Analys av tekniska ramverk för centrala webbaserade lärmiljöer vid Uppsala universitet

Transkript

1 UFV 2014/1582 Analys av tekniska ramverk för centrala webbaserade lärmiljöer vid Uppsala universitet Carl Nettelblad och Eva Pärt-Enander

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Lärplattform webbaserad miljö för undervisning 3 System för lärande vid Uppsala universitet 4 Historik 4 Systembeskrivning 6 Systemens användningsgrad 14 Systemjämförelse skillnader och likheter 15 Kostnader och förvaltning 16 Tekniskt underhåll 17 Trender kring lärplattformar 18 Molnet, mobilitet, spel, sociala funktioner mm 18 Stöd för flexibel integration av verktyg 19 Lärplattformar vid svenska lärosäten 19 Pilotprojekt med Canvas i Sverige 21 Framtida behov 21 Nya Ladok 21 Blended learning IT som stöd i campusutbildningar 22 Bygga, integrera, komplettera? 23 Aktuella funktionalitetskrav för Studentportalen 23 Modeller för integration av en lärplattform 24 Möjliga alternativ 25 Sammanfattning 27 2

3 Inledning Sedan några år tillbaka har det pågått utredningar vid ett flertal lärosäten i Sverige om e-lärande 1 generellt samt rörande webbaserade kursmiljöer och lärplattformar specifikt. I december 2013 gav rektor en arbetsgrupp uppdraget att arbeta med vidareutveckling av e-lärande vid Uppsala universitet 2. Den s.k. e2014-gruppen består av representanter från alla vetenskapsområden, förvaltningen och studentkårerna. Inom ramen för e2014 ska underlag för framtida strategiska beslut om den fortsatta utvecklingen av e-lärandet vid universitet, samt förslag på konkreta åtgärder, tas fram. Detta innefattar bl.a. en omvärldsanalys och en inventering av önskemål och resurser (pedagogiska, tekniska, administrativa) inom universitetet. I Handlingsplan för IT vid Uppsala universitet 3 anges att universitetet aktivt ska delta i utvecklingen mot framtida undervisningsformer med IT som en integrerad del i lärandet. I detta ingår att följa och förhålla sig till de förändringar som sker vad gäller olika tekniska lösningar och deras pedagogiska potential. Den digitala utbildningsmiljön vid universitetet skall vara säker, stabil, flexibel och möta användarnas behov vad gäller funktionalitet och tillgänglighet. Delprojektet e-lärande inom IT-avdelningens Kaia-projekt 4 fokuserar på tekniska ramverk för webbaserade undervisningsmiljöer och kan ses som ett stöd för arbetet inom projektet e2014. Målgruppen innefattar inte bara studenter och lärare, utan även kursadministratörer, som idag i allra högsta grad är involverade e-lärandet vid universitetet. Denna rapport är en analys av nuläget vid Uppsala universitet och omfattar en beskrivning och jämförelse av nuvarande centrala webbaserade lärmiljöer med avseende på funktionella, pedagogiska, tekniska och ekonomiska aspekter. Idag förvaltas tre centrala lärsystem vid UU: den egenutvecklade Studentportalen samt lärplattformarna Ping Pong och Campus Gotlands Moodleinstallation (Moodle Gotland). Utöver dessa system används inom undervisningen även institutionshemsidor, ett antal lokala Moodle-servrar (exempelvis teologiska institutionen 5 och institutionen för biologisk grundutbildning 6 ), egenutvecklade webblösningar samt olika molntjänster, ofta i kombination med något av de centrala systemen. Analysen av nuläget ligger sedan till grund för en diskussion kring en central, framtida webbaserad undervisningsmiljö vid universitetet. Diskussionen beaktar såväl utvecklingen nationellt och internationellt som önskemål på befintliga system. Rapporten utmynnar i avslutningsvis i förslag på hur man går vidare i processen. Slutliga beslut om riktningen framåt kan fattas när arbetsgruppen för e-lärande (e2014) avlämnat sina samlade förslag under våren Lärplattform webbaserad miljö för undervisning Internet har använts i undervisning sedan webbens tillkomst i början av 1990-talet. Då användes främst e-postlistor och vanliga webbsidor för distribution av kursmaterial. Den bredare utvecklingen av IT i högre utbildning kom först under början av 2000-talet, beroende på såväl politiska beslut som teknisk och pedagogisk utveckling. Regeringens proposition 2001, Den öppna högskolan 7 innebar stora förändringar och hade som mål att bredda rekryteringen till svenska lärosäten (50 % av en 1 Termen e-lärande omfattar alla sammanhang där lärares och studenters användning av digitala resurser är en integrerad del av undervisningen, vare sig denna äger rum via nätet eller i en lärosal på campus. 2 UFV 2013/1558, Uppdrag om vidareutveckling av e-lärandet vid Uppsala universitet, 3 Handlingsplan för IT vid Uppsala universitet , Dnr 2012/ Kvalitetsarbete i administrationen, 5 Teologen kör ca 30 kurstillfällen per termin i egen Moodle-server med CAS-integrering. Alla kurser är IT-distans; i campuskurser används Studentportalen. 6 Institutionen för biologisk grundutbildning kör ett tiotal kurser per år, främst distanskurser. 7 Den öppna högskolan (2001), 3

4 årskull skulle genomgå högre utbildning), främja pedagogisk utveckling, förbättra förutsättningar för livslångt och flexibelt lärande via nätet samt samordna nätutbildningarna vid alla lärosäten i ett svenskt Nätuniversitet 8. Dessa satsningar under en tioårsperiod ledde även till extra utvecklingsmedel för lärare vid svenska lärosäten, vilket blev ett incitament till att börja utveckla webbaserade distanskurser i Sverige. Den tekniska utvecklingen under 2000-talet medförde att allt fler fick tillgång till internet i hemmet. Detta är tiden för den stora lärplattformsboomen, d.v.s. då lärosäten i Sverige och resten av världen började införa lärplattformar, (LMS, eng. Learning Management System, eller ibland VLE, Virtual Learning Environment), främst för sina distanskurser men senare även för campusundervisning (s.k. blended learning 9 ). Moodle, som bygger på öppen källkod 10, och det svenska proprietära Ping Pong är två exempel på lärplattformar. En lärplattform kan beskrivas som ett inloggningsskyddat system i vilken man kan skapa webbaserade kursmiljöer (virtuella klassrum) för att användas i campusundervisning eller för helt webbaserade distanskurser. I kursmiljön kan kursadministratörer och lärare ge information om kursen, presentera och distribuera material, hantera examination av olika slag, kommunicera med studenterna m.m. LMSernas gjorde det möjligt för lärare att enkelt och utan tekniska förkunskaper bland annat skapa webbsidor, kommunicera med studenter utan att använda sin ordinarie e-post och ge studenter förutsättningar att samarbeta i det virtuella klassrummet. År 2004 introducerades webb 2.0-konceptet av Tim O Reilly, vilket innebar att användarna fick stora möjligheter till interaktivitet och samarbete. Alla skall kunna bidra med innehåll på olika webbplatser. Typexempel är Writely (numera Google Drive), Wikipedia och Facebook. LMSerna vidareutvecklades enligt denna anda och gav fler möjligheter för studenter att samarbeta inom det virtuella klassrummet, t.ex. i Wikis och andra samarbetsverktyg. System för lärande vid Uppsala universitet Historik IT i undervisningen allmänt Redan i slutet av 1990-talet arbetade Uppsala universitet strategiskt med IT som verktyg inom forskning och utbildning. Under Bo Sundqvists tid som rektor inrättades den virtuella IT-fakulteten med uppdraget att samordna satsningar på IT vid universitetet tvärs över alla de ordinarie fakulteterna. Det inledande strategiarbetet resulterade år 2003 i Mål och visioner för IT vid Uppsala universitet 11, där bl.a. IT i undervisning lyftes fram med syftet att göra undervisningen mer flexibel, allsidig och effektiv, för att effektivisera kursadministrationen och förbättra kommunikationen med studenterna samt via distansutbildning göra utbildningar tillgängliga oberoende av geografiska avstånd. Då det inte var en självklarhet att studenter hade tillräcklig datorvana erbjöds alla en grundläggande nätbaserad kurs i IT-användning. Ett viktigt mål var att lärarna skulle kunna få stöd i sitt arbete med att använda digitala verktyg och att universitetet skulle satsa på internationellt samarbete för att utveckla IT-stöd i lärandet. Detta resulterade 1999 i ett av Wallenbergstiftelsens satsning på forskning inom IT i lärandet i samverkan mellan Stanford, Uppsala universitet, Karolinska institutet 8 Nätuniversitetet, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet (2002). 9 Blended learning kombinerar klassrumsundervisning med olika sorters digitala verktyg, t.ex. webbaserade resurser. 10 Eng. open source, program vars källkod är tillgänglig att använda och modifiera. Kod som andra har skrivit kan återanvändas utan licenskostnader. 11 UFV 2002/

5 och Kungliga tekniska högskolan 12. Uppsala universitet var värd för projektet och byggde upp Swedish Learning Lab (SweLL) samt det lokala Uppsala Learning Lab (ULL). Förutom att samordna forskningsprojekt arbetade ULL med uppbyggnad av stöd inom IT i lärandet för lärare och kursadministratörer, via seminarier, kurser och uppsökande verksamhet. Nätuniversitetets utvecklingsmedel för lärare vid Uppsala universitet i kombination med ULLs verksamhet med kurser, seminarier och 50-tal lärarprojekt blev en stark katalysator till att webbaserade distanskurser började utvecklas i lärplattformen Ping Pong. Det fanns tidigt lokala satsningar vid universitetet inom området IT i undervisningen. År 2002 initierade till exempel vetenskapsområdet för medicin och farmaci projektet MedfarmDoIT 14 med syfte att öka användandet av IT-verktyg och därigenom höja kvaliteten inom grundutbildningen. Sedan 2006 ingår MedfarmDoIT som en permanent del av vetenskapsområdets verksamheter och under åren har en rad olika webbaserade verktyg utvecklats, t.ex. Kurt för enkäter, anmälningar och självtester samt MedfarmPlay för publicering av filmer. I Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet 15, 2009, beskrivs hur ITstrategier ska användas för att bidra till att uppfylla universitetets övergripande mål. I avsnittet Ett universitet för förstklassig utbildning tar man upp att webbaserade miljöer, som exempelvis Studentportalen, utgör en mötesplats mellan lärare och studenter samt att IT förstärker de internationella dimensionerna i utbildningen i och med att kontakter och samarbeten underlättas. I slutet av 2014 fastslogs nya Mål och strategier för Uppsala universitet 16. Dessa har ännu inte omsatts i ett förändrat IT-program. Ping Pong Lärplattformen Ping Pong införskaffades 1999 dels för att kunna erbjuda alla studenter en webbaserad kurs i grundläggande IT-kunskap ( datakörkort ), dels som en utbildningsmiljö för ordinarie kurser. Användningen av Ping Pong bland lärare ökade långsamt och det var främst institutioner med god vana av andra system som började utveckla i första hand distanskurser 17, men även ett fåtal campuskurser. I och med en satsning på distansutbildningar i Sverige i mitten av 2000-talet, ökade användningen av lärplattformen för distanskurser inom alla vetenskapsområden vid universitetet. Under de första fem åren utbildades ca 300 lärare i handhavande av lärplattformen. Studentportalen En första studentportal (Studentportalen 1.0) för Uppsala universitet började utvecklas redan Tanken var att den enskilde studenten skulle få tillgång till sina egna profilerade sidor som berör pågående kurser, genomförda studieresultat, information från studentkåren och liknande på ett smidigt och enkelt sätt. Lärare och kursadministratör hade även möjlighet att lägga till kursspecifika funktioner, som t.ex. diskussionsforum och länk till lärplattformen Ping Pong, som användes för främst distanskurser. Portalen visade sig fylla ett visst behov för campuskurser, men användningsgraden var låg. Problem med lösenord och behörighetsroller medförde att systemet inte riktigt uppfattades som en enhetlig och lättanvänd miljö, vilket ledde till att konkurrerande portaler och kurssystem utvecklades vid enskilda institutioner. 12 Wallenberg Global Learning Network (WGLN), 13 Läs mer om lärarprojekt och ULLs arbete i e-boken Kunskapens nya världar: Mötet mellan pedagogik och teknik vid Uppsala Learning Lab (2010), UFV 2009/872, 16 Mål och strategier för Uppsala universitet, 17 T.ex. företagsekonomiska institutionen och institutionen för informationsteknologi. 5

