Brändö grundskola. Arbetsplan. Läsåret Sammanställd september 2015 av. Föreståndare Malena Strandvall. Visad för elevrådet / 2015

Transkript

1 Brändö grundskola Arbetsplan Läsåret Sammanställd september 2015 av Föreståndare Malena Strandvall Visad för elevrådet / 2015 Godkänd av skolnämnden / 2015 Skolnämndens ordf. Jonny Karlström 1 Skoldirektör Julia Grünewald

2 Innehållsförteckning Skolans verksamhetsidé... 2 Målsättningar för fostran och undervisning Målsättningarnas förverkligande... 4 Plan för utvärdering i Brändö grundskola Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang... 8 Presentation av skolans arbete Elevers och lärares arbetsordning Elevförteckning Trivsel- och ordningsregler... Fel! Bokmärket är inte definierat.21 Antimobbningsplan Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Jämställdhetsplan SANT-beredskapsplan Säkerhetsplan för Brändö grundskola Krisplan vid Brändö grundskola

3 Skolans verksamhetsidé Skolans verksamhetsidé bestäms av den åländska läroplanen och skolstadgan i Brändö kommun. Arbetsplanen fungerar som ett styrdokument för verksamheten i skolan och som ett sätt att informera omvärlden om skolans verksamhet. Lärarna ska med hjälp av sin professionalism och pedagogiska kompetens hjälpa eleverna att nå den kunskapsnivå som krävs både för att klara av fortsatta studier, men även för ett gott liv. Skolan strävar till att ge eleverna en så motiverande och omväxlande undervisning som möjligt. Den övergripande tanken är att ge eleverna en kunskap som är formad till en helhet som eleverna kan ta till sig och tillämpa i sitt fortsatta liv. Målet är motiverade och engagerade elever som trivs i skolan och känner att de kan påverka sin vardag. Genom samarbete både mellan lärarna och eleverna, men även med andra skolor och närsamhället, så strävar vi mot att ge eleverna en så bred utbildning som möjligt. Skolan ska ge eleverna en så heltäckande bild av verkligheten som möjligt. Lärarna ska stöda eleverna i deras studieteknik men även arbeta för att barnen utvecklas till ansvarskännande och hänsynsfulla individer som vågar stå för det de tycker och tänker. Skolan ska hjälpa varje individ att hitta just det sättet han/hon lär sig bäst på. Ett av skolans övergripande mål är också att eleverna ska uppnå förmågan att förstå sambandet mellan handlingar och konsekvenser. Skolan ska ge eleverna en trygg miljö där de kan utvecklas som självständiga och kreativa individer. Eleverna ska få redskap att bli företagsamma och självsäkra i sin vardag så att de vågar tänka utanför ramarna och göra det bästa av varje situation. Skolan skall verka i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och det omgivande samhället. 3

4 Målsättningar för fostran och undervisning Öka elevernas fysiska aktivitet 4. Förbättra förmågan att visa hänsyn, respekt och tolerans 3. Öka läslusten 2. Få mer kunskap om vår närmiljö: Skärgården Målsättningarnas förverkligande Under läsåret kommer vi bland annat att öka elevernas fysiska aktivitet. Vi vill inspirera eleverna att i större grad röra på sig under skoldagen och på sin fritid. Vi hoppas kunna erbjuda ett varierande utbud av klubbverksamhet ( i samarbete med Bikken och Folkhälsan), där målet ska vara att alla ska hitta något de tillsammans tycker om att göra. Därtill kommer vi under läsåret att jobba för att öka läslusten hos elever. Målet är att de ska känna att de vill läsa för att det är roligt, intressant och spännande, inte enbart för att de måste. Under läsåret vill vi också lyfta fram Skärgården som vi bor i. Målet är att lära sig mer om vår närmiljö 4

5 och att det också ska synas i skolmiljön att det är en skola mitt i skärgården. Via värdegrundsövningar, rollspel och diskussioner strävar vi till att eleverna ska få en större förståelse för vad hänsyn, empati, respekt och tolerans innebär. 1. Öka elevernas fysiska aktivitet under läsåret. Vad görs: - Hålla pausgymnastik under lektioner. - Skaffa/tillverka redskap som t ex; hopprep, styltor, hinderbana, gåburkar, klättervägg. - Gemensam aktivitetsdag med Iniö och/eller Kumlinge - Hålla fler utelektioner - Genom klubbverksamhet låta barnen prova på olika sporter/ aktiviteter för att hitta sin nisch. - I större grad använda lekar och rörelser som undervisningsmetod, främst i de lägre årskurserna. Vem gör? - Alla lärare i alla ämnen - Elevrådet, elever, lärare - Elevråden, eleverna, lärare - Alla lärare - I samarbete med utomstående t ex BIKen, folkhälsan, församlingen. - Lärarna i de lägre årskurserna. 2. Få mer kunskap om vår närmiljö Skärgården Vad görs? - Göra skärgården mer synlig i vår skolmiljö; t ex genom att hänga upp segel, åror, nät och övriga skärgårdsföremål. - Hålla temadagar där eleverna tillverkar skärgårdsinspirerade alster, lär sig mer om vår flora och fauna, samt intervjuar/ filmar ortsbefolkningen om skärgårdslivet förr och nu. - Lyfta fram natur/skärgårdsvokabulär i större grad i språkundervisningen - Besöka Fiskö eller Asterholma, byar som många elever inte har besökt. 5 Vem gör? - Personal och elever - Alla - Språklärarna - Alla elever och lärare

6 3. Öka läslusten Vad görs? - Högläsning för/bland eleverna. Därtill ett samarbete mellan åldringsvården och skolan, där eleverna besöker de äldre för att läsa högt för dem. - Dramatisera gemensamma texter; t ex utdrag ur romaner, noveller eller textavsnitt. - Ha ett läsprojekt Bokmasken, där eleverna/ personalen/ föräldrar får klistra upp lappar över böcker de läst. Målet är att den ska bli så lång att den når ett varv kring skolan. - Hålla morgonsamlingar som baserar sig på texter/ läsning/dramatisering. - I större grad läsa utdrag ur skönlitterära texter i de ämnen det går. Vem gör? - Elever och lärare - Elever och lärare i svenska, språk, läsämnen. - Alla elever - Elever/ personal och föräldrar - Elever och lärare - Elever och lärare - Elever och lärare i språk och läsämnen. 4. Öka elevernas förmåga att visa hänsyn, respekt och tolerans. Vad görs? - Varje klass gör upp egna hänsynskontrakt där de kommer överens om konkreta saker som de ska tänka på i det sociala samspelet med andra. - Värdegrundsövningar/diskussioner - Rollspelsövningar som bl a inkluderar artighetsövningar och möten med människor från andra kulturer Vem gör? - Åk 1-9 med klasslärarna - Åk 1-9 i svenska, språk, läsämnen, drama, skärgårdslinje Dessutom vill vi extra lyfta fram följande under läsåret: - Ett fortsatt samarbete, både virtuell och fysiskt med de andra skärgårdsskolorna - Grej of the Day minilektioner - Ett utökat elevrådsarbete 6

