Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk REV.1 / ID. Aug. 2007

2 Innehåll Förord och Översikt över pedagogiska verktyg Kursplan för modersmål.. 5 Kursplan för svenska som andraspråk (Sva).. 11 Europeisk språkportfolio (ESP A1-C2) och modersmålsundervisning - Kort för planering, uppföljning och utvärdering titlar till lektioner i modersmålsundervisningen.. 40 Förslag till språkaktiviteter i åk Färdiga förslag till temainriktade för att skapa IUP i F, Gr och Gy förskola förskoleklass inkl. utvärderingskort, förskola/förskoleklass - ESP A grundskolans tidigare år (1-3) inkl. utvärderingskort ESP A1 A grundskolans mellanår (4-6) inkl. utvärderingskort ESP B grundskolans senare år, inkl. utvärderingskort, - ESP B bedömning och betyg i åk 8-9 Betygskort och rekommendationstabeller gymnasieskolan tre kurser i olika svårighetsgrader - Betyg ESP C1 C Samarbete kring Sva, modersmål och studiehandledning Beställningsblanketter Nybörjare, mellannivå, avancerad nivå Utvärderingskort, studiehandledning Beskrivning av språknivåer i Sva Modersmålsläraren och studiehandledning 127 Mottagning och undervisning av nyanlända barn och ungdomar Frågeformulär för nyanlända elever Förkortningar som används i texten: Europeisk Språkportfolio: ESP Modersmål: ML Svenska som andraspråk: Sva Studiehandledning: Sthl Individuell Utvecklingsplan:. IUP Åtgärds program.. ÅP 2

3 Förord Modersmålsundervisning är undervisning av ett språk som ett ämne och studiehandledning av ett annat skolämne på modersmål. Under paraplynamnet modersmål erbjuder skolan undervisning i och på ett stort antal språk. Med så många språk i undervisningen dyker automatiskt flera självklara frågor upp: hur kan man planera, följa upp och utvärdera modersmålsundervisningen om språken kan vara mycket olika? Hur kan man utvärdera studiehandledningen? Med andra ord, hur säkrar man kvalitén i modersmålsundervisningen? Frågan kan besvaras om man hittar svar på vad alla modersmål har gemensamt förutom skolans styrdokument eller, vad det är som saknas så att alla modersmålslärare i den svenska skolan ska kunna planera, följa upp och utvärdera modersmålsundervisningen så att kvalitén i undervisningen säkras. Det som enligt vår mening saknas eller snarare inte används är en gemensam pedagogisk beskrivning av en tänkbar eller förväntad språkutveckling. Dessutom saknas kriterier som kan användas för bedömning av måluppfyllelsen och riktlinjer som gäller val av tema och språkaktiviteter. En sådan pedagogisk beskrivning har vi utarbetat (KUS) och många lärare har använt KUS sedan många år tillbaka. Det kan man fortsätta använda. Sedan länge finns det också ett annat pedagogiskt multiverktyg, Europeiska språkportfolio (ESP), som används av flera europeiska länder. ESP är ett pedagogiskt verktyg som är standardiserat och gäller över hela EU området och syftet med ESP är att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. ESP består av tre delar: Språkpasset, språkbiografin och en dossier. Materialet innehåller också en utförlig handledning. I föreliggande material använder vi bara ESP:s skala för självbedömning för eleverna 6 11 år och år. Med ESP som gemensamt språkutvecklingsverktyg för alla modersmål försöker vi systematisera och säkra kvalitén i modersmålsundervisningen genom att föreslå ett antal planeringskort som innehåller kriterier för uppfyllelse av målen och förslag till språkaktiviteter. Korten kan fungera som underlag för IUP och även som utvärderingskort. ESP kan användas för planering och utvärdering av studiehandledning. Vi föreslår tre planerings- och beställningskort som är kopplade till språknivåerna som undervisning i Svenska som andraspråk (Sva) använder. ESP kan med fördel användas även för bedömning av språkvalsämnen (engelska, franska, italienska, spanska, tyska). Genom ESP kan skolan på samma dokument (Slutbetyg) omfatta jämförbara språkkompetenser som eleven har utvecklat under sin skoltid. Vi valde att presentera Europeiska språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk dels i sin helhet, dels i sina beståndsdelar så att användaren ska lättare kunna hitta det man letar efter och vill använda. Iakovos Demetriades Modersmålsundervisning Åkersberga iakovos.demetriades@osteraker.se iakovos.demetriades@alfa.telenordia.se Tfn ,

4 PEDAGOGISKA VERKTYG En översikt 1 ESP, Verktygslådan för modersmål och Sva Hela texten 2 Kursplaner: - Modersmål - Svenska som andraspråk Sid SpråkPASS och ESP Språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2, sid ESP och ML Kort för planering och utvärdering av modersmålsundervisning Sid Val av tema och språkaktivitet skapa IUP Sid Färdiga förslag till lokala arbetsplaner (F, Gr, Gy) Sid Sva, modersmål och studiehandledning Sid Nybörjarnivå Sid Mellan nivå Sid Utvärderingskort Sid. 118 Sva undervisning och modersmålslärarens roll vid studiehandledning, sid Avancerad nivå Sid ESP & betyg i åk 8-9 Sid Nyanlända elever Sid

5 Kursplan för Modersmål Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Bedömning i ämnet modersmål Bedömningens inriktning Kriterier för betyget Väl godkänd Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Myndigheten för skolutveckling Karlbergsv STOCKHOLM Telefon: Fax:

