Ergonomiska insatser som främjar hälsa, produktivitet och kvalitet

Transkript

1 Ergonomiska insatser som främjar hälsa, produktivitet och kvalitet Jörgen Eklund Enheten för ergonomi Kungliga tekniska högskolan, och Helix, Linköpings universitet

2 Disposition Ergonomi och kvalitet, definitioner Ergonomi för kvalitet och produktivitet Praktikexempel med LCC Hur argumenterar man för ergonomiska förbättringar? Företagshälsovård

3 Ergonomi - definition Tvärvetenskapligt forsknings- och tillämpningsområde som behandlar integrerad kunskap om människans förutsättningar och behov i samspelet mellan människa - teknik - miljö vid utformning av tekniska komponenter och arbetssystem. Mål: Säkerhet, hälsa, välbefinnande och effektivitet (Nordiska ErgonomiSällskapet)

4 IEAs definition på ergonomics Ergonomics (or human factors) is the scientific discipline concerned with the understanding of interactions among humans and other elements of a system, and the profession that applies theory, principles, data and methods to design in order to optimize human wellbeing and overall systems performance. (The International Ergonomics Association, 2000)

5 Ergonomi Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Belastningsergonomi Kognitiv ergonomi Arbetsorganisation

6 Ergonomin har dubbla perspektiv Individperspektiv säkerhet, hälsa, välbefinnande (skaderisk, personalomsättning, sjukfrånvaro, motivation) Organisationsperspektiv systemprestanda (kvalitet, produktivitet, image, lönsamhet)

7 Människans prestationsförmåga påverkas av temperaturen: (Arbete Människa Teknik, 1997)

8 (Sanders and McCormic, 1993) Människans prestationsförmåga påverkas av temperaturen:

9 Ref. Wargocki et al., 2005 Människans prestationsförmåga påverkas av ventilation

10 Hur känns det att läsa denna text? Hur känns det att läsa denna text? Hur känns det att läsa denna text? Hur känns det att läsa denna text? Hur känns det att läsa denna text?

11 I jämförelse med denna I jämförelse med denna I jämförelse med denna I jämförelse med denna I jämförelse med denna I jämförelse med denna

12 Människans prestationsförmåga påverkas av belysning: Belysningsstyrka påverkar produktivitet >5% Kontrast, bländning och reflexer kan påverka läshastigheten 30% Färgåtergivning hos belysningen påverkar kvaliteten

13 Bländning och prestationsförmåga Lukiesh and Moss (1937)

14 Ökad belysningsnivå ökar produktiviteten (Juslén and Tanner, 2005)

15 Högre belysningsnivåer minskar kassationerna (Juslén and Tanner, 2005)

16 Människans prestationsförmåga påverkas av buller: Maskering av talkommunikation och ljudinformation Distraktion Stressreaktioner Social interaktion försvåras Vakenhetsgrad Olycksfallsrisken kan öka 5 ggr Bullerskador

17 (Sanders and McCormic, 1993) Människans prestationsförmåga påverkas av handskanvändning:

18 Kvalitet - definition - en produkts eller tjänsts förmåga att tillfredställa kundens behov och förväntningar, och helst överträffa dem Omfattar externa och interna kunder (Bergman och Klefsjö, 2001)

19 Offensiv kvalitetsutveckling Total Quality Management (TQM) Kundfokus Processorientering Delaktighet Ständiga förbättringar Basera beslut på fakta Teamarbete Standardisering (Bergman and Klefsjö, 1994)

20 Förbättringsförslag i ständiga förbättringar Arbetsmiljö Produktivitet Kvalitet

21 Kvalitet - ergonomi Bilmontering Saab: risken för kvalitetsfel 3 ggr högre för belastningsergonomiskt besvärliga arbetsmoment 40% av kvalitetsproblemen orsakade av dålig ergonomi Motormontering Volvo: 30-60% av kvalitetsproblem kunde förbättras med ergonomiska åtgärder (Eklund 1995)

22 Kvalitet - belastningsergonomi Antalet kvalitetsbrister i strålkastarmontering var 10 ggr högre för de arbeten som hade de sämsta arbetsställningarna jämfört med de som hade de bästa arbetsställningarna. (Axelsson, 2000)

23 Kvalitet - belastningsergonomi En kostnad-nyttoanalys från Volvo visade en 3,0 till 3,7 gånger ökad risk för kvalitetsproblem i ergonomiskt dåliga arbeten. Den totala kostnaden för att korrigera felen var 8,2 till 8,7 gånger högre för högt belastande arbetsmoment, jämfört med övriga moment. Det finns stora ekonomiska vinster med att förebygga belastningsergonomiska problem (Falck, 2009)

24 Åtkomlighet När monteringen var mer lättåtkomlig så blev arbetsställningarna bättre, och för dessa situationer blev kvalitetsutfallet bättre (Wick och Bloswick, 1998)

25 Arbetsplatsutformning Flera studier har visat samband mellan förbättrad arbetsplatsutformning med bättre arbetsställningar och bättre kvalitet i termer av färre omarbeten (Gonzales m fl, 2003; Axelsson, 2000; Eklund, 1995)

26 Synbarhet Dåliga arbetsställningar vid symaskiner som bidrog till besvär i övre extremiteterna samt dålig visuell kontroll av arbetsprocessen var de viktigaste orsakerna till kvalitetsproblem (Erdinc och Vayvay, 2008)

27 Ankstyckning Arbetstakten minskades med 18% Ankbröstens vikt ökade från 331 gr till 358 gr Andelen högsta kvalitet ökade från 75% till 95% Intäkten ökade med 0,42 per anka, kostnaderna ökade med 0,06 per anka Belastningsbesvär och trötthet minskade markant (Coutarel, et al., 2008)

28 Slutsatser från forskningslitteraturen Människan är en mycket känslig komponent i alla arbetssystem, och människans prestationsförmåga är en faktor som har en avgörande påverkan på produktivitet och kvalitet Hög produktivitet och kvalitet uppnås genom utformning av teknik, organisation och miljö utifrån människans förutsättningar och behov, dvs god ergonomi

29 Toyota Production System (TPS) IMVP - Lean Production Total Quality Management Agile Manufacturing Syftet att: -minska kostnader, slöseri, ledtider, leveranstider -förbättra produktivitet, kvalitet, kundnytta, flexibilitet, flöden och lönsamhet

30 Toyota Production System Just-in-time Filosofi Principer Verktyg (Womack et al., 1990 Liker, 2004) Ständig förbättring 5S - undvika slöseri Ställtidsreduktion Standardiserat arbete Dragande system Kanban Gå och se efter Visuell styrning Eliminera lager

31

32 Leankomponenter (Pettersen, 2008) Kaizen/Ständiga förbättringar Ställtidsreduktion Just in Time produktion Kanban (Behovsstyrd produktion) Poka yoke (Felsäkring) Heijunka (Produktionsutjämning) Standardiserat arbetssätt Visuell styrning 5S (Ordning och reda) Andon (Visualisering av problem) Låg orderkvantitet Tidsstudier Eliminering av slöseri Lagerreduktion Leverantörssamverkan Taktad produktion TPM/Förebyggande underhåll Jidoka/Autonomation Statistisk processtyrning (SPS) Teamorganisation Bemanningsreduktion 100% inspektion Layout justeringar Hoshin kanri (Måldelning) Förbättringsgrupper 5 varför (Grundorsaksanalys) Värdeflödesanalys/flödeskartläggning Utbildning Delaktighet Flexibel bemanning Ledtidsreduktion Process synkronisering Produktionsceller

33 Leankomponenter (Pettersen, 2008) Kaizen/Ständiga förbättringar Ställtidsreduktion Just in Time Kanban (Behovsstyrd produktion) Poka yoke (Felsäkring) Heijunka (Produktionsutjämning) Standardiserat arbetssätt Visuell styrning 5S (Ordning och reda) Andon (Visualisering av problem) Liten batchstorlek Tidsstudier Eliminering av slöseri Lagerreduktion Leverantörssamverkan Taktad produktion TPM/Förebyggande underhåll Jidoka/Autonomation Statistisk processtyrning (SPS) Teamorganisation Bemanningsreduktion 100% inspektion Layout justeringar Hoshin kanri (Måldelning) Förbättringsgrupper 5 varför (Grundorsaksanalys) Värdeflödesanalys/flödeskartläggning Utbildning Delaktighet Flexibel bemanning Ledtidsreduktion Process synkronisering Produktionsceller

34 Vad säger litteraturen om leanimplementeringar? Det är stor skillnad mellan olika organisationer, på vad som anses vara lean, och hur man arbetar med implementeringen av lean Oftast positiva effekter på effektivitet, logistik, produktivitet, kostnader och kvalitet Det finns ett begränsat antal empiriska studier om arbetsmiljön och hälsotillståndet, och relativt många kritiska studier

35 Hållbarhet I fem av de sju organisationerna har högsta chefen bytts ut De nya cheferna har avbrutit eller dragit ner satsningarna på lean Det finns otillräckligt ägarskap från politiker och högsta ledningen för leansatsningarna

36 Arbetsmiljökonsekvenser Anställda som arbetat med lean i organisationer som dragit ner sina satsningar var frustrerade och upplevde en signifikant försämrad arbetsmiljö De anställda som arbetade i uthålliga organisationer upplevde signifikant förbättrad arbetsmiljö. Speciellt nöjdhet, tydlighet, delaktighet och chefsnärvaro förbättrades

