- Bedömning och betyg i ämnet modersmål, åk Betyg i gymnasieutbildningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Bedömning och betyg i ämnet modersmål, åk 8-9 - Betyg i gymnasieutbildningen"

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning 7 Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk - Bedömning och betyg i ämnet modersmål, åk Betyg i gymnasieutbildningen REV.1 / ID. Aug. 2007

2 Bedömning och betyg i ämnet modersmål, åk 8 9 Bedömningens inriktning Vid bedömningen måste hänsyn tas till att olika elever med utgångspunkt från sitt modersmål har olika förutsättningar att lära sig skriftspråket. Hänsyn måste tas till om det är ett modersmål som saknar skriftspråkskultur eller som har ett alfabet som skiljer sig mycket från det latinska. Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att använda språket på ett allsidigt och nyanserat sätt för olika syften. Graden av ledighet, variation, språkbehandling och formell säkerhet i språkanvändningen är viktiga aspekter att beakta vid bedömningen. Elevens kunskaper i den egna kulturens historia, litteratur, värden, levnadssätt och samhällsförhållanden och insikter om likheter och skillnader jämfört med svenska villkor och förhållanden skall vägas in i bedömningen. Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om språkinlärningens villkor liksom ansvar och självständighet i planering, genomförande och utvärdering av det egna språkliga arbetet. Vid bedömningen måste hänsyn tas till att olika elever med utgångspunkt från sitt modersmål har olika förutsättningar att lära sig skriftspråket. Hänsyn måste tas till om det är ett modersmål som saknar skriftspråkskultur eller som har ett alfabet som skiljer sig mycket från det latinska. Bedömningen i ämnet modersmål gäller elevens förmåga att använda språket på ett allsidigt och nyanserat sätt för olika syften. Graden av ledighet, variation, språkbehandling och formell säkerhet i språkanvändningen är viktiga aspekter att beakta vid bedömningen. Elevens kunskaper i den egna kulturens historia, litteratur, värden, levnadssätt och samhällsförhållanden och insikter om likheter och skillnader jämfört med svenska villkor och förhållanden skall vägas in i bedömningen. Andra bedömningsgrunder är medvetenhet om språkinlärningens villkor liksom ansvar och självständighet i planering, genomförande och utvärdering av det egna språkliga arbetet. Speciella svårigheter med betygsättning i ämnet modersmål En svårighet i bedömningen och/eller betygssättningen kan uppstå när en elev, som i övrigt har rätt till modersmålsundervisningen, börjar delta först vid 6:e eller senare läsår. Elevens kunskapsnivå i modersmål kan vara lägre än den som förväntas för läsåret, eller högre, om t.ex. eleven har gått i skolan i hemlandet. Om nivån är högre uppstår inga svårigheter. Problem uppstår om nivån är lägre. I detta fall kan läraren få hjälp av rekommendationstabellerna som finns längre ner. Tabellerna är till för lärarens hjälp och ersätter inte gällande betygskriterier som måste tillämpas vid all bedömning/betygssättning. Målen som gäller för nionde läsår omfattar eleverna i åk 6-9. Bedömningskortet kan därför fungera som underlag till omdöme eller betyg. För eleverna i åk 6-7 tillämpas Utvecklingsenhetens bedömningskriterier, medan för eleverna i åk 8-9 tillämpas betygskriterierna. Eleven har klarat uppsatta mål om bedömningen är minst Stämmer delvis 2

3 Godkänd (G) Nationella kriterier för betyg Eleven använder sitt språk i vardagliga sammanhang. Ordförrådet är begränsat men räcker till att kommunicera med. Eleven kan inte uttrycka mer abstrakta tankegångar. Eleven kan efter vissa förklaringar förstå budskapet i det som sägs och kan själv med relativ bestämdhet delta i en dialog. Eleven kan skapa enkla och relativ kompletta meningar. Elevens språkbruk i samtal, diskussioner, eget berättande samt egna redovisningar innehåller liten men spontan språkblandning, språket är fortfarande relativt onyanserat och innehåller grammatiska, syntaktiska och semantiska avvikelser speciellt i invecklade meningar. Eleven kan göra enkla jämförelser mellan sitt språk och svenskan men kan inte med säkerhet belysa vanliga strukturer som är specifika för det egna språket. Eleven kan skapa korta texter. Tydlig påverkan av språkbruket i muntliga sammanhang. Texterna, trots sina brister, kan fungera i enkla, elevrelevanta sammanhang. Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, kan med lärarens eller annan hjälp reflekterar utifrån det lästa och relatera det till egna erfarenheter samt referera muntligt och skriftligt. Eleven har baskunskaper om sin kulturs traditioner, historia, folk och land samt känner till viktiga delar av sitt kulturarv. Kan med hjälp ta ansvar för en egen presentation. Eleven kan till en viss del jämföra levnadssätt och villkor mellan sin egen kultur och den svenska. Väl godkänd (Vg) Eleven använder sitt språk i olika sammanhang, har ett ganska omfattande ordförråd och uttrycker också mer abstrakta tankegångar. Eleven använder i samtal, diskussioner, eget berättande samt egna redovisningar ett ledigt, säkert och relativt korrekt språk Eleven gör jämförelser mellan sitt språk och svenskan och belyser vanliga strukturer som är specifika för det egna språket. Eleven uttrycker sig i skrift med relativt korrekt språkbruk och stavning i olika sammanhang. Eleven läser och förstår till åldern anpassad skönlitteratur, tidningsartiklar och saklitteratur, reflekterar utifrån det lästa och relaterar det till egna erfarenheter samt refererar muntligt och skriftligt. Eleven har goda kunskaper om sin kulturs traditioner, historia, folk och land samt känner till viktiga delar av sitt kulturarv och kan utan hjälp ta ansvar för en egen presentation. Eleven jämför levnadssätt och villkor mellan sin egen kultur och den svenska. Mycket väl godkänd (Mvg) Eleven talar och skriver sitt modersmål ledigt, säkert och korrekt i olika sammanhang. Eleven uppfattar karakteristiska skillnader mellan sitt modersmål och det svenska språket. Elevens läsrepertoar innefattar texter av olika slag och olika svårighetsgrad och eleven reflekterar över sina läsupplevelser både muntligt och skriftligt. Källa: Skolverket: Kursplaner och betygskriterier i grundskolan 3

4 Kvalitetsord och begrepp vid bedömning och betygsättning i grundskolan Genom betyget bestämmer läraren kvaliteten på elevens resultat och lärarens bedömning måste bildas efter gällande betygskriterier. Det är därför viktigt att läraren förstår skillnaden mellan betygskriterierna och använder ett ordval som tydligt visar skillnaden mellan betygen. Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av nionde skolåret skall betyg inte sättas i ämnet. Läraren ska i detta fall skriva och underteckna ett omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket. För att underlätta lärarens bedömning återges här några kvalitetsord och begrepp. /Betyg kan inte ges, eleven når inte upp till målen/ G Godkänd VG Väl Godkänd MVG Mycket Väl Godkänd Formuleringar i bedömningen kan utgå ifrån de ord som finns under G t.ex. a. har svårt att förstå sambandet mellan b. kan inte beskriva/ använda etc. - Har kunskaper - Behärskar grunderna - Kan förklara - förstår samband - kan beskriva - kan använda - kan avbilda - Kan genomföra - har inblick - känner till - har kunskap om - kan redogöra - aktiv kan delta - Använder kunskaper - Tillämpar - Jämför - Förklarar och motiverar - Reflekterar - Föreslår och genomför - Gör bedömningar - Visar genom relevanta exempel - Analyserar - Resonerar om - Överväger alternativ - Uppfattar innebörd och väsentliga drag - Sätter in kunskaper i nya sammanhang - Visar självständighet - Visar kreativitet - Planerar, utför och dokumenterar - Utvecklar problemställningar - Komponerar och motiverar - Organiserar tillsammans med andra - Använder och sammanställer - Formulerar och löser problem - Visar säkerhet i sina bedömningar Hanterar oförutsedda situationer - Tolkar och värderar För att få betyg G, godkänd, i ett ämne måste eleven ha visat upp de kunskaper och färdigheter som beskrivs i kursplanerna. För att få betyg G i ett ämne måste eleven uppfylla alla kriterier som kännetecknar G. För att få betyg VG, Väl Godkänd, måste eleven utöver G-kunskaper också uppfylla kriterierna som kännetecknar VG För att få betyg MVG, Mycket Väl Godkänd, måste eleven utöver VG kunskaperna också lägga till en nivå av självständigt tänkande. Eleven ska kunna reflektera över både kunskaperna och det egna arbetet. Eleven måste kunna kombinera och knyta ihop sina kunskaper på ett mer sammansatt sätt. 4

5 Bedömnings- och betygskort åk 8-9 Datum:.. Ht/... Vt/ Elevens namn: Pers. nr... Språk: Modersmålslärare.... Skola:..... Klass/Åk. OBS! Betyg kan sättas under förutsättning att eleven har modersmålskunskaper motsvarande ESP nivå B1 eller B2 ESP Nivå A1 A2 B1 B2 BETYG ( - ) ( - ) ( - ) (G) (VG) ( - ) (G) (VG) (MVG Betyget är baserat på nedanstående samlad bedömning. Jämför bedömningen detalj på kort Vad kan en elev som når målen i modersmål, kort 1, 2, 3, 4 och 5 och Rekommendationer vid betygssättning Mål K D O TALA Eleven kan delta aktivt i samtal och diskussioner samt kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår tydligt, LÄSA Eleven kan läsa och förstå till åldern avpassad skönlitteratur och saklitteratur, SKRIVA Eleven kan skriva så tydligt, språkriktigt och uttrycksfullt att språket fungerar i de situationer som skrivandet avser, KULTURKUNSKAPER Eleven har kunskaper om den egna kulturen, historia, traditioner och livsvillkor samt har kännedom om dess normer och värderingar och kan jämföra med motsvarande svenska förhållanden. KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER Eleven kan göra iakttagelser om och förstå grundläggande mönster i språket, speciellt i jämförelse med det svenska språket K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 5

6 HJÄLP VID BEDÖMNING OCH BETYG åk 8 & 9 1. Om eleven är på ESP A1-A2: eleven har för låga kunskaper och betyg är inte motiverat. 2. ESP nivå B1 - Betyg ( - ), ( G ) eller högst ( VG) Eleven kan få högst betyg VG. Högre betyg är inte motiverat. Betyg G förutsätter att eleven har kombinationer A eller AB i samtliga utvärderingspunkter och uppfyller kraven för betygskriteriet för G Avstå från att sätta betyg, sätt ( - ) om C - D förekommer oavsett kombination. a. Inget betyg ( - ) vid bedömning Osäker på, och / eller. Tala, Läsa och Skriva är centrala mål därför en rekommendation Ej betyg gäller oavsett om ett eller flera (+) förekommer. Här visas två exempel Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + b. Betyg G vid bedömning Stämmer delvis på alla punkter eller minst på, och/eller. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + c. Betyg VG vid bedömning Klar på alla punkter eller minst på,,. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + 6

7 3. Alla betyg kan sättas om eleven är på ESP nivå B2 a. Inget betyg ( - ) om det förekommer bedömning Osäker på, och / eller. Tala, Läsa och Skriva är centrala mål därför rekommendationen Ej betyg gäller oavsett om ett eller flera (+) förekommer. Här visas två exempel Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + b. Betyg G vid bedömning Stämmer delvis på, och/eller. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + c. Betyg VG vid bedömning Klar på, och/eller. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + d. Betyg MVG vid bedömning Klar på,,,. Här visas två exempel: Mål K D O Mål K D O TALA + TALA + LÄSA + LÄSA + SKRIVA + SKRIVA + KULTURKUNSKAPER + KULTURKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + KOMPARATIVA SPRÅKKUNSKAPER + K = Klar D = stämmer delvis O= Osäker 7

8 Gymnasieskolan och Planering av IUP för utveckling av språket från B2 till ESP C1 Förslag till Lokala arbetsplaner för modersmålskurser i gymnasieutbildningen ESP nivåer C1- C2 Kurser: Modersmål A, 100 p. Modersmål B, 100 p. Aktiv tvåspråkighet i praktiken, 50 p. REV.1/2007/ID 8

