Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 6. miljö Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Transkript

1 Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 6 miljö

2 fokus Hur kan miljön påverka utvecklingen? Vilka typer av socialt stöd finns det? Hur används socialt stöd på bästa sätt? Vad är fotbollskvadraten och hur påverkar den utvecklingen i fotboll? Vad är självuppfyllande profetia? Hur påverkar organisationen/föreningen utvecklingen?

3 6.1a Initiering Initieringsperioden i fotboll är från cirka 5 till 13 år och beskriver varför barn börjar och fortsätter i idrotten. Den främsta orsaken är att fotbollen är rolig. Barn tycker det är roligt att träna, träffa kompisar, spela matcher, lära sig ny teknik eller tusen andra saker. Barnens utveckling främst är beroende av föräldrarnas och tränarnas stöd. Det viktigaste är att föräldrar/tränare är duktiga på att uppmärksamma människan. Tränaren ska först och främst upplevas som snäll, empatisk och omtänksam. Det är bra om tränaren (a) har humanistisk och psykologisk kunskap att se och möta varje individ, (b) är skicklig att lära ut, samt (c) är duktig på tekniska, taktiska, psykiska och fysiska moment i fotboll. Föräldrarnas roll är att stödja praktiskt och emotionellt. Träning ska bestå av lekfulla moment där barnet är med och bestämmer takten i utvecklingen. Framgång definieras i form av utveckling och ansträngning, inte resultat. Belöningar baseras mer på om barnet lärt sig något nytt eller lagt ned arbete.

4 6.1b etablering Etableringsfasen är från cirka år i fotboll. För tjejer är sannolikt den här perioden något kortare. Den inleds när spelaren bestämt sig för att lägga lite mer tid på fotbollen. Spelaren börjar se sig själv som fotbollsspelare mer än exempelvis elev eller kamrat. Spelaren investerar mer och mer tid i fotboll. Val mellan olika aktiviteter sker. Spelaren själv brukar inte se det som att offra saker eftersom fotbollen värderas högt gentemot andra aktiviteter. Kraven ökar på tränare att ha större kunskap om teknik, taktik, psykologi och fysiologi i fotboll. Det humanistiska ledarskapet är dock fortsatt bäst. Målet är att spelare ska lära sig att ta egna initiativ, eget ansvar och så småningom bli självständig i sin utveckling. Föräldrarnas uppgifter och ansvar inom idrotten har minskat än mer. Emotionellt och praktiskt stöd är fortsatt viktigt.

5 6.1c perfektion Perfektionsfasen inleds efter etableringen och är i fotboll från cirka år. Sannolikt sker det några år tidigare för damspelare. I den här fasen dominerar fotboll, träning och matcher spelarens liv. Motivationen är hög och de satsar rejält med energi och tid på sin idrott. Spelarna bör i den här åldern ha ett samarbete med tränaren, snarare än att tränaren ska leda utvecklingstakten. För det krävs att spelaren har lärt sig att ta ett ökande ansvar för träning under utvecklingen. Spelarens egen nyfikenhet och kreativitet ska vara en central del av utvecklingen. Föräldrarnas roll har minskat betydligt, men finns där vid behov på emotionellt och praktiskt plan. Kanske finns det en också en partner nära spelaren.

6 6.2 socialt stöd Det är avgörande vem som ger vilken typ av stöd, hur stödet framförs, hur spelaren uppfattar, mottar och tror på stödet. Den uppfattade volymen på stödet är alltså inte avgörande. (Bloom, 1985)

7 6.3a fotbollskvadraten familj skola spelare kamrater förening förbund

8 6.3b fotbollskvadraten Spelaren har eget ansvar och ska kunna påverka sin egen utveckling. Den psykosociala miljön har stor betydelse för utvecklingen. Nätverket ska utvecklas tillsammans med spelaren. Kvalitén på träning och träningsmiljö med sunt motivationsklimat och bra instruktion är central. Skolan bidrar med nya perspektiv och kunskaper som är användbara för spelares utveckling. Spelare ska lära sig att påverka kvalitén på miljön samt nätverket. Högkvalitativ, målinriktad och medveten träning är en bidragande orsak till framgång i fotboll. Nära samarbete mellan exempelvis föreningens ledning, tränare, föräldrar och spelare optimerar utvecklingen. Spelaren i centrum.

9 6.4a socialt stöd känslomässigt Lyssnande stöd Personer som lyssnar på spelaren, för att få utlopp för känslor eller beskriva situationer från deras egen synvinkel. Ges effektivast av familj och kamrater. Emotionellt stöd Personer som ger ett känslomässigt stöd där spelaren får utlopp för sina tankar och känslor utan att bli dömda eller känna sig utlämnade. Ges effektivast av familj och kamrater. Emotionell utmaning Personer som ger stöd genom utmaning som stimulerar utveckling. Hjälper spelaren att få tänka igenom och ventilera vad denne verkligen tycker utan att för den skull behöva vara pressad. Hjälper spelaren att bli mer medveten om sina känslor, upplevelser och tankar. Ges effektivast av familj och kamrater.

