Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Läsåret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNNG 1. Vad säger lagen s.3 2. Definitioner s.4 3. Syfte s.6 4. Vision s.6 5. Mål s Hur når vi våra mål? s.7 6. Förebyggande arbete s.7 7. Uppmärksamma, utreda och utvärdera s.9 8. Analys s Årets plan med aktiva åtgärder s.11 Bilaga 1 Utförligt förslag till arbetsgång Bilaga 2 - Så här gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Bilaga 3 - Blankett för anmälan Bilaga 4 - Enkät likabehandling - resultat VT17 Bilaga 5 - Terminsutvärdering - resultat VT17 1

3 Till elever och deras föräldrar på Consensum Sollentuna! Consensum gymnasium Sollentuna bedriver enbart Vård- och omsorgsprogrammet Skolan har detta läsår 140 elever och ca 11 anställda lärare, 2 mentorer samt elevhälsa på timmar eller deltid. I elevhälsan ingår specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, kurator, skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. Med vår utbildning vill vi att du som studerande ska få fördjupad kunskap och insikt som ska bidra till en positiv och personlig utveckling samt en förberedelse inför arbetslivet eller vidare studier. När du studerar på Consensum är vår ambition att du ska uppleva din studiesituation trygg, hanterbar, begriplig och framförallt meningsfull. Vi försöker därför anpassa både studieform och upplägg efter de behov du kan ha för att lyckas med dina studier. Consensums personal finns tillgängliga för att ge dig det stöd och den hjälp du kan behöva. Arbetsmiljön, både den fysiska och psykosociala är också mycket viktiga komponenter i en lärandeprocess och är också något vi prioriterar. Viktiga komponenter i denna process är kommunikation, delaktighet och respekt för varandras lika värde. Vi ser att ett kontinuerligt arbete med värdegrund och människors lika värde är något som är ett måste, då vi ska arbeta tillsammans under utbildningen och i olika verksamheter inom vård och omsorg. Likabehandlingsplanen ska hjälpa oss i värdegrundsarbetet och att skapa en trygg studiemiljö. Vi på Consensum vill jobba aktivt och medvetet tillsammans med våra elever för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Vi strävar efter att alla ska känna sig trygga i skolan och att det finns en gemenskap där alla är inkluderade. Vi hoppas att du ska trivas, lära och växa hos oss! Jyrki Päivärinta Rektor

4 1.Vad säger lagen? Lagen går ut på att alla barn och elever skall känna sig trygga i skolan. Ingen elev får diskrimineras eller trakasseras på grund av kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Skolan har även enligt lagen skyldighet att ta ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier eller kränkande behandling får den hjälp de behöver. Ingen ska behöva utsättas för detta. Varje verksamhet måste, enligt Diskrimineringslagen (2008:567), 3 kap, ha en plan med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. I planen beskrivs bland annat vilka aktiva åtgärder som genomförs för att förhindra och motverka alla former av diskriminering. Det finns även en skyldighet att utreda, vidta åtgärder och utreda eventuell diskriminering 3 kap. Aktiva åtgärder Inledande bestämmelser 1 Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2016:828). Arbetet med aktiva åtgärder 2 Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. Lag (2016:828). 3 Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidsplaneras och genomföras så snart som möjligt. Lag (2016:828) I skollagen Skollag (2010:800), 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling, paragraferna 6-8 regleras skolans skyldighet att förebygga, förhindra och upprätta en plan mot kränkande behandling. Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 3