9 UPPLÄGGNING AV EN LOKAL ARBETSPLAN MED TRE SVÅRIGHETSGRADER KURSER: Varje lokal arbetsplan innehåller kursens mål, olika moment indelade i poäng och svårighetsgrader och betygskriterier för G, Vg och Mvg. Läromedelslista upprättas separat läromedlen väljs av läraren och eleven. POÄNG, BETYG och SVÅRIGHETSGRAD: Eftersom betygskriterierna ställer krav i en stigande svårighetsgrad, delade vi varje kurs i tre kolumner. Varje kolumn innehåller moment och redovisningskrav med olika svårighetsgrader. Eleven får välja svårighetsgrad utifrån sin kunskapsnivå i och på modersmålet. Valet innebär att eleven kan klara alla poäng men får olika betyg, beroende på svårighetsgrad som valdes. Eleven kan få - Betyg (G), Godkänd, om eleven väljer att läsa och redovisa den något lättare varianten av kursen som motsvarar kriterierna för betyg (G), - Betyg (Vg), Väl godkänd, om eleven väljer att läsa och redovisa den något svårare varianten av kursen som motsvarar kriterierna för betyg (Vg) och - Betyg (Mvg) Mycket välgodkänd, om eleven väljer att läsa den svåraste varianten som motsvarar de krav och kriterier som gäller för betyg (Mvg). - För betyg VG gäller det att eleven uppfyller även kriterierna för G och för betyg MVG att eleven dessutom uppfyller kriterierna för VG. FLEXIBILITET: Vissa moment i varje kurs kan läsas gemensamt av alla, men de flesta är olika till innehåll och svårighetsgrad. Kursens olika moment kan läsas flexibelt. Under läsåret kan t.ex. eleven välja att jobba efter andra moment och redovisningar som kan väljas från parallella aktiviteter som är svårare i syfte att få högre betyg. Om eleven vill jobba med ett svårare moment, får naturligtvis göra det, men högre betyg kan bli aktuellt a) om eleven har läst merparten av de svårare momenten från kolumnen till höger, b) att resultaten motsvarar de högre betygskriterierna och c) att eleven fullföljer studierna enligt den svårare varianten. På motsvarande sätt har eleven möjlighet att fullfölja kursen efter en lägre svårighetsgrad. PORTFOLIO, REDOVISNINGAR och IUP. - Eleven håller en egen portfolio/pärm eller motsvarande. - Eleven måste ha en komplett kopia av denna lokala arbetsplan. - Eleven måste skriftligt bestämma enligt vilken svårighetsgrad han/hon vill läsa kursen. - Varje avslutat moment redovisas och sparas i elevens portfolio (muntliga eller skriftliga prov mm) och kan bli föremål t.ex. för betygssamtal, betygskonferens etc. - Eleven kan använda samma IUP kort som finns på sidan.. 9

10 Modersmålskurserna kan läsas som - Modersmål A, 100 p. - Modersmål B, 100 poäng och - Aktiv tvåspråkighet i praktiken, 50 poäng Eleven i gymnasieskolan har en möjlighet att aktivt välja en passande kursnivå och därmed skapa en egen IUP som dels passar sina språkkunskaper dels få betyg efter sina kunskaper och resultat. Detta görs efter ett flexibelt val av svårighetsgrad. Eleven i gymnasieskolan kan läsa tre modersmålskurser. Förutsättningen är att eleven har godkända modersmålskunskaper från grundskolan eller på annat sätt har fått språkkunskaper som räcker till för att läsa modersmålskurserna. Av erfarenhet vet man att gymnasieeleverna är olika bra på sitt modersmål, från tillräckliga kunskaper (G) till mycket bra kunskaper (MVG). Därför behöver man erbjuda modersmålsundervisning på olika svårighetsnivåer. Vår lokal arbetsplan är delad i tre kolumner. De kan innehålla gemensamma eller olika moment och olika svårighetsgrader, t.ex. olika fördjupningar och olika redovisningskrav. Redovisningarna för de moment som finns i varje kolumn/svårighetsgrad ska bedömas efter gällande betygskriterier. Notera att: - Lärare och elev kan använda samma kort som finns på sidan 7. - Tema/moment kan väljas från våra förslag. - Man behöver inte jobba efter alla moment som finns i våra förslag. Man får välja de moment som räcker till för att nå resultat enligt betygskriterierna. - Man kan naturligtvis välja andra tema/moment än de som finns i våra förslag det som är styrande är betygskriterierna. - Alla redovisningar bedöms efter de betygskriterier som gäller för den valda svårighetsgraden. - OBS! Under läsåret får eleven välja att jobba efter en svårare eller lättare kolumn/svårighetsgrad än den som valdes från början. Detta kan påverka betyget om merparten av återstående poäng är enligt den lättare eller svårare varianten t.ex. 45/55 poäng. 10

11 GYMNASIESKOLAN Modersmålskurser och val av svårighetsgrad Elev: Personnummer:... Gymnasieskola, skolår och program:... Modersmål: Val av kurs: Modersmål A, ML1202 (100 p.) Modersmål B, ML1203 (100 p.) Aktiv tvåspråkighet i praktiken, ML1201 (50 p.) Val av svårighetsgrad. Jag har läst innehållet i lokala arbetsplanen för modersmål och väljer följande svårighetsgrad: Svårighetsgrad 1 (Betyg G) Svårighetsgrad 2 (Betyg VG) Svårighetsgrad 3 (Betyg MVG) Elevens namnteckning: Modersmålslärarens anteckningar Slutbetyg i skolår 9: Betyg i Modersmål A Betyg i Modersmål B Betyg i Aktiv tvåspråkighet /lärarens signatur/ Kortet sparas av läraren och eleven. 11

12 Planering av LÄROMEDEL i gymnasiet Lärare/språkgrupp: Gäller från.. LÄROMEDEL Modersmål A 100 p. Modersmål B 100 p. Aktiv tvåspråkighet i praktiken 50 p. 12

13 Ämne: MODERSMÅL Kurs: Modersmål A Kurskod: ML1202 Poäng: 100 Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna använda skilda uttrycksformer i tal och skrift för att klart och tydligt kunna redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar, åsikter och känslor, kunna använda läsandet och skrivandet som ett medel för tänkande och lärande, kunna jämföra och självständigt formulera tankar och iakttagelser vid läsning av litterära texter och texter av andra slag, kunna på ett sakligt sätt jämföra, kritiskt granska och ta ställning till hur ett ämne kan skildras i texter av olika slag, kunna delta aktivt och konstruktivt i samtal och diskussioner samt känna till de olika sociala normer och regler som påverkar språklig interaktion, kunna hålla korta anföranden inför grupp, ha kunskaper om de drag som är karakteristiska för det egna modersmålet samt om skillnader mellan vardagsspråk och offentligt språk, ha tillägnat sig den teknik och lärt sig använda de hjälpmedel som behövs för att arbeta alltmer på egen hand. 13

