Psykoser. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
|
|
- Mattias Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykoser Prof. Kristian Wahlbeck Vasa Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health
2 PSYKOSER Deltagaren känner till de vanligaste psykoserna Deltagaren kan de allmännaste symtomen vid psykos Deltagaren kan ge första hjälpen till en person med psykotiska symtom
3 Psykiatrisk nivådiagnostik PSYKOSER GRÄNSTILLSTÅND NEUROSER ångestsyndrom somatoforma syndrom ANPASSNINGSSTÖRNINGAR (kriser)
4 VAD ÄR PSYKOS? 1 Psykos är en allmän term för sådan psykisk ohälsa, där verklighetsuppfattningen är förvrängd. Tankegången, känslolivet och beteendet är avvikande. Dessutom kan det finnas vanföreställningar och hallucinationer, till exempel röster. Sjukdomsinsikt kan helt saknas.
5 VAD ÄR PSYKOS? 2 Oförmåga att särskilja inre intryck och yttre verklighet Kriterium för vård oberoende av egen vilja
6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VÅRD OBEROENDE AV PATIENTENS VILJA En person kan enligt lagen föreskrivas psykiatrisk sjukhusvård oberoende av sin vilja endast om: 1. Patienten konstateras vara mentalsjuk. 2. Patienten på grund av mentalsjukdom har ett sådant vårdbehov att om personen inte får vård skulle detta: väsentligen förvärra mentalsjukdomen eller allvarligt äventyra personens eller andras hälsa eller säkerhet
7 VÅRD OBEROENDE AV PATIENTENS VILJA 3. Andra mentalvårdstjänster inte är lämpliga att användas eller är otillräckliga. Samtliga ovan anförda förutsättningar 1 3 bör uppfyllas samtidigt! Mentalvårdslagen 8 OBS! Man bör alltid sträva till vård i samförstånd med patienten.
8 DE MEST ALLMÄNNA PSYKOSERNA Schizofreni (livstidsförekomst 1 %) Rusmedelspsykos (0,4 %) Psykotisk depression (0,4 %) Schizoaffektivt syndrom (0,3 %) Bipolär sjukdom (0,2 %) Vanföreställningssymdrom (0,2 %) Sammanlagt insjuknar 3,5 % av finländarna i psykos under sitt liv Perälä et al, AGP 2007
9 VANLIGA SYMTOM NÄR EN PSYKOS UTVECKLAS Förändringar i känsloliv och motivation: depression, ångest irritabilitet, misstänksamhet apati, avflackade känslor eller inadekvata känslor förändringar i matlust minskad energinivå och viljestyrka
10 UPPKOMST AV PSYKOS En psykos kan bryta ut i vilket livsskede som helst och hos vem som helst, utan tidigare symtom under t.ex.barndomen. De första symtomen kan sammanblandas med beteenden och känslor som är typiska ungdomsåren. Identifieringen av psykos hos äldre kan vara svårt, på grund av t.ex. minnesstörningar. Psykotiska symtom kan även framträda i samband med fysiska sjukdomar.
11 UPPKOMST AV PSYKOS Symtom behöver inte alltid innebära ett insjuknande! Obs! Även en frisk människa kan höra röster. Den som insjuknat i psykos kan vara rastlös och orolig, men är sällan våldsam.
12 VANLIGA SYMTOM NÄR EN PSYKOS UTVECKLAS Förändringar i beteendet sömnsvårigheter social isolering eller avståndstagande svårigheter i arbetet eller i sociala roller Symtomen kan dock ibland vara mycket begränsade och inskränka sig till ett smalt område, och personens funktionsförmåga kan verka helt normal.
13 FAMILJ OCH VÄNNER KAN HJÄLPA TILL GENOM ATT: Lyssna lugnt och utan att moralisera eller kritisera. Minska stressen i den insjuknades liv, så att risken för ett återfall ska minska. Uppmuntra till att söka ändamålsenlig professionell hjälp. Genast agera, när de märker att den närstående personen är självdestruktiv. Erbjuda likartat stöd, som de skulle erbjuda en person som har insjuknat fysiskt.
