Skol- och förskoleplan UN-2014/125

Transkript

1 Utbildningsnämnden Ordförandeförslag Diarienummer Göran Nilsson (M) UN-2014/125 Utbildningsnämnden Skol- och förskoleplan UN-2014/125 Beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att sända ut bifogat förslag till ny Skol- och förskoleplan på bred remiss, samt att remissvaren skall vara förvaltningen tillhanda senast den 1 augusti Göran Nilsson (M)

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Peter Svantesson UN-2014/125 Utbildningsnämnden Skol- och förskoleplan UN-2014/125 Beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att sända ut bifogat förslag till ny Skol- och förskoleplan på bred remiss, samt att remissvaren skall vara förvaltningen tillhanda senast den 30 augusti Sammanfattning Statens krav på att varje kommun skall ha en av kommunfullmäktige fastställd skolplan avskaffades i samband med att gällande skollag antogs av riksdagen. Kommunfullmäktige har dock beslutat att en ny skol- och förskoleplan skall antas för att fördjupa styrningen av förskola/skola. Bifogat förslag till ny Skol- och förskoleplan för Knivsta kommun har arbetats fram av förvaltningschefens ledningsgrupp. Peter Svantesson Förvaltningschef, utbildning

3 Skol- och förskoleplan Inledning Skol- och förskoleplanen är en övergripande plan som omfattar all utbildningsverksamhet från förskola till vuxenutbildning/sfi. Den omfattar alla åldrar från ett år och är därmed ett dokument för det livslånga lärandet. Med elev menas i denna plan alla studerande oavsett ålder, således även barn i förskola, förskoleklass och fritidshem. Skolplanen är kommunfullmäktiges viktigaste styrinstrument för förskolan och skolan. Skolplanen är uppdelad i fyra delar: Vision Gestaltning för att nå de nationella målen. Form, inriktning och prioriteringar. Strategier för hela mandatperioden. Utvecklingsområden gäller hela mandatperioden. Utvärdering Åtgärder för att nå de nationella målen antas därtill av Utbildningsnämnden årligen i samband med att budgeten fastställs. Vem riktar sig planen till Skol- och förskoleplanen (planen) är ett planeringsunderlag som redovisar de åtaganden som politik, förvaltning och verksamheter gör på olika nivåer i syfte att nå de statliga målen. Planen skall också tjäna som information till kommunens invånare i syfte att skapa underlag för ett demokratiskt samtal om kommunens utbildningsverksamhet. Vision Kunskap till 100 procent. Skolorna och förskolorna i Knivsta skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. Det gäller kunskaper i form av fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. Eleverna skall rustas för att kunna leva ett rikt liv. Samhället skall rustas för att kunna skapa fortsatt välfärd och fortsatt demokrati. Gestaltning 1. I Knivsta kommun är lärarna förskolans och skolans viktigaste resurs. Knivsta kommun skall därför medverka till att deras löner och arbetsvillkor är sådana att fler väljer att söka lärarutbildningen och att skickliga utbildade lärare ser Knivsta som ett förstahandsval. 2. Oavsett vilka medel kommunfullmäktige anvisar skall 1,8 procent av personalbudgeten avsättas till kompetensutveckling. 3. För att lärarnas arbetsvillkor skall kunna förbättras skall förskolans och skolans lokalkostnader hållas tillbaka. Det sker genom hård styrning av ny- och ombyggnation så att