7 Plan för utvärdering i Brändö grundskola Enligt den åländska läroplanen för grundskolan skall verksamheten i skolan kontinuerligt utvärderas och man bör följa upp hur målsättningen i läroplanen samt skolans enskilda läsårsmål har förverkligats. Enligt anvisningarna i läroplanen skall resultaten av utvärderingen fungera som ett instrument för skolans inre utveckling och vid behov leda till justeringar av skolans verksamhetsidé och arbetsrutiner. Uppföljningen och utvärderingen syftar alltså till att synliggöra resultat och ge underlag för eventuella förändringar. Det är inte bara fråga om att kontrollera hur ansvaret fullföljts utan en fråga om hur arbetet skall fortsätta och utvecklas. Skolan skall i sin arbetsplan beskriva hur uppföljningen och utvärderingen skall genomföras och på vilket sätt skolans viktigaste kontaktnät och kringgrupper, bland annat föräldrarna, skall medverka. Läsåret September Lärarna samlar in information om hur mycket kunskap eleverna har inom olika delområden. Man tar reda på var de står i sin läs- och skrivutveckling samt vilken nivå eleverna ligger på i matematik. Specialläraren ansvarar för att de olika testerna utförs. För att kunna utvärdera en del av läsårets målsättningar görs följande: Eleven för dagbok över sin fysiska aktivitet under fyra veckor Eleven för dagbok över vad och hur mycket hen läser under fyra veckor. Oktober/ November Alla elever har utvecklingssamtal. Eleven får tillsammans med föräldrarna och klassläraren/klassföreståndaren utvärdera sin skolsituation. Eleverna har en aktiv roll i samtalen. December Eleverna ges terminsbetyg. Åk 1-2 har fritt formulerade utlåtanden och åk 3-9 har vitsorden 4-10 i alla ämnen. Januari Lärarna och assistent har rätt till medarbetarsamtal med föreståndaren. Inför samtalet får medarbetaren utvärdera sitt arbete genom att fylla i en blankett. Samtalet finns till för att man som medarbetare ska få och möjlighet att ventilera eventuella frågor. Man att behandlar ärenden gällande trivsel och arbetsklimat och samtalet ska ligga som grund för vidareutveckling inom arbetet. Föreståndaren auskulterar på lärarnas lektioner för att ha underlag för diskussion under samtalet. Mars/april Läsårets andra utvecklingssamtal. Elevens arbete och utveckling utvärderas tillsammans med vårdnadshavare och klasslärare/klassföreståndare. 7

8 Maj Eleverna utvärderar om deras fysiska aktivitet har ökat under läsåret (genom att föra dagbok). Bokmasken dokumenterar elevernas läsning under året och en enkät/dagbok utvärderar om läslusten ökat. Genom diskussioner och observationer utvärderar vi huruvida eleverna har ökat sin förmåga att ta hänsyn till, tolerera och respektera sina medmänniskor. KiVa- enkäten utförs av alla elever som visar hur trivseln och stämningen är i skolan. Alla lärare går igenom kursplanerna i sina ämnen och dokumenterar vad som har gjorts och vad som har uteblivit. Arbetsplanen utvärderas av elevrådet. Juni Ett årligt utvärderingsmöte, där läsårets mål utvärderas, sker i slutet av läsåret. Då medverkar samtliga lärare, elevrådets ordförande och skoldirektören. Före mötet får eleverna tillsammans med sin klasslärare/klassföreståndare utvärdera hur läsårets fostringsmål och kunskapsmål har uppnåtts. Dessutom diskuteras hur de olika evenemangen har lyckats. Elevrådet utvärderar även de hur läsåret har lyckats. Varje lärare redogör på utvärderingsmötet vad deras elever haft för åsikter. Därtill analyseras resultaten av utvärderingen gällande kunskapsmålen. Utgående från detta möte sammanställer föreståndaren en utvärdering som lämnas till skolnämnden. Eleverna får ett läsårsbetyg. Kontinuerlig utvärdering Som tillägg till den schemalagda utvärderingen så sker en kontinuerlig utvärdering varje dag genom samtalen lärare emellan. Under samplaneringarna som hålls varje onsdag utvärderas det dagliga arbetet, under mötena finns läsårets målsättningar som återkommande punkt så att de hålls i färskt minne. Elevernas utveckling utvärderas genom prov, förhör, muntliga samtal och egen reflektion. Eleverna får betyg vid jul och vid skolavslutningen på våren. Föräldrarnas medverkan i att utvärdera sker under utvecklingssamtalen, under föräldramöten och vid öppet hus. Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang Dagliga arbetstider. Lektion: eller Undervisningen är upplagd i 45 minuter lektioner med 15 minuter rast mellan varje lektion, med undantag för den andra rasten för åk 7-9 som är 5 minuter och den tredje rasten för åk 1-6 som är 10 minuter. Matrasten är 35 minuter lång för åk 1-6 och 40 minuter för åk 7-9. Skolans arbetstider styrs till 8

9 stor del av de tidtabeller som gäller för landskapsfärjorna. Eleverna äter mellanmål eller 13.45, de yngre tidigare och de äldre senare. Skolårets arbetstider Höstterminen 2015 (88 arbetsdagar) Terminen inleds måndagen den Höstlov Höstterminen avslutas fredagen den Jullov Vårterminen 2016 (101 arbetsdagar) Vårterminen inleds torsdagen den Vinterlov (vecka 8) Lovdag i samband med Kristi himmelsfärdsdag fredagen den Läsåret avslutas onsdagen den Viktiga kontaktuppgifter Namn Tel.nr e-postadress Lärarrummet (sjukanmälningar) Malena Strandvall, föreståndare, lektor i eng, klassförest. åk / malena.strandvall@brando.ax Emelie Bergendahl, viceförest.klasslärare åk 1-2, tx åk 3-9 Ros-Mari Johansson, klasslärare åk 3-4, bk,bi/ge åk 7-9 Maria Wrede,klassf. åk 5-6spec.lärare, bige 4-6,hi/shk 4-9 Gudrun Westberg,lektor i sv. och fi., klassf. åk 7 Elke König, timlärare i gy 1-9, tyska,hälsokunskap Mattias Johansson, lektor ma/fy/ke åk 5-9 Julia Grunewald, skoldirektör emelie.bergendahl@brando.ax maria.wrede@brando.ax gudrun.westberg@brando.ax Elke.Konig@brando.ax julia.grunewald@brando.ax Monica Englund, skolhälsovårdare 56115/ Johanna Kull, kurator johanna.kull@brando.ax Taxi: 9

10 Brändö taxi Taxi Åberg (Markus Malm) (Marlene Åberg) Skolans hemsida: Höstterminen (inleds 17 augusti): o 8 september -Åk 5-6 åker till Mariehamn på idrottsdag o 16 september elevrådsutbildning i Mariehamn o 10 september - Skolfreden utlyses. Morgonsamling och gemensam reflektion kring skolfredens budskap o september - Praovecka för åk 9. o 5 oktober - Unicef rundan och Dagsverket o 28 oktober - teaterresa Åbo svenska teater: Stormskärsmaja åk 7-9 o Oktober åk 1-4 åker tillsammans med Kumlinge till Mariebad. o 4-6 november temadagar Skärgården o 11 december Lucia o 14 december, vitsordskonferens, alla elever slutar o 15 december - Pysseldag inför julen. o 17 december - Julfest kl o 18 december- Julkyrka och betygsutdelning. Vårteminen (inleds ) o 8-12 februari - Praovecka för åk 9 o Vecka 10 - Skiddag med Iniö o Vecka 15 Aftonskola o Utfärd till Helsingfors för åk 5-6 i maj. o Lägerskola åk 8-9 i april. o Gemensam aktivitetsdag med Kumlinge i maj/juni o Vecka 22 Temadagar eleverna väljer tema o 8 juni- Skolavslutning Presentation av skolans arbete Samarbete med andra skolor - Eleverna träffar elever från andra skolor som passerar vår kommun och samtidigt vill bekanta sig med vår skola och våra elever. 10

11 - Vi strävar efter att ha fortsatt kontakt och samarbete med Iniö - Skärgårdsskolorna har gjort upp en gemensam kontaktlista för att befrämja kontakterna lärare emellan. - Distanssamarbete i olika ämnen, IT- projektet småskoleprojektet fortgår under hösten då lärare i skärgårdsskolorna planerar avsnitt som eleverna genomför tillsammans via nätet. - Skärgårdens föreståndare träffas tre gånger per termin då man diskuterar frågor som berör vår unika situation. Samarbete med förskolan. Klassläraren på åk 1-2 samarbetar med förskoleläraren så att ett gemensamt program för läsåret läggs upp i september. Samarbetet utgår från de gemensamma teman som klassläraren och förskolläraren har valt med utgångspunkt från elevernas och förskolebarnens intressen. Arbetet är förlagt både till skolan och till förskolan. Se närmare i Plan för samarbetet mellan förskolan och grundskolan i Brändö kommun. Samarbete mellan hemmet och skolan. Skolan håller ett föräldramöte per termin där allmän information ges ut och aktuella ämnen behandlas. Därtill hålls ett flertal föräldramöten som berör enskilda klasser. Öppet hus i form av aftonskola hålls på våren. Varje klasslärare/klassföreståndare håller ett utvecklingssamtal per termin med föräldrar och elever. I övrigt sköts ärenden som gäller enskilda elever av klassläraren/klassföreståndaren, vid behov tillsammans med föreståndaren. Kontakten sköts genom telefonsamtal eller via e-post, beroende på vad som är mest bekvämt för vårdnadshavaren, kontakten sköts även via direkta samtal. Kontakt tas då någonting speciellt har inträffat eller då någon lärare anser att det behövs. Aktuell information om skolverksamheten når vårdnadshavarna via brevet Brändö Skolinfo som skickas hem varannan fredag. Föreståndaren ansvarar för Skolinfo. På åk 1-4 används dessutom veckobrev. Undervisningen utanför skolan - Alla klasser är ute i naturen alltid då det är möjligt och ändamålsenligt. - Åk 8-9 besöker olika arbetsplatser, främst inom kommunen men även på fasta Åland. - Åk 9 har prao en vecka per termin. - Åk 9 besöker olika skolor på gymnasialstadiet. - Besök till museer, främst i Mariehamn. Stödundervisning Stödundervisning ges åt sådana elever som tillfälligt blivit efter i sina studier, speciellt vid sjukdom, eller annars behöver särskilt stöd. Stödundervisningen ges av den lärare som även i övrigt undervisar eleven i ämnet när läraren eller eleven och dess vårdnadshavare anser att det behövs. Stödundervisning ges inte åt elever som beviljats ledighet från skolan i samband med resor. Specialundervisning Samordnad specialundervisning Samordnad specialundervisning ges åt de elever som behöver kontinuerlig hjälp i något av de grundläggande ämnena. Även lektioner där elever med annat modersmål än svenska får sin undervisning i svenska räknas in i den samordnade undervisningen. Till specialundervisning används 11

12 totalt 5 h. Anpassad lärokurs För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar. Skolans föreståndare ansvarar för att elever som är överförda/intagna till specialundervisning har en individuell plan. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren. Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna. Elevklubbar Skolan har en timresurs på 2 veckotimmar för ändamålet elevklubbar och stödundervisning. Riktlinjerna för att en klubb skall ordnas är att eleverna inte har någon annan möjlighet att få intresset tillgodosett inom kommunen. Elevhandledning Eleverna får redan från början av skolgången handledning i olika metoder att lära sig. Elevhandledningen sker sedan kontinuerligt under elevens skoltid i form av enskilda och gruppvisa diskussioner mellan lärarna och eleverna. Elevhandledningens syfte är att stärka elevernas självkänsla och självförtroende och skapa en positiv attityd till fortsatta studier och arbete. Under åk 8-9 har eleverna en lektion schemalagd undervisning i elevhandledning, där tas bland annat framtida val av studieplats och yrke upp och studiebesök görs till skolor och arbetsplatser. Elevvård Vid olycksfall sköter lärarna om första hjälpen och vid behov kallas hälsovårdaren till skolan eller så förs eleven till rådgivningen. Om elev insjuknar under skoldagen kontaktas hemmet och eleven får fara hem. Varje elev granskas årligen av skolhälsovårdaren och läkaren utför en grundligare undersökning av eleverna på åk 1 och 8. Skolhälsovårdaren besöker skolan på torsdagar varannan vecka. Skolkuratorn är mammaledig under läsåret men har lovat ställa upp när akut behov föreligger. Skolan har en elevvårdsgrupp som sammanträder vid behov. I gruppen ingår skolföreståndaren, skolhälsovårdaren och speciallärare och kurator. Klassföreståndaren eller klassläraren kallasäven in vid behov. Varje hösttermin hålls ett elevvårdsmöte med alla klasslärare och klassföreståndare, där deltar elevvårdsteamet och alla elevers behov gås igenom. För skolan, biblioteket och Brändöhallen finns det en räddningsplan. Under läsåret tränar vi på utrymning av skolbyggnaden utgående från utrymningsplanerna. 12

