Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vittra Jakobsberg

2 Introduktion Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem Ansvariga för planen: Shaadia Lindfors, rektor Anna Gustavsson, miniorlaget Tina Sonebom, Socialpedagog miniorlaget Anders Löfgren, pedagog juniorlaget Sanna Vikstrand, socialpedagog juniorlaget Johanna Karlsson, pedagog seniorlaget Hurui Fessehaizon, socialpedagog seniorlaget Tina Sonebom, Kurator Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Planen ska förankras i skolans elevråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen ska förankras i skolans föräldraråd. Personalens delaktighet Planen ska förankras hos personalen på arbetslagsmöten samt skolmöten. Förankring av planen Till en början ska den reviderade planen och arbetsgången introduceras på morgonsamlingar i samtliga ansvarsgrupper under period Arbetet ska även belysas och integreras i projektarbeten.

3 Främjande insatser Vi på Vittra i Jakobsberg vill verka för en trygg, stimulerande och utmanande miljö där alla kommer till sin rätt. Vi vill genom att vara goda förebilder och genom en nära pedagogisk relation uppmuntra till kommunikation och ett respektfullt samspel med varandra. Vi bygger våra gemensamma värderingar kring begreppen olikhet, personligt ansvar och tydlighet. Vi uppmuntrar och respekterar varandra och tillåter var och en att vara sig själv. Vi tar gemensamt ansvar för en miljö där vi alla kan lära och utvecklas. Vi uttrycker det vi tycker och tänker och respekterar andras synpunkter. Vi vill att alla på skolan ska känna till sina rättigheter och kunna koppla dem till de skyldigheter som de innebär. Alla ska även känna till vem de ska vända sig till om de känner sig diskriminerade eller kränkta och vara trygga med att skolan kommer att agera enligt följande plan. På skolan råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling, alla vuxna är skyldiga att snabbt agera om de misstänker eller får kännedom om att en elev blivit trakasserad eller kränkt. Varje läsår startar med träningslägret där elever och pedagogerna arbetar aktivt med kultur- och värdegrundsarbete. Under dessa veckor så arbetar vi bland annat med spelregler, värderingsövningar och rutiner. Detta ska öka tryggheten hos eleverna och ger även en möjlighet till att skapa relationer till sina ansvarspedagoger. Med tryggheten som grund kan dialogen mellan eleverna och pedagogerna främja en respektfull miljö. Alla elever ska känna sig välkomna och få kontinuerlig bekräftelse. Vid varje morgonsamling hälsar vi på alla elever innan de går in i klassrummet. Morgonsamlingarna har som syfte att skapa en gemenskap i gruppen och en relation till ansvarspedagogen. Ansvarspedagogen har huvudansvaret för sina ansvarselever. Det innebär att eleverna alltid ska ha möjlighet att vända sig till sin ansvarspedagog. Den pedagogiska lunchen har som syfte att främja den pedagogiska relationen och öka tryggheten. Kartläggning Årets kartläggning genomfördes i form av en digital enkätundersökning för juniorer och seniorer medan miniorerna fått genomföra en enkät i pappersform anpassat efter deras ålder. Den digitala enkäten innehöll påståenden som eleverna skulle värdera från stämmer inte alls till stämmer mycket bra på en femgradig skala. Under varje påstående fanns möjligheter till att förklara sitt val av värdering. Efter sammanställningen har de ansvariga för planen genomfört en kvantitativ och kvalitativ analys. Respekt, bemötande och lika behandling Majoriteten av eleverna upplever att de blir bemötta på ett positivt sätt. De upplever att de blir bekräftade och uppmärksammade. Eleverna nämner bland annat att de får komplimanger och att ett hej när de kommer till skolan gör mycket. Några elever uttrycker att de blir det av vissa pedagoger men inte andra. Några få elever upplever att de inte blir bemötta på ett respektfullt sätt överhuvudtaget. De upplever att pedagoger inte behandlar de på samma rättvisa sätt som andra, att andra favoriseras eller att pedagogerna alltid ser de som skyldiga när det har hänt något. Några få elever upplever att tjejer favoriseras.

4 Respekt och bemötande av andra elever är lägre. 80% av eleverna hamnar mellan 3 och 5 på den femgradiga skalan. Några beskriver det som att det finns några få elever som tar sig större friheter så som att tränga sig före i köer, stör på pass eller fäller jobbiga kommentarer. Några elever upplever att det finns hierarkier där de som står högst upp i hierarkin är de som gör som de vill. Trygghet Det är en klar majoritet som känner sig trygga under sina raster och arbetspass(junior och Senior). 5% har angett att de inte känner sig trygga alls. Några upplever att de äldre eleverna(seniorer) kan vara jobbiga och tar fotbollsplanen. Några kan ibland känna sig ensamma. Några upplever att konflikter kan minska tryggheten. Någon upplever att man inte ser de vuxna som är ute ifall något skulle hända. Bland miniorerna är det kapprummet, omklädningsrummet och rasterna som en del elever känner sig otrygga. Matsalen nämns som högljudd och orolig under lunch och mellamål. Under arbetspassen upplever en del att det kan vara pratigt och rörigt. Några upplever att det blir väldigt rörigt när det är vikarier. Några upplever det som svårt att räcka upp handen och svara på frågor då det kan komma kommentarer från andra elever. Uttrycka sina åsikter och vara sig själv Många uttrycker att de kan vara sig själva. Många upplever sina vänner som stärkande. Några uttrycker att alla kanske inte förstår men att de har vänner som gör det. Bland seniorerna så finns det några som upplever det svårt att uttrycka sina politiska åsikter eller samhällssyn då det finns de som svarar tillbaka med elaka kommentarer. Några få upplever att även pedagoger inte lyssnar eller kan ta deras åsikter. Sociala medier Det är en stor andel av eleverna som använder sociala medier. De flesta vet vilket personligt ansvar de har när de skriver till andra. De flesta eleverna upplever en blandad stämning på nätet. En upplever att det är bra eftersom de bara skriver till folk de känner. Några har upplevt själva eller haft en vän som blivit kränkt via sociala medier. Några elever nämner ASK som ett ställe där det finns mycket hat. En av orsakerna kan vara att man skriver anonymt. Någon har blivit utsatt för en situation där någon annan skrev från den personens konto. Någon har också blivit utsatt för en situation där någon skapat ett konto i den personens namn och sen skrivit till andra personer. Förebyggande insatser Mål: Öka ett respektfullt bemötande bland eleverna och lika behandling Åtgärder: - Chessmate - Riktat och medvetet arbete under morgonsamlingar för gemenskap och inkludering. Övningar och diskutioner om samarbete, ledarskap och ansvar där schack används som ett pedagogiskt verktyg. - Respekfullt samspel Diskutera och arbeta aktivt under morgonsamlingarna med begreppet respekt. Reflektera kring vardagssituationer och diskutera kopplingar till samhället.

5 - Arbeta aktivt med spelreglerna Föra diskussioner och reflektionsövningar med eleverna under morgonsamlingarna kring förhållningssätt och syfte. - Elevhälsa som punkt i arbetslagsmötet. Elevhälsoteamet är närvarande vid möten och diskuterar elevers välmående utifrån olika perspektiv för att skapa en helhetsbild. Mål: Öka trygghet så att fler kan uttrycka sina åsikter och vara sig själva Åtgärder: - Utveckla rutinerna för matsalen, omklädningsrum och rastvaktsschema. - Kompetensutveckling av ansvarspedagogsrollen Förtydliga vilken roll ansvarspedagogen har och vilket ansvar det innebär. Utveckla rollen som ansvarspedagog och skapa ett gemensamt förhållningssätt som gör att alla elever kan känna samma trygghet. - Arbeta aktivt med spelreglerna Föra diskussioner med eleverna under morgonsamlingarna om hur dessa tolkas och vad de har för syfte. - Maktlekar Kompetensutveckling för att kunna diskutera och förebygga förekomsten av maktlekar på skolan. - Sociala medier Kompetensutveckling samt diskusionner kring hur sociala medier används. Skapa en handlingsplan för hur man agerar när man blir kränkt på nätet. - Systematiskt se över målgrupper och placeringar i klassrummen. Skapa en arbetsro och trygghet att utgå ifrån. - Socialpedagoger i varje arbetslag Socialpedagogerna arbetar kontinuerligt med att kartlägga trygghet och välmående för att sätta in tidiga insatser och förebygga mobbing. Rutiner för åtgärdande arbete Policy På vår skola råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling, alla vuxna är skyldiga att snabbt agera om de misstänker eller får kännedom om att en elev blivit trakasserad eller kränkt. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Grunden i vårt arbete för att tidigt upptäcka elever som blir utsatta är att pedagogerna i hög omfattning rör sig bland eleverna under skoldagen. Pedagogerna är även schemalagda som rastvärdar och dessa pedagoger har då ett extra ansvar att ha överblick över elevgruppen under rasttid. Under lunchen äter pedagogerna tillsammans med eleverna, detta ger en möjlighet att ha informella samtal där pedagoger och elever kan lära känna varandra bättre. Vilket kan underlätta eventuella framtida samtal av mer förtrolig natur. I varje arbetslag är en socialpedagog kopplad som kartlägger sociala relationer och konflikter. Detta analyseras och diskuteras tillsammans med arbetslaget under arbetslagsmötet för att skapa en helhetsbild över elevers situationer.