10 6.4b socialt stöd tekniskt Uppskattande stöd Personer som ger stöd genom positiv feedback om kompetens och egen kontroll. Ges effektivast av personer som har stor insikt i det de diskuterar med spelaren. Fotbollstränaren i fotbollen, läraren i skolan och så vidare. Utmanande uppgifter Personer som ger stöd i nya utmanande konkreta uppgifter som stimulerar, ger nya kunskaper och är utvecklande. Ges effektivast av personer som har stor insikt i det de diskuterar med spelaren. Fotbollstränaren i fotbollen, läraren i skolan och så vidare. Verklighetsbekräftande stöd att ha personer som ger stöd åt spelarens idéer och placerar in idéerna i ett större sammanhang. Det skapar känsla av sammanhang, insikt och förståelse. Ges effektivast av personer som har stor insikt i det de diskuterar med spelaren. Fotbollstränaren i fotbollen, läraren i skolan och så vidare

11 6.4c socialt stöd konkret Materiellt stöd Personer som som ger materiell och konkret hjälp. Det kan gälla ekonomisk trygghet, rätt material vid rätt tillfälle eller massage och rehabiliteringsträning vid behov. Ges effektivast av personer som är spelaren nära exempelvis familjen i ekonomiska frågor under unga år, men också anställda med dessa arbetsuppgifter, exempelvis föreningen eller sponsorer. Personlig assistans Personer som ger stöd med markservicen som gör att exempelvis vardagsbestyr inte stör helheten. Det kan vara matlagning, skjutsning, tvättning, matinköp, läxläsning, kontakt med myndigheter eller andra vardagsbestyr. Ges effektivast av personer som är spelaren nära exempelvis familjen, men också anställda som har arbetsuppgifter med serviceinriktning, exempelvis materialförvaltare, agenter, ledare etcetera.

12 6.5 självuppfylande profetia Tränaren har en uppfattning om spelaren som förutsäger prestationsnivån under den närmaste framtiden Förväntningar påverkar, omedvetet eller medvetet, beteendet mot spelaren positiv eller negativ spiral Beteendet påverkar spelarens motivation, prestation och inlärning Spelarens prestation anpassar sig till tränarens uppfattning, en positiv eller negativ spiral av utvecklingen inleds Tränaren får bekräftelse på sin uppfattning genom den självuppfyllande profetian

13 6.6 självuppfyllande profetia Beskrivning av självuppfyllande profetia Det är en profetia om spelare som påstås vara sann, men inte är det. Den påverkar dock spelare på ett sådant sätt att deras reaktioner får profetian att bli sann. Alltså, om tränaren tror på att spelaren ska utvecklas mycket i framtiden så kommer denna att göra det. Om tränaren inte tror på spelaren kommer utvecklingen också bli sämre.

14 6.8a stress i organisation / förening Interna faktorer Ökad risk för skada på grund av exempelvis ökad stress Brister i arbete med målsättning Brister i kvalificerat stöd i rehabilitering Känslor av maktlöshet genom liten möjlighet att påverka egen situation Ny situation där spelare saknar erfarenhet och kunskap, exempelvis en karriärövergång Orealistiskt eller lågt självförtroende Livsstil som krockar med ambitionen att utvecklas i fotboll Mer?

15 6.8b stress i organisation / förening Miljöfaktorer Otydlighet i laguttagning, Orättvis fördelning av ekonomiska medel Opassande träningsmiljö och/eller träningsmetoder Brister i logistik Brister i träningsfaciliteter Brister i tränarfilosofi hos tränare/ledare Vantrivsel med den sociala miljön Rädsla för misslyckande utifrån kriterier som föreningen/tränaren satt Bristande socialt stöd Dåliga relationer och konflikter Brister i kommunikation/information Mer?

16 6.8c stress i organisation / förening Ledarskapsfaktorer Oklar ledarfilosofi Syn på träning och inlärning Resultat eller prestationsorientering Egen utveckling som tränare Ledarstil Brist på kunskap Konflikter inom ledargrupp och/eller spelargrupp Brister i feedback

17 6.8d stress i organisation / förening Lagfaktorer Lagsammanhållning Informella ledare Strukturen i laget. Kommunikationen i och runt laget Nätverket med stödjande funktioner runt laget Spelares och ledares formella och informella roller Grupperingar Konflikter Dåligt samarbete

18 6.9 skola Att ha aktiviteter vid sidan av fotbollen ökar sannolikheten för utveckling. Viktigt med samarbete mellan förening och skola för spelarens bästa. Utveckling av personliga egenskaper och erfarenheter utanför fotbollen viktigt. Skolan fyller en viktig funktion för att bredda spelarens identitet. Ger trygghet med utbildning till efter fotbollskarriären. Skolan ska vara en del i nätverket runt spelare. Fördela belastningen mellan skolan och fotbollen, kom ihåg att det egentligen är två heltidsjobb under gymnasietiden! Försök hitta flexibla lösningar så att både skola och fotboll ges bästa möjligheter. Skolan och idrotten kan gemensamt ge spelaren många livsfärdigheter som är nyttiga resten av livet.

19 ökade möjligheter för livsfärdigheter Att skapa motivation för utbildning och livsfärdigheter a) Vision långsiktigt arbete. b) Organisation. c) Individuell utveckling. d) Ansvariga personers karakteristik. Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

20 strategier för motivation Meningsfulla nivåanpassade individuella uppgifter Inflytande och egen kontroll till spelare/elever Uppmuntra alltid en god insats Uppmuntra olika strategier att söka och värdera kunskap på Lägg fokus på prestationen och processen i lärandet Ha tydliga mål för inlärningen Stimulera kreativitet, glädje och nyfikenhet Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap