Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. IT-Gymnasiet Örebro Läsår 15/16

Transkript

1 Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling IT-Gymnasiet Örebro Läsår 15/16 1

2 Innehåll Likabehandlingsplan... 3 Ställningstagande och mål... 3 Ansvarsfördelning... 4 Utvärdering av föregående års arbete... 5 Främjande arbete... 6 Allmänna insatser:... 6 Specifika insatser i relation till diskrimineringsgrunderna... 6 Förebyggande arbete... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling... 8 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder... 8 Handlingsplan... 8 Elev mot annan elev/personal... 8 Personal mot elev... 9 Rektor mot elev... 9 Brottslig handling... 9 Utvärdering och uppföljning Bilaga 1 Begrepp och definitioner Bilaga 2 - Diskrimineringsgrunder

3 Likabehandlingsplan Skolan ska följa både skollagen och diskrimineringslagen vad gäller diskriminering och likabehandling. I skollagen (2010:800) framgår att en årlig plan med utgångspunkt från föregående års arbete ska tas fram. Lagen innebär att lärare eller annan personal som får kännedom om att elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling, är skyldig att anmäla detta till rektor. Rektor i sin tur är skyldig att anmäla detta till skolans huvudman, varefter rektor är skyldig att skyndsamt utreda anmälan. Om huvudmannen inte följer lagen kan huvudmannen bli skadeståndsansvarig. Diskrimineringslagen har till syfte att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till syfte att motverka annan kränkande behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). Likabehandlingsplanen och plan mot diskriminering och kränkande behandling beskriver vad skolan konkret gör för att uppfylla lagstiftningen. Arbetet kring planerna ska vara ett naturligt inslag i skolans vardag. Det är särskilt viktigt att eleverna på skolan är delaktiga i arbetet med planerna. Utformningen och omfattningen av elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Skolan har skyldighet att göra en utredning om en elev blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Definitioner av begrepp och diskrimineringsgrunderna finns i bilaga 1 och 2. Ställningstagande och mål På IT-Gymnasiet i Örebro ska varje elev och personal känna sig trygg och välkommen, vara medveten om alla personers lika värde och trivas med skolans sociala miljö. Ingen ska behöva känna oro över att kränkas eller diskrimineras och alla ska ha kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen och elever jobbar tillsammans för att stärka gemenskapen och betona alla människors lika värde. På IT-Gymnasiet i Örebro accepteras ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. På vår skola accepteras inte åsiktsyttringar i form av symboler eller signaler som av andra kan uppfattas står i strid med grundläggande demokratiska värderingar. Genom kontinuerlig kontakt mellan personal och elever och gemensamma aktiviteter och utrymmen skapar vi en trygg och avslappnad miljö där alla kan trivas. IT-Gymnasiet i Örebro strävar efter att vara en kreativ och studiemotiverande plats där man utvecklas tillsammans. 3

4 Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att Årligen se till att en plan mot diskriminering och kränkande behandling, i samråd med personal och elever, upprättas, ses över och kommuniceras inom verksamheten. Se till att de mål och åtgärder, som skolan i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling sätter upp, genomförs och utvärderas inom tidsramen. Se till att elever, all personal och alla vårdnadshavare känner till att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten och deltar i arbetet med utformning av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Se till att handlingsplaner och åtgärdsprogram upprättas och utreds samt att de anmälningar av trakasserier eller kränkande behandling som inkommit på skolan följs upp enligt skolans handlingsplan. Att huvudmannen informeras i samband med att skolan får kännedom om kränkande behandling eller diskriminering. Att ansvara för personalens fortlöpande kompetensutveckling inom området. Det är personalens ansvar att Varje år delta i utformningen, implementeringen och uppföljningen av planen mot kränkande behandling. Agera direkt om trakasserier eller annan kränkande behandling sker i ens närhet. Sätta stopp och tydligt markera att detta inte är accepterat. Omedelbart rapportera till rektor om de får kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling på skolan. Det är elevens ansvar att Varje år delta i arbetet för utformningen av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom att exempelvis svara på enkäter eller delta i samtal. Omedelbart rapportera till skolans personal om de får kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. 4

5 Utvärdering och kartläggning Skolan utvärderar löpande hur elever på skolan upplever skolans verksamhet via en brukarundersökning som genomförs varje vår. I kvalitetsundersökningen ställs frågor som avser svara på om elever trivs och känner trygghet på skolan samt hur elever upplever arbetsro. I tabellen nedan så finns resultaten från årets kvalitetsundersökning med föregående års resultat inom parentes. Fråga 2015 Andelen elever som känner sig trygga 94 % (94 %) Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med 81 % (83 %) respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att 87 % (78 %) alla blir behandlade med respekt Andel elever som upplever de får arbetsro i skolan. 71 % (60 %) Andel elever som tycker att skolans personal tar hänsyn till vad 73 % (75 %) eleverna har synpunkter. Det är glädjande att de stora förändringarna är positiva och vår analys av det är att det inte är kopplat till specifika insatser utan en följd av att frågor och trygghet, respekt och arbetsro diskuterats mer bland personalen vilket har haft effekt i verksamheten genom vårt förhållningssätt. Några konkreta punkter från föregående års insatser är: Trivselfrämjande aktiviteter i samband med läsårets start där åk 1-eleverna främst fick lära känna lärarna, varandra och skolans lokaler. Vi genomförde också gemensamma aktiviteter med skolan som helhet vilket eleverna uppskattade. Under läsåret 14/15 hade vi fokus på arbetsro som en aktivitet i vår lokala arbetsplan. Planen var att vi tillsammans med eleverna skulle diskutera och definiera begreppet. Något konkret sådant arbete genomfördes inte men vår bedömning är att lärarna arbetade mer aktivt med att skapa god arbetsro i klassrummen vilket hade effekt i undersökningen. Elevrådets arbete var under uppbyggnad men de hade svårt att få representanter från alla skolans klasser och förankringen var låg. Skolans lärare fanns tillgängliga på skolan och hade ofta informella samtal med elever. I vissa kurser genomfördes värderingsövningar där eleverna fick ta ställning kring påståenden om mänskliga rättigheter, jämställdhet etc. Kartläggning av skolans behov har genomförts genom brukarundersökningen men även genom löpande pedagogiska samtal med elever och genom elevhälsoteamets arbete. Kartläggningen visar att vi behöver kompetensutveckla personalen i normkritiskt förhållningssätt och att vi behöver även bli bättre på att ta hänsyn till elevernas synpunkter. 5

6 Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgår ifrån att identifiera problem i verksamheten. Det främjande arbetet skall anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. Allmänna insatser: Personalen agerar goda föredömen genom de ord, uttryck och den jargong vi använder i vardagen i skolan. Personalen har nolltolerans mot nedsättande kommentarer och vågar ta diskussioner. Normkritiskt förhållningssätt vid val av undervisningsmaterial, namn på personer i uppgifter, val av bilder och filmer etc. Utbildning för elever och personal i normkritik och genuspedagogik Specifika insatser i relation till diskrimineringsgrunderna Kön Fördela talutrymmet genom tex talrundor, lottdragning Könsöverskridande identitet eller uttryck Tillgång till individuella omklädningsrum och dusch på Tegelbruket där idrottsundervisningen sker Etnisk tillhörighet Skolan visar i sitt val av undervisningsmaterial en global tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper. Funktionsnedsättning Lärarna använder sig av och ger möjligheter till olika former av examinationer, upplägg, undervisningsformer etc. för att alla elever ska ha möjlighet att lära sig oavsett förutsättningar. Sexuell läggning Skolan fokuserar på människan och inte sexuell läggning 6

7 Ålder Aktiviteter som påverkas av ålder (ex myndig) undviks Personalen är uppmärksam på uttryck som på ett negativt sätt pekar ut elever som är äldre än sina klasskamrater Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som finns i er verksamhet. Utbildning i normkritik på sportlovet. Utbildningen ska ge personalen förutsättningar för att kunna genomföra diskussioner med eleverna. Förtydliga för eleverna vilka möjligheter de har att utöva inflytande på skolan. Det är viktigt att eleverna får återkoppling på sina synpunkter både via elevråd och direkt från lärare. Denna plan görs känd i verksamheten genom att: Alla elever som börjar på skolan informeras om den Planerna ingår i skolans introduktion för nyanställd personal. Personalen informerar om den på föräldramöten. Planen är tillgänglig via SchoolSoft och skolans hemsida. 7

