LIKABEHANDLINGSPLAN för Fritidshemmet

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN för Fritidshemmet Fastställd

2 Lagstiftning och styrdokument Barnkonventionen Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid skall komma i främsta rummet. Den talar om rätten till liv och utveckling, om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Artikel 2: Konventionsstaterna skall respektera och till försäkra varje barn de rättigheter som ange i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskning, nationella, etniska eller social ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. Artikeln handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är pojke eller flicka, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är fattigt eller rikt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. Artikel 3: Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga åtgärder. Artikeln handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. Det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Artikel 12: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikeln handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det. Vuxna ska lyssna på barn. Lärarna i skolan ska fråga barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Artikel 19: åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, Artikeln handlar om att skydda barn mot våld hemma. Barnen ska skyddas mot föräldrar och andra vuxna som slår barnet, är elaka mot barnet eller tar hand om barnet på ett sätt som inte är bra. 2

3 Artikel 28: Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överenskommelse med denna konvention. Artikeln handlar om barnets rätt att gå i skolan. Artikel 36: Konventionsstaterna skall skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Artikeln handlar på om att skydda barnet mot att bli utnyttjat. Skollagen; 1 kap 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, LPO 94 Normer och värden Skolan skall aktivt medvetet påverka och stimulera eleven att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att bistå andra människor kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Alla som arbetar i skolan skall; - aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper - visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt Läraren skall; - uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, - tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen 3

4 Rektors ansvar; - upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen reglerar arbetsmiljön på alla arbetsplatser. Det finns regler både för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i skolan. Arbetsgivaren är skyldig att följa dessa regler. Enligt arbetsmiljölagen skall eleverna genom elevskyddsombud få vara med i arbetsmiljöarbetet på skolan. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). Deklaration Inom Prästgårdsskolans enheter tar vi helt avstånd från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla skall känna trivsel, trygghet och glädje. All personal skall känna ansvar för att alla barn är allas barn och vi respekterar varandra. Detta innebär att alla vuxna på vår enhet är goda förebilder för barnen då det gäller hur man agerar i situationer där man umgås med varandra. Ingen vuxen ser att ett barn far illa utan att ta itu med det. Alla barn och vuxna på Prästgårdsskolan skall tillsammans arbeta aktivt med att motverka och förebygga alla typer av diskriminering och annan kränkande behandling. Definitioner och begrepp Diskriminering Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, det vill säga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom till synes neutrala ordningsregler eller annat som tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. 4

5 Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever. Annan kränkande behandling Alla kränkningar är inte diskriminering, men alla kränkningar måste förhindras. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara Fysiska att bli utsatt för slag eller knuffar Verbala att bli hotad eller kallad för hora bög eller liknande Psykosociala att bli utfrusen eller bli utsatt för ryktesspridning Text- och bildburna klotter, brev, lappar e-post, sms, mms. Mobbning Mobbning står för när en person upprepade gånger utsätts för psykiskt eller fysikiskt våld av en eller flera personer. Den som blir utsatt kan inte försvara sig och känner sig ofta underlägsen mot den eller dem som angriper. Det finns aktiv mobbning som innebär att man ger sig på någon med knuffar, slag. Passiv mobbning är när man fryser ut och nonchalerar någon. Sexuella trakasserier Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska. Homofobi Avser motvilja eller förakt för homo - eller bisexualitet och homo eller bisexuella person Förebygga Organisationsnivå Ansvar: Rektor Varje läsår sker kompetensutveckling för personalen kring ledarskapsfrågor och metoder för värdegrundsarbete i grupperna. - nätverk mellan skolornas antimobbningsgrupper för erfarenhetsutbyte - diskussion, reflektion, analys av metoder för att utveckla värdegrundsarbetet inom och mellan fritidshemmens arbetslag. 5