14 SCHIZOFRENI Schizofreni betyder ett splittrat psyke. Syftar på förändringar i psykets inre funktioner: störningar i tänkande och varseblivning. kaotiska tankar och kaotisk sinnesvärld. Vid schizofreni har personen en tendens att dra sig tillbaka från sociala relationer till sin egen värld av vanföreställningar och hallucinationer.
15 Förekomsten av schizofreni Livstidsprevalens i Finland: 1,0 % incidensen (antalet nya fall) sjunker Ojämn geografisk distribution Män insjuknar tidigare än kvinnor
16 FÖREKOMST AV SCHIZOFRENI Ungefär finländare lider av schizofreni, ungefär en på hundra personer. Det är en sjukdom som förekommer speciellt bland unga vuxna och personer i arbetsför ålder. Tre fjärdedelar av dem som insjuknar är åringar. Lika allmän bland kvinnor som bland män. En ung person kan insjukna i schizofreni i samband med flytt hemifrån och vid inledning av arbetsliv eller studier. Sjukdomen kan ha ett snabbt förlopp eller så kan den utvecklas långsamt under flera månader eller år.
17 Riskfaktorer för schizofreni ärftlighet (risk =10-faldig) förklarar 60-80% av fallen tidig virusinfektion i kvedet eller som nyfödd (risk = 1,8) syrebrist under förlossningen (risk = 2) att bo i en stad (risk=1,7) tidiga miljöfaktorer könsberoende faktorer årstidsberoende faktorer födsel i januari-april
18 Schizofreni och utveckling Schizofrena har ofta haft lägre födselvikt mera motoriska störningar under barndomen senare psykomotorisk utveckling mera läs-skrivsvårigheter sämre skolprestationer lägre IQ >85% av patienterna har kognitiv störning -ofta sedan barndomen inlärning och minne utförande funktioner uppmärksamhet motorisk koordination språk
19 Stress-sårbarhets-modellen för schizofreni SÅRBARHET neurokognitiva svårigheter social rädsla TIDIGA ORSAKER gener isolering födselkomplikationer m.m. Ökad dopaminfrisättning SENA ORSAKER narkotika dopaminerga läkemedel social stress PSYKOS Störd glutamaterg kontroll
20 Sjukdomsförloppet vid schizofreni Good Function Psychopathology Premorbid Prodromal Progression Stable Relapsing Poor Data of J. A. Lieberman. Age (years) 20
21 Sjukdomsbilden vid schizofreni positiva (psykotiska) symtom» tankestörningar» hallucinationer» vanföreställningar negativa (bortfalls-) symtom» störningar i viljestyrka» avflackade känslor» social tillbakadragenhet disorganisation kognitiva symtom
22 TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Tankestörningar Tankebortfall, tankeinsertion Svårigheter att koncentrera sig och planera samt minnessvårigheter. Tankestörningarna inverkar negativt på slutledningsförmågan, kommunikation och dagliga funktioner.
23 TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Vanföreställningar Är felaktiga uppfattningar, till exempel om: förföljelse skuld Känsla av att vara utvald för någon specialuppgift upplevelse av pånyttfödelse Känsla av att vara kontrollerad av yttre makt
24 TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Hallucinationer Är felaktig varseblivning. Det mest typiska är att höra röster men kan också innebära att man ser saker, känner, smakar eller känner dofter. Kan vara mycket skrämmande, speciellt röster som kritiserar och klandrar. Känns mycket verkliga, varför den som insjuknat i schizofreni inte alltid upplever sig som sjuk.
25 TYPISKA SYMTOM VID SCHIZOFRENI Störningar i viljestyrka Innebär att det saknas viljestyrka t.o.m. för att sköta om sig själv. Avflackade känslor Är avsaknad av känsloliv eller för situationen inadekvata känslor. Social tillbakadragenhet Kan höra samman med försämrade sociala färdigheter eller rädsla för växelverkan.
26 Behandling av schizofreni Tidig diagnos och behandling är viktig Psykosmediciner här alltid till behandlingen (90 % får hjälp inom ett år) Psykosocial behandling är också viktig Behandlingen sträcker sig över flera år 1/3 tillfrisknar, 1/3 klarar sig någorlunda, 1/3 behöver mycket stöd i livet Se Gängse vård/käypä hoito
27 LÄKEMEDELSBEHANDLING AV SCHIZOFRENI Läkemedelsbehandling är en väsentlig del av schizofrenibehandlingen. Psykosmediciner är det effektivaste sättet att minska de psykotiska symptomen. Genom läkemedelsbehandling strävar man även till att avlägsna depression och ångest. Ifall personen genomgått flera psykoser, rekommenderas en livslång, preventiv psykosmedicinering.
28 INVERKAN PÅ LIVET Övriga personer har svårt att förstå den insjuknade. Det kan uppstå ett gap mellan den sjuke och medmänniskorna. Det här förvärrar symtomen och förhindrar rehabilitering. Den som insjuknat i schizofreni kan vara rastlös och orolig, men inte våldsam. Våldsamhet kan dock uppträda, om den insjuknade befinner sig i ett tillstånd av kraftiga hallucinationer och vanföreställningar.
29 Schizofreni -att möta människan Var klar och entydig Var ärlig Förstärk realiteterna Var supportiv Bind kritik till sak Undvik att passivera
30 BIPOLÄR SJUKDOM Även den äldre benämningen maniskdepressiv psykos används. Den som insjuknat lider periodvis av depressionstillstånd, periodvis av mani där stämningstillståndet är förhöjt på ett avvikande sätt. De depressiva perioderna pågår ofta längre än perioderna av mani. Bipolär sjukdom är ofta en livslång störning. Självmordsrisken är förhöjd.
31 VANLIGA SYMTOM PÅ MANI förhöjd energinivå och överaktivitet förhöjt stämningstillstånd snabbt tänkande och tilltagande talförhet irritabilitet minskat sömnbehov hämningslöshet Storhetsidéer (grandiosa tankar) sjukdomsinsikt saknas
32 INVERKAN PÅ LIVET Sjukdomen inverkar på förmågan att planera, styra och kontrollera den egna vardagen. I manitillståndet kan människan röra till det ordentligt för sig. Skulder, vänskapsförhållanden, förlust av arbetsplats... Med hjälp av behandling förbättras patientens funktionsförmåga och livskvalitet.
33 FÖREKOMST AV BIPOLÄR SJUKDOM Endast ungefär hälften av de insjuknade identifieras och får vederbörlig behandling. Den bipolära sjukdomen diagnostiseras vanligen vid års ålder. Det kan räcka länge innan den kan diagnostiseras, eftersom både manin och depressionen bör diagnostiseras. Är ofta en livslång störning.
34 BEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM Behandlingen har god effekt, om den får förverkligas planenligt. Att patienten förbinder sig till vården är av stor vikt för behandlingens framgång. Tyngdpunkten ligger på att utbilda patienten till att bli en expert på sin egen sjukdom. Rekommenderas även olika grupper för symtomkontroll och kamratstödgrupper.
35 LÄKEMEDELSBEHANDLING VID BIPOLÄR SJUKDOM Bipolär sjukdom behandlas primärt med läkemedel som stabiliserar sinnesstämningen. Litium är ett traditionellt stabiliserande läkemedel. Ofta är det skäl att använda sig av läkemedelsbehandling i förebyggande syfte även mellan sjukdomsepisoderna.
36 ANDRA PSYKOSER Psykotisk depression En djup depression som ger upphov till psykotiska symtom såsom hallucinationer. Schizoaffektivt syndrom Patienten har symtom på schizofreni och bipolär sjukdom. Humörsvängningarna är snabba. Psykos i anslutning till rusmedelsbruk Droger som kan orsaka psykos är cannabis, kokain, ecstasy, amfetamin och vissa svampar.