13 Utrymningen görs i samarbete med Brändö FBK. Beträffande dödsfall bland lärare och elever samt i deras kärnfamiljer har skolan en krisplan (se bilaga). Skolan har en beredskapsplan mot droger, en plan för specialundervisningen och en mobbningsplan. Därtill finns en jämställdhetspolicy för att försäkra allas lika behandling. Om en elev är frånvarande utan att ha meddelat skolan tar klassföreståndaren kontakt med hemmet. Eleverna får besöka tandläkare då tandläkarvagnen besöker kommunen Elevrådsverksamhet Elevrådet väljs i början på höstterminen och inleder därefter sin verksamhet. Elevrådet har möte ca en gång i månaden, beslut som tas protokollförs och protokollet finns till påseende på högstadiets anslagstavla. På anslagstavlan finns också en föredragningslista inför mötena som eleverna får fylla med eventuella ärenden som de har till elevrådet. Elevrådet är elevernas beslutande organ och fungerar samtidigt som elevernas språkrör utåt. I år ingår också två representanter från åk 5-6. Elevrådet kompletteras av klassråd som hålls på åk 1-9 den första skoldagen varje månad. Elke König fungerar som elevrådets handledare. Under läsåret består elevrådet av följande personer : Viktor Thörnroos, Samu Nikoskinen, Sonja Nikoskinen, Lars Blomqvist och Jonas Garpenmalm. Språkprogram Eleverna i Brändö grundskola läser engelska som obligatoriskt språk från och med åk 3. Eleverna kan läsa finska eller tyska som A2-språk fr.o.m. åk 5. När eleverna börjar högstadiet kan de välja tyska eller finska som B1-språk. B1-språket omfattar 2 h/vecka och läses på åk 7-9. Principer för klass- och gruppindelning Åk 1-2 är en sammansatt klass med 2+4 = 6 elever och delas 3 timmar i veckan. Åk 3-4 är också en sammansatt klass med 4+6 = 10 elever, som är delade 10 timmar i veckan. Under höstterminen har åk 3-4 teknisk slöjd och under vårterminen 2015 har de textilslöjd. Åk 5-6 är en sammansatt klass med 7+2=9 elever och delas 7 timmar i veckan. Åk 4-5 läser samma kurs tillsammans i bige medan åk 6 läser en annan kurs. Övriga delningar innefattar matematik, finska, engelska. Åk 5-6 har textilslöjd under höstterminen 2014 och teknisk slöjd under vårterminen Högstadiet består av 8 elever där 2 elever går på 7:an, 4 elever går på 8:an och 2 elever går på 9:an. Klasserna läser olika kurser i matematik, fy/ke, svenska, engelska och finska men i år är de i större grad sammanslagna då gruppsammansättnigen och storleken på klasserna möjliggör detta. Åk 7 läser en kurs miljölära (2h/v). Åk 7-9 läser 9:ans kurs i biologi och i geografi läser de om Amerika. I historia läser åk 7-8 gemensam växelkurs, i år 7:ans kurs, och åk 9 läser samhällskunskap. Tyngdpunktsområden vid fördelningen av timresurs På lågstadiet använder vi timresursen till delningar i svenska/matematik för att de nya ettorna skall få lära sig läsa och räkna i lugn och ro. På åk 3-4 har vi klassen delad 10 timmar per vecka eftersom åk 3 13

14 läser ok (omgivningskunskap) och åk 4 läser bige (biologi/geografi) tillsammans med åk 5. Åk 6 läser en annan kurs. I fy/ke läser åk 4-6 samma kurs tillsammans. Åk 3 har svenska en timme och gymnastik två timmar tillsammans med åk 1-2. För att spara timresurs har åk 1-3 och 4-6 slagits ihop i gymnastik. Timfördelningen Malena Strandvall 14 h (1 h handledning, 1 h klassf.åk 8-9) Ros-Mari Johansson 23 h (1 h klasslärare) Gudrun Westberg 20,5 h(0,5 h klassf. åk 7) Mattias Johansson 23 h (1 h IT) Maria Wrede 25 h (1 h klasslärar.) Emelie Bergendahl 26 h (1 h klasslärar, 1 h småskoleprojektet.) Elke König 25 h (1 h elevrådshandled.) Stöd och klubbtimmar 2 h Totalt: 158, 5 Förtydligande: Lågstadiet Högstadiet Specialundervisning Övriga avlönade uppgifter Stödundervisning och klubbtimmar 83 h 60 h 5 h 8,5 h 2 h Elevassistent 6 h 14

15 Timplan för läsåret: Skolans namn: Brändö Grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Läroämne eller Vecko- Timmar Åk Åk Åk Åk Åk Åk ämneshelhet timmar under minimum sex läsår Åk 1-6 Åk 1-6 Per Per Per Per Per Per v v v v v v Svenska Matematik Miljö- och naturkunskap Biologi och geografi Omgivningskunskap Fysik och kemi Samhällsorientering 9 12 Religions- /livsåskådningskunskap Historia och samhällskunskap Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst ,5 1,5 2 2 Slöjd Idrott ,5 2,5 3 3 Engelska (A1) Frivilligt språk (A2) Finska Franska 4 Tyska 4 Gemensamma läroämnen sammanlagt Elever med frivilligt språk sammanlagt Norm: Gemensamma läroämnen Norm: Elever m. frivilligt språk därutöver (Ok) hembygdskunskap: under de inledande skolåren samordnas undervisningen i biologi, geografi och miljölära, enklare vardagskemi och -fysik, samhällslära och ekonomi samt historia. 15

16 Timplan för läsåret: Skolans namn: Brändö grundskola Föreskrivet timantal i läroplanen Timmar Läroämne eller Veckotimmar under Åk Åk Åk ämneshelhet Minimum tre läsår Åk 7-9 Åk 7-9 Per v Per v Per v Svenska Matematik Miljö- och naturkunskap Biologi Geografi Hälsokunskap Fysik Kemi Samhällsorientering Religions- / livsåskådningskunskap Samhällslära och 3 3 ekonomi 7 Historia Konst och färdighetsämnen Musik Bildkonst Slöjd Hemkunskap Gymnastik och idrott Engelska (A1) Elevhandledning Gemensamma läroämnen Valfria läroämnen / 30 Tillvalsämnen (V/T) *) Skärgårdslinje Drama Idrott Frivilligt språk (A2) Frivilligt språk (B1) Frivilligt språk (B2) 4 Sammanlagd undervisning

17 Elevers och lärares arbetsordning Åk 1-2 Klasslärare: Emelie Bergendahl Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum SV / E.B Småskär SV / E.B Småskär. Ok / E.B Småsk. Ma1/ E.B Småskär MA2/ M.J Småslöjd/ E.B Su / G.N Re / E.B Småskär. SV 1-3/ E.B Småskär GY 1-3/ E.K Hallen Småslöjd / E.B. Småskär Ma/Sv / E.B. Småskär sv 1 / E.B Småskär. MA 2/ M.J GY/ E.K HAllen Sv / E.B Småskär. Ma/ E.B Småskär Ok / E.B Småsk BK / E.B Småskär MA / E.B Småskär MU / E.K Småskär/ SV / E.B Småskär GY 1-3 / E.K Hallen 17