6 - deltagande i externa och interna föreläsningar - tillgång till aktuell forskning och litteratur kring värdegrundsfrågorna och frågor som berör Likabehandlingsplanen Genomgång, utvärdering och revidering av Likabehandlingsplanen sker i majjuni. - intervjuer med barnen - intervjuer med föräldrar på Skolrådsmöten, ev fokusgrupper eller utsedd arbetsgrupp med föräldrar - arbetslagen redogör för arbetet med Likabehandlingsplanen i sin kvalitetsredovisning och ger förslag på förbättringsåtgärder. Sammanställning av utvärderingen och förslag till ev ny reviderad plan görs i juni varje år. Ev ny reviderad plan skall gälla från läsårsstart. Skolans föräldraråd (Skolrådet) är remissinstans för Likabehandlingsplanen Planen går hem till alla föräldrar. Planen presenteras och diskuteras på Skolrådet och föräldramöten. Rutiner och ärendegångar vid mobbning, dokumentationsrutiner diskuteras och gås igenom vid varje läsårsstart. Inför varje läsår utser Rektor en antimobbinggrupp (AMG). Gruppen är sammansatt av olika personalkategorier.. Planen ska vara väl känd av alla som arbetar på Fritidshemmet. Föräldrar utgör en viktig resurs i vårt arbete med barnen. Vi informerar föräldrarna om att det är viktigt att de tar kontakt med fritidspersonal, när de får vetskap om att deras eget eller annat barn far illa på fritids. Individ- och gruppnivå Ansvar: Alla personal på fritidshemmet Grunden är arbetet i fritidsgruppen. Där finns fritidspedagoger och resurspersoner. Här ligger tyngdpunkten på förebyggande arbetet genom förhållningssätt, och konflikthantering. I det förebyggande arbetet ligger att ständigt observera och reflektera kring vilka strukturer och hierarkier som finns i grupperna. Det är vårt ansvar som vuxna och professionella att arbeta och förhålla oss på ett sådant sätt att negativa maktstrukturer och hierarkier bryts och att alla barn har en del i gruppen. Förebyggande arbete i vardagen När barnen är ute finns det alltid vuxna i barnens närhet. Vi tar barnens konflikter på allvar och är därför måna om att hjälpa dem att lösa olika former av konflikter. 6

7 En viktig del av det förebyggande arbetet är att stärka varje barns självkänsla och identitet. Detta gör vi i det dagliga arbetet genom att benämna och bekräfta barnet som individ och särskilja på vad man gör och presterar och vem man är. Dokumentera psykosociala tillbud på en händelseblankett (bilaga 1). Varje vuxen som vidtagit någon åtgärd för en kort dokumentation på blanketten och lämnar till rektor. På samlingar pratar vi om kamratskap och hur vi är mot varandra. Alla barn vet vilka vuxna som ingår i antimobbningsgruppen och till vilka man vänder sig till, om de känner sig utsatta av kamrater och vuxna. Alla barn känner till innehållet i Likabehandlingsplanen (ständigt återkommande samtalsämne och alltid i början av varje termin). Personalen uppmuntrar de äldre barnen att vara goda förebilder för de yngre när det gäller kamratskap och hur man är mot varandra. Upptäcka Ansvar: Alla vuxna på fritidshemmet Vi uppmuntrar fritidsbarnen att alltid berätta för någon vuxen om man själv eller någon annan blivit utsatt för någon form av diskriminering, trakasseri eller annan kränkande behandling. Diskussion inom arbetslaget, då barnen/grupper ser ut att må dåligt Kartläggning för att upptäcka mobbning och annan kränkande behandling. Genom barnintervjuer tar pedagogerna reda på hur den psykosociala miljön är i gruppen. Detta sker återkommande under året. Ex på frågor: Vem leker du med? Åtgärda Ansvar: Alla vuxna på fritidshemmet Vid konflikt mellan barn Vuxna har skyldighet att agera vid bråk och konflikter. Den som ser en konflikt eller ett bråk SKA agera för att stoppa detta. Vid de tillfällen konflikten inte går att hantera eller lösa i situationen arbeta enligt följande: 1. Samtala med ett barn i taget 2. Lyssna öppet till barnet med målet att få veta vad upplevde/såg/hörde du? 7