8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vid upptäckt eller misstanke om att en individ utsätts skall rektor omedelbart kontaktas. Handlingsplanen vid förekomst av kränkande behandling, trakasserier eller annan diskriminerande handling följs. Vi allvarlig kränkning beslutar rektor om eventuella disciplinära åtgärder. Rektor beslutar om eventuell avstängning av elev. Elev kan bli avstängd från skolan under sammanlagt tre terminer. Längd på avstängning beror på handling. Beslut om avstängning tas omgående gällande grövre händelser som misshandel, allvarliga hot, kränkningar eller sexuella övergrepp. Huvudmannen informeras om det inträffade. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder Skollagen kap 6 10: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Handlingsplan Elev mot annan elev/personal Elev/personal som känner sig kränkt, mobbad eller utsatt för annan form av trakasserier av annan elev eller elever 1. Avbryt genast kränkningen 2. Meddela elevhälsan med rektor om det inträffade. 3. Huvudman i form av kvalitetschef och verksamhetschef underrättas skyndsamt om det inträffade av rektor. 4. Samtal med berörda (såväl kränkare som kränkta) omgående. 5. Mentor informeras omgående. 6. Incidentrapport utformas och lämnas till mentorn. 7. Samtal med berördas vårdnadshavare omgående. 8

9 8. Mentor samt berörda lärare och elev har möte angående uppkommen situation för att finna en lösning. 9. Finns ingen bra lösning tar EHT vid. 10. Åtgärdsplan upprättas. 11. Uppföljningssamtal med berörda. 12. Om problematiken kvarstår lämnas ärendet till rektor som gör en ny be-dömning om polis bör kopplas in eller ej. Nya åtgärder, förutom en eventuell polisanmälan, måste sättas in. Om förövare eller offer inte är elev på skolan samlas fakta in som ovan och även här kan anmälan till polis och sociala myndigheter bli aktuell. Personal mot elev Elev som känner sig kränkt, mobbad eller utsatt för annan form av trakasseri av personal på skolan 1. Avbryt genast kränkningen. 2. Rektor informeras omgående och ansvarar för utredningen. 3. Huvudman i form av kvalitetschef och verksamhetschef, underrättas skyndsamt om det inträffade av rektor. 4. Rektor tar samtal med berörd elev. 5. Rektor tar samtal med berörd lärare. 6. Vid behov ansvarar rektorn för att åtgärdsprogram upprättas. 7. Uppföljningssamtal med berörda. 8. Om problematiken kvarstår bedömer rektor om polis bör kopplas in eller ej. Rektor mot elev Elev som känner sig kränkt, mobbad eller utsatt för annan form av trakasseri av rektor på skolan 1. Avbryt genast kränkningen. 2. Verksamhetschef informeras omgående och ansvara för utredningen. 3. Huvudman, i form av kvalitetschef, underrättas skyndsamt om det inträffade av verksamhetschefen. 4. Verksamhetschefen eller annan som verksamhetschef utser tar samtal med berörd elev. 5. Verksamhetschef tar samtal med rektor. 6. Vid behov ansvarar verksamhetschef för att åtgärdsprogram upprättas. 7. Uppföljningssamtal med berörda. 8. Om problematiken kvarstår bedömer verksamhetschef om polis bör kopplas in eller ej. Brottslig handling När brottsliga handlingar sker i skolan görs alltid en polisanmälan av rektor. Synen på brottslig handling ska bedömas på samma sätt i skolan som utanför skolan, anmälningsplikten gäller. 9

10 Uppföljning görs beroende på det enskilda fallet med barn och ungdomsteam eller direkt med socialtjänsten. Vid kroppsskada ska sjukvården kopplas in för bedömning och eventuellt läkarintyg. Utvärdering och uppföljning Skolans Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering kränkande behandling utvärderas och följs upp av personalen på skolan inför höstterminen. Eleverna följer upp planen genom elevrådet. Planen presenteras för eleverna, diskuteras och eventuella förbättringar/förändringar föreslås. Planen mot diskriminering fastslås sedan i Elevrådet. Uppföljningen dokumenteras i skolans kvalitetsredovisning. 10

11 Bilaga 1 Begrepp och definitioner Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). 11

12 Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 12

13 Bilaga 2 - Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] 13

14 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 14

15 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. 15

16 Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 16