18 Åk Klasslärare: Ros- Mari Johansson Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum SV/ R-M.J Yttr.bredan Re 3/ R-M.J Yttr.bredan Gy 4-6/ E.K Hallen Re/ R-M J. Yttr.bredan SV 1-3/ E.B Småskär FyKe 4-6/ M.J Ok 3/ R-M J. Västerhamn Hi 4/ M.W Yttr.bredan GY 1-3/ E.K Hallen Eng 4/ M.S Yttr.bredan Mu/ E.K Yttr.bredan Ok 3/ R-M J. Västerhamn BiGe 4/ M.W Ytt.bredan Eng 3/ E.K Västerhamn Eng 4/ M.S Yttr.bredan SU M.W BK/ R-M J. Västerhamn Ok 3/ R-M.J Västerhamn BiGe 4-5/M.W Yttr.bredan MA/ R-M J. Yttr.bredan Eng 3/ E.K Ytt.bredan BiGe 4-5/ M.W Stenbådan Ma / R-M J. Ytt.bredan Sv / R-M J. Yttr.bredan Ma / R-M.J Yttr.bredan SV / R-M J. Sv / R-M J. Ytt.bredan SU/ MW Ma 3/ R-M J. Ytt.bredan Gy 4-6/ E.K Hallen GY 1-3 / E.K Hallen Ma / R-M J TN/E.K Ht-15 Gy-Bk/ E.K Hallen Gy ht TN/ E.K Sv/ R-M J. Ytt.bredan 18

19 Åk Klasslärare: Maria Wrede Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Hi/ MW Stenbådan Sv / GW Stenbådan Sv 5-6 / GW Stenbådan Eng 5/ MS Specrum BiGe 6/ MW Stenbådan Ma / MJ Gy 4-6/ EK Hallen FyKe 4-6/ MJ Bk / MW Västerhamn Ma 5/ MJ Fi 6 / GW Gy 5-6/ EK Hallen Bige 4-5/ MW Ytt.bredan Eng 6/ MS Stenbådan Eng 5/ MS Specrum BiGe 6/ MW Stenbådan BiGe 4-5/ MW Stenbådan Ma 6/ MJ Ma / MJ Mu / EK Mu / EK Fi 5/ GW Eng 6/ MS Stenbådan Sv 5/ MW Stenbådan Fi 6/ GW Gy 4-6 / EK Hallen Sv 5-6 / GW Stenbådan Bk/ MW Västerhamn TX / EB Ht-15 Fi 5/ GW Sv 6/GW Stenbådan Re / MW Stenbådan Ma / MJ Stenbådan TX / EB Hi / MW Stenbådan Sv / GW Stenbådan 19

20 Åk 7-9 Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Ämne/lärare/rum Åk 7 Ma/ MJ Åk 8-9 Eng/MS Åk 7-9 Hälsokunskap/ EK Åk 7-8 Ma/MJ Åk 9 Eng/ MS Åk 7-9 Sv/ GW Åk 7-9 BiGe/R-M J Åk 7 FyKe/MJ Åk 8 Eng/MS Åk 9 Shk/ MW Åk 7-9 Mu/ EK Åk 7-9 Fi/ GW SU/ MW Stenbådan Ty/ EK Åk 7-9 Sv/ GW Åk 7 Bi/ R-M J Åk 8 FyKe/ MJ Åk 9 Sv /GW Åk 7-9 Bi/R-MJ Åk 7-9 Eng/ MS Åk 7 Eng/ MS Åk 8-9 Fi/FiB GW/ MW / Stenbådan Ty/EK Specrum Åk 7 FyKe/MJ Åk 8-9 Fi/BFi /Stenbådan Åk 7 Sv/GW Åk 8 Ma / MJ Åk 9 Shk/ MW Stenbådan Åk 7-8 Hi/ MW Åk 7-9 Re / Åk 9 Ma/ MJ Åk 7-9 Drama/ EK Skl/ EB MW Åk 7-8 Ma/ MJ Åk 9 Shk/MW Åk 7 Eng /MS Åk 8 Hk/ EB Åk 9 FyKe/ MJ Åk 7 Bk/ R-M J Västerhamn Åk 8 Hk/ EB Åk 9 Ma/ MJ Åk 7 Fi/ GW Åk 8-9 Ma/ MJ/ MW Åk 7,9 Tx/EB Tn/EK Åk 8 Sv 8/ GW Åk 7-8 Hi / MW Åk 9 FyKe/ MJ Gy/ EK Åk 7-9 Bk / R- M J Västerhamn Åk 7 Bi / R-M J Åk 8-9 Eh/ GW Åk 7 Fi / GW Åk 8 Hk / EB Åk 9 Ma/ MJ Åk 7,9 Tx/Tn Åk 8 FyKe/ MJ Gy/Ek 20

21 Ros- Mari Klasslärare åk 3-4, bk åk 7, bige åk h varav 1 h klassläraruppgifter Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Sv 3-4 y.b Re 3-4 y.b Ok 3 Västerh. BiGe Re 3-4 y.b Bi 7 Ok 3 Västerh Bk 3-4 Västerh L U Bi 7-9 C H Ok 3 Västerh Ma 3-4 y.b N Ma 3-4 y.b Sv 3-4 Y.b Ma 3-4 y.b Sv 3-4 y.b Sv 3-4/ SU Y.b. Ma 3 Y.b Ma 4 Y.b Bk 7 Västerh Bk 7-9 Västerh Bi 7 Sv 3-4 ytterbredan. Maria Klasslärare åk 5-6, hi/ shk/ re/fib/ SU åk -9, 25 h varav 1 h klassläraruppgifter Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Hi 5-6 Stenb Hi 4 Y.b. BiGe 6 Stenb EngSU/ T.L Specrum Shk 9 Indersk SU/ L.B, J.H Stenb Bk 5-6 Västerh. BiGe 4 Y.b BFi 8-9 Stenb L U N BFi 8-9 Stenb Shk 9 Stenb BiGe 4-5 Y.b BiGe 6 Stenb BiGe 4-5 Stenb C H Hi 7-8 Indersk Shk 9 SvSU/ T.L MaSU/ J.H Hi 7-8 Storkl Bk 5-6 Västerh Re 7-9 Sv/E.K Stenb Re 5-6 Stenb Hi 5-6 Stenb. 21

22 Gudrun Klassföreståndare åk 7, sv/fi åk ,5 h varav 0,5 h klassf.uppgifter Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Sv 5-6 Stenb Sv 5-6 Stenb Sv 7-9 Su/O.L Eftis Fi 7-8 Sv 9 Fi 6 Fi 8 Indersk Sv 7-9 Indersk Fi 8 Sv 7 Indersk L U N C H Fi 5 Indersk Fi 5/Sv 6 Fi 7 Sv 5-6 Stenb Fi 6 Sv 8 Indersk EH 8-9 Indersk Fi 7 Sv 5-6 Stenb. Mattias Ma/fyKe åk 7-9, 25 h varav 1 h IT-support Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ma 7 Ma 7-8 Ma 2 Ma FyKe 7 FyKe 4-6 FyKe 8 Ma 5 FyKe L U N C Ma Ma 2 Ma 6 Ma 5-6 H Ma 9 Ma 7-8 FyKe 9 Ma 8-9/SU FyKe Ma Ma 5-6 Ma 9 FyKe 8 22

23 Malena Föreståndare, 14 h varav 1 h klassföreståndare åk 8-9, 1 h handledning Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Eng 8-9 Storkl Eng 8 Storkl L Eng 6 Stenb Eng 9 Eng 4 Y.b Eng 5 Spec. rum Eng 7-9 Storkl U Eng 7 Storkl Eng 5 Spec. rum Eng 6 Stenb N Eng 7 Storkl Eng 4 H Emelie Klasslärare åk 1-2, tx/ hk/ skl åk h varav 1 h klassläraruppg, 1 h IT småskoleprojektet Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Sv 1-2 Småskären Re 1-2 Småsk L Sv 1-2 Småsk. Sv 1-3 Småsk. U Ok 1-2 Småsk Ma 1 Småsk Småslöjd 1-2 Småsk. Småslöjd Ma/Sv 1-2 Småsk. N C H Sv 1 Småsk. Sv 1-2 Småsk. MA 1-2 Småsk. Ok 1-2 Småsk BK 1-2 Småsk. Ma 1-2 Småsk. HK 8 Sv 1-2 Småsk Skg.linje 7-9 /Hullberg TX 3-6 Västerhamn HK 8 TX TX 3-6 Västerhamn Hk 8 TX

24 Elke 23 h varav 1 h elevrådshandledning Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Gy Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Ämne/klass/rum Mu. 7-9 Hälsok. 7-9 Ty L Gy Mu 5-6 Drama 7-9 U Mu 3-4 Ytterbredan Eng 3 Västerhamn Gy 1-3 Gy 5-6 N Eng 3 Yttrebredan Mu 1-2 Småskären Ty 9 Spec.rum C H Mu 5-6 Gy 4-6 Gy 1-3 TN 3-6 Gy/ Bk 3-4 TN 7,9 Gy TN 3-6 TN 7,9 Gy 7-9 Elevförteckning Åk 1 (2 elever) Granberg Axel Holmberg August Åva Torsholma Åk 2 (4 elever) Gustafsson Rasmus Jansson Ylva Karlström Amanda Lumme Onni Torsholma Jurmo Torsholma Åva Åk 3 (4 elever) Hampf Hilda Pynnönen Ninni Thörnroos Leo Törnroth Atte Torsholma Lappo Lappo Torsholma Åk 4 (6 elever) Granberg Emil Hampf Albin Åva Torsholma 24

25 Holmberg Julina Lindén Ted Strandvall Leo Sjöblom Linus Torsholma Fiskö Jurmo Lappo, Asterholma Åk 5 (1 elev) Karlström Emil Torsholma Åk 6 (8 elever) Berg Felicia Eklund Andrei Englund Johannes Gustafsson Melissa Nikoskinen Samu Pynnönen Nico Strandvall Evelina Thörnroos Viktor Brändö Åva Åva Torsholma Jurmo Lappo Jurmo Lappo Åk 7 (2 elever) Jansson Elsa Nikoskinen Sonja Jurmo Jurmo Åk 8 (4 elever) Blomqvist Lars Englund Josefin Garpenmalm Jonas Gustafsson Felicia Torsholma Åva Torsholma Torsholma Åk 9 (2 elever) Holmberg Jessica Viitasola Ville Torsholma Brändö Åk 1-6: 25 elever (8 flickor, 17 pojkar) Åk 7-9: 8 elever (5 flickor, 3 pojkar) Totalt: 33 elever 25

26 Lärarplanering Planering Lärarkåren samlas på onsdagar varje vecka kl för att samplanera skolarbetet. På mötena behandlas aktuella ärenden och de beslut som tas protokollförs av vice föreståndaren och protokollet finns till påseende på anslagstavlan i lärarrummet och på Fronter. Lärarnas fortbildning En fortbildningsplan har gjorts upp för läsåret. I den framgår såväl de långsiktiga som kortsiktiga målsättningarna med fortbildningen, samt vilken typ av kurser som lärarkåren önskar fortbilda sig i. Under året kan det dock dyka upp andra kurser som lärarna kan vara intresserade av och då bör man kunna avvika från fortbildningsplanen. Minimiantalet fortbildningstimmar under ett läsår är 18. Till fortbildning räknas träffar med lärare från andra kommuner eller kurser som anordnas av någon fortbildningsinstitution. Kurser som anordnas av Ålands Landskapsregering prioriteras eftersom de oftast är avgiftsfria. Plan för fortbildning: Enligt avtal så ska varje lärare som anställs tillsvidare eller för minst ett år delta i studie- och planeringsarbete 18 timmar per läsår. Inom dessa timmar ingår läsårsplanering före höstterminen inleds utvärderingsmöten i slutet av läsåret och den gemensamma lärarträffen för alla åländska lärare som ordnas i Mariehamn i augusti. Utöver dessa timmar får alla lärare vid Brändö grundskola, själva komma med önskemål om fortbildning. Lärarna deltar i fortbildningar inom sina egna ämnen i den mån som det ordnas, specialpedagogiska fortbildningar och andra utbildningar som kan motivera läraren att ytterligare utveckla sina arbetssätt. Höstterminen Landskapets kickoff för alla åländska lärare. Tema: Fysisk aktivitet. Plats: Alandica i Mariehamn Fronter, adminutbildning i lärmiljön samt vidareutbildning för alla lärare Småskoleprojektet, fortbildning för distansundervisning: 4 tillfällen per distans, däremellan ska lärare i skärgårdsskolorna tillsammans planera lektioner som utförs via classlive/fronter, hangout t ex. Skärgårdsträffar för ämneslärare där man planerar sitt gemensamma arbete Vårterminen Utbudet på fortbildningar som dyker upp under året som tangerar läsårets mål 26

27 Trivsel- och ordningsregler I VÅR SKOLA... vill vi att alla ska känna TRYGGHET, därför - bemöter vi alla vänligt - jobbar vi alla mot mobbning och våld - kastar vi snöboll endast på multiplanen - frågar vi om lov när vi behöver lämna skolans område - använder vi mopeder och cyklar endast till och från skolan - vet vi att alla värdesaker tas med till skolan på eget ansvar vill vi att alla ska känna TRIVSEL, därför - tar vi av oss uteskorna vid dörren och hänger upp ytterkläderna ordentligt - går alla elever självmant ut på uterasterna - äter vi endast sådant som serveras i skolan (frukt kan medtas och ätas på rasterna) - använder vi mobiltelefoner endast inomhus, på uterasterna aktiverar vi oss med annat vill vi att alla ska få LÄRA sig, därför - ger vi alla arbetsro - kommer vi i tid till lektionerna och har med oss det vi behöver - gör vi alltid våra läxor - lämnar vi mobiltelefoner och andra störande apparater i skolväskan eller i elevskåpen (högstadiet). vill vi att allt och alla ska behandlas med RESPEKT, därför - är vi försiktiga med skolans och kamraternas saker - uppträder vi artigt - visar vi hänsyn - använder vi ett vårdat språk - tar vi av oss alla huvudbonader under (morgon)samlingar, lektioner och när vi äter - markerar vi när vi vill svara på frågor 27