6 Kursplan - Modersmål Ämnets syfte och roll i utbildningen Modersmålet är av avgörande betydelse för den personliga och kulturella identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Ämnet modersmål syftar till att ge elever med ett annat modersmål än svenska möjligheter att tillsammans med andra vidareutveckla sina kunskaper i modersmålet. Därigenom kan deras självkänsla stärkas och uppfattningen om den egna livssituationen tydliggöras. Utbildningen i modersmål syftar dessutom till att främja elevernas utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Lärande är starkt förknippat med modersmålet och att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära också på svenska. Ämnet har därför det viktiga uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. Modersmålet är nyckeln till och levandegör det kulturella arvet med dess olika yttringar. Genom kunskaper om kulturbakgrunden och om den egna minoritetskulturen i Sverige kan ämnet modersmål bidra till att hjälpa eleverna att göra jämförelser mellan olika kulturer och därigenom bättre förstå sin situation. Ännu ett syfte med ämnet modersmål är således att verka för att öka förståelsen mellan olika folk och olika kulturer. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i modersmål sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att förstå och uttrycka sig muntligt och skriftligt på modersmålet, utvecklar sin förmåga att med behållning läsa och förstå skilda slag av texter på modersmålet, tillägnar sig kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna göra jämförelser mellan sitt modersmål och det svenska språket och därigenom utveckla sin tvåspråkighet, tillägnar sig kunskaper om historia, traditioner och samhällsliv i sin ursprungskultur och förmåga att göra jämförelser med svenska förhållanden, stärker sin självkänsla och identitet och erövrar dubbel kulturtillhörighet, grundlägger goda läsvanor genom litteraturläsning eller tillägnar sig litteratur på annat sätt, lär känna delar av sitt kulturarv och kan sätta detta i relation till sig själv och sin egen situation, lär sig att använda sitt modersmål som medel för sin kunskapsutveckling och på så sätt tillägnar sig ett ord- och begreppsförråd inom olika områden. 6

7 Ämnets karaktär och uppbyggnad Språkstudier med utgångspunkt i litteratur och kulturkunskap utgör ämnets kärna. Läsning, skrivande och samtal kring elevens egna erfarenheter och delaktighet i två eller flera kulturer är basen för det språkutvecklande arbetet i ämnet. Karakteristiskt för ämnet är att språket används för att tänka och för att bygga upp identiteten. Det innehåll som väljs inom ämnet har anknytning till det övriga skolarbetet. Ämnet modersmål vänder sig till de elever som har sitt modersmål som ett levande umgängesspråk. Elever som inte är tvåspråkiga kan i stället välja att läsa ursprungslandets språk som ett främmande språk enligt kursplanen för moderna språk (utom engelska) och börja på den nivå som svarar mot deras förkunskaper. Ämnet modersmål skiftar på grund av att olika modersmål ger olika förutsättningar för studier. Det finns språk som inte har en utpräglad skriftspråkskultur och t.ex. saknar en särskild barn- och ungdomslitteratur. Det offentliga språket och skolspråket kan vara något annat än det modersmål som används i familjen och i vardagen. För att i dessa fall åstadkomma delaktighet i den litterära traditionen och den muntliga kulturen måste andra möjligheter än läsning av tryckta texter utnyttjas. Det finns också språk vars alfabet i hög grad skiljer sig från det latinska alfabetet och på dessa språk kan det vara svårare att lära skriftspråket. Språkkunskap och litteraturläsning Väsentligt för ämnet är att goda språkfärdigheter förvärvas när språket används i meningsfulla sammanhang kring ett meningsfullt innehåll. Språkförmågan utvecklas genom att aktivt arbeta med modersmålet, dvs. att delta i samtal, berätta och redogöra inför andra, läsa och förstå och skriva för att uttrycka känslor, tankar och idéer. Utifrån egna erfarenheter byggs kunskap upp om hur språket fungerar i samspelet mellan människor och möjligheter ges att få perspektiv på den egna språkförmågan. Jämförelser mellan modersmålet och det svenska språket utvecklar förståelsen för språkens betydelse och uppbyggnad. Litteraturen och den muntliga traditionen bär inte bara en stor del av det kulturella arvet utan förmedlar även kunskaper. Genom arbete med litteraturen skapas möjligheter att få svar på frågor som kan uppkomma hos den som tillhör två kulturer. Detta sker i mötet med litteraturen i sagor och dikter, pjäser och prosaberättelser, i såväl barn- och ungdomslitteratur som vuxenlitteratur. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även att lyssna på band, se film och video samt studera bilder och innehåll i musik och andra moderna medier. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. Kunskaper om kultur och samhälle Ämnet modersmål behandlar kulturen och samhället i ursprungslandet. I detta ingår kunskaper om historia, traditioner, folk och land. Även de nutida samhällsförhållandena hör till de väsentliga kunskaperna. Den egna kulturkretsens musik, sånger och visor, rim och ramsor är viktiga delar av kulturarvet och därmed i ämnet. 7

8 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall kunna delta i samtal, kunna berätta om upplevelser och händelser samt kunna återge innehållet i berättelser, kunna läsa och förstå till åldern avpassade texter av olika slag, kunna skriva kortare berättelser, brev eller redogörelser så att mottagaren kan förstå, kunna berätta om sitt ursprungsland och livet där och jämföra med svenska förhållanden. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall kunna delta aktivt i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt, kunna skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser, kunna läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och saklitteratur, kunna göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket, ha kunskaper om den egna kulturen - historia, traditioner och livsvillkor - samt ha kännedom om dess normer och värderingar och kunna jämföra med motsvarande svenska förhållanden. Bedömning i ämnet modersmål Bedömningens inriktning Vid bedömningen måste hänsyn tas till att olika elever med utgångspunkt från sitt modersmål har olika förutsättningar att lära sig skriftspråket. Hänsyn måste tas till om det är ett modersmål som saknar skriftspråkskultur eller som har ett alfabet som skiljer sig mycket från det latinska. Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att använda språket på ett allsidigt och nyanserat sätt för olika syften. Graden av ledighet, variation, språkbehandling och formell säkerhet i språkanvändningen är viktiga aspekter att beakta vid bedömningen. Elevens kunskaper i den egna kulturens historia, litteratur, värden, levnadssätt och samhällsförhållanden och insikter om likheter och skillnader jämfört med svenska villkor och förhållanden skall vägas in i bedömningen. Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om språkinlärningens villkor liksom ansvar och självständighet i planering, genomförande och utvärdering av det egna språkliga arbetet. 8

9 Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven använder sitt språk i olika sammanhang, har ett ganska omfattande ordförråd och uttrycker också mer abstrakta tankegångar. Eleven använder i samtal, diskussioner, eget berättande samt egna redovisningar ett ledigt, säkert och relativt korrekt språk. Eleven gör jämförelser mellan sitt språk och svenskan och belyser vanliga strukturer som är specifika för det egna språket. Eleven uttrycker sig i skrift med relativt korrekt språkbruk och stavning i olika sammanhang. Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, reflekterar utifrån det lästa och relaterar det till egna erfarenheter samt refererar muntligt och skriftligt. Eleven har goda kunskaper om sin kulturs traditioner, historia, folk och land samt känner till viktiga delar av sitt kulturarv. Eleven jämför levnadssätt och villkor mellan sin egen kultur och den svenska. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven talar och skriver sitt modersmål ledigt, säkert och korrekt i olika sammanhang. Eleven uppfattar karakteristiska skillnader mellan sitt modersmål och det svenska språket. Elevens läsrepertoar innefattar texter av olika slag och olika svårighetsgrad och eleven reflekterar över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt. 9

10 Kvalitetsord och begrepp vid bedömning och betygsättning i grundskolan Genom betyget bestämmer läraren kvaliteten på elevens resultat och lärarens bedömning måste bildas efter gällande betygskriterier. Det är därför viktigt att läraren förstår skillnaden mellan betygskriterierna och använder ett ordval som tydligt visar skillnaden mellan betygen. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret skall betyg inte sättas i ämnet. Läraren ska i detta fall skriva och underteckna ett omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket. För att underlätta lärarens bedömning återges här några kvalitetsord och begrepp. /Betyg kan inte ges, eleven når inte upp till målen/ G Godkänd VG Väl Godkänd MVG Mycket Väl Godkänd Formuleringar i bedömningen kan utgå ifrån de ord som finns under G - Har kunskaper - Behärskar grunderna - Kan förklara - Använder kunskaper - Tillämpar - Jämför - Sätter in kunskaper i nya sammanhang - Visar självständighet - Visar kreativitet t.ex. - förstår samband - Förklarar och motiverar - Planerar, utför och dokumenterar a. har svårt att förstå sambandet mellan b. kan inte beskriva/ använda etc. - kan beskriva - kan använda - kan avbilda - Kan genomföra - Reflekterar - Föreslår och genomför - Gör bedömningar - Visar genom relevanta exempel - Utvecklar problemställningar - Komponerar och motiverar - Organiserar tillsammans med andra - Använder och sammanställer - har inblick - Analyserar - Formulerar och löser problem - känner till - Resonerar om - Visar säkerhet i sina bedömningar - har kunskap om - Överväger alternativ Hanterar oförutsedda situationer - kan redogöra - Uppfattar innebörd och väsentliga drag - Tolkar och värderar - aktivt kan delta För att få betyg G, godkänd, i ett ämne måste eleven ha visat upp de kunskaper och färdigheter som beskrivs i kursplanerna. För att få betyg G i ett ämne måste eleven uppfylla alla kriterier som kännetecknar G. För att få betyg VG, Väl Godkänd, måste eleven utöver G-kunskaper också uppfylla kriterierna som kännetecknar VG För att få betyg MVG, Mycket Väl Godkänd, måste eleven utöver VG kunskaperna också lägga till en nivå av självständigt tänkande. Eleven ska kunna reflektera över både kunskaperna och det egna arbetet. Eleven måste kunna kombinera och knyta ihop sina kunskaper på ett mer sammansatt sätt. 10

11 Kursplan för Svenska som andraspråk Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Ämnets karaktär och uppbyggnad Språkutveckling - kunskapsutveckling Andraspråksundervisning och litteraturläsning (Sva) Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret eller efter en första del i undervisningen Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Bedömning Bedömningens inriktning Kriterier för betyget Väl godkänd Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Myndigheten för skolutveckling Karlbergsv STOCKHOLM Telefon: Fax:

12 Kursplan - Svenska som andraspråk (Sva) Ämneskod: xxxx Ämnets syfte och roll i utbildningen Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska som modersmål har. Ytterst är syftet att eleverna skall uppnå förstaspråksnivå i svenska. Därmed får de förutsättningar att kunna leva och verka i det svenska samhället på samma villkor som elever med svenska som modersmål. Att i tal och skrift kunna använda det svenska språket är en förutsättning för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Skolan skall genom ämnet svenska som andraspråk ge eleverna möjligheter att utveckla sin förmåga att tala och lyssna, läsa och skriva i olika situationer. Det svenska språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar. Utbildningen i svenska som andraspråk syftar till att elever med annat modersmål än svenska skall tillägna sig en sådan språkbehärskning att de med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen i andra ämnen och kan ingå i kamratgemenskapen och i det svenska samhället. Det skrivna ordets betydelse är stor och samhället ställer krav på förmåga att kunna hantera, tillgodogöra sig och värdera texter. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken skapar möjligheter för utveckling av och samtidigt förväntningar på språkförmåga hos alla. Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i svenska som andraspråk sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan, utvecklar sin förmåga att bearbeta sina texter utifrån egen värdering och andras råd, i dialog med andra uttrycker känslor och tankar som texter med olika syften och olika mottagare väcker och stimuleras till att reflektera och värdera, utvecklar sin förmåga att läsa och förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och med olika svårighetsgrader samt att anpassa läsningen och arbetet med texten till dess karaktär och till syftet med läsningen, får möjlighet att förstå svensk skönlitteratur och svensk kultur och blir förtrogen med den värdegrund på vilken det svenska samhället vilar och även lär känna skönlitteratur från andra delar av världen, tillägnar sig kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad, särart i förhållande till andra språk, ständigt pågående utveckling, ursprung och historia samt utvecklar förståelse för varför människor skriver och talar olika, tillägnar sig ett rikt ordförråd och förstår och använder sig av grundläggande mönster och grammatiska strukturer i det svenska språket samt utvecklar sin förmåga att tillämpa skriftspråkets normer, utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda ordbehandlingsprogram, utvecklar förmåga att utnyttja olika möjligheter för att hämta information samt att tolka, kritiskt granska och värdera budskap i olika källor, tillägnar sig kunskaper om mediers språk och funktion samt utvecklar sin förmåga att förstå de kulturbundna värderingarna i medierna, stimuleras till eget kulturellt skapande och till att ta del i kulturutbudet, lär sig hur det egna lärandet på ett andraspråk går till och lär sig att använda sina erfarenheter, sitt tänkande och sina språkliga färdigheter för att inhämta och befästa kunskaper. 12