5 Plan mot kränkande behandling 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 2. Definitioner Förbud mot diskriminering, kränkning och trakasserier Lagen förbjuder diskriminering. Diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas p g a kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning(hbtq), funktionshinder eller ålder. Kön Enligt diskrimineringslagen avser kön flicka eller pojke, kvinna eller man. Transsexuella personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet skyddas också. Könsidentitet eller könsuttryck Avser personens identitet eller uttryck av kläder, kroppsspråk och beteende. Etnisk tillhörighet Alla människor har en etnisk tillhörighet, eller flera. Om du är född i Sverige kan du definiera dig som både svensk och till exempel rom, kurd eller same. Religion eller annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad i Sverige och skolan får inte missgynna någon elev på ett sätt som har med elevens religion att göra. Annan trosuppfattning kan till exempel vara ateism, som har ett naturligt samband med, eller kan vara jämförbart med religion. Funktionsnedsättning Ordet beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är inget statiskt tillstånd eller hur en person är. Det kan variera beroende på situationen och miljön. Det kan vara tillstånd som syns, som att använda rullstol. Det kan också vara det som inte syns till exempel allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med funktionsnedsättning. Exempel på det kan vara lokaler eller lärmiljö. Sexuell läggning Ålder Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla oavsett ålder. Det är tillåtet att särbehandla av skäl som avser ålder när det rör sig om till exempel åldersgränser. 4

6 Direkt diskriminering: En elev missgynnas i förhållande till andra elever med hänsyn till diskrimineringsgrunderna. En flicka blir inte antagen i en grupp med motivering att det redan finns så många flickor i gruppen. Indirekt diskriminering: En elev missgynnas genom att skolan tillämpar t ex en till synes neutral bestämmelse men som i praktiken missgynnar utifrån diskrimineringsgrunderna. T.ex om alla elever serveras samma mat. Då diskrimineras de elever som pga trosuppfattning eller andra skäl behöver annan mat. Strukturell diskriminering: Strukturell diskriminering; menas att vissa regler, normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden som förekommer i organisationer och andra samhällsstrukturer systematiskt diskriminerar vissa grupper av människor. T.ex. på grund av etnisk eller religiös tillhörighet inte uppnå lika rättigheter. Trakasserier och kränkande behandling: Gemensamt för dessa bägge är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, tex: fysiska slag (slag, knuffar) sexuella trakasserier (ord eller annat olämpligt uppträdande som kränker någons värdighet) verbala hot (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, foton, msn) materiell kränkning (personliga saker blir förstörda) Kränkningar på sociala medier Förbud mot annan kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering eller trakasserier. Lagen skiljer på trakasserier som är kopplade till kön, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller funktionshinder och något som kallas annan kränkande behandling. Båda är förbjudna enligt lagen. Befogade tillsägelser - när en lärare ger en tillsägelse till en elev för att upprätthålla ordning och god miljö ska detta inte förväxlas med repressalier eller kränkande behandling, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Förbud mot repressalier Med detta menas att om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat vid en utredning som gäller överträdelser av lagen så införs ett förbud att bestraffa eleven som en följd av detta. Skyldighet att utreda och åtgärda När någon berättar att hon eller han har blivit utsatt för trakasserier och/eller annan kränkande behandling måste verksamhetens huvudman utreda och förhindra att kränkningen fortsätter. 5

7 Skadestånd Om de ansvariga i verksamheten inte följer lagens bestämmelser kan barn och elever få skadestånd om de har utsatts för diskriminering eller annan kränkande behandling. 3. Syfte Alla som arbetar på skolan ska känna sig trygga på sin arbetsplats, såväl elever som lärare och övrig skolpersonal. Skolans arbete mot diskriminering och kränkande behandling syftar till att förebygga och motverka alla former av detta. För att komma åt detta måste alla medverka för att uppnå en känsla av samhörighet och ansvar. Skolan är en bärare av värden som tolerans, respekt för människors lika värde och rättigheter, och insikt om vars och ens personliga ansvar. Så som du själv vill bli behandlad, ska du behandla andra. Elever ska känna sig trygga i skolan Ingen elev skall diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elever som diskrimineras av skolans personal kan ha rätt till skadestånd En likabehandlingsplan skall också presentera skolans arbete för att främja elevers lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Skolans huvudman har det övergripande ansvaret för att lagen efterlevs och därmed också ansvar för eventuella skadeståndskrav. Det innebär bland annat en regelbunden utvärdering och granskning av verksamhetens organisation, arbetsklimat, arbetssätt och beslutseffekter med fokus på de olika diskrimineringsgrunderna. 4. Vision Consensum skall vara en skola där man lär sig, utvecklas och mår bra. Vi vill att varje elev utvecklar sin optimala kompetens, självkänsla och kreativitet. Miljön ska präglas av trygghet, meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och personligt ansvar. Vi bär alla ett ansvar för att skapa och behålla det klimat vi vill ha. För att detta ska kunna ske jobbar vi efter de ledstjärnor som elever och personal tillsammans tagit fram: Trygghet Jämställdhet Respekt Humor 6