4 ändamålsenliga lokaler skapas. Riktvärden skall vara 8-10 kvm/barn i förskola 1-5 år, 10 kvm/elev i förskola F-6 och 12 kvm/elev i skola Kommunen skall ha en mer lokal- och personaleffektiv verksamhet. En- och tvåavdelnings förskolor skall avvecklas. Riktvärdet för nybyggda förskolor är sex avdelningar och för nybyggda skolor minst 350 elever. Riktvärdet där förskola och skola kombineras är elever. 5. Om förskolornas höga kvalitet och elevernas goda resultat skall kunna bibehållas och förbättras måste chefernas förutsättningar för att kunna leda förbättras och ledningsstrukturen utvecklas. Därtill måste yrket göras attraktivt för nästa generations ledare. Det kräver högre löner men också att ledartätheten ökas. Förskolechefen och rektors viktigaste uppgift är att vara pedagogisk ledare. 6. I diskussionen om skolutveckling skall fokus förflyttas från utanförliggande faktorer till det konkreta arbetet i klassrummet; det nära lärandet mellan pedagog och elev. 7. För att alla elever skall stimuleras att bilda sig och växa med sina uppgifter skall lärandet utgå ifrån elevens berättelse, förmågor och behov. De inblandade i uppdraget ska tillsammans skapa strategier, förhållningssätt och metoder som alla är överens om. 8. Det kollegiala lärandet skall utvecklas på alla nivåer inom förskola/skola. Det kollegiala lärandet sker på ett strukturerat sätt som tar sin utgångspunkt i frågor som berör elevernas lärande. Det kollegiala lärandet är en naturlig hävstång för att öka kvaliteten i olika lärsituationer. 9. Kommunens resursfördelningsmodell har som huvuduppgift att ge förutsättningar för en likvärdig förskola/skola. Därtill skall den centrala elevhälsans specialistfunktioner, förstelärarna och bbss-medlen fördelas strategiskt, för ökad likvärdighet. Det åligger rektor/förskolechef att skapa likvärdighet inom sin enhet genom lokalt anpassade och olika lösningar. 11. Det åligger Knivstas rektorer och förskolechefer att utnyttja det friutrymme skollagen medger, gällande elevens och skolans val, så att elevernas önskan att utveckla särskilda förmågor tillgodoses. Samma friutrymme skall användas för att ge elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven utökad tid i ämnet. 12. Datortätheten för både pedagoger och elever i Knivstas skolor och förskolor skall ökas väsentligt. Digitala läro- och hjälpmedel skall bli självklara redskap i lärandet. Detta ger ökade möjligheter att möta elevers olika lärostilar. En Knivstastandard införs som innebär att alla verksamheter har tillgång till en lägsta, likvärdig utrustning. Då denna utveckling kräver engagerade och kompetenta chefer skall dessa erbjudas utbildning i samverkan med Uppsala universitet. 13. Skickliga pedagoger skall belönas. Därför skall såväl lärarens resultat med eleverna som förmågan att tillämpa framgångsrika metoder och förhållningssätt vara avgörande för löneutvecklingen. 14. Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner visar att en nära dialog mellan lärare, skolledning, förvaltning och nämnd är av avgörande betydelse för skolans resultat. Därför tillämpar Utbildningsnämnden bl. a den arbetsmodell som SKL:s matematikprojekt utvecklat.

5 15. För att nå visionen om kunskap till 100% måste pedagoger, enheter och huvudman ha total kontroll på elevernas resultat och de processer som drivs för att skapa goda resultat. Under mandatperioden skall utvärderingarna spridas över året så att enheterna och huvudmannen snabbare kan analysera och vidta åtgärder. Som stöd för denna modell skall ett digitalt verksamhetsstöd upphandlas. 16. Kommunens pedagoger skall erbjudas kontakt med forskningsfronten inom pedagogisk verksamhet. Det sker genom forskarstöd på klassrumsnivå samt förbättrade möjligheter för de egna medarbetarna att kompetensutvecklas på universitetsnivå. 17. Höga förväntningar skall tydliggöras och kommuniceras genom hela organisationen. De höga förväntningarna måste kopplas till tydliga och begripliga målbilder. Elev, lärare, ledning, förvaltning och nämnd skall ingå i ett system där de höga förväntningarna kommuniceras båda vägarna. 18. Sjögrenska gymnasiet skall utvecklas mot att ha högskoleförberedande program Vuxenutbildningen och Sfi:n skall förberedas på den befolkningsförändring som ligger i kommunens vision liksom ökningen av nyanlända i kommunen. Vuxenutbildningen och Sfi:n är viktiga redskap för öka anställningsbarheten bland kommunmedborgarna. 19. Samarbetet gymnasium, vuxenutbildning, Sfi och arbetsförmedling skall fördjupas. 20. På varje kommunal skola skall finnas ett skolbibliotek som utgör skolans hjärta. Detta lärorum utgör centrum för skolans arbete med läs-och skrivutveckling. Utvecklingsområden Nyanlända Genom migration och kommunens avtal med migrationsverket (kolla) kommer antalet nyanlända elever med utländsk härkomst att öka i Knivsta. För att ta emot dessa elever måste såväl organisation av mottagandet som kompetensen i verksamheten utvecklas. Barn i behov av särskilt stöd Efterfrågan på kunskap om förutsättningar och möjligheter i lärandet gällande barn med olika funktionshinder är stor. Verksamheten för dessa barn måste utvecklas så att visionen om kunskap till 100% kan nås. Utvärdering Denna plan utvärderas årligen av controllerverksamheten inför arbetet med verksamhetsberättelsen.