Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008 I. Integreringsperiod II. Målbeskrivning III. Schema och undervisningsformer Föreläsningar PBL fallseminarier Fallseminarier Inlämningsuppgifter Klinisk tjänstgöring/vfu (verksamhetsförlagd undervisning) Självstudier IV.Kurslitteratur V.Examination Via Studentportalen finner ni kursinformation, schema, undervisningsmaterial, lärarlista, annat kursmaterial.

2 I. Integreringsperiod Integreringsperioden fokuserar på översiktlig presentation av psykiatriämnet. Mekanismer bakom uppkomsten av psykiska symptom kommer att belysas. Hur biologiska och psykosociala faktorer samverkar i utvecklingen av psykopatologi illustreras i den s.k. stress-sårbarhetsmodellen. Neurobiologi och psykofarmakas verkningsmekanismer och biverkningar kommer att repeteras. II. Målbeskrivning Syfte Den övergripande målsättningen med utbildningen är att den studerande skall förvärva kunskaper och färdigheter i psykiatri som kan utgöra en bas för AT-tjänstgöring och för det framtida läkaryrket, oavsett specialitet. Psykiatrin omfattar två kunskapsområden, ett biomedicinskt och ett psykologiskt-socialt och dess särställning som medicinsk specialitet ligger i den samtidiga tillämpningen och integrationen av dessa områden. Förtroendeförhållandet mellan patient och läkare är av särskild betydelse inom psykiatrin, vilket också ställer höga krav på läkarens etiska medvetenhet. En professionell interaktion med människor kräver mognad och ett visst mått av självkännedom, något som kursen i psykiatri försöker betona. Den studerande skall efter genomgången kurs kunna arbeta som AT-läkare på en psykiatrisk avdelning/akutmottagning/öppenvårdsmottagning samt ha kännedom om det psykiatriska teamets arbetssätt. Studenten skall också kunna avgöra vilka psykiska problem som kan skötas av allmänläkare och vilka som bör handläggas på specialistnivå. Efter genomgången kurs skall studenten ha god kännedom om de viktigaste psykiatriska störningarna och studenten skall kunna tillämpa diagnostik enligt DSM/ICD och ge förslag till utrednings- och behandlingsplan med hänsyn tagen till medicinska, psykologiska och sociala faktorer. Studenten skall också ha förvärvat kännedom om hur ålders-, köns- och etniska faktorer kan påverka uttrycken för psykiskt lidande, liksom hur dessa faktorer kan påverka val och utförande av behandling.

3 Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet Kliniska kompetensmål Kunskapsområde Delmål och kunskapsmål enligt Blooms taxonomi* Bemötande och Analysera K4 bemötande och förhållningssätt till patientens förhållningssätt aktuella tillstånd, med beaktande av emotionell påverkan och kognitiv funktion (nivå och innehåll). Reflektera K4 över betydelsen av patientens ålder, kön, sexuell orientering och kulturell tillhörighet. Skapa förtroende hos patienten K3 och vara medveten om sin egen reaktion i situationen. K5 Identifiera behov hos närstående, särskilt minderåriga barn. K4 Psykiatrisk Självständigt ta en psykiatrisk anamnes samt bedöma och diagnostik dokumentera psykiatriskt status. K5 Väga in närståendes och ev vårdgrannars information K2 med beaktande av gällande lagstiftning. Kunna använda etablerade psykiatriska diagnossystem. K3 Kunna skilja på hjälpmedel för screening, diagnostik och symptomskattning. K3 Resonera K2 om hur personlighetsdrag och personlighetsstörningar kan färga symtombild. Överväga K2 neuropsykiatriska funktionshinder och genomgripande störningar i utvecklingen. Urskilja somatiska faktorer (inklusive substansberoende) som bidragande eller vidmakthållande av det psykiatriska sjukdomstillståndet. Psykiatrisk Utifrån en klinisk situation analysera K5 indikationer för och tvångsvård genomförande av tvångsvård enligt LPT. Översiktligt redogöra K1 för LRV. Korrekt fylla i K3 ett vårdintyg enligt LPT och redogöra K2 för befogenheter vid tvångsåtgärder. Reflektera K2 över etiska dilemman och patientens reaktion inför tvångsvård. K3 Stress och Differentiera normala från komplicerade reaktioner på trauma, krisreaktion relationsproblem eller långvarig stress. K4 Kunna föra ett samtal vid akut kris. K3 Självskada och Identifiera och värdera riskfaktorer och sjukdomsbildens suicidrisk betydelse för suicidrisk. K4 Värdera suicidal intention. K5 Värdera kvaliteten av bedömningsunderlaget. K4 Föreslå och förklara initiala åtgärder och avgöra vårdnivå för riskpersoner. K3 Ätstörning Identifiera K4 ätstörningar. Beskriva initial handläggning vid ätstörning. K1 Hallucinationer och vanföreställningar Reflektera över svårigheterna att hantera misstro, rädsla och fientlighet som patienten kan ha inför vård. K4 Identifiera störd verklighetsuppfattning (tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer). K4 Skilja på olika vanliga psykotiska sjukdomstillstånd. Föreslå vårdnivå och initial medicinsk behandling utifrån ett patofysiologiskt, farmakologiskt och psykosocialt perspektiv. K3

