LIKABEHANDLINGSPLAN FÅGELBÄRETS SKOLA

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN FÅGELBÄRETS SKOLA Vi har roligt och lär oss för livet i en trygg miljö Kunskap - Glädje - Ansvar - Trygghet

2 Innehållsförteckning sida Fågelbärets skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling, begrepp 3 Definitioner 3 Diskrimineringsgrunder 4 Trakasserier och kränkande behandling 4 Målsättning 6 Förankring av planen 6 Förebyggande insatser 7 Kartläggning 8 Rutiner för akuta situationer 8 Team Bamse 9 Bilaga 1- Flotten, skolans elevstöd 10 Bilaga 2- Team Bamse 11 Bilaga 3- Kompisstödjare på Fågelbäret 12 2

3 Skolans likabehandlingsarbete regleras i två regelverk: Skollagen Kapitel 6 Diskrimineringslagen Likabehandlingsplanen utgår ifrån skolans uppdrag att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Likabehandlingsarbetet ska präglas av ett helhetstänkande. Arbetsmiljöarbetet med ordningsregler och skolans övriga arbete ingår i detta tänk. Planen skall utvärderas årligen i skolans kvalitetsarbete. När vi arbetar med att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning ska vi regelbundet titta på vår verksamhet. Definitioner Diskriminering: Diskriminering är när en elev behandlas sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en grupp med motiveringen att det redan går så många flickor i gruppen. Med indirekt diskriminering menas när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. 3

4 Diskrimineringsgrunder: Kön - Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Könsidentitet eller könsuttryck - Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Etnisk tillhörighet - Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning - Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Funktionsnedsättning - Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams (Myndigheten för handikappolitisk samordning) beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Sexuell läggning - Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder - Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier - Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska 4

5 egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev, känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling - Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Befogade tillsägelser - Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Sexuella trakasserier - Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier - Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 5

6 Målsättning Fågelbärets skola ska förebygga och förhindra alla former av trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och vuxna och främja alla människors lika värde och rättigheter. Vi som arbetar inom skolan ska motverka diskriminering och trakasserier på grund av kön, köns överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder. Alla former av trakasserier och kränkande behandling ska utredas och åtgärdas. All personal på Fågelbärets skola tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till då en ny plan presenteras Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Ansvariga för utförandet av planen är Team Bamse. Ytterst ansvarig är rektor. Förankring av planen Eleverna är delaktiga via elevrådet och kamratstödjarna i arbetet med likabehandlingsplanen. Team Bamse gör alla elever delaktiga i likabehandlingsplanens arbete i samband med klassrumsbesök i början av varje termin. Eleverna i årskurs 3 ska på höstterminen måla eller formge affischer som uppmärksammar skolans plan. Detta är bildlärarens ansvar och affischerna hängs upp på skolan. Vårdnadshavarnas delaktighet sker på föräldramöten och föräldraråd under hösten i respektive klass och fritidshem samt på utvecklingssamtalen under läsåret. Klassläraren och rektorn ansvarar. Personalen är delaktiga genom personalmöten och konferenser. Vi förankrar planarbetet bland elever, vårdnadshavare och personal genom att använda redan etablerade informationskanaler som klassråd, veckobrev, hemsida föräldramöten, föräldraråd, personalmöten. Nyanställda och vikarier informeras av skolassistenten. Planen finns även tillgänglig på skolans hemsida. Planen utvärderas på vårterminen och nya mål sätts. Innan skolstart går vi igenom planen på planeringsdagar med personalen. Alla ska veta hur de förväntas agera vid till exempel ett misstänkt fall av trakasserier eller andra kränkningar. Rektor deltar vid dessa tillfällen och markerar att detta är en viktig fråga för hela skolan. 6

7 Förebyggande insatser Att ha ett bemötande utan gester, svordomar, könsord och andra nedvärderande tillmälen. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Alla barn är allas ansvar. Åtgärd: Alla vuxna uppmärksammar och har diskussioner med berörda elever. Rektor och personal från Flotten samt klasslärare eller Team Bamse pratar med berörda elever i mindre grupper. Uppföljning: Sker i varje klass fortlöpande i samband med veckans utvärdering. Uppföljning via elevrådet och med enkäter initierade av Flottens personal. Under läsåret 2014/2015 kommer vi att arbeta med följande förebyggande insatser: I klasserna och på fritidshemmet arbetar vi på olika sätt med vår värdegrund genom till exempel ämnet livskunskap, olika teman och arbeten om EQ. Genomfört 2013/2014. Extra fokus på hur vi bemöter varandra via sociala medier och SMS. Genomfört 2013/2014 Rastprat där personal och elever diskuterar om hur rasten varit. Genomfört 2013/2014. Personal finns alltid ute på rasterna som rastvärdar. Genomfört 2013/2014. Flottens verksamhet med möjlighet till samtal med elever (se bilaga1). Genomfört 2013/2014. Team Bamse (se bilaga 2) träffas 1 ggr i veckan. Alla kan lämna anmälan till Team Bamse i deras brevlåda, till ansvarig klassläraren eller till någon personal i Team Bamse. Genomfört 2013/2014. Kamratstödjarna har möte varannan vecka (se bilaga 3). Genomfört 2013/2014. Elevfrågor med inriktning på de olika diskrimineringsgrunderna är en punkt på arbetslagsmötenas dagordning. Genomfört 2013/2014. Elevhälsogruppen har möte varje vecka där alla diskrimineringsgrunderna tas upp. Se bilaga. Genomfört 2013/2014. Återkommande punkt på elevrådets dagordning. Elevrådet träffas regelbundet. Ny åtgärd 2014/2015 Flotten gör sociogram i klasser vid behov. Genomfört 2013/2014 Fadderverksamhet. Vilande 2013/2014 Återupptas 2014/2015? FN-dagen uppmärksammas. Genomfört 2013/2014. Det finns personal utbildad för barngruppssamtal vid behov. Genomfört 2013/2014 med särskild grupp som hade kontinuerliga samtal med kurator samt Eva från Flotten. Vänskapsveckor. Genomfört 2013/2014 Rutiner finns för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling se kartläggningen. Elever i åk 4-6 erbjuds studiehjälp två gånger varje vecka. Genomfört 2013/2014 Flotten, skolans elevstöd stöttar elever Genomfört 2013/2014 7

8 Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen är kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions- nedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur När Ansvarig Observationer Kontinuerligt under året Alla i verksamheten Enkäter för elever Vårterminen och hösttermin Flotten Enkäter för föräldrar Höstterminen Kommunens enkäter Utvecklingssamtal Vårtermin/hösttermin Klasslärare Team Bamse har möte 1 gång per vecka Rektor Punkt på dagordningen vid Varannan vecka Arbetslaget planeringsmöten Punkt på dagordningen vid Varje vecka, tisdagar Rektor elevhälsogruppens möten Punkt på dagordningen vid Minst en gång per månad Elevrådets ordförande elevrådets möten Klasskonferenser Höstterminstart eller slutet av vårterminen Rektor Rutiner för akuta situationer Om elever eller personal i verksamheten ser, eller på annat sätt får information, att någon känner sig, eller känt sig utsatt för kränkande behandling ska det snarast utredas och åtgärder sättas in: I första hand agerar den vuxne som är närvarande och har ett utredande samtal. Rektor, Team Bamse och klasslärare informeras. Rektor anmäler händelsen till huvudmannen. Team Bamse och klasslärare gör en bedömning hur allvarlig kränkningen är och vilka åtgärder som ska vidtas. Om kränkningen är allvarlig eller om den inte upphör efter samtal, kopplas arbetsgången i Team Bamse in. Rutiner för uppföljning: Ska alltid ske inom en vecka. Se även Team Bamses handlingsplan. Rutiner för dokumentering: Alla utredande samtal ska alltid dokumenteras av berörd personal. 8