13 Ämnets karaktär och uppbyggnad Ämnet svenska som andraspråk präglas av annorlunda förutsättningar än skolans övriga ämnen. I alla årskurser i grundskolan börjar elever med ett annat modersmål än svenska och med en annan kulturbakgrund. Spännvidden i språkbehärskning mellan eleverna är stor. Elever som nyligen anlänt till Sverige saknar oftast kunskaper i svenska. Även elever med annat modersmål än svenska som är födda i Sverige kan ha svårt att förstå och delta i undervisningen och redovisa kunskaper. Abstrakta begrepp uttrycks exempelvis ofta på ett konkret och förenklat språk och skillnaderna i språkbehärskning kan vara stora. Det är centralt i ämnet att beakta genusperspektivet i undervisningen, så att förutsättningarna för utvecklingen av det svenska språket i såväl tal som skrift blir gynnsamma för båda könen. Utvecklingen av språket innebär också en utveckling av tänkandet och är därigenom av avgörande betydelse för lärandet. I skolan är undervisningsspråket svenska för majoriteten av eleverna. Det nya språket måste användas som tankeinstrument i skolan, även om det under en inlärningsfas inte alltid fungerar helt och fullt. Alla lärare har ett gemensamt ansvar och måste vara medvetna om språkets betydelse för lärandet. Inom ämnet svenska som andraspråk ryms dock huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling. Till skillnad mot inlärningen av ett främmande språk sker inlärning av svenska hos elever med annat modersmål både i skolan och i elevens omgivning i övrigt. Att förstå denna omvärld och dess kultur och jämföra med egna erfarenheter är centralt för ämnet. Språkutveckling - kunskapsutveckling Språkutveckling sker inte isolerat utan är alltid knuten till ett innehåll. För att ett språk skall bli väl befäst och utvecklas krävs att språket används i olika sammanhang och kring ett meningsfullt innehåll. Att bl.a. skapa förutsättningar för att kunna sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt få en grund för fortsatta ämnesstudier är ett centralt område inom ämnet svenska som andraspråk i det inledande skedet av utbildningen. Utmärkande för ämnet är att det både skall ge redskap för att tillägna sig kunskaper i andra ämnen och hjälp att formulera och redovisa kunskaperna på det nya språket. Detta utvecklar både tanke- och språkförmågan hos eleverna. Till det som är typiskt för ämnet hör att ge möjligheter att tänka och kommunicera på en kunskaps- och begreppsnivå som ofta är högre än den språkliga nivån i svenska. Härvid är samverkan med modersmål och andra ämnen viktig. Betydelsefullt inom ämnet svenska som andraspråk är att skapa förutsättningar för att i tal och skrift uttrycka komplicerade tankar utan för tidiga krav på formell korrekthet. I ämnet ingår att behandla komponenter som uttal, grammatik, ordförråd, samtalsstruktur och textstruktur samt att stödja den speciella inlärningsprocess som det innebär att tillägna sig ett andraspråk. Andraspråksundervisning och litteraturläsning Skönlitteratur är ett viktigt kunskapsområde i ämnet och samtidigt ett medel för att förstå världen och sig själv. Litteraturen formulerar och förmedlar kunskaper och värderingar samt synliggör kulturella referensramar. Litteraturläsningen hjälper eleverna att formulera tankar och känslor som de känner igen, men som de har saknat ord för på det nya språket. De skall också få möjligheter att formulera nya tankar som väcks genom litteraturen. För elever med ett annat modersmål och en annan kulturell bakgrund har litteraturläsningen på svenska flera olika dimensioner. Utöver själva läsupplevelsen ger litteraturen stöd för att förstå svensk eller västerländsk referensram och jämföra med den egna. Litteraturläsningen vidgar omvärldskunskaperna och utgör en grund för ord- och begreppsinlärning i meningsfulla sammanhang. Arbetet kring välvalda skönlitterära texter ger möjligheter till en allsidig övning i språket. Att tillägna sig och bearbeta texter behöver inte alltid innebära läsning utan även avlyssning, film, video och bildstudium. Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder. 13

14 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det tredje skolåret Eleven skall kunna läsa och ta del av berättande, beskrivande och instruerande texter som anknyter till elevens ålder och intressen eller erfarenheter samt kunna samtala om textens innehåll och form, kunna skriva berättande, beskrivande eller instruerande texter så att innehållet blir begripligt och med viss handledning kunna göra enkla korrigeringar av meningar och ord, muntligt kunna beskriva och berätta om något så att innehållet tydligt framgår samt kunna föra en dialog kring egna och andras upplevelser, kunskaper eller tankar, kunna använda någon estetisk uttrycksform för att nyansera, vidga eller konkretisera muntligt och skriftligt berättande. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret eller efter en första del i undervisningen Eleven skall på ett sätt som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och förkunskaper kunna delta aktivt i samtal samt kunna muntligt berätta och redogöra så att innehållet blir begripligt för åhöraren, kunna skriva olika sorters texter i de sammanhang som behövs för arbetet, kunna, med hjälp av samtal och intensiva textstudier, läsa och förstå litteratur som motsvarar elevens åldersmässiga mognad och faktatexter som motsvarar elevens kunskapsmässiga mognad. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall kunna förstå och själv använda det svenska språket i tal och skrift i de olika situationer eleven ställs inför, aktivt och med tydligt uttal kunna delta i samtal och diskussioner, kunna sammanhängande muntligt återberätta något som eleven hört, läst, sett eller upplevt samt muntligt kunna redovisa ett arbete så att innehållet framgår och är begripligt, kunna läsa och tillgodogöra sig till åldern avpassad skönlitteratur och förstå faktatexter av den art som behövs i skolarbetet, kunna ta del av, reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild och film, kunna läsa, reflektera över och sätta in i ett sammanhang några skönlitterära verk och författarskap med betydelse för människors sätt att leva och tänka, kunna skriva olika sorters texter så att innehållet framgår tydligt och med en sådan språkriktighet som syftet med skrivandet kräver, både vid skrivande för hand och med dator, kunna uppfatta variationer, värdeladdningar och nyanser i det svenska språket. 14