4 Kunskapsområde Delmål och kunskapsmål enligt Blooms taxonomi* Depressivitet Särskilja depression från ledsnad, sorg och stress. K2 Urskilja depressiv symptomatologi vid somatisk sjukdom. K2 Värdera förekomst av bipolaritet, melankoliska och psykotiska drag för fortsatt handläggning. K5 Avgöra om medicinska, systematiskt psykologiska behandlingar eller sociala åtgärder är indicerade. K4 Föreslå initial medicinsk behandling utifrån ett patofysiologiskt, farmakologiskt och psykosocialt perspektiv. Påbörja, följa upp och avsluta en farmakologisk antidepressiv behandling utifrån ett patientcentrerat perspektiv. K3 Resonera på ett pedagogiskt sätt om hur depressionen uppkommit; sårbarhet och utlösande faktorer samt förväntat förlopp. K2 Väga in suicidrisk i alla skeden av behandlingen. K4 Ångest och oro Bemöta en patient med akut ångest och hantera lindriga ångesttillstånd på ett psykologiskt riktigt sätt. K3 Pedagogiskt förklara hur ångest uppkommer och manifesteras. K4 Skilja på olika ångesttillstånd. K4 Föreslå initial medicinsk behandling utifrån ett patofysiologiskt, farmakologiskt och psykosocialt perspektiv. Påbörja, följa upp och avsluta en farmakologisk anxiolytisk behandling. K3 Värdera ångest som fenomen vid somatisk sjukdom. K4 Missbruk och Värdera risken för ett pågående missbruk, beroende eller beroende abstinens. K4 Identifiera och differentiera olika beroendetillstånd. K4 Identifiera och handlägga akuta behandlingsbehov hos patienter med missbruk och beroende. K6 Värdera missbruks betydelse i samband med annan psykiatrisk samsjuklighet. K4 Beskriva långsiktig behandling av beroendetillstånd. K1 Översiktligt redogöra för LVM. K1 *K refererar till kognitiva mål enligt Blooms taxonomi. Denna består av en sexgradig skala (K1-6) där högre siffror motsvarar högre nivå av lärande och därmed högre kompetens. För att uppnå ett visst kompetensmål behöver man självklart tillägna sig specifika kunskaper och färdigheter. Genom att utgå från tydliga kompetensmål när man utformar undervisning och tentamina, skapar man en miljö som främjar lärande, s.k. constructive alignment. K 1 Fakta K 2 Förståelse K 3 Tillämpning K 4 Analys K 5 Syntes K 6 Värdering Komma ihåg Förstå med egna ord Använda i den akuella kontexten Ta isär i komponenter för att förstå strukturen Sammanställa nya mönster och strukturer Bedöma genom kriterier Bloom B.S. & Krathwohl D.R. Taxonomy of Educational Objectives: The Classification of Educational Goals,by a committee of college and university examiners. Handbook I: Cognitive Domain. New York, Longmans, Green, 1956.Modellen bygger på en sammanfattning: Khalid El Gaidi efter Gronlund N. E. How to Write and Use Instructional Objectives. (2000).