37 Arbetsmiljökonsekvenser Resultaten beror på målet med lean, vilket innehåll som lean ges, det sätt som lean implementeras på samt det sammanhang som organisationen finns i För vissa personer blev det bättre arbetsinnehåll och bättre möjligheter att arbeta med problemlösning samt lag/teamarbete Chefers deltagande i möten ger socialt stöd, synlighet och visualisering av ledningsarbetet och av verksamheten Ofta samverkar ett positivt arbetsklimat med lärande, hälsa och innovativitet

38 Vad pekar våra resultat på? Lean kan fungera som en positiv förändringsmotor, också för arbetsförhållanden, men detta kommer inte automatiskt. Det krävs bl a en helhjärtad satsning, också på arbetsförhållanden. Vidare krävs ett personal-, produktions- och utvecklingsorienterat ledarskap, struktur, delaktighet, ägarstöd, partssamverkan och långsiktig uthållighet

39 Friska företag utmärks av Närvarande ledarskap Positiv inställning till kompetensutveckling Bra kommunikation, feedback till medarbetarna och forum för alla att göra sin röst hörd Möjlighet att byta arbetsuppgifter Chefen prioriterar arbetsuppgifterna när det är mycket att göra Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete (Vingård et al., 2014)

40 Arbetsmiljöförbättringar i vården ger dubbel nytta Färre personer blir sjuka och färre slutar arbeta Personaltillgången förbättras Frisk personal gör ett bättre jobb Belastningen på vården från egen personal minskar Resultatet blir mer personal och färre patienter VARFÖR SATSAR INTE VÅRDEN MEST PÅ GOD ARBETSMILJÖ?

41 Svetsning många arbetsmiljörisker ergonomiska problem visirposition arbetsställning buller Många arbetsmiljörisker, strålning ljus svetsrök värme och ett samtidigt behov av kvalitet och produktivitet

42 Inköparnas val av svetsvisir? Köpa svetsvisir för 300 kr eller för 3000 kr? Speedglas Automatglas, Koldioxidreduktion Sidofönster, Värmereflekterande front

43 Koldioxidreduktionen

44 Svetsvisir Automatiska svetsglas sparar arm- och nickrörelser Sidofönster ökar säkerheten, mindre instängd, naturligare rörelsemönster Minskad återandning av koldioxid ger minskad puls och andningsfrekvens, mindre värme och fukt samt bättre komfort

45 LCC-Life Cycle Cost för svetsvisir Avancerat Traditionellt Personalkostnad 350 kr/tim 350 kr/tim Kringutrustning 150 kr/tim 150 kr/tim Svetsvisir (3000 kr) 0,5 kr/tim (300 kr) 0,05 kr/tim Systemkostnad 500,50 kr/tim 500,05 kr/tim Produktivitet 110 enheter/tim 100 enh/tim Kostnad/enhet 4,55 kr/enhet 5,00 kr/enhet Visirkostnaden ökar systemkostnaden med 0,1%, men produktiviteten ökar med 10% och totalkostnaden per visir minskar med 9%.

46 Hur kan man argumentera för arbetsmiljöförbättringar? Arbetsmiljöåtgärder i ett stålverk blev lönsamma. Kvalitetsförbättringar svarade för 59%, bättre produktivitet för 39% och minskade personalkostnader för 2% av den totala vinsten. (Abrahamsson, 2000)

47 Kompetenscentret för företagshälsovård

48 Magisterutbildning i Ergonomi och MTO börjar augusti 2016, med ansökan 15 april Magisterutbildning i Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling börjar augusti 2015, med ansökan 15 april (Dessa kvalificerar för att bli certifierad europaergonom) Se

49 Uppdragsutbildningar KTH Kvalitet och strategiska utmaningar för företagshälsovården, 3 hp Verksamhetsutveckling och kunddialog inom företagshälsovården, 4,5 hp

50 Utbildningar Googla på KTH och Arbetsmiljö Googla på KTH och Ergonomi Googla på KTH, Företagshälsovård och Uppdragsutbildning

51 Referenser Axelsson, JRC. Quality and ergonomics towards successful integration. Doctoral thesis, Dissertation No 616, Quality and Human Systems Engineering, Linköping University, Linköping, Bergman, B. och Klefsjö, B. Kvalitet från behov till användning. Studentlitteratur, Lund, Falck, A-C. Ergonomics Methods and Work Procedures in Car Manufacturing for Improvement of Quality, Productivity and Health at Work. Doktorsavhandling nr 2959, Chalmers tekniska högskola, ISSN X. Eklund, J. and Yeow, P. Integrating ergonomics and quality concepts. In Wilson and Sharples, Evaluation of human work