37 ALKOHOLPSYKOSER Delirium tremens: Uppstår efter långvarigt och rikligt drickande. Bland annat förvirring, sänkt medvetande, kraftiga vanföreställningar, svettning. Livshotande, sjukhusvård behövs. Alkoholhallucinos: Hallucinationer som upplevs mycket verkliga. Symtomen lindras i öppen- eller anstaltsvård med hjälp av psykosmediciner. Korsakovs syndrom: Närminnet påfallande och långvarigt försvagat. Symtomen kan lindras med långvarig nykterhet, men en del av symtomen kan bli bestående.
38 OM BEHANDLINGEN AV PSYKOSEN DRÖJER: Förhöjd risk för depression eller självmord. Sämre prognos för tillfrisknande och funktionsförmåga i framtiden. Fördröjd psykisk mognad och utveckling av vuxenidentitet. Sänkt självförtroende och självuppskattning. Ökat bruk av alkohol och droger. Större sannolikhet att råka i svårigheter med myndigheter eller omgivningen.
39 BEHANDLING VID PSYKOS Att patienten binder sig till behandlingen är av stor vikt. Psykosmediciner är en viktig del av en effektiv vård. Bör användas enligt anvisning. Om personen lidit av flera psykoser, rekommenderas en livslång förebyggande psykosmedicinering. Vid behandlingen av psykos ligger tyngdpunkten på att utbilda patienten till att bli en expert på sin egen sjukdom.
40 FÖRSTA HJÄLPEN VID PSYKOS 1. Bedöm risken för självdestruktivitet. 2. Lyssna lugnt och utan att moralisera. 3. Uppmuntra och informera om viktiga saker. 4. Uppmuntra till att vid behov söka professionell hjälp. 5. Uppmuntra till att ta hand om sig själv.
41 STEG 1: Bedöm risken för självdestruktivitet Det kan finnas risk för att psykotiska personer skadar sig själva eller andra personer. Av de som lider av psykotiska sjukdomar är det en mycket liten del som hotar med våld. Våld är vanligare, ifall alkohol- eller drogbruk är med i bilden. Ungefär en av tio som lider av schizofreni begår självmord. Den som befinner sig i ett uppskärrat tillstånd bör inte lämnas ensam! Professionell hjälp behövs alltid.
42 A) När personen själv är i riskzonen Bedöm risken för självdestruktivitet med tre direkta frågor: 1. Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta uppmuntrar inte till att omsätta planerna i praktiken utan visar att du bryr dig om. 2. Fråga om personen har en färdig plan för att genomföra ett självmord 3. Fråga om personen tidigare försökt begå självmord.
43 B) När personen riskerar att skada andra personer 1. Försök inte stoppa eller kontrollera personen med fysiska medel, ifall det inte är fråga om självförsvar. 2. Ring 112 och berätta, att personen lider av psykisk ohälsa och beter sig hotfullt. Be om hjälp och lyssna på de råd som ges. 3. Försök skapa en lugn och för personen trygg atmosfär. Tala lågt och enkelt. Stå inte för nära personen. Håll ett måttligt avstånd och undvik fortlöpande, direkt ögonkontakt och beröring.
44 NÄR PERSONEN RISKERAR ATT SKADA ANDRA PERSONER 4. Försök få personen att sätta sig ner. Det bästa är om ni båda kan sitta, hellre bredvid varandra än mittemot. Du kan också erbjuda t.ex något att dricka för att öka personens förtroende för dig. 5. Ge inte uttryck för irritation eller ilska. Hota inte, ropa inte, kritisera inte. Håll i minnet att den andra sannolikt beter sig på detta sätt på grund av vanföreställningar.
45 NÄR PERSONEN RISKERAR ATT SKADA ANDRA PERSONER 6. Uttryck din medkänsla för de obehagliga känningar som personen upplever. Det är dock viktigt att du inte låtsas att vanföreställningarna eller rösterna är verkliga för dig. 7. Gå med på rimliga önskemål. Det här får den andra att känna att han i någon mån kontrollerar situationen.
46 STEG 2: Lyssna lugnt och utan att moralisera Acceptera, att förståndsvidriga förnimmelser upplevs verkliga av personen. Tala lugnt, klart och kortfattat. Kritisera inte. Uttryck inte din frustration över symtomen för personen. Ge inte råd som förringar och förklenar problemen i stil med ryck upp dig. Undvik konfrontation, ifall det inte är oundvikligt för att förhindra en skadlig eller farlig handling.