8 5. Mål Vi vill att alla ska känna sig trygga och trivas i skolan. att ingen ska känna obehag inför att gå till skolan och/eller vistas där. att alla ska få det stöd de behöver. att ingen ska utsättas för mobbning, diskriminering, trakasserier, kränkningar eller repressalier. att likabehandlingsplanen skall vara förståelig, hanterbar och begriplig för både elever, lärare och andra berörda. att eleverna skall känna sig delaktiga och känna att de har möjlighet att komma med synpunkter och att kunna påverka. att det skall vara en god stämning 5.1 Hur når vi våra mål? Våra mål försöker vi nå genom: 1. Förebyggande arbete 2. Uppmärksamma, utreda och utvärdera eventuell diskriminering eller kränkande behandling 3. Årlig plan med aktiva åtgärder utifrån en utvärdering av föregående läsår 6. Förebyggande arbete Det är viktigt att inte bara agera när något händer, utan att även arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. På Consensum arbetar vi aktivt och kontinuerligt med att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Allt förebyggande arbete vilar på vår gemensamma värdegrund. Consensums värdegrund syftar till att skapa helhet, sammanhang och att de studerande ska uppleva trygghet, respekt, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet under sin studietid hos oss. Likabehandlingsplanen gås igenom i samtliga klasser tillsammans med elevernas mentorer minst två gånger per termin. Eleverna uppmuntras att komma med åsikter som förs vidare till rektor. Planen ska även finnas lättillgänglig i sin helhet på skolans hemsida. Mentorstider varje vecka där alla får berätta hur de upplevt den senaste veckan. Här kan eventuella konflikter uppmärksammas och redas ut tidigt. Särskilda teman under mentorstiden kring ämnen som till exempel diskriminering, rasism, sexualitet, kränkningar på sociala medier. 7

9 Återkommande fördjupning i undervisningen om t ex ovanstående ämnen. Ett nära mentorskap där eventuella problem tidigt kan upptäckas. Hur eleverna trivs på skolan är ett stående inslag under utvecklingssamtalen. Elevhälsan träffas veckovis där elevernas mående diskuteras och där åtgärder sätts in vid behov. Det finns möjligheter för både personal och elever att få fortbildning kring t ex hur man jobbar mot kränkande behandling och diskriminering. Både elever och personal skall aktivt delta i att uppmärksamma och åtgärda alla former av kränkande behandling eller diskriminering. Alla skall känna att de får lov att vädra sina åsikter på skolan. Alla ska få känna sig hörda och sedda. Saker som inte fungerar ska tas upp och åtgärdas. Consensum ger handledarutbildningar för undersköterskor och sjuksköterskor som ska handleda våra studerande under deras praktik. Ett viktigt inslag där är en presentation och information om vår värdegrund och hur vi jobbar med likabehandling. I Vård-och omsorgscollege Stockholm samarbetar vi med våra samverkansskolor. Vårdlärare och rektorer träffas och arbetar gemensamt med frågor som rör APL och övriga gemensamma pedagogiska frågor. I vårt lokala college tillsammans med Solna stad och Sollentuna kommun arbetar vi tillsammans med arbetsgivarrepresentanter kring elevernas praktik, hur den är utformad och vilka mål vi ska arbeta med. Vi har också fyra programråd per läsår där lärare och elever från skolan är med tillsammans med representanter från arbetsgivare. De relationsstärkande aktiviteterna är en viktig del i Consensums förebyggande arbete. Vi tar stöd från en utvärdering som skolverket gjort Utvärdering av metoder mot mobbning där man ser de relationsstärkande insatserna som en av de effektivaste insatserna för att förhindra mobbning. Man ser också att det är ett välfungerande redskap för att förhindra mobbning. (Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket 2011). 8