5 Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet III. Schema och undervisningsformer Mål och delmål uppnås genom egna litteraturstudier i kursboken. Delar av materialet presenteras på föreläsningar och seminarier. Egna studier med hjälp av kurslitteraturen krävs. Ett schema läggs upp på Studentportalen. Föreläsningar Föreläsningarna är inte obligatoriska men deltagande rekommenderas. Dels har vi vanliga katedrala föreläsningar. Dels har vi webbaserade föreläsningar. Syftet med dessa senare är att utbytesstudenter som läser kursen i andra länder skall kunna ta del av föreläsningarna. De studenter som trots att de läser i Uppsala av något skäl inte kan närvara har också möjlighet att se föreläsningen via nätet. I några fall är föreläsningar endast på webben. I nuläget finns endast några av föreläsningarna filmade men fler kommer att bli tillgängliga. Ni hittar dem på medfarms mediabibliotek; Åhörarkopior Vi kopierar upp alla åhörarkopior och annat kursmaterial. Vi lämnar ett exemplar av allt till varje student. Dessutom ligger pdf filer upplagda på Studentportalen. PBL fallseminarier Under psykiatrikursen har vi två PBL fall under integrationen och ytterligare tre under psykiatriperioden. Alla fallen kopieras till er studenter men finns på FRIDA. Deltagande i PBL fall är obligatoriskt. Endast sjukdom är giltig frånvaro, och kompenseras med PM skrivande. För studenter som är utlokaliserade önskar vi om möjligt att ni kan delta i seminarierna, antingen genom att resa hit eller via telemedicin. Vi använder ett system som heter Tandberg. På plats på sjukhuset där ni skall vara behöver ni boka rummet med teleutrustningen de tider vi har PBL seminarier. Bara om inget av dessa alternativ är möjliga kan PM skrivande användas. Fallseminarier Vi har fallseminarier i storgrupp (ca 30 studenter). Fallen kopieras till samtliga men finns även på Studentportalen. Du bör läsa igenom fallen före seminariet och förbereda dig med den rekommenderade litteraturen. Dessa fallseminarier fokuserar på det praktiska, på den kliniska handläggningen. De är frivilliga. Inlämningsuppgifter Vi har fyra olika inlämningsuppgifter, instruktion till dessa finns på Studentportalen i mappen Undervisningsmaterial: Inlämningsuppgifter: 1) Att skriva ner en journalanteckning från en filmad anamnesupptagning med en patient. Mallen för journalrubriker skall användas, för instruktion se Studentportalen. Filmen finns i Mediabiblioteket. Anteckningen blir ca en A4 lång. Den skickas med e-post till adriana.ramirez@neuro.uu.se före ni börjar psykiatridelen av kursen. 2) Att skriva psykstatus från filmer på Psykocinemateket, utifrån särskild instruktion som finns på Studentportalen. Uppgiften skickas med e-post till janet.cunningham@neuro.uu.se före ni börjar psykiatridelen av kursen. 3) Att skriva ett vårdintyg på fiktiv patient. Fall och instruktioner finns på Studentportalen. Vårdintyget skickas med e-post till ioannis.kouros@neuro.uu.se under psykiatridelen av kursen. 4) Checklista psykiatri, är en lista över färdigheter som ni skall öva under er verksamhetsförlagda utbildning. Ni fyller själva i listan och gör en

6 självevaluering av er egen insats. Ni skall lämna in checklistan tillsammans med signerad närvaro-listan efter avslutad verksamhetsförlagd utbildning. Klinisk tjänstgöring/vfu (verksamhetsförlagd undervisning) Den kliniska utbildningen påbörjas med en dags undervisning och praktiska övningar i grundläggande undersökningsteknik (strukturerad diagnostisk intervju och skattningar). Därefter påbörjas den verksamhetsförlagda utbildningen inom psykiatridivisionens olika verksamhetsområden (akutpsyk, allmänpsyk, barnpsyk, beroende, psykos & rättspsyk samt äldrepsyk) och på psykiatriska klinikerna i Falun/Säter och i Västerås. VFU fortgår under resten av kursen med avbrott för schemalagda föreläsningar och seminarier, se schema. Bashandledare På varje placering har du som kandidat en personlig bashandledare. Handledaren ansvarar för att studenten får förutsättningar för att de VFU målen kan uppnås. Primära mål för VFU: att kunna genomföra ett patientsamtal i syfte att diagnostisera, följa upp och utvärdera behandling samt ge information till patienten att kunna ta en psykiatrisk anamnes att kunna bedöma och dokumentera ett psykiatriskt status att kunna använda diagnostiska hjälpmedel: diagnostiska intervjuer och skattningsskalor; MINI, MADRS, GAF att kunna föra en psykiatrisk journal att kunna göra differentialdiagnostiska överväganden att kunna göra en primär självmordsriskbedömning att primärt kunna handlägga suicidala patienter Kliniska placeringar En särskild lista upprättas för varje grupp där varje kandidat får en rad med de placeringar han eller hon får. För de flesta gäller en tvåveckors placering plus en veckas annan placering. Utlokalisering I Sverige: Från och med vårterminen 2012 har vi samarbete med psykiatriska klinikerna i Västerås och i Falun/Säter där 12 kandidater har sin VFU. Frivillig placering på andra orter kan under vissa förutsättningar vara möjlig. Den som har önskemål om detta skall kontakta kursledaren. Detta gäller: Den aktuella kliniken skall i förväg ha godkänts av kursledningen. Förlägg utlokaliseringen till efter den första kliniska träningen (den första dagen). Närvaro krävs vid obligatoriska moment. Om du som kandidat inte kan resa till Uppsala dessa dagar kan deltagande via data- eller telenät vara möjligt, se ovan. Beslut om detta tas i varje enskilt fall. Intyg från ansvarig läkare ska efter placeringen lämnas tillsammans med ifylld framstegslista. Utomlands: De som väljer att läsa psykiatri utomlands skall kontakta studierektor för en diskussion om förutsättningarna. Frånvaro från VFU På flera mottagningar kallas patienter till er som kandidater (egna nybesökspatienter). Om ni blir sjuka och inte kan komma är det därför viktigt att ni ringer mottagningen/avdelningen och meddelar dem så tidigt som möjligt på morgonen. Kursledningen skall också informeras, lämpligen via e-post till den kliniska assistenten/kursledaren.

