla elever vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till om de utsätts för kräkning eller diskriminering. Lärarlaget ska regelbundet diskutera hur vi uppmärksammar och jobbar med det förebyggande arbetet. Vi måste bli bättre på att se de elever som är ensamma och inte är med i gemenskapen. Lärarna måste mer uppmärksamma elever som verkar ensamma både under lektionstid och under raster. Samtal kring detta ska också tas upp tillsammans med eleverna på fredagssamlingen i respektive klasser. Fortsätta att arbeta mer med värdegrundsarbetet, våra ledstjärnor och hela tiden involvera eleverna i dessa viktiga frågor. 10

12 Så här går vi tillväga om någon utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller repressalier Om det uppstår situationer med diskriminering, kränkande behandling eller repressalier eller tendenser till sådant används normalt följande arbetsgång: 1. Mentor tar kontakt med den utsatte på ett diskret sätt om man misstänker mobbning eller annan kränkande behandling. 2. Mobbaren kontaktas och frågas: Hur kan du hjälpa oss så att detta upphör? 3. Rektor informeras. 4. Elevhälsan kopplas in vid behov. 5. Uppföljning sker kort tid efter första kontakten. 6. Om problemet kvarstår utarbetas en åtgärdsplan. Här tas det upp vad som ska göras, vem som gör vad, samt uppföljningstid. 7. Om problemet kvarstår görs en anmälan till elevlagsträff. Till denna kallas elev, förälder (om eleven är omyndig) och berörd skolpersonal. Det är viktigt att hela tiden stämma av med den utsatte så att man inte gör något mot dennes vilja. Det är också viktigt att poängtera att mobbaren får samma hjälp som den mobbade. Dokumentation skall göras kontinuerligt. Bilaga 1 Förslag till arbetsgång 1. Ta reda på fakta. Gör minnesanteckningar för senare dokumentation. 2. Enskilt samtal med offret. Be den mobbade att rangordna mobbarna. Sätt en etta för den som varit mest aktiv, en tvåa för den näst mest aktive etc. Glöm inte att anteckna medlöparna. Ibland är det deras underlåtenhet att hindra mobbningen eller deras skratt som gör mest ont. 3. Enskilt samtal med mobbarna. Tänk på att inte förbereda mobbarna. Se till att de inblandade inte får tillfälle att kommunicera med varandra om ärendet under pågående utredning. De kan annars prata sig samman. Samtala först med ledaren. Tala om att ni vet att han/hon mobbar. 11

13 Be honom/henne själv namnge vem som kan vara drabbad. Som bieffekt får man ofta reda på flera av mobbarens offer eftersom gissningarna inte alltid blir det nu aktuella offret. Låt mobbaren själv redogöra för vad han/hon gjort. Kontrollera berättelsen mot dina anteckningar; ställ följdfrågor. Fördöm inte, men tala om att skolan självklart inte accepterar att någon mobbas och att det genast måste bli slut på mobbningen. Fråga mobbaren Vad kan du göra för att mobbningen ska upphöra? Vänta på svar och ta svaret på allvar och anteckna det. 4. Samtal med medlöparna. Samma sätt som ovan. 5. Föräldrarna informeras. Glöm inte kontrollera om eleven i fråga är myndig. 6. Kontinuerlig uppföljning. 7. Stöd för den mobbade. 8. Stöd för mobbaren. 9. Stöd för de passiva. 10. Kom ihåg att allt ska dokumenteras och sammanställas i en skriftlig redogörelse som ska förvaras hos rektor. 11. Om elev känner sig kränkt av lärare ska anmälan göras direkt till rektor. 12. Om elev känner sig kränkt av rektor gör eleven anmälan till Consensum styrelse Carin Jogre tel Bilaga 2 Så här gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Om eleven inte anser att skolan agerat i tillräcklig omfattning kan eleven göra en anmälan till någon av ombudsmännen mot diskriminering. Det kan vara ett kort brev, men får inte vara anonymt. Uppgifter om namn, skola och vad som har hänt bör finnas med i anmälan. Eleven kan även skriva eller ringa till Skolverkets barn- och elevombud för likabehandling. BO Barnombudsmannen Barnombudsmannen Box Stockholm Barnombudsmannen arbetar generellt för barn och ungas rättigheter i samhället. Vi får inte överpröva andra myndigheters beslut. Därför kan vi bara informera om vilka regler som gäller och vart du kan vända dig för att få hjälp. e-post: skolverket@skolverket.se 12

14 webbplats: DO Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) Box Stockholm Telefon E-post Blankett för nedladdning Anmälningsblankett Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Mottagande personal/rektor, namn: ELEV Namn Födelseår... Adress Postnummer och ort.. Telefon dagtid/kvällstid. e-postadress Skriv ner vad som har hänt och berätta på vilket sätt du tycker att du blivit sämre behandlad på grund av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, samt trakasserier och annan kränkande behandling. 13

15 Underskrift Ort Datum Namn (med namnförtydligande) Ange om du gör anmälan som: Elev eller vårdnadshavare för eleven.. DOKUMENTATION AV KRÄNKANDE BEHANDLING - ANMÄLAN OCH VIDTAGEN ÅTGÄRD Elevens namn: Personnummer: Företrädarens namn (om eleven företräds av någon annan än sig själv): Anmälan, mottagen datum: Mottagande personal/rektor Anmälarens uppgifter: Motpartens (-ernas) uppgifter: Information/samtal har skett till/med, Ange angående vad, din signatur, datum och klockslag 14

16 Vidtagna åtgärder, Ange åtgärder, din signatur och datum: Uppföljning av vidtagna åtgärder ska ske; datum: Underskrifter/datum Elev 1 Elev 2 Lärare/Personal/Rektor Bilaga3 15

17 16

18 17

19 18