10 På Consensum arbetar vi med följande relationsstärkande aktiviteter under läsåret: Temadagar där vi arbetar med fokusområden utifrån likabehandling. Höstens internat planeras mycket noggrant utifrån samarbete, värdegrundsfrågor och klassöverskridande övningar. Här läggs mycket av grunden inför det kommande läsåret. Hur vi samtalar med och om varandra. Lära känna varandra övningar och olika samarbetsövningar. Nyckelorden som återfinns i likabehandlingsplanen aktualiseras i flera teman under läsåret och är ett bra underlag för diskussioner. Värderingsövningar och andra klassaktiviteter genomförs under året, främst under mentorstider. Allt för att skapa relationer och förebygga kränkningar. Årskursövergripande teman är också ett viktigt arbete och bör ske minst en gång per termin. Varje termin har Consensum en friluftsdag för hela skolan. Eleverna ges möjlighet till frilufts och/eller friskvårdsaktiviteter. De årskursöverskridande aktiviteterna under dessa dagar ger möjlighet till relationer utöver den egna gruppen/klassen/årskursen som i sin tur ger en ökad trygghet i fler situationer på skolan. Dagen planeras av idrottslärarna i samråd med övriga lärare och elever. Individnivå: Vi arbetar med ett nära mentorskap och individuella studieplaner där vi möter varje studerandes behov. Varje elev har möjlighet att träffa sin mentor vid ett flertal tillfällen varje dag och det finns tid avsatt för mentorsträffar och samtal. Eleven har även möjlighet att träffa skolans studievägledare för vägledning och studieteknik. Eleverna har även möjlighet att träffa skolsköterska och kurator fasta tider varje vecka samt möjlighet att boka träff med skolläkare eller skolpsykolog vid behov. Varje elev har under sin praktikperiod kontakt med sin vårdlärare från skolan som följer upp och ser till att elevens studier i verksamheten sker på ett tillfredställande sätt. 7. Uppmärksamma, utreda och utvärdera I varje klass väljs elevrepresentanter till skolans elevråd och antimobbningsteam. Elevrådet och antimobbningsteamet träffas regelbundet under året enligt en årsplan. Antimobbningsteamet arbetar på följande sätt för att uppmärksamma och utvärdera eventuell diskriminering eller kränkande behandling. 9

11 Genom observation uppmärksamma och förmedla till mentorer eller lärare om de ser att någon blir utsatt för diskriminering, kränkande behandling eller känner sig ensamma. Antimobbningsteamet ska gå ut i klasserna och göra en enkätundersökning gällande trivsel,diskriminering och kränkande behandling (se bilaga 4). Teamet ska även informera klasserna om resultatet av enkätsvaren. Resultatet sammanställs, diskuteras och utvärderas i samband med arbetet av kommande års plan med aktiva åtgärder. Resultatet diskuteras också i klasserna under mentorstiden. Förutom antimobbningsteamets enkät genomförs också terminsutvärderingar där resultatet sammanställs, diskuteras och utvärderas i samband med arbetet av kommande års plan med aktiva åtgärder (se bilaga 5). Under utvecklingssamtalen är elevernas trivsel en bestående punkt som tas upp och eventuell diskriminering och kränkande behandling aktualiseras. Alla elever får kontinuerligt göra utvärderingar efter varje tema som innefattar bland annat innehåll, litteratur, studiesätt och examinationsform. På så sätt får personalen och rektorerna snabbt information och signaler om något behöver åtgärdas. Det är varje ämneslärare som ansvarar för att utvärderingar görs efter varje tema och som sedan anpassar sin undervisning utifrån detta. Alla elever som varit ute på sin arbetsplatsförlagda utbildning (APL) gör en utvärdering både muntligt och via enkät. Där ingår utvärdering av trivsel på praktik utifrån likabehandling, trakasserier och diskriminering. Eleverna kan även lämna in en anmälan via blankett gällande diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (se bilaga 3). Skolan har en arbetsgång gällande hur man utreder diskriminering och kränkande behandling (se bilaga 1). 8. Analys Inga anmälningar gällande diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har inkommit föregående läsår. Utifrån terminsutvärderingen kan man utläsa att eleverna trivs med sin utbildning (9,2 av 10) och känner sig trygga (9,0 av 10). Däremot finns det elever som känner att de blivit diskriminerade eller kränkta under läsåret. Även trivselenkäten ger en indikation på detta. Vi måste fortsätta vårt förebyggande arbete och vidta åtgärder 10