15 Bedömning Bedömningens inriktning Bedömningen i svenska som andraspråk gäller elevens förmåga att använda svenska språket för olika syften i enlighet med sina egna behov och omgivningens krav. Bedömningen gäller således elevens förmåga att nyanserat och preciserat uttrycka egna åsikter, känslor, kunskaper och idéer med olika språkliga medel och med den variation som varje situation kräver, på egen hand och i samspel med andra människor vidga sin erfarenhet genom läsning både av skönlitteratur och andra texter samt upplevelser genom andra medier, medvetet reflektera över erfarenheter och uttrycksmedel. Elevens medvetenhet om språkets betydelse som redskap för inlärning, elevens skicklighet i att hantera språket i olika situationer samt elevens ökande formella säkerhet ger en inriktning för lärarens bedömning. Vid bedömningen skall också beaktas elevens medvetenhet om hur olika kulturella normer och värderingar tar sig språkliga uttryck och hur eleven kan använda denna medvetenhet för att anpassa sitt språk efter sina intentioner och mottagarens förväntningar. En aspekt i bedömningen är elevens insikt om hur språkinlärning och språkutveckling sker samt förmåga att använda denna insikt i arbetet med den egna språkutvecklingen. Kriterier för betyget Väl godkänd - Eleven uttrycker sig tydligt i tal och skrift i många olika sammanhang. - Eleven reflekterar över vad som påverkar den egna språkinlärningen och granskar, bearbetar och vidareutvecklar sitt språk, individuellt och i samarbete med andra. - Eleven uttrycker på ett nyanserat språk åsikter och känslor samt argumenterar för egna åsikter och lyssnar på andra. - Eleven anpassar vid redovisning av ett arbete sitt språk efter mottagare och situation. - Eleven uttrycker i samtal med andra tankar och upplevelser som litteraturen ger, gör språkliga iakttagelser utifrån skönlitterära texter och använder dessa för utveckling av sitt eget språk. - Eleven följer i stort sett skriftspråkets normer när han eller hon själv väljer innehåll. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd - Eleven skriver och talar i stort sett korrekt även vid icke självvalda uppgifter. - Eleven har insikt om sin egen språkutveckling och arbetar medvetet för att uppnå förstaspråksnivå. - Eleven har bredd i sin läsning, gör jämförelser och relaterar det lästa till egna tankar och erfarenheter samt visar ett personligt förhållningssätt till texterna. - Eleven inhämtar kunskap med hjälp av olika källor, granskar och värderar dem samt sammanställer sina resultat så att kunskapen blir tillgänglig för andra. - Eleven använder språket för att i skrift uttrycka ett krävande innehåll med mer komplicerade tankegångar och blir förstådd även om språket inte är helt korrekt. - Eleven är lyhörd för och reflekterar över stilistiska variationer och olika sätt att uttrycka sig i tal och skrift. 15

16 ESP (Europeisk språkportfolio) och MODERSMÅLSUNDERVISNING Kort för planering, uppföljning och utvärdering av modersmålsundervisning i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan ESP språkutvecklingsnivåer IUP kort Förslag till språkaktiviteter Planeringskort ESP nivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 16

17 ESP och modersmålsundervisning I detta material kompletterar vi ESP med en rad språkaktiviteter/kriterier och en skala för självbedömning som kan användas i modersmålsundervisningen. Språkaktiviteterna är våra förslag, som vi tycker är lämpliga för planering av undervisning på språkutvecklingsnivå A1 och A2, (nybörjarnivå), B1 och B2 (mellan nivå), resp. C1 och. C2 (avancerad nivå). Se vidare Skapa IUP. Obs! Det är inte ett måste att ta upp alla aktiviteter i undervisningen läraren får välja de aktiviteter som passar bäst och anpassa undervisningen efter elevens språknivå. Samtidigt föreslår vi skolperioder som språkaktiviteterna kan genomföras förskolan, förskoleklassen, Åk 1-9 och åk 1-3 gymnasiet. Materialet kan på så sätt användas för planering, genomförandet och utvärdering av modersmålsundervisning med hjälp av ESP:n. Övriga blanketter och material som ingår i ESP kan naturligtvis användas efter behov. Europeisk språkportfolio Europeisk språkportfolio, ESP, är ett pedagogiskt verktyg som bidrar till att eleven blir medveten om sin egen inlärning och språkutveckling. Den består av tre delar: Språkpasset, språkbiografin och en dossier. ESP finns för elever 6 11 år och år. Materialet innehåller också en utförlig handledning. All material i språkportfolion kan hämtas hem gratis och användas fritt. Verktyg som uppmuntrar till språkinlärning Europeisk språkportfolio har till syfte att tidigt uppmuntra och öka motivationen till språkinlärning. Med hjälp av språkportfolion kan elever och lärare utveckla flerspråkiga och interkulturella kontakter genom att kontinuerligt dokumentera elevernas språkliga erfarenheter och kunskaper. Språkportfolion används för att dokumentera alla språk eleven kan förutom svenska som modersmål. För elever som har andra modersmål än svenska blir portfolion ett viktigt dokument där de kan visa vad de kan i sitt modersmål. Europeisk språkportfolio har fått en betydande spridning i de flesta av Europarådets medlemsländer. Europeisk språkportfolio består av tre delar - Språkpasset I språkpasset dokumenterar eleven vilka språk hon/han kan, hur väl hon/han behärskar dessa och var hon/han har lärt sig dem. Språkpasset skapas delvis av eleven själv genom att hon/han besvarar frågor utifrån så kallade tankekartor. Eleven skriver också en översikt av sina examina i språk och språkpraktik. Genom språkpasset kan eleven styrka sina språkmeriter för exempelvis en arbetsgivare. - Språkbiografin I språkbiografin planerar, bedömer och reflekterar eleven kring sin inlärning av olika språk och sina kulturella erfarenheter. Materialet innehåller planerings- och utvärderingsblad som hjälper eleven med de egna målen. I biografin ingår också checklistor som ger läraren en uppfattning om var eleven befinner sig i sin språkutveckling och vad hon eller han behöver utveckla. - Dossier I dossiern samlar eleven ett urval av sina arbeten. Det kan vara till exempel uppsatser, bilder, skriftliga, intalade eller filmade redovisningar samt betyg och intyg. 17

18 Gratis material som du kan använda fritt. Klicka bara på följande hemsida: Handledning ESP 6-16 Handledningen innehåller förslag och instruktioner hur du och dina elever kan planera och arbeta med språkportfolion. Här får du också en utförlig presentation av den. ESP 6-11 år Här får du förslag och instruktioner hur du och dina elever kan arbeta med Europeisk språkportfolio för elever 6-11 år. Min språkbiografi 6-11 år Materialet innehåller planerings- och utvärderingsblad. Mitt språkpass 6-11 år Materialet innehåller: - Tankekarta (Det här är jag) - Tankekarta (Kontakter med andra länder) - Bättre och bättre (Europarådets olika nivåer och jämförelse med svenska kursplaner i engelska) - Min språkprofil - Självbedömningsskala (information riktat till vuxna) Frågeformulär för förskoleklass och åk1 i grundskolan Detta frågeformulär används för att få svar på elevens reflektioner och kunskaper över språket. ESP år Här får du förslag och instruktioner hur du och dina elever kan arbeta med Europeisk språkportfolio för elever år. Min språkbiografi år Materialet innehåller planerings- och utvärderingsblad. Mitt språkpass år Materialet innehåller: - Information om Europeisk språkportfolio - Information om Europarådet - Mina språk - Information om nivåer och jämförelse med svenska kursplaner i engelska - Språkfärdigheter - Självbedömningsskala Dossier I dossiern samlar eleven sina arbeten. Syftet är att eleven ska se sin egen språkutveckling 18