6 Dagens studentportal (Studentportalen 2.0) utvecklades och driftsattes i april 2007 efter ett rektorsbeslut Ambitionerna med systemet var att ha ett gemensamt tekniskt ramverk för universitetets kurser, d.v.s. oavsett vid vilken institution en student läser, skall hon/han ha en och samma ingång till sina studier. Dessutom önskade man införa digitala arbetsflöden och effektivisera kursadministrationen samt utveckla funktioner som användarna saknat i den första studentportalen. Därtill fanns målet att skapa möjlighet för institutionerna att lägga till institutionsspecifika tjänster och funktioner, utan att behöva utveckla egna lösningar. Den nya studentportalen utvecklades baserat på öppenkällkod med standardiserad J2EE-teknologi och JBoss som applikationsserver. Avsikten har alltid varit att systemet skulle växa i takt med användarnas behov och i nära samarbete med institutioner, lärare och kursadministratörer. I november 2007 tillgängliggjordes källkoden, dokumentation samt en färdigkonfigurerad version och man öppnade därmed för möjligheten att samarbeta med andra lärosäten och organisationer 18. Anmärkning: Trots målsättningen från ULL att skapa en bredare nationell och lokal utveckling av Studentportalen har denna inte kunnat infrias. Intresset från andra lärosäten att samarbeta om utvecklingen av funktioner i Studentportalen blev litet 19. Däremot kan konstateras att Studentportalens uppbyggnad och funktionalitet har inspirerat andra systemutvecklingsprojekt. Moodle Gotland I samband med samgåendet med Högskolan på Gotland under 2013 blev IT-avdelningen vid Uppsala universitet systemförvaltare för det Moodle-system som använts i undervisningen där sedan Systemet är baserat på en gammal version av Moodle (ver.1.8, 2007), som har anpassats lokalt och är ändrad i grundkoden (kärnan). Systembeskrivning Studentportalen Studentportalen är ett system för all nödvändig studieadministration och möjliggör ett stort antal studieadministrativa flöden. Den erbjuder även verktyg som lärare kan använda i undervisningen. Eftersom Uppsala universitets studentportal är ett egenutvecklat system med stor funktionalitet, beskrivs den mer i detalj nedan. Behörighet och roller Vad en student får tillgång till i Studentportalen beror på om hon/han är antagen eller registrerad. En nyantagen student utan studentkonto måste först aktivera sitt konto 20. Antagen student med studentkonto får tillgång till registreringsinformation, kurs- och programsidor med publik information, filarea för kursmaterial, länkar, schemalänkar, praktiktillfälle och samtliga studenttjänster. Registrerad student med studentkonto får tillgång till kurs- och programsidor med all information, deltagarlistor med e-post och samtliga studenttjänster. För att en anställd ska kunna logga in och arbeta i Studentportalen måste hon/han först ansöka om behörighet 21, som undertecknas av prefekten vid aktuell institution. Det är möjligt att ha en eller flera roller vid samma institution och man kan även ha behörighet att arbeta vid flera institutioner. Behörigheten administreras genom universitetets centrala behörighetssystem AKKA. Exempelvis har en lärare oftast rollerna kurstillfällesadministratör, betygsrapporterande lärare och eventuellt 18 Öppen källkod grunden för nya Studentportalen (2007), 19 Diskussioner om samarbete nådde längst med Högskolan i Halmstad, men man valde sedan en annan lösning där. 20 Kontoaktivering: Behörighetsblankett: 6

7 även kursvärderingsadministratör. Under behörighetsfliken listas alla vid institutionen som har behörighet att arbeta i Studentportalen med uppgifter om vilka roller som gäller för respektive person. Anställd med behörighet kan i normalfallet arbeta med alla kurser inom sin institution, inte bara sina egna. Från och med 10 december 2014 går det att begränsa en anställds behörighet till enstaka kurstillfällen. Organisation Alla program, kurser och kurstillfällen finns automatiskt för varje institution redan terminen innan de skall ges. Studentportalen speglar universitetets olika organisationsnivåer och kursstruktur (institutioner, program, kurser, kurstillfällen, kurstillfällesdelar, samläsningar, grupper) och bygger på att information och funktioner kan läggas ut på flera nivåer. Funktionerna ärvs neråt, d.v.s. blir synliga för studenter på lägre nivåer. Exempel: En institution har flera kurser. Varje kurs har en kurskod och består av flera kurstillfällen. Ett kurstillfälle har en anmälningskod och ges vid en viss tidpunkt, t.ex. Spanska A, HT-14. En student är alltid registrerad på ett visst kurstillfälle och får automatiskt tillgång till sin kurssida 22 i Studentportalen. Denna kurssida samlar egentligen information och funktioner från olika nivåer, d.v.s. från institutions-, kurs- och kurstillfällesnivå. Två eller flera kurstillfällen som är schemalagda så att de läses ihop under terminen kan definieras som ett sammanslaget kurstillfälle, ett samläsningstillfälle, som har sin egen sida i portalen. En student ser aldrig en samläsningssida utan får information från samläsningen via sin kurssida. Funktioner som läggs på ett samläsningstillfälle når alla studenter på de kurstillfällen som ingår i samläsningen. Studentperspektiv Alla studenttjänster som universitetet erbjuder finns samlade i Studentportalen och en inloggad student får direkt tillgång till bl.a. sina programsidor, kurssidor (för pågående, avslutade och oavslutade kurser), registreringar, studieresultat, webbpost och schema 23. Studenten kan även beställa studieintyg, adressändra och eftersända e-post. Startsidan i portalen utgör en samling av viktig information och länkar, främst för studentens aktuella kurser och program: information om antagning och registrering; länk till pågående kurser aktuell termin; aktuella meddelanden från institutioner, kurser och program; länk till tentamensanmälningar och kursvärderingar; senaste händelser i med direktlänkar till funktioner (t.ex. dokument har lagts upp i en filarea i en kurs); viktiga datum med direktlänkar till funktioner (t.ex. sista dag för anmälan till tentamen eller inlämning av uppgift i en kurs). Det är även möjligt att exportera viktiga datum till en egen kalender. På startsidan finns även nyhetsflöden 24, driftinformation, länkar till studentkårer och nationer, Studenthälsan, universitetsbiblioteket m.m. På kurssidan i Studentportalen visas alltid följande för varje student: deltagarlista, med möjlighet att skicka e-post till andra studenter 25 ; länk till kursplan med kurslitteratur; länk till biblioteksresurser, t.ex. ämnesguider; mina grupper (lista med direktlänkar till olika grupper studenten ingår i och möjlighet att skicka e-post till gruppmedlemmar). Vad studenten mer ser om sin kurs beror sedan på vad lärare eller kursadministratörer har aktiverat för funktioner, t.ex. en introduktionsfilm på kursens 22 Studenten ser sina kurser och kurssidor, men känner inte till begreppet kurstillfälle. 23 Schemat hämtar uppgifter från lokalbokningssystemet TimeEdit och visar upp schemahändelser från de kurser som en student är registrerad på aktuell termin. Om studenten tillhör en grupp med schemalagd undervisning ser hon även dessa schemahändelser. 24 Användaren kan koppla olika informationskanaler till sin profil i Studentportalen, t.ex. Nyheter vid Uppsala universitet eller nyheter från Studenthälsan. 25 Om kurstillfället som studenten är registrerad på ingår i ett samläsningstillfälle, så visas även samläsningens deltagarlista. 7