7 Institutionen för neurovetenskap, enheten för psykiatri, läkarprogrammet Problem under en placering Om du som kandidat upplever att en placering av något skäl inte fungerar vill vi att du så snart som möjligt kontaktar kliniska assistenten/kursledaren för att få hjälp med att lösa situationen. Hör av dig i tid så hjälper vi i kursledningen till att lösa problemet. Jourverksamhet Alla kandidater skall delta i ett jourpass, antingen en vardagkväll mellan och eller en lördag eller söndag eller En särskild lista finns där man som student skriver upp sig på ett jourpass. Tystnadsplikt/sekretess och behörighet till elektronisk patientjournal för studenter Se särkilt PM från Landstinget i Uppsala Län daterat Sekretesslag och patientdatalag skall följas. Självstudier Vissa delmål föreläses inte. Du behöver ha tillgång till kursboken. Nedan finns även frivillig litteratur för den som vill läsa mer. IV. Kurslitteratur Psykiatri (förstahandsval) Psyk. (andrahandsval som kursbok) Alzheimers sjukdom Beroendetillstånd Kris och utveckling. Samt katastrofpsykiatri och sena stressreaktioner Natur & Kultur Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin Kognitiv beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin Läkemedelsboken (Psykofarmakaavsnitten rekommenderas för inläsning) Mini-D-IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM- IV. Psykiatrin, tvånget och lagen: en lagkommentar i historisk belysning Jörgen Herlofson m.fl. Studentlitteratur AB, 2009 Ottoson Liber, 2010 Ottosson m.fl. Liber, 2004 Marcusson m.fl. Liber, 2003 Heilig Studentlitteratur, 2004 Cullberg Natur & Kultur, 2006 Öst Natur & Kultur, 2006 Öst Natur & Kultur, 2010 Apoteksbolaget American Psych. Association Pilgrim Press, 2002 Grönwall & Holgersson Norstedts Juridik AB, 2009 ISBN ISBN ISBN ISBN ISBN ISBN ISBN ISBN ISBN ISBN Psykotraumatologi, bedömning, bemötande och behandling av stresstillstånd SBU-rapporter i Psykiatri Studentlitteratur AB, 2001 ISBN ublicerat/

8 ICD-10 Klassifikation av sjukdomar, kap V Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar WHO V. Examination Examinationen baserar sig på: godkänd VFU, se nedan närvaro vid samtliga PBL-fallseminarier närvaro vid övriga obligatoriska seminarier godkända inlämningsuppgifter deltagande i formativ dugga (se nedan). godkänd tentamen (gemensam tentamen för hela Klin Med V, egna psykiatriuppgifter). Krav för godkänd VFU Närvaro under samtliga schemalagda VFU dagar. Deltagit i minst ett jourpass Lämnat in checklista psykiatri med närvarolista Krav för godkänd på gruppdugga Fallen till den formativa duggan kopieras och lämnas ut i början av kursen. Som student kan man därför förbereda sig fortlöpande, men under duggan får inte anteckningar eller läroböcker tas med. Däremot får anteckningar göras under duggan. Aktivt deltagande under gruppduggan krävs. Varje fall får redovisas av två-tre studenter i taget, därefter komplettering av det som inte sagts från de övriga. Vid sjukfrånvaro eller om en student som närvarar är passiv och inte deltar, beslutar kursledningen om på vilket sätt duggan kan tas igen. Kursledningen Kursledare: Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Kurssekreterare: Lena Bohlin lena.bohlin@neuro.uu.se, Klinisk assistent: Janet Cunningham janet.cunningham@neuro.uu.se Studierektor: Mia Ramklint , mia.ramklint@neuro.uu.se