6 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och vårdnadshavare vänder sig i första hand till sin ansvarspedagog, men de kan också välja att vända sig till vilken vuxen som helst på skolan som de känner att de har förtroende för. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en vuxen får kännedom om att en elev blivit trakasserad eller kränkt ska hon/han så snart som möjligt ha ett utredande samtal med den som blivit utsatt. I samtalet eftersträvar den vuxne att samla detaljerad information. Man bör försöka beskriva konkreta händelser, gärna med datum och tidpunkter. T.ex X kallade Y... på Svenskpasset den 17 oktober. Om det finns andra elever som bevittnat händelsen är det önskvärt att även ha samtal med dessa för att skaffa så bra underlag som möjligt. Det är viktigt att de själva hört eller sett det de berättar om, för att undvika rykten och hörsägen. Om det är fler personer som kränkt, talar den vuxne med dem en och en. Man ska vara tydlig med att den utsatte känner sig kränkt. Man ska även låta eleven som kränkt ge sin bild, man bör dock undvika diskussioner om skuld, det vi vet är att en person blivit kränkt. Man bör även undvika värdeomdömen om eleven i samtalet. I samtalet klargörs att de handlingar som lett fram till kränkningen ska upphöra omedelbart. Den vuxne informerar om att man kommer att ha ett uppföljningssamtal samt att rektor och vårdnadshavare kommer att kontaktas. I samtalet med vårdnadshavaren ska representanten från skolan vara tydlig med varför man hör av sig, samt att man vill informera om vad som skett. I samtalet beskrivs vad elever och pedagoger uppfattat, har de olika bild av vad som hänt så redogörs för detta. Elever som inte är direkt inblandade ska förbli anonyma. I samtalet ska tydligt framgå att en elev blivit kränkt, att skolan haft samtal med berörda och att det inte får fortgå. Man ska även informera om att man kommer att ha uppföljningssamtal med eleverna. Samtalen dokumenteras på blanketten Anmälan till rektor, blanketten lämnas omgående till rektor(se bilaga 3). Återkoppling till vårdnadshavare sker efter uppföljningen med eleverna. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.

7 Bilaga 1 Begrepp diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på Skype av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Facebook. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig på arbetspasset och vill inte lugna ner sig trots pedagogens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att pedagogen ger Lisa en örfil. Pelle har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Pelle är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger ansvarspedagogen. Pelle orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

8 Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

9 Bilaga 2 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin prao på en målarfirma, men får rådet av pedagogen att avstå med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

10 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är mörkhyad, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Ansvarspedagogen avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i gruppen på svenska. Hon är aktiv på arbetspassen och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A, då svenska inte är hennes modersmål. [diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några skolkamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Pedagogen nekar Leila att bära huvudduk i undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionshinder Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var

11 och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

12 Bilaga 3 Rutin för att rapportera och behandla kränkningar inom skola och förskola Rektors ansvar Att skolans rutin för att anmäla diskriminering och annan kränkande behandling följs och är känd av alla på förskolan och skolan. Rutin inrymmer även förskoleklass och fritidshem. OBS! Alla anmälningar skall göras skriftligt. Att alla elevers upplevelse av diskriminering och annan kränkande behandling anmäls skyndsamt till huvudman. Alla medarbetare på förskolan och skolan 1. Alla händelser där en eller flera elever anser sig ha upplevt en diskriminering eller annan kränkande behandling ska dokumenteras och skyndsamt (samma dag) anmälas till rektor. Använd blanketten anmälan till rektor. Rektor 1. Rektor rapporterar samma dag tilll verksamhetschef genom ett mejl som svarar på frågorna: vilken typ av kränkning och om det finns risk att kränkningen fortgår. Det får inte förekomma några namn i mejlet. 2. En kopia på den skriftliga anmälan skickas senast en vecka efter händelsen via posten till berörd verksamhetschef som ger en kopia till Vittras BEO. (Vid allvarliga eller incidenter ska rektor även ha direktkontakt med verksamhetschef) 3. Rektor ansvarar för att alla händelser utreds, berörda informeras och att lämpliga åtgärder vidtas. Händelser utreds och allt dokumenteras på respektive skola. Om kränkningen riskerar att fortlöpa skall en handlingsplan utarbetas. Huvudman 1. Verksamhetschefen följer upp alla rapporterade anmälningar med rektor och försäkrar sig om att kränkningar har upphört innan ärendet avskrivs. 2. Verksamhetschefen initierar utvecklingsarbeten på skolan efter dialog med VIttraskolornas BEO vid behov av åtgärder på grupp- och eller organisationsnivå. 3. Vittrasskolornas BEO sammanställer på en företagsövergripande nivå och rapporterar till stab och verksamhetschef.