12 så att diskrimineringar och kränkningar snabbt aktualiseras och förhindras. Vi bör även bli tydligare med vad diskriminering och kränkningar innebär. Det finns även elever som inte vet vem man vänder sig till om man upplever att man blivit kränkt eller diskriminerad. Detta tror vi beror på att skolan föregående läsår hade en tillfällig rektor samt stor arbetsbelastning och omsättning bland mentorerna. Det finns elever som känner sig ensamma på skolan. Att dessa inte fått stöd eller uppmärksammats tror vi kan ha sin grund i att antimobbningsteamet inte träffades regelbundet under föregående läsår och bestod av elever som inte visste sitt uppdrag fullt ut. I de fall där elever känt sig diskriminerade eller kränkta under sin APL har rektor informerat verksamheten, samt även valt att avsluta samarbetet. 9. Årets plan med aktiva åtgärder Utifrån terminsutvärderingarna och likabehandlingsenkäten från föregående läsår har följande aktiva åtgärder utöver det förebyggande arbetet satts in för nuvarande läsår: Nya och tydligare ordningsregler. Multikultitema innan jullovet. Heltidsmentorer som är betydligt mera tillgängliga än tidigare. Heltidsmentorer som vistas bland elever under raster och luncher. Tydligare process för att välja lämpliga elever till elevrådet och antimobbningsteamet, som träffas regelbundet och vet sitt uppdrag. Under mentorstiderna fördjupar sig klasserna i de olika diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling. Det är viktigt att alla elever vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till om de utsätts för kränkningar eller diskriminering. Stort fokus läggs av mentorer på att snabbt lösa eventuella konflikter, diskrimineringar eller kränkningar. Följande fokusområden är en del av årets systematiska kvalitetsarbete och som även motverkar diskriminering samt kränkande behandling: Elevnöjdhet Elevinflytande Tydliga lektionsupplägg Inkluderande undervisning Dessa aktiva åtgärder har tagits fram i samverkan mellan rektor, personal, elevråd och antimobbningsteam. Årets plan utvärderas i kommande terminsutvärderingar, utvecklingssamtal och likabehandlingsenkät. 11

13 Bilaga 1 Så här går vi tillväga om någon utsätts för diskriminering, kränkande behandling eller repressalier Om det uppstår situationer med diskriminering, kränkande behandling eller repressalier eller tendenser till sådant används normalt följande arbetsgång: 1. Mentor tar kontakt med den utsatte på ett diskret sätt om man misstänker mobbning eller annan kränkande behandling. 2. Mobbaren och dess vårdnadshavare kontaktas och frågas: Hur kan du hjälpa oss så att detta upphör? 3. Rektor informeras. 4. Elevhälsan kopplas in vid behov. 5. Uppföljning sker kort tid efter första kontakten. 6. Om problemet kvarstår utarbetas en åtgärdsplan. Här tas det upp vad som ska göras, vem som gör vad, samt uppföljningstid. 7. Om problemet kvarstår görs en anmälan till elevlagsträff. Till denna kallas elev, förälder (om eleven är omyndig) och berörd skolpersonal. Det är viktigt att hela tiden stämma av med den utsatte så att man inte gör något mot dennes vilja. Det är också viktigt att poängtera att mobbaren får samma hjälp som den mobbade. Dokumentation skall göras kontinuerligt. Förslag till arbetsgång 1. Ta reda på fakta. Gör minnesanteckningar för senare dokumentation. 2. Enskilt samtal med offret. Be den mobbade att rangordna mobbarna. Sätt en etta för den som varit mest aktiv, en tvåa för den näst mest aktive etc. Glöm inte att anteckna medlöparna. Ibland är det deras underlåtenhet att hindra mobbningen eller deras skratt som gör mest ont. 3. Enskilt samtal med mobbarna. Tänk på att inte förbereda mobbarna. Se till att de inblandade inte får tillfälle att kommunicera med varandra om ärendet under pågående utredning. De kan annars prata sig samman. 12