28 Komplement till ordningsreglerna (enligt Höistad-modellen) Som elev kan du förvänta dig av oss i personalen - att vi bemöter dig med respekt - att vi bryr oss om dig - att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut - att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning - att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal - att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt - att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt - att vi använder ett vårdat språk Vi förväntar oss av dig som elev - att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut - att du använder ett vårdat språk - att du bemöter andra med respekt - att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse - att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet - att du är utvilad och har ätit frukost Som förälder kan du förvänta dig av oss - att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan - att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö - att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer - att vi ingriper mot alla former av kränkningar - att vi bryr oss om ditt barn Vi förväntar oss av dig som förälder - att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet - att du ser till att barnet kommer i tid - att barnet är utvilat och har ätit frukost - att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om - att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan - att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa - att du deltar på föräldramöten 28

29 Konsekvenser då ordningsreglerna bryts Om en elev kommit för sent till lektionen (efter att läraren har påbörjat lektionen) upprepade gånger så kontaktar klassläraren/klassföreståndaren hemmet och kommer överens om vidare konsekvenser för att förseningarna ska upphöra. Högstadiet: Om en elev lämnat läxan ogjord tre gånger under en månad så är konsekvensen en läxläsningstimme som sker på onsdagar kl (skolan ansvarar inte för skjutsen hem). På klasserna 1-6 kontaktar klassföreståndaren föräldrarna om eleven upprepade gånger lämnar läxorna ogjorda. Om eleven upprepade gånger har uppfört sig dåligt eller grovt brutit mot ordningsreglerna så hålls ett konsekvenssamtal där man tillsammans med de berörda lärarna, vårdnadshavare och eleven diskuterar vad som har hänt och bestämmer hur man ska gå vidare med saken. 29

30 Antimobbningsplan ( Bygger på KiVa- skola programmet, Höistad-modellen och kollegiets egna erfarenheter) VAD ÄR MOBBNING? Mobbning definieras på följande sätt: Enn person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa upplevelser, orsakade av en eller flera personer. Offret är i ett tydligt underläge gentemot sina plågoandar. Det är viktigt att i ett tidigt skede skilja mellan mobbning och konflikt. I en konflikt finns flera parter som aktivt bekämpar varandra på olika sätt. Konfliktlösning åligger klassföreståndaren. Exempel på mobbning: Tyst mobbning (kroppsspråket) Himla med ögonen, kolla på någon, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Verbal mobbning Viska, sprida rykten, snacka skit, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, skämta, skicka kränkande SMS och mail. Fysisk mobbning Slag, sparkar, krokben, knuffar, nyp, hårdragning etc. MOBBNINGSPLANENS MÅL Att minska mobbning genom: att upptäcka mobbningen i god tid att lösa uppkomna mobbningsärenden att åstadkomma bättre kamratrelationer i skolan visa tydliga signaler om att mobbning inte tolereras i skolan att öka medvetenheten och kunskapen om mobbningsproblem 30

31 HANDLINGSPLAN Förebyggande arbete: Åk 1-9: Vi gör en karta över skolgården där eleverna kan märka ut platser för bråk Vi utlyser skolfred i samband med att Skolfreden utlyses i Mariehamn Vi jobbar enligt KiVa-skola programmet, i år har åk 1-2 och 3-4 en KiVa- lektion i månaden och åk 8-9 en temalektion. Klassläraren ansvarar för att lektionerna hålls. Åtgärder vid eventuell mobbning: Vi jobbar enligt KiVa- modellen vilket innebär att alla konflikter och misstänkta mobbningsfall dokumenteras med hjälp av sållningsblanketter. Dessa förs vidare till klassföreståndaren/klassläraren som bedömer om det handlar om en konflikt eller mobbning. Om det visar sig att det är mobbning så går ärende vidare till KiVa- teamet som utreder fallet. I KiVa- teamet sitter i år Maria Wrede, Emelie Bergendahl och Mattias Johansson. Då teamet utreder mobbning inleds arbetet alltid med en diskussion med den som blivit utsatt. Här försöker man reda ut vad som har hänt och när och få så konkret information om händelserna som möjligt. Därefter förs enskilda samtal med de som har deltagit i mobbningen. Här lägger man fram konkreta saker som eleven förbinder sig att göra för att mobbningen ska sluta. På lågstadiet följer vi gemensamt bekymmer metoden och på högstadiet mobbningsfördömande metoden, de här kan ändå variera från fall till fall. Vårdnadshavaren till både den mobbade och de som har mobbat kontaktas under dagen så att hemmet vet om vad som har hänt före eleven kommer hem från skolan. Uppföljningssamtal görs en vecka senare och då kollar man upp hur det har gått med de förbindelser man bestämde med eleverna. Senare har man ytterligare ett uppföljningssamtal där den mobbade får välja om han/hon vill ha den tillsammans med de som har mobbat eller enskilt. Om de inledande samtalen inte leder till resultat Man för ett markeringssamtal med mobbaren, det här samtalet förs av en ur KiVa-teamet och skolföreståndaren. Nu betonar man allvaret i situationen I det här skedet kallas vårdnadshavaren till skolan och deltar i samtalet. Om ingen förbättring sker kontaktar föreståndaren polismyndigheten som antingen ger mobbaren en sista chans eller väljer att göra en anmälan mot eleven. 31

32 SAMMANFATTNING Hantering av akuta mobbningsfall NEJ Är det fråga om systematisk mobbning? JA Klassläraren/ klassförestån daren utreder ärendet KiVa- teamet tar tag i ärendet: 1. Möte med den mobbade eleven Vårdnadshavare till båda parter kontaktas 2. Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i mobbningen. Komma fram till beslut om förbättring som eleven förbinder sig vid 3. Gruppdiskussion med dem som deltagit i mobbningen gå igenom vilka beslut man har förbundit sig till. 4. Uppföljningsdiskussion med den mobbade eleven + och dem som har mobbat (antingen skilt eller tillsammans, den utsatta får bestämma) 32