14 Arbetsplanens struktur För betyg (G) 15 p. måste du läsa För betyg (Vg) 15 p. måste du läsa För betyg (Mvg) 15 p. måste du läsa a) Användning av uppslagsböcker, lexikon och andra referensböcker b) Handledning i studieteknik. c) Introduktion till litteraturhistoria. Viktiga perioder i modersmålslitteratur. d) Introduktion till skönlitteratur. Viktiga begrepp och definitioner. e) Introduktion till facklitteratur. Vetenskapliga texter, populär vetenskap och science fiction, tidningstexter mm Prov, redovisningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar Skriftliga och/eller muntliga redovisningar efter varje moment För betyg (G) 30 p. måste du läsa För betyg (Vg) 30 p. måste du läsa För betyg (Mvg) 30 p. måste du läsa Modersmålets språkstruktur och användning. Grundläggande jämförelser med det svenska språket Språkanvändningen i tal och skrift. Repetition av centrala delar av modersmålets grammatik och syntax Språkanvändningen i tal och skrift. Grundläggande likheter och olikheter mellan svenskan och modersmålet och dess betydelse för språkanvändningen. Språkanvändningen i tal och skrift. Grundläggande likheter och olikheter mellan svenskan och modersmålet och dess betydelse för språkanvändningen. Prov, redovisningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar - En (1) skriftlig redovisning - En (1) kartläggning och - en (1) skriftlig redovisning - En (1) kartläggning med fördjupningsarbete som innehåller exempel från skönlitteratur och - två (2) skriftliga redovisningar. För betyg (G) 55 p. måste du läsa För betyg (Vg) 55 p. måste du läsa För betyg (Mvg) 55 p. måste du läsa K o m m u n i k a t i o n a) Muntlig kommunikation 1. Presentation av egna åsikter, tankar, känslor mm 2. Diskussioner i grupp b) Skriftlig kommunikation a) Muntlig kommunikation 1. Presentation av egna åsikter, tankar, känslor mm 2. Diskussioner i grupp 3. Teknik att göra en presentation i tredje person. b) Skriftlig kommunikation a) Muntlig kommunikation 1. Presentation av egna åsikter, tankar, känslor mm 2. Diskussioner i grupp Teknik att göra en presentation i tredje person. b) Skriftlig kommunikation 1. Sociala normer och regler som påverkar våra relationer och användning av språket. 14

15 3. Presentation av andras åsikter, tankar, känslor mm i olika frågor. Teknik att göra en presentation i tredje person. 1. Beskrivning av egna åsikter, tankar, känslor mm 2. Beskrivning av andras åsikter, tankar, känslor mm i olika frågor. Teknik att göra en presentation i tredje person. 3. Beskrivning av konkreta händelser. 4. Att jobba med referat 5. Att jobba med recension (kritisk granskning) 6. Undersökningsmetoder och intervjuteknik. 7. Reportage, nyheter, tidningsartiklar mm 8. Att jobba med sammanfattningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar - En (1) muntlig redovisning och - En (1) muntlig redovisning och - en (1) skriftlig redovisning - två (2) skriftliga redovisningar 2. Riksspråk, dialekter, lokala språkvarianter, sociolekter 3. Semantik och etymologi. Ordets betydelse i tid och rum. 4. Språkpåverkan, lånord och integrerade ord. Modersmålets närvaro i svenskan/svenskans närvaro i modersmålet. 5. Några reflektioner om internationalisering av språket. EU-språk och världsspråk: engelska, tyska, franska, spanska, kinesiska m.fl. språk och dess betydelse. - En (1) muntlig redovisning och - tre (3) skriftliga redovisningar Vilket betyg du kommer att få är beroende av dina resultat som bedöms utifrån betygskriterierna som följer 15

16 BETYG och BETYG Kurs: Modersmål A GODKÄND (G) - Eleven formulerar sig sammanhängande i tal och skrift i både formella och informella sammanhang och tar hänsyn till mottagaren. - Eleven deltar i och känner till grundläggande regler för samtal och diskussioner samt håller korta muntliga anföranden inför grupp. - Eleven använder sig i skrift av grundläggande regler för språkets bruk och byggnad och gör med stöd av lärare jämförelser mellan olika stilnivåer i språket och mellan modersmål och svenska. - Eleven använder olika källor för att hämta information. - Eleven läser saktexter och skönlitterära texter från olika tider, sammanfattar innehållet och formulerar egna tankar om texterna. VÄL GODKÄND (Vg) - Eleven argumenterar konstruktivt i gruppdiskussioner och talar klart och informativt inför en grupp. - Eleven skriver varierat och personligt på ett i huvudsak korrekt språk, jämför olika stilnivåer och gör jämförelser mellan svenska och modersmål. - Eleven läser saktexter och skönlitterära texter och gör iakttagelser och jämförelser och sätter sina kunskaper och erfarenheter i relation till den litteratur som läses. MYCKET VÄL GODKÄND (Mvg) - Eleven använder språket korrekt och varierat samt uttrycker självständigt och strukturerat sina iakttagelser, kunskaper och erfarenheter i både tal och skrift. - Eleven analyserar, reflekterar över och bedömer texter av olika slag utifrån sina kunskaper i modersmål. Gy2000. Språk. Kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Skolverket, 2000:18 16

17 Ämne: MODERSMÅL Kurs: Modersmål B Kurskod: ML 1203 Poäng: 100 Mål - eleven skall vidareutveckla sin språkliga förmåga, kunskaper om kulturen och samhället i ursprungslandet samt om minoritetsgruppens villkor i Sverige. - kursen skall även ge eleverna kunskap om hur språket och litteraturen avspeglar samhället och kulturen. - eleven skall fördjupa sina studier om sin ursprungskultur. Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall ha läst några litterära verk på modersmålet och ha kunskap om centrala författarskap, vara bekant med den muntliga litterära traditionen, ha kännedom och medvetenhet om och kunna diskutera språkets utveckling och roll i samhället, både i ursprungslandet och i Sverige, ha kännedom om förhållandet mellan standardspråk och olika språkvarieteter, kunna på olika nivåer göra jämförelser mellan sitt modersmål och det svenska språket, ha kännedom om ursprungskulturens musik och konst, ha kunskaper om historia, geografi, samhällsförhållanden och levnadssätt i ursprungslandet, kunna göra jämförelser mellan sin egen kultur och den svenska kulturen. 17

18 För betyg (G) 40 p. måste du läsa a. Modersmålets litteraturhistoria. Nutidsförfattare b. Traditioner - muntliga och skiftliga traditioner. c. att berätta, beskriva och sammanfatta allmänna texter (t.ex. nyheter, tidningsartiklar) Arbetsplanens struktur För betyg (Vg) 40 p. måste du läsa För betyg (Mvg) 40 p. måste du läsa A. Litteratur och skriftlig kommunikation a. Modersmålets litteraturhistoria. a. Modersmålets litteraturhistoria. Nutidsförfattare Nutidsförfattare. b. Traditioner muntliga och skiftliga traditioner. b. Traditioner - muntliga och (Fördjupning) skiftliga traditioner. Dikt (fördjupning) (Påbyggnad) Drama, teater (introduktion) c. Dikt (introduktion) Prosa (introduktion), att hålla ett föredrag, att presentera d. att berätta, beskriva och sammanfatta och argumentera ämnesspecifika texter Prov, redovisningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar En (1) skriftlig redovisning om muntliga och skiftliga traditioner. - En (1) skriftlig redovisning om en författare och hans/hennes verk, - En (1) skriftlig redovisning om muntliga och skiftliga traditioner. - Två (2) skriftliga redovisningar om olika författare och deras verk som representerar olika litterära inriktningar, - En (1) skriftlig redovisning om poesi och dikt - Ett (1) fördjupningsarbete om muntliga och skiftliga traditioner. För betyg (G) 60 p. måste du läsa a) Modersmålets släktskap med andra språkfamiljer t.ex. indoeuropeiska språk b) Sociala, ekonomiska m.fl. faktorer som styr språkets användning, utveckling och spridning a) Hur styrs Sverige - Hur styrs hemlandet (Introduktion) b) Utbildningsväsendet i Sverige - i hemlandet (Introduktion) c) Arbetsliv och samhällsliv i Sverige - i hemlandet (Introduktion) För betyg (Vg) 60 p. måste du läsa För betyg (Mvg) 60 p. måste du läsa B. S p r å k o c h s a m h ä l l e a) Språket i lagar och andra a) Språket i lagar och andra författningar, administrationens författningar, administrationens språk och vardagsspråk. språk och vardagsspråk. (Fördjupning) (Introduktion) b) Press och massmedia. (Fördjupning) b) Press och massmedia (Introduktion) C. S a m h ä l l e ( m å l s p r å k s l a n d e t / S v e r i g e ) a) Hur styrs Sverige - Hur styrs hemlandet(fördjupning) b) Utbildningsväsendet i Sverige - i hemlandet (Fördjupning) c) Arbetsliv och samhällsliv i Sverigehemlandet (Fördjupning). Ovan. med historisk tillbakablick a) Utbildningsväsendet i Sverige - i hemlandet (Fördjupning) c) Arbetsliv och samhällsliv i Sverige - i hemlandet (Fördjupning genom en historisk tillbakablick) 18

19 a) Viktiga historiska händelser i hemlandet. b) Minoritetsgruppens situation och bakgrund i Sverige. c) Minoriteter och deras situation i hemlandet. d) Religionskunskap (Introduktion) e) Ursprungslandets geografi. f) Integration, assimilation, främlingsfientlighet och rasism (Introduktion) D. Invandring, utvandring, historia, geografi och ekonomi a) Viktiga historiska händelser i hemlandet. b) Minoritetsgruppens situation och bakgrund i Sverige. c) Minoriteter och deras situation i hemlandet. d) Religionskunskap (Fördjupning) e) Invandring Utvandring. Viktiga faktorer som påverkar människors beslut att lämna sitt land. (Introduktion) f) Integration, assimilation, främlingsfientlighet och rasism (fördjupning) a) Viktiga historiska händelser i hemlandet. b) Minoritetsgruppens situation och bakgrund i Sverige. c) Minoriteter och deras situation i hemlandet. d) Ursprungslandets ekonomi och näringsliv. e) Invandring Utvandring. Viktiga faktorer som påverkar människors beslut att lämna sitt land (fördjupning) f) Integration, assimilation, främlingsfientlighet och rasism (fördjupning) E. S p r å k o c h k u l t u r Invandrargruppens kulturella särdrag Kulturella skillnader mellan Sverige och Musik och konst (Fördjupning) ursprungslandet (likheter/olikheter) Prov, redovisningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar - Två (2) redovisningar för moment C och D (en för varje) - En (1) kort skriftlig redovisning för moment E. - Två (2) redovisningar för moment C och D (en för varje) - Ett (1) fördjupningsarbete med tema från moment D eller E ovan - Tre (3) redovisningar för moment B, C, D (en för varje) - Två (2) fördjupningsarbeten med ett tema från moment C, D eller E ovan. Vilket betyg du kommer att få är beroende av dina resultat som bedöms utifrån betygskriterierna som följer 19

20 BETYG och BETYGSKRITERIER Kurs: Modersmål B GODKÄND (G) - Eleven tillägnar sig centrala litterära verk, känner till författarskap från olika tider och diskuterar i tal och skrift innehåll, bärande tankar och typiska drag. - Eleven redogör för vad som kännetecknar den muntliga berättartraditionen i modersmålskulturen. - Eleven orienterar om historia, samhällsliv och kultur i ursprungslandet. - Eleven redogör för huvuddragen i utvecklingen av modersmålet, gör iakttagelser och reflekterar över historiska och sociala språkskillnader. VÄL GODKÄND (Vg) - Eleven analyserar och tolkar saktexter och skönlitterära texter och reflekterar över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten. - Eleven planerar och utformar sina texter i tal och skrift med stilistisk medvetenhet. MYCKET VÄL GODKÄND (Mvg) - Eleven redogör för modersmålets släktskap och språksituation samt modersmålets påverkan på andra språk. - Eleven anpassar sin framställning i tal och skrift till mottagaren, argumenterar konstruktivt och övertygande för en åsikt samt granskar och bearbetar sina texter. - Eleven analyserar textens innehåll och form, bedömer deras giltighet i dagens samhälle för modersmålskulturen och elevens identitet. - Eleven reflekterar över och drar slutsatser om ursprungslandets kultur och samhällsförhållanden i jämförelse med svenska förhållanden. Gy2000. Språk. Kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Skolverket, 2000:18 20

21 Ämne: MODERSMÅL Kurskod: ML1201 Kurs: Aktiv tvåspråkighet i praktiken Poäng: 50 Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna i vardagliga sammanhang muntligt tolka från modersmålet till svenska och tvärtom, kunna tala inför en större grupp på sitt modersmål, kunna på egen hand läsa och ta ställning till texter som valts utifrån elevens intressen och önskemål samt texter med anknytning till samhällsliv, arbetsliv och studieinriktning, kunna i vardagliga sammanhang översätta från modersmålet till svenska och tvärtom, kunna skriftligt och muntligt formulera sig i olika sammanhang med hänsyn till olika mottagare, ha breddat sin stilistiska förmåga. 21