8 3. Använd gärna papper och penna och rita upp situationen. Utgå neutralt från platsen där det hände och fokusera sedan på händelsen. Målet är att få alla inblandade att förstå vad som hände och att hitta strategier för att hantera liknande situationer i framtiden. 4. Det är i vissa fall värdefullt för kamrater och andra berörda att informeras om att konflikten är utagerad. Fyll i händelseblankett och meddela alla berörda. Fritidspedagogerna ansvarar för att föräldrarna informeras. Vid mobbning Mobbning kan framför allt indelas i fyra typer. Psykosocial mobbning ex utfrysning ryktesspridning Verbal mobbning bli hotat eller utsatt för tillmälen Fysisk mobbning bli knuffad slagen Text- och bildburen mobbning klotter, lappar, sms. mms. Mail. Anmälan av mobbningsärende Prästgårdsskolans Antimobbningsgrupp, AMG, går in när gruppen får en anmälan om att ett barn är utsatt för mobbning. Anmälan kan komma från föräldrar, den mobbade, kamrater, personal eller andra vuxna. Vid ett mobbningsärende arbetar AMG enligt följande: 1. AMG samlas och går igenom anmälan och informerar rektor. 2. Det bestäms vem eller vilka i gruppen som har huvudansvar för ärendet. 3. Ansvarig för dokumentation i ärendet utses. 4. Strategi bestäms för AMG:s arbete i det aktuella fallet. 5. Information samlas in genom samtal med den utsatte och hans/hennes vårdnadshavare, vuxna på fritids och den som har anmält ärendet. 6. AMG startar samtal med en aktör i taget. Samtalet förs i en rak ton och utgår från kända fakta. En omedelbar förändring av beteendet krävs. Den utsatte ska direkt märka att mobbningen upphört och en tydlig förändring i bemötandet från aktören /aktörerna. 7. Kontakt tas med vårdnadshavare till de inblandade. Här redogörs för vad som kommit fram i samtalet med deras barn. 8. Åtgärdsplan för var och en av de inblandade upprättas tillsammans med föräldrar. 9. Regelbundna samtal med den utsatte för att följa upp att förändring skett från aktören/aktörernas sida. Dessa samtal sker under så lång tid den utsatte vill och har behov av det. 10. Regelbundna samtal med aktörerna. Därefter glesar samtalen ut i den takt som anses lämplig i det enskilda fallet. 11. AMG fasar ut ur ärendet i en långsam takt. Fortsatt arbete sker för att aktivt främja vänskap och positivt samspel. (se förebyggande åtgärder) 8

9 Det är viktigt att även mobbaren/mobbarna får hjälp att bryta sitt beteende och eventuellt tala om sina problem. Konflikt mellan vuxna och barn Vid diskriminering, kränkning eller mobbning från vuxen mot barn När barn utsätts av någon vuxen på fritids är det rektor som ansvarar för och handlägger ärendet. Anmälan sker till rektor. Rektor arbetar enligt följande: 1. Kontakt och samtal med den utsatte och dennes vårdnadshavare där fakta samlas in. 2. Rektor kontaktar inblandad/inblandade vuxna. 3. Rektor informerar huvudmannen. 4. Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter bör göras 5. Rektor upprättar åtgärdsplan. 6. Regelbunden uppföljning sker så länge det utsatta barnet uttrycker ett behov av det. 7. Rektor ansvarar för dokumentation. När inte arbetet på enheten räcker Om verksamheten inte själv förfogar över den nödvändiga kompetensen för att klara en situation tas hjälp utifrån. 9

10 Svarstalong till föräldrar Jag/Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen Datum Namn: Elevens namn klass Synpunkter på planen: 10