19 Europeisk språkportfolio har två syften att motivera elever att lära sig språk och göra det möjligt för dem att följa den egna språkinlärningen och språkutvecklingen att ge elever en dokumentation av de språkliga färdigheter de lyckats uppnå och de betydelsefulla kontakter de har med andra kulturer Europeisk språkportfolio har två funktioner Den rapporterande funktionen är viktig för äldre elever för att kunna visa upp som merit inför utlandsstudier eller för arbetsgivare. Syftet med den rapporterande funktionen är att elever i olika länder via språkportfolion lättare ska kunna jämföra sina språkliga kompetenser då de är relaterade till ett och samma system, CEF. göra det möjligt att överföra information om elevens språkkunskaper mellan skola och hem, olika skolor och, för vuxna, mellan olika arbetsgivare. Språkportfolion ersätter inte certifikat eller diplom utan är ett komplement till formella examina. Den pedagogiska funktionen syftar till att: öka motivationen hos elever att: förbättra sin förmåga att kommunicera på olika språk lära sig flera språk söka nya interkulturella erfarenheter hjälpa elever med att: reflektera över sina mål och olika sätt att lära sig planera sin språkinlärning bli mer medvetna om sitt eget lärande uppmuntra elever att: utveckla sina flerspråkiga och interkulturella kontakter Europeisk språkportfolio, 16+ Uppsala universitet, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering gjorde versionen för åldersgruppen 16+ redan år Den är avsedd för ungdomar i gymnasieskolan, främst i de yrkesinriktade programmen, men även för vuxna som kvalificerat sig för fortsatta studier eller arbetslivet. Mer information och material att beställa finns på Uppsala universitetets webbplats. Kontakta oss Eva Engdell Telefon: , Mobil: , E-post: eva.engdell@skolutveckling.se 19

20 ESP kort som vi använder för planering, bedömning och redovisning På de följande sidorna finner några ESP kort som kan användas vid planering, bedömning och redovisning. Språkpasset för elever 6-11 år skiljer sig från språkpasset och bedömningskortet för elever år. Gemensamt för alla åldrar är språkutvecklingsverktyget SKALA FÖR SJÄLVBEDÖMNING. ESP kort får användas fritt. 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 Skapa IUP Varje elev har rätt att ha en Individuell utvecklingsplan, IUP och varje lärare är på samma sätt skyldig att, å ena sidan ha en egen planering och å andra sidan se till att i samverkan med eleven skapa hans/hennes IUP. Detta gäller även elever i modersmålsundervisningen. En IUP kan planeras på olika sätt, manuellt på papper eller elektroniskt/digitalt. Vår blankett som finns längre fram omfattar de nödvändigaste delarna i en IUP. Blanketten kan kompletteras med de punkter som är aktuella för ämnet, t.ex. en hänvisning till betygskriterier (om IUP är för en elev i åk 8,9 eller gymnasiet). En IUP ingår i elevens portfolio, dvs. elevens arkiv som innehåller redovisningar som visar elevens väg mot målen. IUP:n är en överenskommelse mellan eleven och läraren. Eleven och läraren behöver skapa flera IUP under läsåret, t.ex. varje gång som de byter ämnesområde. IUP kan numreras, dateras och skrivs under av både läraren och eleven som tar var sitt exemplar. När en arbetsuppgift är klar skriver läraren sina kommentarer och har utvecklingssamtal med eleven innan man kommer överens om nästa undervisningssteg. Varje IUP kan användas vid utvecklingssamtal med elevens föräldrar/vårdnadshavare och när man lämnar information till andra pedagoger i skolan. Blanketten innehåller följande delar: 1. MÅL som temat och aktiviteterna syftar på, t.ex. Utveckla förmågan att LÄSA och SKRIVA 2. Val av ett TEMA/ÄMNESOMRÅDE, t.ex. Sport som jag tycker om 3. LÄROMEDEL: videofilm, Internet, uppslagsböcker, sporttidningar mm 4. SPRÅKAKTIVITET: t.ex. 1. Söker information om sin favoritsport, läser böcker 2. Tittar på en video 3. Skriver en presentation och illustrerar. 4. Lär sig att disponera texten i en presentation/uppsats 5. Lär sig adjektivkomparation etc. 5. FÖRVÄNTADE RESULTAT: a. LUS 14, Sökläser, dvs. hittar snabbt enstaka uppgifter i löpande text. b. Lär sig att disponera en text (inledning, huvudtext, avslutning) c. Använder adjektiv i komparativ form ( kongruens, överensstämmelse i genus, numerus, kasus o.d. mellan ett huvudord och en bestämning) d. lär sig presentera 6. REDOVISNINGSSÄTT: a. Muntlig redovisning av en videofilm b. Skriftlig redovisning/kort uppsats 7. TID: När temaarbetet och redovisningen ska vara klart/klar: t.ex. v.12/2007 MÅL: är alltid ett mål som föreskrivs av KURSPLAN FÖR MODERSMÅL och/eller ett annat mål t.ex. en värdegrunds fråga TEMA: Ett tema eller ämnesområde som kan relateras till kursplanens mål. Tema kan väljas från en eller flera böcker, kan utvecklas utifrån insamlat material, laddas ner från Internet, sammanställas av tidningsartiklar, intervjuer, kan vara berättelser om aktuella händelser eller kulturaktiviteter, kan vara olika matematik- eller studiehandledningsuppgifter etc. SPRÅKAKTIVITET: kan vara en allmän eller modersmålsspecifik språkaktivitet. Kan väljas från en viss bok i grammatik och syntax eller en annan bok/andra böcker som behandlar språket eller kan vara valda delar av modersmålets grammatik och språkanvändning. FÖRVÄNTADE RESULTAT: sådana som kan relateras till kursplanes mål, dvs. att eleven utvecklar Förståelsen, förmågan att Tala med förståelse, att Läsa och Skriva med förståelsen, att kunna Jämföra modersmålet med svenskan (tvåspråkighet) och få Kulturkunskaper om sitt ursprungsland och Sverige. REDOVISNINGSSÄTT: muntliga eller skriftliga redovisningar och presentationer av olika slag, intervjuer, illustrationer och bilder, utställningar, presentation i elevens klass, medverkan vid kulturaktiviteter i skolan, digitala presentationer, videoinspelningar, ljudinspelningar etc. 28