22 Arbetsplanens struktur För betyg (G) 50 p. måste du läsa För betyg (Vg) 50 p. måste du läsa Gemensam del: a. Om en muntlig framställning som är stilistiskt korrekt. Viktiga regler b. Tolkningens grundläggande regler c. Genomgång av lexika, databanker, referenslitteratur m.fl. källor. Sökteknik. För betyg (Mvg) 50 p. måste du läsa d. Enklare tolkning, e. översättning av allmänna texter och f. granskning av allmänna texter d. snabb och precis tolkning, e. översättning av ämnesspecifika texter och f. granskning av ämnesspecifika texter g. Fördjupningsarbete i anknytning till elevens studieinriktning. d. tolkning utan hinder, e. översättning av ämnesspecifika texter och f. granskning av ämnesspecifika och inte ämnesspecifika texter g. Fördjupningsarbeten i anknytning till elevens studieinriktning. Prov, redovisningar Prov, redovisningar Prov, redovisningar 1. Eleven skriver ett (1) arbete om grundläggande likheter och olikheter mellan svenskan och modersmålet 2. Översätter - en (1) allmän text från svenska (en A4 sida) - en (1) allmän text från modersmål (en A4 sida) 1. Eleven skriver ett (1) arbete om grundläggande likheter och olikheter mellan svenskan och modersmålet 2. Jämför skönlitterära texter från översatta författare och skriver ett (1) fördjupningsarbete med reflektioner kring innehållet 3. Översätter - två (2) ämnesspecifika texter från svenska till modersmål och - en (1) ämnesspecifik text från modersmål till svenska 1. Eleven skriver ett (1)arbete om grundläggande likheter och olikheter mellan svenskan och modersmålet 2. Arbetar med både fack- och skönlitterära texter och skriver två (2) fördjupningsarbeten med reflektioner kring innehållet. 3. Översätter - två (2) ämnesspecifika texter från svenska till modersmål och - två (2) ämnesspecifika texter från modersmål till svenska Vilket betyg du kommer att få är beroende av dina resultat som bedöms utifrån betygskriterierna som följer 22

23 BETYG och BETYGSKRITERIER Kurs: Aktiv tvåspråkighet i praktiken GODKÄND (G) - Eleven tolkar mellan modersmål och svenska i vardagliga sammanhang. - Eleven anpassar sitt språk efter innehåll och mottagare i både tal och skrift. - Eleven sammanfattar texter som är relevanta för den valda studieinriktningen och för samhällslivets behov samt förmedlar innehållet från modersmål till svenska och tvärtom. - Eleven löser språkliga problem på ett kreativt och effektivt sätt så att informationen blir helt klar och tydlig. VÄL GODKÄND (Vg) - Eleven tolkar snabbt och precist mellan språken, visar inlevelse i mottagarnas behov, anpassar sig till olika situationer och krav samt prövar med framgång olika strategier för kommunikation. - Eleven förstår saklitteratur och skönlitterära texter utan nämnvärda begränsningar och resonerar kring innehåll, form och budskap på svenska och på sitt modersmål. - Eleven använder fackspråket inom den valda studieinriktningen på både på modersmål och svenska. MYCKET VÄL GODKÄND (Mvg) - Eleven tolkar och översätter med stilistisk säkerhet från sitt modersmål till svenska och tvärtom. - Eleven granskar sina skriftliga och muntliga texter kritiskt, tar ställning till innehåll och form med hänsyn till mottagargrupp och bearbetar och förbättrar texterna. Gy2000. Språk. Kursplaner, betygskriterier och kommentarer. Skolverket, 2000:18 23

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Ämnet ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att

Läs mer

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger

Läs mer

Svenska som andraspråk, år 8

Svenska som andraspråk, år 8 1 (6) 2006-03-09 Svenska som andraspråk, år 8 Mål för betyget Godkänd Läser och förstår böcker på ca. 100 sidor eller mer. Läser och förstår svårare böcker. Kan läsa och följa instruktioner Förstår innehållet

Läs mer

Södervångskolans mål i svenska

Södervångskolans mål i svenska Södervångskolans mål i svenska Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret känna till och kunna ljuda alla bokstäver kunna läsa enkla ord, ordbilder och enkel text samt förstå

Läs mer

PRÖVNING I SVENSKA 2

PRÖVNING I SVENSKA 2 PRÖVNING I SVENSKA 2 Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till läsaren och

Läs mer

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

LATIN SPRÅK OCH KULTUR LATIN SPRÅK OCH KULTUR Ämnet latin språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Latinet har varit modersmål och kommunikationsspråk för en stor del

Läs mer

Kursplaner för modersmål och svenska som andraspråk

Kursplaner för modersmål och svenska som andraspråk Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 2 REV.1 / ID. Aug. 2007 Kursplaner för modersmål

Läs mer

Läsning efter önskemål ingår i kursen, men litterära och andra texter fokuseras tydligare som kunskapskällor.

Läsning efter önskemål ingår i kursen, men litterära och andra texter fokuseras tydligare som kunskapskällor. SVENSKA B METG Karlskrona 2011-2012 Lärare Christian Lind, christian.lind@ntig.se Blogg: bajenpedagogen.wordpress.com Hej och välkomna till Svenska B! Vilket är svenskans fulaste ord? Vilka svenskar har

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk, grundläggande Kurskod SVA 1050 Läromedel Risérus med flera Nya mål 3, textbok och övningsbok Två romaner av följande: Theodor, Kallifatides, Kärleken,

Läs mer

Upplägg och genomförande - kurs D

Upplägg och genomförande - kurs D Upplägg och genomförande - kurs D Provet består av fyra delprov: Läsa A och B Höra Skriva Tala Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel

Läs mer

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursens mål och innehåll

Kursens mål och innehåll Kursplan Svenska C Poäng: 50 Lärare: Christian Lind christian.lind@ntig.se Blogg: www.bajenpedagogen.wordpress.com Hej och välkomna till en ny kurs! Svenska C är en kurs som ska fördjupa språkarbetet och

Läs mer

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1

Kursplan i svenska. Därför tränar vi följande färdigheter under elevens skoltid i ämnet svenska: Tala, lyssna och samtala. År 1 Kursplan i svenska Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket kan människor utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar och förstå hur andra känner

Läs mer

Engelska Lyssna/förstå

Engelska Lyssna/förstå Lyssna/förstå fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang. Kriterier för G Kriterier för VG Deltar aktivt i aktiviteter ex. Go to the door, Simon says, sånger och verser

Läs mer

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 1 av 10 Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13 för 2 av 10 Planeringen gäller Pedagog: Mobina Chohan Dzankovic Ämne: sv/sva Aktivitet under perioden: Februari-Mars Tema: Konsekvenser

Läs mer

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Grundsärskolan Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk Sverigefinnar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

Information till elever och föräldrar i skolår 5

Information till elever och föräldrar i skolår 5 Information till elever och föräldrar i skolår 5 Att börja skolår 6 innebär en del förändringar jämfört med tidigare skolgång. När det gäller vilka olika ämnen ni skall läsa och hur mycket tid per vecka

Läs mer

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik 5 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod MATMAT05 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik 5 Skriftligt prov, 4h Teoretiskt prov Bifogas Provet består av två delar.