47 STEG 3: Uppmuntra och informera Försök få personen att förstå att: du vill hjälpa. personen har en verklig, diagnostiserbar sjukdom och det finns effektiv medicinering mot förvirring och ångest. Om du vet att personen ordinerats psykläkemedel, fråga om han eller hon har använt medicinerna enligt anvisning.
48 STEG 4: Uppmuntra till att söka professionell hjälp Det är viktigt att den insjuknade får sakkunnig vård så fort som möjligt. Familj och vänner kan hjälpa till gällande vårdsökandet. Den som lider av en psykotisk sjukdom bör få en lämplig medicinering. Han eller hon kan eventuellt vara i behov av en kortvarig vistelse på sjukhus.
49 STEG 5: Uppmuntra till att ta hand om sig själv Man kan lära sig att hantera symtom och vanföreställningar. Använd de symtomhanteringsmetoder som fungerat tidigare. Dock är det alltid skäl att konsultera en sakkunnig inom mentalvård. Använd mediciner enligt anvisning. Kamratstödgrupper fyller en viktig funktion.
50 VAD GÖRA OM DEN INSJUKNADE INTE VILL HA HJÄLP? Ring till hälsovårdscentralen och diskutera problemet.
Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN
Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merRSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson
RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merKristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef
Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merPsykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Vad är psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja? Vård oberoende av vilja innebär att du vårdas på ett psykiatriskt
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merBlankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (6) Efternamn Tidigare efternamn
Blankett fastställd av social- och hälsovårdsministeriet 1 (6) OBSERVATIONSREMISS Blankett M1 om person som föreslås bli intagen för psykiatrisk sjukhusvård oberoende av sin vilja 1. Den undersöktas personuppgifter
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merMöta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merHur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.
Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merUtbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merVårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)
Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merPsykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk
Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merPsykisk ohälsa hos personer med lindrig utvecklingsstörning
Psykisk ohälsa hos personer med lindrig utvecklingsstörning 1 Detta material är framtaget i ett gemensamt projekt mellan Malmö stad och Region Skåne. Flera personer har bidragit med att skriva text, kontrollera
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merVårdresultat för patienter 2017
Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merPsykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR
BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs merEn jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser
1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion
Läs merInformation till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom
Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merValda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merSeminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:
[Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merI ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa
I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merInformation om förvärvad hjärnskada
Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter
Läs merÄtstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merKälla: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos. Orsak. Vad beror schizofreni på?
Källa: Schizofreniförbundet (Sverige) Schizofreni & psykos Orsak I en befolkning på 100 000 personer insjuknar 15-20 personer varje år i en psykos. Ungefär hälften av dessa utvecklar schizofreni. Risken
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merInnehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5
Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merPsykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren
Läs merVårdresultat för patienter
Datum: 2017-08-16 Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) Innehåll Vad är elbehandling... 3 Antal behandlade patienter... 3 Behandlingstid och antal behandlingar... 3 Kön- och åldersfördelning hos
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merStudiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.
Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSBU Behanding av depression hos äldre 2015:
Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av
Läs merInsulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.
Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merSchizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har.
Läs merRÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin
RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Psykiatri 1 (100p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merInledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad
Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merTidigt ingriper vid drogmissbruk hos en anställd samt aktivt verkar för en rehabilitering
VÅR DROGPOLICY ANSTÄLLD OCH POLITIKER I SAMVERKAN Vår målsättning är att man i organisationen Genom förebyggande insatser motverkar ohälsa och utslagning från arbetslivet Kräver en drogfri arbetsmiljö
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs mer- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.
1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merPSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER. Katarina Johansson Marit Raninen Lundin
PSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER Katarina Johansson Marit Raninen Lundin Hälsa för äldre Leder och muskler blir stelare Muskelmassan minskar, andelen fett ökar Urinblåsans funktion påverkas Synen
Läs merAthir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken
Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs mer