29 IUP kort Individuell Utvecklingsplan (IUP) IUP nr... Datum; Elev.. Skola.Klass/Åk Språk. MÅL TEMA/ÄMNESOMRÅDE LÄROMEDEL SPRÅKAKTIVITET (-er) FÖRVÄNTADE RESULTAT REDOVISNINGSSÄTT TID: redovisningen ska vara klar Uppföljning/kommentarer:..... /Underskrifter Modersmålslärare Elev Förälder Utvecklingssamtal med föräldrarna datum 29

30 Modersmål Elevens namn:.skolår. Modersmål.. ESP A1 vanligast i förskolan/förskoleklassen FÖRSTÅELSE Lyssna Jag kan känna igen vanliga ord och mycket enkla fraser som gäller mig själv, min familj och min direkta omgivning, men Bara när man talar till mig sakta och tydligt. TALA Prata med andra Jag kan samtala på ett enkelt sätt under förutsättning att den andra personen är beredd att tala långsamt och upprepa eller formulera om vad som sagts eller hjälpa mig att formulera vad jag själv vill säga. Jag kan ställa och besvara enkla frågor av omedelbartintresse eller inom vanliga ämnesområden. Läsa Jag kan förstå vanliga namn, ord och mycket enkla meningar, t.ex. på anslag och affischer eller i kataloger. Tala Jag kan använda enkla fraser och meningar för att beskriva var jag bor och människor jag känner. Obs! Vänta med den första läs- och skrivinlärningen till åk 1. KRITERIER: Barnet K D O kan säga sitt för- och efternamn, adress och telefonnummer kan skriva sitt förnamn och efternamn kan prata om sina släktingar och vänner t.ex. kunna säga att jag har en vän, väninna, kompis, pappa, mamma, farfar, morfar, farmor, mormor, farbror, morbror, faster, moster, kusin, bekant osv. kan återberätta vardagliga händelser som berör egna intressen och kan delta i enkla samtal och dialog om vardagliga ting kan uttrycka dåtid, nutid och framtid förstår uppmaningen att klä av och på sig (knäppa knappar, dra igen blixtlås och knyta skosnören), kan fråga efter och kan klara av ett toalettbesök ha en någorlunda utvecklat rumsuppfattning dvs. skilja mellan höger och vänster, upp och ner, fram och bak, in och ut, på och under kunna namn på de viktigaste färgerna och de vanligaste formerna (triangel, kvadrat, cirkel, rektangel) kan ramsräkna till tjugo kan kommunicera på modersmål vid matbordet kan klara av ett enkelt telefonsamtal förstår en enkel instruktion som består av tre led, (t.ex. Vänta vid övergångsstället - Titta om det kommer någon bil från vänster/höger, - Gå rakt över gatan) eller (Hämta papper och färgpennor Rita ett hus med träd och några barn När du blir klar - sätt upp det på väggen) kan göra enkla jämförelser K = Klar D = stämmer delvis O = osäker Pedagog Datum. Anteckningar 30

31 Modersmål Elevens namn:.skolår. Modersmål.. ESP A1 vanligast i förskoleklassen / Åk 1 FÖRSTÅELSE Lyssna Läsa Jag kan känna igen vanliga ord och mycket enkla fraser som gäller mig själv, min familj och min direkta omgivning, men bara när man talar till mig sakta och tydligt. Jag kan förstå vanliga namn, ord och mycket enkla meningar, t.ex. på anslag och affischer eller i kataloger. TALA Prata med andra Tala Jag kan samtala på ett enkelt sätt under förutsättning att den andra personen är beredd att tala långsamt och upprepa eller formulera om vad som sagts eller hjälpa mig att formulera vad jag själv vill säga. Jag kan ställa och besvara enkla frågor av omedelbartintresse eller inom vanliga ämnesområden. Jag kan använda enkla fraser och meningar för att beskriva var jag bor och människor jag känner. SKRIVA Skriva Jag kan skriva korta, enkla meddelanden, t.ex. ett vykort med hälsningar. Jag kan fylla i personliga uppgifter som namn, adress och nationalitet i enklare formulär. KRITERIER: Barnet/eleven K D O Tala Kan härma ramsor och sånger. Kan säga enkla ord och fraser. Hälsar, säger sitt namn och berättar enkelt om sig själv. Lyssna Förstår enkla ramsor och dialoger. Förstår enkla berättelser. Kan förstå och utföra enkla uppmaningar Läsa Läser enkla ord och fraser. Känner till läsriktningen Har upptäckt att det skrivna går att säga Skriva Känner till en del av språkets alfabet eller tecken. Kan skriva sitt namn. Kan rita / skriva av enkla, enstaviga och fåstaviga ord, t.ex. mamma, bror, hus, till bilder. K = Klar D = stämmer delvis O = osäker Pedagog Datum. Anteckningar 31