Läs mer

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA

SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: LYSSNA SVENSKA ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR ÅR 6, 7, 8, 9: Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår

Läs mer

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk 3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk Romer är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk romani chib är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De

Läs mer

Bild Engelska Idrott

Bild Engelska Idrott Bild skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder,

Läs mer

Artikel/reportage år 9

Artikel/reportage år 9 7 9 LGR11 SvA Sv Artikel/reportage år 9 1 av 10 Artikel/reportage år 9 2 av 10 Planeringen gäller vecka 37-40 Pedagog: Katja Hellsten Ämne: svenska/svenska som andra språk Aktivitet under perioden: Veta

Läs mer

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39

Vad är Skrivrummet? *Se även sid. 38 39 Vad är Skrivrummet? Skrivrummet är utarbetat för att hjälpa elever i åk 4, 5 och 6 att utveckla sitt skrivande så att de kan nå kunskapskraven för skrivande. I kursplanerna för ämnet svenska och svenska

Läs mer

Senaste lydelse av SKOLFS 2009:2. Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare;

Senaste lydelse av SKOLFS 2009:2. Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare; Senaste lydelse SKOLFS 2009:2 Utkom från trycket den 4 februari 2009 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare; utfärdad den 4 december 2008 (Senaste ändring SKOLFS 2012:13) Regeringen

Läs mer

Skriva B gammalt nationellt prov

Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska

Läs mer

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Ur Kunskapskrav Lgr11 Bedömningsaspekter Förstå recept och instruktioner Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Behöver lärarstöd med att förstå och följa ett recept. Är

Läs mer

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål NO Fysik Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Samtals- och dokumentationsunderlag Steg 1 Information till elev och vårdnadshavare före

Läs mer

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den 2010-12-07 beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas. Innehåll Inledning... 4 Bedömningsanvisningar... 4 Allmänna bedömningsanvisningar...

Läs mer

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

DISKUTERA. Kursplanen i samhällskunskap KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ 2013-10-24 KOMMUNAL VUXENUTBILDNING PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ DISKUTERA Kursplanen i samhällskunskap Det här diskussionsunderlaget riktar sig till dig som undervisar i kursen samhällskunskap inom kommunal

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Läroplanen i Gy 2011. - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Läroplanen i Gy 2011 - Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet Planering gymnasiet 24/11 Filmen visas 8/12 Genomgång av kunskapssyn + diskussionsfråga

Läs mer

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DESIGN Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla

Läs mer

Världshandel och industrialisering

Världshandel och industrialisering Pedagogisk planering i historia: Världshandel och industrialisering I vår moderna värld finns många som är rika och många som är fattiga. Flera orsaker finns till detta, men många av dem ligger långt tillbaka

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms Ur skolverkets studie om IUP Juni-07 En grundläggande

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1639-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Spanska Engelsk benämning: Spanish Studier i spanska bedrivs på grundnivå fördjupar den muntliga den skriftliga

Läs mer

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då?

Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad är det att vara en bra brandman? Vad kan man då? Vad säger omvärlden? Youtube? Bra brandman? Google? Bra brandman? Varför bedömning som lärande? Många föreställningar och erfarenheter Inget är så dåligt

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp

NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2014-05-07. Gäller fr.o.m. ht 2014. Delkurs 1. Översättningens grunder, 3 hp 1. färdighet och förmåga att utföra enklare

Läs mer

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av

Läs mer

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: 36-39 Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform

Sag Mal 1 Woche DET HÄR SKA DU ARBETA MED: DU KOMMER LÄRA DIG: LÄXA: 36-39 Kapitel 1 och 2 *Berätta om dig själv *Siffror *Böja verb i jag- och duform Vi kommer arbeta med kap 1-5 i Sag Mal 1. Kommunikationens innehåll Ämnesområden som är välbekanta för eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser. Vardagsliv

Läs mer

Centralt innehåll år 1-3

Centralt innehåll år 1-3 Röda tråden Bild Årskurs 1-3 Centralt innehåll år 1-3 Ämne: Bild Åk 1 Åk 2 Åk 3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Framställning av berättande bilder, till exempel

Läs mer

SVENSKA år 5 ******** Övergripande mål i svenska

SVENSKA år 5 ******** Övergripande mål i svenska SVENSKA år 5 Övergripande mål i svenska Att DU kan LYSSNA, och förstå vad du hör. Att DU kan TALA, så man förstår vad du säger. Att DU kan LÄSA, och förstå vad du läser. Att DU kan SKRIVA, så man förstår

Läs mer

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs.

Syftet är att öka medvetenheten dels om vilka språkliga handlingar som krävs i ämnet, dels om vilka som utförs. I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som följde på första mötet, och inspirationsmaterial i

Läs mer

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Lathund för pedagoger Grundskola med: Att skriva omdo men Lathund för pedagoger Grundskola med: Utdrag ur Skolverkets allmänna råden Exempel på olika sätt att skriva omdömen Steg för steg instruktioner om hur du gör i Unikum Sida 1 av 12 Allma

Läs mer

Två rapporter om bedömning och betyg

Två rapporter om bedömning och betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning

Läs mer

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS ÄMNESPROV Matematik ÅRSKURS 9 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets allmänna råd för individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen; SKOLFS 2009:16 Utkom från trycket den 4 februari 2009 beslutade

Läs mer

Kursbeskrivning med betygskriterier. Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Kursbeskrivning med betygskriterier. Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Kursbeskrivning med betygskriterier Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng Höstterminen 2016 Innehåll Välkommen till Svenska som främmande språk förberedande kurs, 30 högskolepoäng...

Läs mer

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Argumenterande Berättande. Återberättande. Instruerande. Förklarande. Beskrivande. LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Ämne: Svenska åk 6 Läromedel: ZickZack Skrivrummet åk 6 Beräknad tidsåtgång: 160 minuter per vecka LGR 11, del 1 Skolans värdegrund och uppdrag Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.

Läs mer

Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.

Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12. Dagens program 09.00-10.15 Bedömning 10.15-10.45 Kaffe 10.45-11.40 Entreprenöriellt lärande tar till vara elevernas kreativitet 11.40-12.00 Utvärdering Bedömning Bedömning (eng. assessment) är den process

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända För unga vuxna Vuxenutbildning Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Vuxenutbildning Från 16, 18 eller 20 år (frivillig) Gymnasieskola Ålder 16 20 år (frivillig) Grundskola Ålder

Läs mer

FRAA01, franska, grundkurs

FRAA01, franska, grundkurs Språk- och litteraturcentrum Franska FRAA01, franska, grundkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion FRAA01, 1-30 högskolepoäng,

Läs mer

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

Kursplanen i ämnet moderna språk

Kursplanen i ämnet moderna språk DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet moderna språk Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Årskurs 8 Franska, från vecka 2 Europas grönaste stad Ämne: Moderna språk Klass 8 Inledning Under den här perioden kommer vi att fortsätta arbetet med att utöka ordförrådet,

Läs mer

Resultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola

Resultatprofil. Läsåret 2013-2014. Alsike skola Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Alsike skola Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...