14 Samtala först med ledaren. Tala om att ni vet att han/hon mobbar. Be honom/henne själv namnge vem som kan vara drabbad. Som bieffekt får man ofta reda på flera av mobbarens offer eftersom gissningarna inte alltid blir det nu aktuella offret. Låt mobbaren själv redogöra för vad han/hon gjort. Kontrollera berättelsen mot dina anteckningar; ställ följdfrågor. Fördöm inte, men tala om att skolan självklart inte accepterar att någon mobbas och att det genast måste bli slut på mobbningen. Fråga mobbaren Vad kan du göra för att mobbningen ska upphöra? Vänta på svar och ta svaret på allvar och anteckna det. 4. Samtal med medlöparna. Samma sätt som ovan. 5. Föräldrarna informeras. Glöm inte kontrollera om eleven i fråga är myndig. 6. Kontinuerlig uppföljning. 7. Stöd för den mobbade. 8. Stöd för mobbaren. 9. Stöd för de passiva. 10. Kom ihåg att allt ska dokumenteras och sammanställas i en skriftlig redogörelse som ska förvaras hos rektor. 11. Om elev känner sig kränkt av lärare ska anmälan göras direkt till rektor. 12. Om elev känner sig kränkt av rektor gör eleven anmälan till Consensum styrelse Carin Jogre tel

15 Bilaga 2 Så här gör eleven en anmälan till Ombudsmännen Om eleven inte anser att skolan agerat i tillräcklig omfattning kan eleven göra en anmälan till någon av ombudsmännen mot diskriminering. Det kan vara ett kort brev, men får inte vara anonymt. Uppgifter om namn, skola och vad som har hänt bör finnas med i anmälan. Eleven kan även skriva eller ringa till Skolverkets barnoch elevombud för likabehandling. BO Barnombudsmannen Barnombudsmannen Box Stockholm Barnombudsmannen arbetar generellt för barn och ungas rättigheter i samhället. Vi får inte överpröva andra myndigheters beslut. Därför kan vi bara informera om vilka regler som gäller och vart du kan vända dig för att få hjälp. e-post: skolverket@skolverket.se webbplats: DO Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskrimineringsombudsmannen (DO) Box Stockholm Telefon E-post do@do.se Blankett för nedladdning 14

16 Bilaga 3 Anmälningsblankett Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Mottagande personal/rektor, namn: ELEV Namn Födelseår... Adress Postnummer och ort.. Telefon dagtid/kvällstid. e-postadress Skriv ner vad som har hänt och berätta på vilket sätt du tycker att du blivit sämre behandlad på grund av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder, samt trakasserier och annan kränkande behandling. Underskrift Ort Datum Namn (med namnförtydligande) Ange om du gör anmälan som: 15

17 Elev eller vårdnadshavare för eleven. DOKUMENTATION AV KRÄNKANDE BEHANDLING - ANMÄLAN OCH VIDTAGEN ÅTGÄRD Elevens namn: Personnummer: Företrädarens namn (om eleven företräds av någon annan än sig själv): Anmälan, mottagen datum: Mottagande personal/rektor Anmälarens uppgifter:... Motpartens (-ernas) uppgifter: Information/samtal har skett till/med, Ange angående vad, din signatur, datum och klockslag Vidtagna åtgärder, Ange åtgärder, din signatur och datum: 16

18 Uppföljning av vidtagna åtgärder ska ske; datum: Underskrifter/datum Elev 1 Elev 2 Lärare/Personal/Rektor 17

19 Bilaga 4 Likabehandlingsenkät VT-17 18

20 19

21 20

22 Bilaga 5 21