9 Team Bamse Fågelbärets handlingsplan gällande Team BAMSE (bilaga 2) På Fågelbäret arbetar vi utifrån en metod som bygger på olika modeller. B = Bamses A = Ansvarstagande M = Motiverar S = Skolans E = Elever Alla elever informeras om handlingsplanen genom att samtliga klasser får besök av Team BAMSE vid höstterminens start. Eleverna kan då också ställa frågor.vid entrén finns foto på gruppmedlemmarna uppsatta samt en brevlåda där man anmäler vad man har iakttagit eller om man har blivit utsatt för trakasserier och/eller kränkningar. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Team Bamse har ett utredande samtal och kontaktar alltid elevernas vårdnadshavare. Om beteendet fortsätter ska frågan anmälas till rektor och tas upp i elevhälsogruppen eventuellt kopplas kurator och/eller skolpsykolog in. Om oro för elevens utveckling finns, på grund av hans eller hennes sociala situation, görs anmälan till socialförvaltningen. Vid brott görs en polisanmälan. Om åtgärderna inte hjälper ska elevhälsogruppen anmäla förhållandet till Barn och Utbildningsförvaltningen. Rutiner för uppföljning: Berörda i Team Bamse har uppföljning med berörda elever inom en vecka. Rutiner för dokumentation: Team Bamse dokumenterar alla samtal samt skriver anteckningar och dagbok. Rektor har övergripande ansvar för att rutinerna följs. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Om ett barn eller en elev känner sig kränkt av en vuxen under skoltid ska rektor omgående informeras. Rektor har utredande samtal med lärare och med elev och eller elevens vårdnadshavare. Om det utredande samtalet hålls utan vårdnadshavare informerar rektor elevens vårdnadshavare direkt efter samtalet. Rutiner för uppföljning: Uppföljning sker inom 20 dagar. Därefter vidtas nya åtgärder om så behövs. Rektor gör anmälan till Förvaltningschefen inom barn och utbildningsförvaltningen samt en polisanmälan. Rutiner för dokumentation: Rektor dokumenterar alla ärenden 9

10 Bilaga 1 PM Flotten elevstöd Telefonnummer Flotten är skolans elevstöd som arbetar med elever som har en beteendeproblematik och/eller inte klarar det sociala samspelet i en grupp, utan att ständigt hamna i konflikter. Eleven kan få stöd av olika slag eller också en tillfällig placering på Flotten. Elevhälsogruppen (EHG) tar beslut efter samråd med föräldrarna om tillfällig placering på Flotten och ett åtgärdsprogram skrivs. Arbetsgång Elevens individuella behov avgör hur mycket tid det blir på Flotten, det kan vara timmar, del av dag eller hela dagar. Tidsperioden avgörs av elevens behov dock får ingen elev ha hela sitt läsår på Flotten. Schemat görs upp i samråd med berörd personal. Arbetet handlar om sociala färdigheter, normer, ansvar och inflytande samt kursplanens mål i samtliga ämnen. Föräldrakontakter ska ske kontinuerligt. Flottens personal ska ha ett nära samarbete med arbetslagen. Eleven ska följa klassens arbete i samtliga ämnen och huvudansvaret för detta ligger på klassläraren/arbetslaget. Flotten och berörd personal avsätter tid för kontinuerliga samtal. Då diskuteras elevens hela skolsituation, både socialt och ämnesvis. Kontakter med exempelvis BUP, SOC, Hab föräldraenheten ansvarar Flotten och klassläraren gemensamt för. I Flottens elevstöd ingår; Eva Karlsson Fredrik Nigran Jari Ohtonen 10

11 Bilaga 2 PM Team Bamse Telefonnummer Fågelbärets handlingsplan gällande Team BAMSE B = Bamses A = Ansvarstagande M = Motiverar S = Skolans E = Elever Alla elever informeras om handlingsplanen genom att samtliga klasser får besök av Team Bamse vid höstterminens start. Eleverna kan då också ställa frågor. Vid entrén finns foto på gruppmedlemmarna uppsatta samt en brevlåda där man anmäler vad man har iakttagit eller om man har blivit utsatt för kränkningar. Anmälningarna kan göras anonymt. Skolan får kännedom om att någon elev känner sig kränkt/mobbad. Team Banse med rektor informeras. Personal, elever och föräldrar ska omedelbart rapportera antydningar till kränkande behandling. Alla har ansvar. Två personer ur Team Bamse tar sig an fallet. Dessa två lämnar om så behövs direkt sina ordinarie arbetsuppgifter. Information samlas diskret in genom att först tala med anmälaren. Det är bra om Team Bamse känner till något konkret. Samtal med den som har varit utsatt, för att klargöra om det inträffade o verkligen är någon form av kränkning. Viktigt är här att det är den som har o varit kränkt som ska tagas på största allvar. Samtal med berörda kränkare. Samtalet utförs av en eller två personer ur Team Bamse. Det åligger Team Bamse att se till att föräldrarna till mobbingoffret och mobbarna blir informerade. Efter en till två veckor sker nya samtal med mobbningsoffret och mobbarna för ett uppföljningssamtal att mobbningen har upphört. Om inte fortsätter samtalen. Samtalet är en sak mellan mobbningsoffret, mobbare och utredarna. Om barn/vuxen eller vuxen/vuxen kränker varandra ansvarar rektor för att utredningen och uppföljning sker, samt att ta in nödvändig hjälp om så behövs. Team BAMSE består av: Mats Lindström Fredrik Nigran Eva Karlsson Fia Lindell Lena Jonsson Jonas Larsen 6A rektor Flotten / 5B Flotten / 5A 5A fritidspedagog 11

12 Bilaga 3 PM Kompisstödjare på Fågelbäret Att vara kompisstödjare innebär att man verkar för att alla ska känna sig trygga och att alla ska trivas på Fågelbäret. I början av läsåret utser varje klass i åk 4-6, en pojke och en flicka som kompisstödjare. De man röstar på ska själva vara bra kamrater och ha klasskamraternas förtroende. Röstningen sker skriftligt och enskilt. Uppdraget är frivilligt och när man accepterar, ställer man upp på att vara kompisstödjare ett läsår. När man ställer upp som kompisstödjare lovar man att inte föra vidare det som tas upp i gruppen. Alla skriver på ett kontrakt om detta. Kompisstödjare är inte poliser på skolgården utan i stället en bra kompis. Nyval sker vid varje läsårs början. Genomförande Kompisstödjare träffas en gång varannan vecka och vid dessa tillfällen tar man upp och redogör för stämningen i den egna klassen och om man lagt märke till något som hänt på skolgården. Varannan vecka träffas de i varje klass, för att tillsammans med jari och Kristin diskutera den nuvarande situationen i den egna klassen. Kompisstödjare får i uppdrag att genomföra övningar och lekar i den egna klassen. Dessa övningar och lekar gör kompisstödjarna när de träffas tillsammans för att känna sig säkra när de sedan ska leda dem i den egna klassen. Klassläraren ger tid för detta och stöttar vid behov. Varje läsår inleds med en kick-off där samtliga kompisstödjare träffas tillsammans med Jari och Kristin. Då diskuteras skolans likabehandlingsplan, gör övningar, fikar och äter lunch tillsammans för att stärka gruppen och eleverna får träna på att genomföra lekar och övningar. Varje läsår avslutas med en träff på Lysingsbadet där man fikar, gör övningar och utvärderar läsårets arbete. I kompisstödjarna ingår; Kristin Ludvigsson kurator Jari Ohtonen fritidspedagog Två elever från varje klass i åk 4-6