Läs mer

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan

Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan DEL 1: Utveckla arbetsmiljö och verksamhet genom samverkan Modulen inleds med det övergripande målet för modul 6 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner

Läs mer

Fritidshem och skola i samspel

Fritidshem och skola i samspel Fritidshem och skola i samspel Pedagogisk plan för fritidshemmen på UTBYNÄSSKOLAN 1 Fritidshemmet är en frivillig verksamhet som ligger utanför skolans timplan. Alla som arbetar i skolan har som uppdrag

Läs mer

Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp)

Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp) Ämnesdidaktik Ht-12 (3 hp + 3 hp) Välfärdsbegrepp i samhällsvetenskapen och Välfärdsstatens utveckling Upplägg, uppgifter & examination 27/8 kl 13-15 Introduktion/planering Vi diskuterar upplägget i didaktik

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 6 2015/2016 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8 Arbetsområde 2. Algebra Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera över matematikens

Läs mer

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN! KURSPLAN, KUNSKAPSKRAV och exempel på ELEVARBETEN KURSPLAN enligt Lgr11 I undervisningen skall du få möjlighet att uttrycka tankar och idéer med hjälp bilder, du skall få möjlighet att skapa egna bilder

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Remiss - Promemoria En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) Barn- och utbildningsförvaltningen Per Olof Sahlberg Ärendenr BUN 2014/568 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 29 oktober 2014 Barn- och utbildningsnämnden Remiss - Promemoria En bättre skolstart

Läs mer

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter 121114 Mats Burström Elevinflytande i planeringen av undervisningen BFL-piloter 121114 Mats Burström Ur Lgr 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Läraren ska svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt,

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme:

Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme: Bedömningsgrunder och kriterier för examensarbete. Studenten ska för respektive omdöme: Bedömningsgrunder Utmärkt Bra Tillräckligt Underkänt Självständigt planera och genomföra arbetet inom överenskomna

Läs mer

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra. Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen

Läs mer

Vi skall skriva uppsats

Vi skall skriva uppsats Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Podpoesi i skolan. Lektionstips för svenska och svenska som andraspråk, gymnasiet och folkhögskola. Podpoesi.nu

Podpoesi i skolan. Lektionstips för svenska och svenska som andraspråk, gymnasiet och folkhögskola. Podpoesi.nu Podpoesi i skolan Lektionstips för svenska och svenska som andraspråk, gymnasiet och folkhögskola Podpoesi.nu Om Podpoesi.nu Podpoesi.nu är en streamingtjänst med poesi läst av författarna själva. På sidan

Läs mer

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

FINSKA. 902730.1 (2009-2010 version 1) Muntlig förmåga i finska/hf, TF

FINSKA. 902730.1 (2009-2010 version 1) Muntlig förmåga i finska/hf, TF FINSKA 902730.1 (2009-2010 version 1) Muntlig förmåga i finska/hf, TF (2 sp) Oral Finnish/Fac. of Arts & Theol. Studerande vars skolutbildningsspråk är svenska skall visa att de förvärvat sådana kunskaper

Läs mer

Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk

Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk REV.1 / ID. Aug. 2007 Innehåll Förord och

Läs mer

Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund. Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik

Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund. Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Ann-Christin Torpsten Fil.dr. i pedagogik Att närma sig svenska språket med annan språkbakgrund Biblioteket som folkbildande institution En pedagogisk

Läs mer

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion

Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D. Deltagarversion Malmö stad Målbeskrivningar för SFI kurserna A, B, C och D Deltagarversion Susanne Egertz Pauline Eisenberg Annika Hansen Eva Kolbus Eva Palm Eriksson Birgitta Ryding Lena Samuelsson Anna Sparrenblad 1

Läs mer

Idag har jag kommunicerat på följande sätt (ge exempel under rubrikerna och kommentera dem med egna reflektioner):

Idag har jag kommunicerat på följande sätt (ge exempel under rubrikerna och kommentera dem med egna reflektioner): Kommunikation - språket som kommunikationsmedel 1. Olika sorters kommunikation Gå till denna webbsida: http://www.uta.fi/viesverk/grundkurs/fore1/forelasning1.1.html Läs igenom föreläsningen fram till

Läs mer

Betygskriterier NS 1078 Språkkonsultprogrammet, Kurs 1, 30 hp

Betygskriterier NS 1078 Språkkonsultprogrammet, Kurs 1, 30 hp NS 1078 Språkkonsultprogrammet, Kurs 1, 30 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-05-06. Gäller fr.o.m. ht 2015. Delkurs 1: Det svenska språksamhället, 6 hp beskriva dagens svenska språksamhälle

Läs mer

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien Under vecka 2-7 kommer vi att jobba med krigsreportage. Dels kommer vi att fördjupa oss i och lära oss mer om texttypen reportage och hur man skriver en sådan text

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING DATORISERAD MÖNSTERHANTERING Ämnet datoriserad mönsterhantering behandlar konstruktion av mönster, vilket är en förutsättning för tillverkning av kläder. Vid konstruktion av mönster krävs ett helhetstänkande

Läs mer

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet.

Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. EN LITEN KAMPANJSKOLA Kampanj kommer från det franska ordet campagne och innebär att man under en tidsbegränsad period bedriver en viss verksamhet. Finns det något man kan tänka på när man ska sprida ett

Läs mer

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.

Läs mer

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: 2012-04-12 17:32:26

Enkätresultat. Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH. Datum: 2012-04-12 17:32:26 Enkätresultat Enkät: Enkät om språkanvändningen i utbildningen på KTH Status: öppen Datum: 2012-04-12 17:32:26 Grupp: Aktiverade deltagare (Enkät om språkanvändning i utbildningen på KTH) Besvarad av:

Läs mer

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp Education BA (C) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PE014G Pedagogik Grundnivå (C)

Läs mer

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige

Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige Mottagande av nyanlända elever i grundskolan - erfarenheter från Sverige Marie Wesén rektor på Sofielundsskolan i Malmö Stad kontaktuppgifter; marie.wesen@malmo.se tel: +46709152356 Innehåll Skollagen

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Rapport 2015:04 Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott Sammanfattning Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, erhöll endast 67 procent en examen vårterminen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRAFIKTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Forskning och utbildning är inriktade mot lokalisering, planering, utformning, drift och underhåll

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock

2005-01-31. Hävarmen. Peter Kock 2005-01-31 Hävarmen Kurs: WT0010 Peter Kock Handledare: Jan Sandberg Sammanfattning Om man slår upp ordet hävarm i ett lexikon så kan man läsa att hävarm är avståndet mellan kraften och vridningspunkten.

Läs mer