33 Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs. Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och inlärningsförutsättningar. Den individuella planen skrivs av den lärare som ansvarar för undervisningen i ämnet. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren. Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för hur undervisningen skall ordnas för att bäst lämpa sig för elevens behov. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna. Handlingsplan för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Dyslexi Dyslexi är en störning som tar sig uttryck i svårigheter att läsa och skriva trots sedvanlig undervisning, tillräcklig intelligens och täckande sociala resurser. Störningen beror på grundläggande kognitiva brister och är ofta ärftligt betingad. Dyslektiska elever bör så tidigt som möjligt identifieras, erhålla språklig träning och mötas av ett lämpligt pedagogiskt förhållningssätt. Dyslektiker som inte får förståelse för och ett riktigt bemötande av sina svårigheter kan förlora sin självkänsla och goda självbild. Ju äldre man blir utan att få klart för sig varför man inte läser och skriver så bra och inte får förståelse och hjälp, desto sämre blir självbilden. Dålig självbild blockerar inlärningen, passiviserar och förhindrar utvecklingen av ett medvetet tänkande då det gäller att hitta inlärningsstrategier åt sig. Eleven tar avstånd från skolarbete och tänkande, tar inte risken för flera tydliga misslyckanden. En viktig del av det pedagogiska arbetet handlar därför om att hjälpa eleverna att få en mer positiv självbild och större mod i sitt tänkande. På det här området finns ingen snabb lösning, utan mycket förståelse, tålamod och individuell hänsyn krävs. Det är grundläggande att känna till elevernas starka sidor och ta fram dem i undervisningen. Då man tränar bör det således alltid göras på en sådan nivå och på ett sådant sätt att det samtidigt stärker elevens självbild. 33

34 Användningen av diagnostiska läs- och skrivprov i Brändö grundskola ÅK Tidpunkt Typ av test 1 Augustiseptember 2 Augustiseptember Februarimars 3 Augustiseptember - Bokstavskännedom - Motorik - Språkutveckling och språklig medvetenhet - Fonolek, visuella prov (bearbetning av hörsel och synintryck) - Taltest - Vårtestet 1 (ordförståelse, läsförståelse, diktamen) - H4 (mätning av lästekniska förmågan) - Uppföljning av svaga elever - Vårtestet 2/ DLS 2 (B.Järpsten/Psykologiförlaget AB) - H4 - H4 - Makeko (test i det centrala lärostoffet i matematik.) Februarimars - DLS 3 (B.Järpsten/Psykologiförlaget AB) 4 Februari mars - DLS 4-6 (B.Järpsten/Psykologiförlaget AB) - Makeko 5 Oktober - Ida och Filip ; kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Lärum) - Makeko 6 Februarimars - Vid behov DLS 4-6 (Järpsten och Taube) - Makeko 7 September - LS, klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet (Psykologiförlaget AB); kontroll av läshastighet och läsförståelse - Rättsavning - Lexia - Makeko 8-9 September - Vid behov 34

35 Åtgärder för elever med specifika svårigheter Undervisning Undervisningen kan ske antingen inom klassens ram eller individuellt. Hur undervisningen organiseras måste avgöras separat för varje elev beroende på arten och graden av svårigheterna. Varje individ har sitt mönster av starka och svaga sidor och ingen metod kan anses gälla för alla elever. Delar som man behöver betona speciellt är: medveten träning för att utveckla fonologisk medvetenhet. medveten träning i bokstav-ljud kopplingen och i de regler som styr språkets struktur. regelbunden repetition av tidigare moment. Förslag: gör det möjligt för eleverna att få undervisning i liten grupp eller individuellt under viss tid för att kunna säkerställa och repetera kunskap. erbjud hjälp att föra anteckningar (t.ex. få kamrats eller lärarens anteckningar) erbjud förlängd tid för att göra klart uppgifter och prov (kan vara upp till 50 % längre). reducera antalet uppgifter inom ett visst område (t.ex. antalet ord i främmande språk). arrangera muntliga provtillfällen eller läs uppgifterna högt för eleven. erbjud och uppmuntra redovisningar som görs m.h.a. bilder, teckningar, film mm. ge tidsplanering för alla uppgifter och ge stöd under arbetets gång. ge eleven en planeringsbok, som kan signeras av lärare och föräldrar. låt eleven läsa upp högt det han skrivit. Hjälpmedel T.ex. att få: använda Daisypelare och talböcker. att använda filmklipp och vanlig film för att presentera information. använd dator med ordbehandlingsprogram och stavningskontroll vid friskrivning. arbeta med övningar som innebär träning vid tangentbordet. använda utvalda datorprogram för läs- och skrivinlärning 35

36 Jämställdhetsplan Brändö grundskolas jämställdhetspolicy är en plan som bygger på värdegrunds diskussioner mellan lärarna, mellan elever och lärare samt elever emellan. Planen är levande och utvecklas hela tiden. Jämställdhetsplanen är ett verktyg för att bryta de existerande könsrollerna, som bidrar till att underbygga fördomar. Jämställdhetsplanen måste beakta de fysiska skillnaderna könen emellan, men dessa skillnader får inte bli en orsak till könssegregering Enligt 5 i jämställdhetslagen bör samtliga skolor och utbildningsanstalter se till att både män och kvinnor har lika möjlighet till utbildning och yrkesutveckling och att undervisningen, forskningen samt undervisningsmaterialet följer denna lag och dess ändamål. Elever ska behandlas likvärdigt oberoende, kön, ålder, ras, handikapp eller religionstillhörighet. Jämställdhet i skolan handlar om att skapa utrymme för varje barn/elev att växa och utveckla sina talanger bortom diskriminerande och hämmande könsroller. Flickor och pojkar skall ges likvärdiga villkor och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential som människa. I det pedagogiska arbetet ska man grunda jämställdhet. Tolerans och förståelse för andra människor och kulturer samt internationell förståelse och fredsvilja. Samtidigt behöver eleverna på Åland fostras till att känna ansvar för att bevara och utveckla den åländska självstyrelsen. I Brändö grundskola är könsfördelningen ganska ojämn på lågstadiet vilket kan leda till att det könet som är en minoritet får mindre plats. De vuxna i skolan har som ansvar att se alla elever och inte behandla dem som representanter av ett visst kön, utan som individer med lika värde. Läsårsplan: Augusti/September: - I samband med att Skolfreden utlyses 10.9 förs det inledande diskussioner kring hur olika personer är lika värda. - Klassläraren tar reda på hur inställningar och rollerna i klassen fördelar sig Oktober/November - Jämställdhet behandlas inom KiVa- materialet. Därtill bör varje lärare: - föra kontinuerliga diskussioner kring värdegrunden och jämställdhet - se till att talutrymmet i klassen fördelas lika mellan alla - i sitt arbete belysa och exemplifiera jämställdhet och tankar kring könsroller och ge eleverna verktyg att kritiskt granska medians bild av olika människor. - vara observanta för att upptäcka eventuella trakasserier eller diskrimineringar i tid. - uppmuntra till fortsatt granskning av språkbruk och arbeta för att motverka användningen av könsord som skällsord och könsmobbninng. 36