8 startsida, filarea för distribution av kursmaterial, meddelanden, diskussionsforum för frågor och svar, inlämningsuppgifts- och framstegsfunktion. Kursadministratörs- och lärarperspektiv I och med att Studentportalen har kopplingar till ett stort antal centrala system 26, skapas goda förutsättningar för att digitalisera arbetsflödet och förenkla samarbetet mellan lärare och kursadministratör på ett effektivt sätt. Det finns exempelvis ett antal översiktsvyer i portalen för att underlätta arbetet för främst kursadministratörer och via dessa får man en överblick av vilka studentportalfunktioner en institution använder, till vilka kurser eller samläsningar de lagts eller till vilka studenter de riktats. För vissa roller finns möjlighet att söka fram en students alla registreringar inom en institution samt tillhörande status för framstegsmoment och inlämningsuppgifter. Funktioner av klassisk kursadministrativ karaktär i Studentportalen är: kursregistrering med information om kursstart, kontaktuppgifter etc.; schema, kopplat till lokalbokningssystemet TimeEdit; tentamensanmälan, som stödjer anonymitet 27 från anmälan till resultatrapportering; kursvärdering med kursrapport; resultatrapportering för att rapportera in betyg till underlag till Uppdok 28. Funktioner som används både inom undervisning och kursadministration är: en flexibel meny för att samla olika funktioner inom samma block; aktuella deltagarlistor för e-post och listor för utskrift; gruppindelning och anmälan till grupper; anslagstavla med meddelanden; diskussionsforum; filarea för att distribuera kursmaterial eller för grupparbeten; framsteg med ev. resultatrapportering till Uppdok samt koppling till inlämning; inlämningsfunktion med eller utan plagiatkontroll via Urkund; länkar till externa sidor; lärarlista; portfölj för att samla inlämningsuppgifter och reflektion; testsamling med automat- och lärarrättade tester; webbsida, d.v.s. innehållssida med text, bild, hyperlänkar, formler, inbäddade filmer etc.; ämnesval för studentsamarbete; praktiktillfälle för verksamhetsförlagd utbildning i skolor. Studentportalen ger lärare och administratörer möjlighet att låta vissa sidor vara öppna (publika), d.v.s. synliga utan inloggning, vilket t.ex. kan användas i rekryteringssyfte för att visa presumtiva studenter hur en kurs verkligen kan se ut. Utveckling, förvaltning och önskemål Studentportalen utvecklas vid IT-avdelningen,. Antal programmerare är idag 5.1 personer, omräknat i heltider. Till det tillkommer systemförvaltning, utbildning och support: 2.5 personer. Vidareutveckling av Studentportalen sker kontinuerligt och med ett par releaser varje år. Vissa releaser har varit strategiskt viktiga och inneburit en avsevärt höjd användningsgrad av Studentportalen. I och med möjligheten att ha publika sidor i Studentportalen fr.o.m. 2009, kunde MedfarmDoIT avveckla sin lärmiljö Kurswebben och kurserna inom medicin och farmaci kunde flytta över till Studentportalen. När kursvärderingsverktyget lanserades 2010 i portalen kunde ett flertal kurser som använde Ping Pongs enkätverktyg för kursvärderingar lämna Ping Pong. Flertalet funktioner som utvecklades eller förbättrades under bottnar i önskemål från lärare vid Campus Gotland. De önskemål som kommer in utreds först med avseende på universitetets organisation, teknik- och säkerhetsaspekter, juridik samt ekonomi. Önskemål som går vidare i processen prioriteras av Studentportalens användargrupp, som består av lärare, studenter och administratörer. Slutligen görs 26 Universitets katalog- och behörighetssystem AKKA, utbildningsdatabasen Selma, studiedokumentationssystemet Uppdok, lokalbokningssystemet TimeEdit och andra centrala system. 27 Rektorsbeslut om anonyma salstentamina fr.o.m. 1 sept Ladok, urspr. Lokalt ADB-baserat dokumentationssystem, är ett system som ägs av högskolorna tillsammans genom ett konsortium. Uppdok är namnet på Uppsala universitets lokala installation av Ladok. 8

9 en tidsuppskattning och plan för genomförande. Användarnas önskelista på förbättringar av redan existerande funktionalitet och infogande av helt nya funktioner eller verktyg i Studentportalen är lång. De vanligaste typerna av önskemål kan delas in i kategorierna flexibilitet, funktionalitet, kommunikation, anpassning och kursadministration: Flexibilitet: att kunna ändra layout på kurstillfällen för att skapa klassrumskänsla ; att kunna skapa aktiviteter för undervisning, som inte är Uppdok-kurser, t.ex. för doktorandkurser; bättre mobilanpassning i form av appar av olika slag, t.ex. app som skickar meddelanden när något händer i kursen, eller för att fylla i kursvärderingar; möjlighet för studenter att själva aktivera funktioner för samarbeten. Funktionalitet: en statistikdel med logg för lärare och administratörer för att följa studenternas inloggningar, aktiviteter och resultat för att veta om kursen fungerar; kunna skapa flöden i kursen som beror av framsteg och grupper av olika slag, ha kopplingar mellan funktioner och möjlighet till att på ett enkelt sätt skapa interna länkar; diverse förbättringar i befintliga verktyg, t.ex. anonymitet i inlämningsfunktion och diskussionsforum, bättre och mer lättanvänd funktion för lärar- och automaträttade tester, undergrupper i gruppindelning, möjlighet till olika sorters import/export via t.ex. Excel. Kommunikation: en chattfunktion; möjlighet att kunna se vilka som är inloggade; ett mer avancerat diskussionsforum; att enkelt kunna skapa e-mötesrum i Adobe Connect och koppla grupper dit; att ha ett bättre stöd för hela utbildningsprogram. Anpassning: Min profil med personlig information, kontaktuppgifter och foto som t.ex. blir synligt i deltagarlista, lärarlista och diskussionsforum; personliga inställningar i startsidan. Kursadministration: resultatrapportering även på framsteg i samläsningstillfällen samt möjlighet till resultatlistor på hel kurs; senaste nytt från flera olika kurstillfällen och samläsningstillfällen samlat på samma sida för lärare; ett lärarrum på kursen för att kunna lägga upp material eller diskutera kursen, utan att det visas för studenterna. Ping Pong Ping Pong har, liksom de flesta andra lärplattformar, ett stort antal funktioner som möjliggör undervisning via webben. Lärare kan lägga upp dokument, informationssidor med t.ex. bilder, ljud och filmer samt kommunicera med sina studenter. De kan tilldela studenterna olika sorters uppgifter, individuella eller för grupper, ha automaträttade tester, samarbetsdokument samt följa upp studenternas aktiviteter och resultat. Lärplattformen Ping Pong bygger på begreppet aktivitet. En aktivitet här kan t.ex. vara en vanlig Uppdokkurs med studenter och lärare som loggar in med sina Uppsala-konton eller en internationell doktorandkurs, med personer som loggar in med speciella Ping Pong-konton, som skapats för de externa deltagarna. Det finns idag även uppdragskurser i Ping Pong. Behörigheter och roller De roller som finns inom en aktivitet i Ping Pong idag är deltagare (studenter) och lärare (kursadministratörer och lärare). De som har rollen lärare kan bygga upp kursen genom att aktivera olika funktioner samt sköta all nödvändig kommunikation, examination mm i kursen. En lärare kan även göra inställningar så att studenter i sin tur t.ex. kan skapa funktioner inom projektgrupper. Anställda som önskar arbeta med en aktivitet måste tilldelas rollen lärare på aktuell aktivitet av en speciell Ping Pong-administratör. En registrerad student kommer åt sin kurs i Ping Pong genom att antingen följa en länk från motsvarande kurssida i Studentportalen eller logga in direkt på Ping Pong-servern 29 och sedan söka efter kursen under menyn Aktiviteter eller på startsidan där senast besökta aktiviteter listas. Det finns

10 en direktlänk från Ping Pong tillbaka till Studentportalen, men enbart till startsidan, inte till den kurssida som studenten kom från. Organisation Alla kurser i Ping Pong måste skapas manuellt av en s.k. Ping Pong-administratör. Dessa finns dels vid IT-avdelningens supportfunktion och dels vid vissa institutioner och enheter 30. Majoriteten av lärarna som önskar få en ny tom kurs eller en kopia av gammal Ping Pong-kurs, ansöker om detta genom att fylla i ett formulär på IT-avdelningens supportsidor i medarbetarportalen 31. Genom att aktivera funktionen Ping Pong-länk i Studentportalen på motsvarande kurstillfälle, kan läraren se till att studenterna förs över till aktiviteten i PingPong som deltagare, samt får Ping Pong-länken synlig i portalen. Administratörsdelen i Ping Pong-systemet är relativt otymplig och det är svårt att få överblick eller att söka efter aktiviteter. Det går inte automatiskt för en studierektor t.ex. att få en översikt över sin institutions alla kurstillfällen. De institutioner som administrerar sina egna kurser har fått en mall för hur man ska namnge aktiviteter och grupper, som dock inte alltid efterföljs. Denna frånvaro av ordning skapar även osäkerhet i förvaltningsarbetet. Studentperspektiv Studenten får tillgång till de funktioner som läraren aktiverar i kursen, vilket kan se olika ut i olika kurser, beroende på ämne och lärarens undervisningsmetoder. Studenten ser när andra studenter eller lärare är inloggade. Generellt gäller, oavsett kurs, att varje student har eget utrymme för dokument och länkar. Det finns möjlighet att lägga in personlig information och foto samt skapa egen kontaktlista på personer man vill ha lättillgängliga för att t.ex. skicka snabbmeddelanden till. Studenten kan själv anpassa utseendet på startsidan efter egna önskemål, t.ex. lägga in en bild se kommande händelser (sammanställs ur kalendern), senaste nytt (d.v.s. olästa diskussionsinlägg etc. i alla dina kurser) m.m. Kursadministratörs- och lärarperspektiv Kursadministratörer och lärare kan på samma sätt som studenter ha personlig information, foto, kontaktlista och anpassa startsidan. Ping Pong studieadministrativa funktioner, vilket medför att om man önskar använda kursregistrering, tentamensanmälan och resultatrapportering i ett kurstillfälle, så behöver lärare, kursadministratörer och studenter vara i två olika miljöer under en och samma kurs. Hur man arbetar i Ping Pong vid institutionerna varierar, men vanligt är att lärarna själva sköter sina Ping Pong-kurser och lämnar kursadministratörerna utanför 32. Ping Pong har ett stort antal avancerade och komplexa funktioner som stöd för undervisning: testfunktion med många svarsalternativ, möjlighet att skapa frågor off-line, att koppla till framstegsfunktion 33 ; projektgrupper med möjlighet att tilldela funktioner till varje grupp automatiskt vid skapandet 34, flertal metoder för att tilldela studenter 35 ; mål & framsteg med tre varianter av godkännande (läraren godkänner, automatiskt godkännande (kopplat till tester, enkäter och 30 Ca 170 personer har genomgått en kort utbildning för att kunna administrera Ping Pong på institutionsnivå. Dock kan systemet inte presentera uppgifter avseende hur många av dessa som fortfarande är aktiva administratörer Ett av undantagen är t.ex. företagsekonomiska institutionen, vid vilken både kursadministratörer och lärare är involverade i Ping Pong-kurserna. 33 Detta innebär att man kan ställa in godkänd-nivå, t.ex. gräns för godkännande av test kan anges i procent i funktionen Mål & framsteg. 34 Grupper kan få: anslagstavla, diskussionsforum, gruppfilarea, chattkanal, att-göra-lista och kalender. 35 T.ex. poolgrupper: grupper som skapas allt eftersom studenterna i kursen blir färdiga med ett angivet delmål, som att ha klarat av första inlämningsuppgiften. 10

11 inlämning) eller studenten godkänner själv), kan exportera till och importera från Excel; skicka snabbmeddelande och e-post, samarbetsdokument med versionshantering, enkät, diskussionsforum. Ping Pong har välutvecklade typiska LMS-egenskaper, bland annat: en avancerad statistikdel för uppföljning av studenters arbete och resultat; möjlighet att koppla funktioner till varandra och länka internt; olika sätt att styra flöden; sociala funktioner för klassrumskänsla; möjlighet för studenter att skapa funktioner; import- och exportmöjligheter; anonymitet i olika funktioner; funktionalitet som underlättar arbete i lärarlag, t.ex. versionshantering i produktionsverktyget. Avveckling I och med att Studentportalen lanserats 2007 inleddes debatten om avveckling av Ping Pong för att optimera resursutnyttjandet. Vid denna tid var många andra universitet i Sverige på väg över till internationellt spridda lärplattformar med stora möjligheter till nationellt och internationellt samarbete. Under testade och utvärderade ULL de då vanligaste open sourceplattformarna, Moodle och Sakai. Utredningen resulterade i ett beslut att inte byta ut Ping Pong, utan att avvakta utvecklingen av nya versioner av Moodle och framförallt Sakai. I stället satsades ökade resurser på att öka användningen av Studentportalen. Vissa institutioner använde Ping Pong i majoriteten av sina kurser enbart för kursvärderingar, men arbetade för övrigt i Studentportalen, och dessa kunde gå över i och med att funktionen kursvärdering lanserades i portalen I anvisningar till VP uppdrogs åt ULL att utreda förutsättningarna för att avveckla Ping Pong vid Uppsala universitet. Orsaken till uppdraget var dels att likartad funktionalitet fanns i systemen och dels att användningen av Ping Pong var mycket mindre i förhållande till användningen av Studentportalen. En tredje viktig faktor var att Ping Pong utan tvekan har, av olika orsaker, tagit en relativt användandet oproportionerligt stor andel av all supporttid i anspråk. Vid denna tidpunkt hade Studentportalen vuxit snabbt och från dess användare fanns en lång rad önskemål om nya funktioner, samt förbättringar av befintlig funktionalitet. Givet de befintliga resurserna var det omöjligt att ta fullt ansvar för både Studentportalen och Ping Pong, så en prioritering var nödvändig. Genom att gradvis avveckla Ping Pong som ett centralt system skulle resurser frigöras. Dessa var bundna i årliga licenskostnader, drift och support för Ping Pong. De skulle kunna användas för att utveckla de funktioner i Studentportalen, som många Ping Pong-lärare saknade, t.ex. kursvärderingar, funktioner för automaträttade tester och inlämningsuppgifter. I anvisningar till VP uppdrogs åt ULL att fortsätta arbeta för att avveckla Ping Pong vid Uppsala universitet. Den största uppgiften var vid denna tid att hjälpa de som använde ytterst få och enkla funktioner i Ping Pong att gå över till Studentportalen. Under anordnades ett tiotal workshops, vid vilka lärare fick information om skillnader och likheter mellan Studentportalen och Ping Pong, samt fick påbörja arbetet med att strukturera om sin kurs i Studentportalen och flytta över material. I och med att en stor del av de campuskurser som använde Ping Pong vid den tidpunkten främst använde enkla funktioner, som sedan länge även fanns i Studentportalen (filarea, anslagstavla, länkar), kunde ett flertal gå över direkt. Av olika skäl har inget avvecklingsbeslut ännu fattats. Det främsta har varit att några lärare som använder Ping Pong inte har sett någon möjlighet att flytta över till Studentportalen. Under de senaste tre åren har man hänvisat nya lärare som önskat använda Ping Pong till Studentportalen istället. Utveckling, förvaltning och önskemål I och med att planerna på utfasning av Ping Pong har funnits ett antal år, har man under denna tid visserligen genomfört alla nödvändiga uppgraderingar av systemet, men valt att dölja och inaktivera 36 UVF 2010/381, Åtgärder för senare avveckling bör inledas. 37 UVF 2011/281, Avveckling/användarfinansiering bör på sikt ske. 11

12 vissa funktioner och tjänster för användarna. Det samlas heller inte aktivt in önskemål från användarna vid Uppsala universitet. De synpunkter och önskemål som har kommit från användare med vana av andra Ping Pong-installationer i Sverige, har exempelvis gällt funktionen Ping Pong Mobile, d.v.s. appar för mobila enheter, öppna sidor samt möjlighet att ha olika lärarroller. Användarstödet för support och handledning till universitetspersonal motsvarar en kvartstid. Moodle Gotland Moodle Gotland har, liksom de flesta andra lärplattformar, funktioner som möjliggör undervisning via webben. Lärare kan lägga upp dokument, informationssidor med bilder, ljud och filmer samt kommunicera med sina studenter. De kan tilldela studenterna olika sorters uppgifter, ha automaträttade tester, samarbetsdokument samt följa upp studenternas aktiviteter och resultat. Moodle 38 är skriven i öppen källkod och bygger på PHP-teknik med en kärna som kan utvidgas med moduler för att anpassas till olika undervisningsändamål. Nuvarande Moodle-plattform på Campus Gotland, som används för ordinarie undervisning, driftsattes 2007 och är baserad på en gammal version av Moodle (ver.1.8). Denna har anpassats lokalt enligt Högskolan på Gotlands utbildningskrav. I praktiken gjorde man ändringar i kärnan och utvecklade bland annat en navigeringsmeny, som efterliknade den som fanns i tidigare lärandesystem på högskolan. Kursplatserna i Gotlands Moodle-plattform kallas för e-klassrum. Systemet kan inte hantera externa användare, utan kräver att man har anställd- eller studentkonto vid Uppsala universitet. Behörigheter och roller Det finns ett antal olika roller i Moodle Gotland idag: lärare, kursadministratör, studieadministratör, assistent och student. De tre första har egentligen samma rättigheter att skapa och arbeta med ett e- klassrum, men rollen kursansvarig är obligatorisk för alla kurser och innebär att det för studenterna tydliggörs i lärarlistan vem som är kursansvarig. En person med rollen studieadministratör 39 eller assistent 40 är osynlig för studenterna. En assistent kan se och följa allt som sker i klassrummet, men inte skapa eller ändra något. En registrerad student kommer åt sin kurs i Moodle genom att antingen logga in i Studentportalen och följa en länk från sin kurssida direkt till e-klassrummet eller genom att logga in direkt på Moodle-servern 41. Det finns en direktlänk från Moodle tillbaka till Studentportalen, men enbart till startsidan, inte till den kurssida som studenten kom från. Organisation Lärare kan själva skapa ett tomt e-klassrum via en speciell webbplats 42. I en meny väljer läraren aktuellt kurstillfälle samt tilldelar vilka andra som skall vara lärare på kursen och vilka roller de ska ha. Det finns även möjlighet att skapa ett e-klassrum för flera kurstillfällen som ingår i en samläsning. Väl inloggad i det tomma e-klassrummet kan läraren välja att kopiera material och upplägg från föregående termins kurs. Studenter kopplas automatiskt från Uppdok. Det finns möjlighet för lärare att vända sig till en Moodle-administratör som skapar e-klassrum manuellt. 38 Modular Object-Oriented Dynamic Learning Environment, 39 En roll som kursadministratörer ofta har för att t.ex. hantera betygsrapportering. 40 Denna roll ges ofta till en person som vill få en inblick i hur ett e-klassrum kan se ut och fungera, t.ex. en ny lärare

13 Studentperspektiv Studenten får tillgång till de funktioner som läraren aktiverar i kursen. Det virtuella klassrummet ser därmed olika ut i olika kurser, beroende på ämne och lärarens undervisningsmetoder. På samma sätt som i Ping Pong finns möjlighet för studenten att lägga in fakta i Min profil, t.ex. ha en beskrivande text samt foto på sig själv, som visas i diskussionsforum. Studenten ser när andra studenter eller lärare är inloggade 43. På startsidan i Moodle ser studenten en lista med länkar till e-klassrum för sina gamla eller pågående kurser. Kursadministratörs- och lärarperspektiv Funktioner som alltid finns i alla kurser på Gotlands Moodle-server är en statistikfunktion för att följa studenters framsteg, deltagarlista och inloggade deltagare. Läraren kan lägga till funktioner som: textsida och textblock med bilder, länkar, video etc.; funktion för distribuering av filer; flexibel navigeringsmeny; inlämningsuppgifter; diskussionsforum med styrfunktioner och möjlighet till olika sorters forum 44 ; automaträttade tester med olika svarsalternativ; chatt; opinionsundersökning (minienkät); samarbetsyta (wiki) med versionshistorik; ord- och begreppslista som studenterna kan samarbeta i,; flashcards för inlärning av begrepp. I Moodle Gotland kan lärarna utforma eller inreda e-klassrummen på många olika sätt. En styrka är att man kan skapa och gruppera funktioner hörande till varandra på ett smidigt och enkelt sätt, för att göra dem synliga på en och samma webbsida. Kursadministratörer och lärare kan på samma sätt som studenter ha personlig information och foto. Moodle Gotland saknar studieadministrativa funktioner, vilket medför att om man önskar använda kursregistrering, tentamensanmälan och resultatrapportering i ett kurstillfälle, så behöver lärare, kursadministratörer och studenter vara i två olika miljöer under en och samma kurs. Moodle ger lärare och administratörer möjlighet att låta vissa sidor vara publika, vilket t.ex. kan användas i rekryteringssyfte för att visa presumtiva studenter hur en kurs verkligen kan se ut. Hur man arbetar i Moodle vid institutionerna varierar. Det är precis som i Ping Pong vanligt att lärarna själva sköter sina e-klassrum och lämnar kursadministratörerna utanför. Avveckling Vid samgåendet med Högskolan på Gotland 2013 diskuterades hur Gotlands Moodle-server och e- klassrum skulle fortsätta att användas i den nya organisationen. Med anledning av att konsistoriet tidigare uttryckt att det inte anser det önskvärt att universitetet finansierar, driftar och ger support för flera, till stora delar överlappande centrala system, kom Moodle att betraktas som en parallell till Ping Pong och därmed ett system i gradvis utfasning och avveckling, utan fastslaget stoppdatum. Utveckling, förvaltning och önskemål I och med att man gjort klara anpassningar i kärnan och byggt vidare själv i systemet är det mycket svårt att uppdatera Moodle Gotland till nyare versioner, utan en stor insats från egna utvecklare. Detta har medfört att systemet inte har uppgraderats genom åren, utan enbart fått rättningar för de fel som användarna rapporterat in efter hand. Supporten löses enkelt så att de som ansvarat för supporten för Moodle i Visby före samgåendet mellan Högskolan på Gotland och Uppsala universitet har fortsatt att göra det. Användarstödet idag utgörs av en halvtidsekvivalent för teknisk support och utveckling samt en heltid i vars uppdrag det bl.a. ingår att sköta utbildning, användarstöd och handledning. Majoriteten av lärarna på Campus Gotland arbetar i Moodle, oavsett om det är distanskurs eller campuskurs. Detta innebär att 43 Anm. Funktionen instant messaging, som hör ihop med whoisonline-funktionen är avstängd i Moodle Gotland. 44 T.ex. studenter måste själv göra inlägg för att kunna se andra studenters svar. 13

14 kunnandet är väl utspritt bland lärarna och att det finns goda möjligheter för erfarenhetsutbyte dem emellan lokalt i Visby. Det finns önskemål om att uppgradera till en nyare version av Moodle, för att få bättre tillgänglighet i mobila enheter, tillgång till fler och förbättrade funktioner, t.ex. plagiatkontroll med Urkund samt att kunna rätta inlämnade dokument direkt online i Moodle. Uppdragskurser på Campus Gotland Campus Gotland har även sedan ca fem år tillbaka en Moodle-server 45 för uppdragsutbildning och andra aktiviteter än Uppdok-baserade kurser. Denna plattform bygger på Moodle 2.1 utan modifieringar i kärnan. Systemens användningsgrad Det ska understrykas att variationen är mycket stor vad gäller inslag av digitala resurser i universitetets kurser med allt från helt webbaserade kurser som är beroende av en digital lärmiljö, till renodlade campuskurser utan digitala inslag. Studentportalen Studentportalen är inarbetad sedan många år och har en hög användningsgrad, delvis som resultat av rektorsbeslutet 2005 om en enhetlig miljö för lärande. Antalet unika användare år 2013 som har loggat in med anställda- eller studentkonto är ca med unika inloggningar/dag. Antal lärare och administratörer med behörighet att arbeta i Studentportalen idag är närmare femtusen. I och med detta har man nått en bredd och en viss basnivå när det gäller e-lärande vid universitetet. Även om i princip alla institutioner använder Studentportalen som bas idag är skillnaden i användningsgrad stor i olika utbildningar och kurser. Majoriteten av lärarna använder den främst för distribution av dokument och information till studenterna (meddelanden på anslagstavla, e-post), även om övriga funktioner (t.ex. framsteg, inlämning, webbsida) ökar kontinuerligt. Många av universitetets distanskurser länkar direkt vidare till en kursplats eller e-klassrum i någon av de centralt sanktionerade lärplattformarna Ping Pong och Moodle Gotland eller till någon av de lösningar som finns vid institutioner eller campusområden. Detta innebär att den webbaserade miljö som en Uppsalastudent möter varje dag i sin undervisning fortfarande inte är enhetlig. Studentportalen kan även användas för internutbildning vid universitetet, t.ex. för de högskolepedagogiska grundkurser som Planeringsavdelningen (enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik, KUUP) ger ett flertal gånger per år. Internutbildningstillfällen liknar vanliga kurstillfällen, men har anställda vid universitetet eller externa personer som deltagare. Samma funktioner som för ordinarie kurstillfällen finns, med undantag för de som kräver kopplingar till Uppdok. Fr.o.m. 10 december 2014 kan en person med ett s.k. externkonto 46 i AKKA få behörighet att arbeta som lärare eller administratör i Studentportalen. Behörigheten kan även begränsas till ett enda kurstillfälle. Dock finns inte möjlighet att ha externa studenter. Ping Pong Användningen av Ping Pong minskar för varje år, vilket för år 2013 innebar att det fanns 356 pågående kurser eller kursaktiviteter 47. Tre institutioner hade fler än 15 kurser 48. Kvar i Ping Pong är Ett användarkonto för en person som inte har anställd- eller studentkonto vid Uppsala universitet. 47 En aktivitet kan vara en samläsning, kurs, kursdel eller moment i kurs (t.ex. enbart ett test). Jämförelse: antalet kurstillfällen vid Uppsala universitet under 2013 var ca

15 de institutioner och lärare som dragit maximal nytta av de funktioner som lärplattformen erbjuder och som använder Ping Pong på ett sådant sätt att det är bäst att de tillsvidare är kvar i systemet. Detta gäller främst kurser med en stor mängd webbsidor med interna kopplingar, anonyma examinationsverktyg, avancerade tester samt kurser som använder gruppfunktioner och interna kopplingar för mål och framsteg för att styra studentens väg i kursen. Kurserna har oftast utvecklats av engagerade lärare under många år och kursstrukturen är mycket omfattande. Flertalet av dem har använt plattformen sedan mitten av 2000-talet. Vissa institutioner använder Studentportalen som bas, men länkar till Ping Pong för någon eller några få funktioner, speciellt kursvärderingar och automaträttade tester. En annan grupp använder Ping Pong enbart av anledningen att man även kan ha externa studenter och lärare, utan ordinarie konto som anställd eller student vid Uppsala universitet. Detta förenklar internationella och nationella samarbeten inom t.ex. forskarutbildningen, men även används för uppdragskurser och olika samarbetsprojekt samt för Uppdok-kurser med externa handledare. Moodle Gotland Under läsåret användes Moodle Gotland för 270 e-klassrum. I stort sett alla Gotlands distanskurser och ca 80 % av campusutbildningarna går i Moodle. Övriga kurser ligger i Studentportalen. Moodle Gotland tillåter inte externa konton. Systemjämförelse skillnader och likheter Att jämföra lärplattformar med en portallösning är inte trivialt. Styrkor som finns i den ena lösningen finns inte alls i den andra och vice versa, även om vissa funktioner är snarlika. Ping Pong, Moodle och Studentportalen har ett antal överlappande funktioner, men generellt kan man säga att lärplattformarnas funktioner är fler till antalet, mer avancerade än de i Studentportalen och har fler möjligheter, val och inställningar som kan göras av läraren. I distansundervisning används ofta dessa möjligheter. Skillnader och likheter: studentperspektivet Vardagen underlättas för studenterna om alla aspekter av studieadministration, kursadministration och undervisning sker i samma miljö, vilket är fallet i dag i Studentportalen. Studentportalen har stöd för skyddad identitet, tillgänglighet för personer med speciella behov (upplästa sidor, snabbkommandon) och språk. Varje funktion kan namnges och beskrivas på både svenska och engelska för olika inställningar i studenters webbläsare. Dessa krav tillgodoses inte eller bara delvis av de flesta färdiga verktyg. Lärplattformarna, speciellt Ping Pong, erbjuder funktionalitet som hjälper lärare att skapa flöden genom kursen, d.v.s. styra studentens väg utifrån olika villkor. Lärplattformarna ger studenten en klassrumskänsla genom att visa vilka andra kursdeltagare som är inloggade och möjlighet att chatta. I diskussionsforumen visas fotot av den som gjort inlägg. Sådana funktioner är särskilt intressanta för att motivera studenter på nätbaserade distanskurser. Skillnader och likheter: lärarperspektivet Båda lärplattformarna har en statistikfunktion för varje kurs, med logg för lärare och administratörer för att kunna följa studenternas aktiviteter och inloggningar. På så sätt får läraren veta om kursen över huvud taget fungerar. 48 De största användarna år 2013 var företagsekonomiska institutionen (85 aktiviteter), institutionen för moderna språk (43 aktiviteter) samt institutionen för musikvetenskap (42 aktiviteter). 15