32 Modersmål Elevens namn:.skolår. Modersmål.. ESP A1 vanligast i Åk 1-2 FÖRSTÅELSE Lyssna Läsa Jag kan känna igen vanliga ord och mycket enkla fraser som gäller mig själv, min familj och min direkta omgivning, men bara när man talar till mig sakta och tydligt. Jag kan förstå vanliga namn, ord och mycket enkla meningar, t.ex. på anslag och affischer eller i kataloger. TALA Prata med andra Tala Jag kan samtala på ett enkelt sätt under förutsättning att den andra personen är beredd att tala långsamt och upprepa eller formulera om vad som sagts eller hjälpa mig att formulera vad jag själv vill säga. Jag kan ställa och besvara enkla frågor av omedelbartintresse eller inom vanliga ämnesområden. Jag kan använda enkla fraser och meningar för att beskriva var jag bor och människor jag känner. SKRIVA Skriva Jag kan skriva korta, enkla meddelanden, t.ex. ett vykort med hälsningar. Jag kan fylla i personliga uppgifter som namn, adress och nationalitet i enklare formulär. KRITERIER: Tala K D O Kan namnge veckodagar, månader och årstider i ordning Kan namnge några kroppsdelar och berätta om deras funktion Kan berätta om sin familj Kan berätta till en bild Kan spela upp en enkel dialog. Kan ramsräkna ental, tiotal och hundratal. Kan läsa klocktimmarna 1-12 en i taget och minuterna etc. fem i taget. Lyssna Förstår korta dialoger. Förstår en enkel sångtext. Förstår instruktioner om vad som ska göras. Kan lyssna på en berättelse och förstå innehållet. Läsa Kan läsa korta meningar. Kan läsa bekanta ord i text med hjälp av ordbilden. Listar ut nya ord med hjälp av ord har mött tidigare Skriva Känner till och kan använda en del av modersmålets alfabet eller tecken. (Obs! Språk med icke latinbaserat alfabet t.ex. arabiska, persiska, kinesiska och andra asiatiska och afrikanska språk kan kräva längre tid) Kan skriva/skriva av enkla, enstaviga och fåstaviga ord i korta meningar. K = Klar D = stämmer delvis O = osäker Pedagog Datum. Anteckningar 32

33 Modersmål Elevens namn:.skolår. Modersmål.. ESP A2 vanligast i Åk 3 FÖRSTÅELSE Lyssna Läsa Jag kan förstå fraser och mycket vanliga ord som gäller mina personliga förhållanden, t.ex. information om mig själv och min familj, närmiljö och vardagliga sysselsättningar samt anställning. Jag kan uppfatta huvudinnehållet i korta, tydliga och enkla budskap och meddelanden. Jag kan läsa mycket korta och enkla texter. Jag kan hitta viss information jag behöver i enkelt och vardagligt material som annonser, prospekt, matsedlar och tidtabeller. Jag kan förstå korta och enkla personliga brev TALA Prata med andra Tala Jag kan delta i samtal och rutinuppgifter som kräver ett enkelt och direkt utbyte av information om välkända ämnen och sysselsättningar. Jag kan fungera i mycket kortasociala samtal, men jag förstår i allmänhet inte tillräckligt för att själv hålla liv i samtalet. Jag kan använda en rad fraser och meningar för att med enkla medel beskriva min familj och andra människor, människors levnadsvillkor, minutbildning och mina nuvarande och tidigare arbetstuppgifter. SKRIVA Skriva Jag kan skriva korta enkla meddelanden och föra enkla anteckningar. Jag kan skriva ett mycket enkelt personligt brev, t.ex. för att tacka någon för något. KRITERIER: Tala K D O Kan framföra en enkel text. Kan berätta om sin vardag Kan berätta om sina intressen Kan beskriva en person, ett djur eller en sak. Lyssna Förstår språket i bekanta vardagssituationer. Förstår innehållet i ett till åldern relevant TV program Förstår innehållet i en enkel bok, tidning eller tidskrift Läsa Läser till åldern relevanta texter. Läser enkla, rikt illustrerade böcker, barn- och ungdomstidning eller tidskrifter. Läser korta meddelanden Skriva Känner till och kan använda språkets alfabet eller tecken. Kan skriva texter som uttrycker nutid, dåtid och framtid. Kan skriva en enkel text och kan beskriva sig själv. Kan skriva ett kort brev eller vykort K = Klar D = stämmer delvis O = osäker Pedagog Datum. Anteckningar 33

34 Modersmål Elevens namn:.skolår. Modersmål.. ESP B1 vanligast i Åk 4-5 FÖRSTÅEL SE Lyssna Läsa Jag kan förstå huvudinnehållet i tydligt standard tal om välkända företeelser som man regelbundet stöter på i arbete, i skola, på fritid, osv. Om språket talas relativt långsamt och tydligt kan jag i stora dragförstå många radio- och TV program om dagsaktuella frågor eller om ämnen av personligt intresse. Jag kan förstå texter som tillstörsta delen består av högfrekvent språk som hör tillvardag och arbete. Jag kan förstå beskrivningar avhändelser, känslor och önskemål i personliga brev. TALA Prata med andra Tala Jag kan fungera i de flesta situationer, som kan uppstå vid resor i länder eller områden där språket talas. Jag kan utanförberedelser gå in i ett samtal om ämnen av personligtintresse eller med anknytning till vardagslivet, t.ex. familj, fritidsintressen, arbete, resor och aktuella händelser. Jag kan binda samman fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och händelser, mina drömmar, förhoppningar och framtidsplaner. Jag kan kortfattat ge skäl och förklaringar för mina åsikter och planer. Jag kan berätta en historia eller återberätta händelseförloppet i en bok eller film och beskriva mina intryck. SKRIVA Skriva Jag kan skriva enkel, sammanhängande text om ämnen som är välkända för mig eller av personligt intresse. Jag kan skriva personliga brev som beskriver upplevelser och intryck. KRITERIER: Tala K D O Kan återberätta en historia. Kan uttrycka önskemål och åsikter. Kan uttrycka känslor. Kan delta i ett samtal i bekanta vardagssituationer. Kan klockan och tidsbegrepp. Kan använda de flesta adverben dvs. bestämningsord som uttrycker ett förhållande med avseende på rum, tid, sätt mm. Kan använda regelbundna och oregelbundna adjektiv i olika jämförelseformer. Lyssna Förstår språket som talas i långsamt tempo och som handlar om elevrelevanta företeelser. Förstår de viktigaste matematiktermerna Läsa Läser till åldern relevanta faktatexter. Läser enkla, rikt illustrerade böcker, barn- och ungdomstidning eller tidskrifter. Läser flytande och med god förståelse Läser korta meddelanden Skriva Känner till och kan använda språkets alfabet eller tecken. Kan tillämpa modersmålets viktigaste grammatiska och syntaktiska regler. Kan variera mellan samordnande konjunktioner (bindeord) för att binda satser och satsdelar av samma slag och underordnade konjunktioner som inleder bisatser. Kan ersätta en tala-lyssna situation med en skriva-läsa Kan skriva korta brev. Kan skriva korta faktatexter. Realia och kulturkunskaper K = Klar D = stämmer delvis O = osäker Pedagog Datum. Anteckningar 34