Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008

Transkript

1 Kursinformation Psykiatri; 6,0 hp Klinisk Medicin V 3NR008 I. Integreringsperiod II. Målbeskrivning III. Schema och undervisningsformer a. föreläsningar b. PBL fallseminarier c. Fallseminarier d. Klinisk tjänstgöring/vfu (verksamhetsförlagd undervisning ) e. Självstudier IV. Kurslitteratur V. Examination Via Studentportalen finner ni kursinformation, schema, undervisningsmaterial, lärarlista, annat kursmaterial som flitlista. I. Integreringsperiod Den andra veckan under integreringsperioden fokuserar på översiktlig presentation av psykiatriämnet. Mekanismer bakom uppkomsten av psykiska symptom och personlighetspatologi kommer att belysas. Hur biologiska och psykosociala faktorer samverkar i utvecklingen av psykopatologi illustreras i den s.k. stress-sårbarhetsmodellen. Basal psykofarmakologi och neurobiologi kommer att repeteras. Psykofarmakas verkningsmekanismer och biverkningar kommer att repeteras. II. Målbeskrivning Syfte Den övergripande målsättningen med utbildningen är att den studerande skall förvärva kunskaper och färdigheter i psykiatri som kan utgöra en bas för AT-tjänstgöring och för det framtida läkaryrket, oavsett specialitet. Psykiatrin omfattar två kunskapsområden, ett biomedicinskt och ett psykologiskt-socialt och dess särställning som medicinsk specialitet ligger i den samtidiga tillämpningen och integrationen av dessa områden. Förtroendeförhållandet mellan patient och läkare är av särskild betydelse inom psykiatrin, vilket också ställer höga krav på läkarens etiska medvetenhet. En professionell interaktion med människor kräver mognad och ett visst mått av självkännedom, något som kursen i psykiatri försöker betona. Den studerande skall efter genomgången kurs kunna arbeta som AT-läkare på en psykiatrisk avdelning/akutmottagning/-öppenvårdsmottagning samt ha kännedom om det psykiatriska teamets arbetssätt. Studenten skall också kunna avgöra vilka psykiska problem som kan skötas av allmänläkare och vilka som bör handläggas på specialistnivå. Efter genomgången kurs skall studenten ha god kännedom om de viktigaste psykiatriska störningarna och studenten skall kunna tillämpa diagnostik enligt DSM/ICD och ge förslag till utrednings- och behandlingsplan med hänsyn tagen till medicinska, psykologiska och sociala faktorer. Studenten skall också ha förvärvat kännedom om hur ålders-, köns- och etniska faktorer kan påverka uttrycken för psykiskt lidande, liksom hur dessa faktorer kan påverka val och utförande av behandling.

2 Kunskapsmål och delmål Mål Att tillägna sig allmänna praktiska färdigheter vilka krävs för arbete inom psykiatrin Att kunna arbeta inom psykiatrisk verksamhet Att kunna för psykiatri tillämpliga lagar och förordningar Förstämningssyndrom Ångestsyndrom Somatoforma syndrom Dissociativa syndrom Delmål Kunna etablera en förtroendefull och empatisk samtalskontakt med psykiskt sjuka Kunna bemöta patienter med olika psykiatriska symtombilder Kunna genomföra ett patientsamtal i syfte att diagnostisera/ bedöma patientens symtombild eller för att följa upp och utvärdera behandling Kunna ta en psykiatrisk anamnes Kunna beskriva och bedöma ett psykiskt status Kunna använda diagnostiska hjälpmedel (MINI, MADRS, GAF) Kunna tillämpa ICD- och DSM-systemen vid psykiatrisk diagnostik Behärska psykiatrisk journalföring och epikrisskrivning Kunna göra en strukturerad självmordsriskbedömning Kunna handlägga suicidala patienter Kunna göra en vårdintygsprövning och skriva ett vårdintyg Kunna genomföra en läkemedelsbehandling med psykofarmaka; initiera, utvärdera, optimera och avsluta Behärska grunderna i krisbearbetning Kunna vilka psykiatriska åkommor som skall remitteras till specialistvård. Förstå och aktivt använda psykiatrisk terminologi Kunna vilka olika yrkesgrupper som har en funktion i psykiatrisk verksamhet, samt deras roll i det psykiatriska teamet, med särskild tonvikt på läkarens roll i detta sammanhang. Kunna indikationer för vård enligt LPT samt den praktiska tillämpningen Kunna behörighet för användande av LPT Kunna tillämpningen av sekretesslagen, socialtjänslagen, LVU och LSS inom psykiatrin. Kunna användandet av LRV i kliniken Känna till läkarens anmälningsskyldighet gällande körkort och vapeninnehav Kunna göra etiska överväganden vid tillämpning av psykiatrisk tvångsvårdslagstiftning Kunna diagnostisera och behandla patienter med okomplicerade unipolära förstämningssyndrom/depressioner Kunna diagnostisera och initialt handlägga patienter med bipolära syndrom Känna till behandlingsalternativ vid terapisvikt (depressionsbehandling) Känna till hur ECT-behandling ges Känna till psykoterapeutisk behandling Känna till epidemiologiska data Kunna diagnostisera och behandla patienter med akuta kristillstånd Kunna diagnostisera och behandla patienter med ångestsyndrom Känna till epidemiologiska data Känna till diagnostik och handläggning av patienter med somatoforma syndrom Känna till diagnostik och handläggning av patienter med de

3 Schizofrena syndrom Övriga psykotiska tillstånd Ätstörningar Personlighetsstörningar Neuropsykiatriska störningar Sömnstörningar Somatiska sjukdomar och läkemedel som kan ge psykiska symtom Psykisk utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador Suicidologi Hot/aggressivt beteende/våld Sexuella störningar och könsidentitetsstörningar Psykoterapi Konfusionstillstånd Demenssjukdomar Äldrepsykiatri vanligaste dissociativa tillstånden Kunna diagnostisera/utreda och initialt handlägga patienter med schizofreni och schizoaffektiva syndrom Känna till schizofrenisjukdomens behandling och prognos Känna till epidemiologiska data Kunna identifiera och initialt handlägga patienter med kortvarig psykos, vanföreställningssyndrom, cykloida syndrom och psykotiska tillstånd vid somatisk sjukdom Kunna diagnostisera och initialt handlägga patienter med ätstörningar Känna till principer för behandling av patienter med ätstörningar Känna till de olika personlighetsstörningarna Känna igen patienter med symtom på allvarlig personlighetsstörning Känna till hur personlighetsstörning hos en patient influerar symtombild och behandling av dennes psykiska sjukdom Känna till vikten av ett adekvat förhållningssätt mot patienter med personlighetsstörning Känna igen patienter med ADHD, Tourettes syndrom och Asperger syndrom Känna till primär utredning av dessa patienter Känna till behandling av dessa patienter Kunna handlägga patienter med vanliga sömnstörningar Känna till somatiska sjukdomar och läkemedel som kan ge psykiska symtom Känna till vanliga psykiatriska komplikationer hos patienter med dessa tillstånd Kunna identifiera riskpersoner för suicid Känna till relevanta begrepp inom suicidologi Känna till epidemiologiska data för suicid Kunna de viktigaste aspekterna vid uppföljning efter suicidförsök Kunna risksituationer och varningssignaler för aggressivt beteende hos psykiatriska patienter Kunna den aktuella handläggningen av situationer med hot/aggressivt beteende/manifest våld hos psykiatrisk patient Känna till de vanligaste sexuella störningarna och könsidentitetsstörningarna Kunna de vanligaste psykoterapiformerna och deras huvudsakliga nyckelbegrepp och särdrag Kunna identifiera och initialt handlägga patienter med konfusionstillstånd Kunna möjliga orsaker till konfusion Kunna diagnostisera och initialt handlägga patienter med demenssjukdom Känna till behandling av beteende- och psykologiska komplikationer hos patienter med demens Känna till de kliniska skillnaderna mellan de vanligaste demenssjukdomarna Kunna hur vanliga psykiatriska störningarna kan ta sig uttryck hos äldre Kunna initial handläggning av vanliga psykiatriska störningar hos äldre

4 Transkulturell psykiatri Beroendesjukdomar Kunna principer för psykofarmakologisk behandling av äldre Känna till betydelsen av etniska och kulturella faktorer för diagnostik och behandling av patienter med psykiska besvär Kunna farmakologiska grupper av missbruksdroger Kunna generella drogeffekter. Kunna definiera missbruk, beroende, tolerans, abstinens; karaktäristiska symptom vid dessa tillstånd. Känna igen akut alkoholintoxikation och kunna behandling av denna. Kunna behandling vid abstinens, pre- och delirium, Wernicke - Korsakows syndrom. Känna till långsiktig behandling av missbruk och beroende. Känna till tillämpning av de psykiatriska och sociala tvångslagarna vid missbruk (LPT, LVM, LVU). Känna till alkoholens och de enskilda drogernas skadeeffekter. Känna till psykiatriska sjukdomstillstånd uppkomna till följd av missbruk och principer för behandling av dessa. Kunna använda instrument för upptäckt av riskkonsumenter av alkohol i all sjukvård. Kunna principer vid förskrivning av bensodiazepiner, opiatanalgetika och andra beroendeframkallande, vanebildande läkemedel. Känna till olika missbruksformer. Känna till allmänna konsekvenser av missbruk Känna till etiologiska faktorer till missbruk Känna till missbrukets epidemiologi. III. Schema och undervisningsformer Mål och delmål uppnås genom egna litteraturstudier i kursboken. Delar av materialet presenteras på föreläsningar och seminarier. Det gäller dock inte alla områden, utan egna studier med hjälp av kurslitteraturen krävs. Praktiska färdigheter tränas under den kliniska tjänstgöringen. Ett schema för varje ny grupp läggs upp på Studentportalen. På detta finns schemalagt föreläsningar, seminarier (PBL och fallseminarier) och VFU. a Föreläsningar Föreläsningarna är inte obligatoriska men deltagande rekommenderas. Dels har vi vanliga katedrala föreläsningar. Dels har vi webbaserade föreläsningar. Syftet med dessa senare är att utbytesstudenter som läser kursen i andra länder skall kunna ta del av föreläsningarna. De studenter som trots att de läser i Uppsala av något skäl inte kan närvara har också möjlighet att se föreläsningen via nätet. I nuläget finns endast några av föreläsningarna filmade men fler kommer att bli tillgängliga. Ni hittar dem på medfarms mediabibliotek; Åhörarkopior Vi kopierar upp alla åhörarkopior och annat kursmaterial. Det lämnas i samband med föreläsningarna. De som inte närvarat kan hämta kopior i märkta tidskriftshållare utanför föreläsningssalen, ing 15 2 tr. b PBL fallseminarier Under psykiatrikursen har vi ett PBL fall under integrationen och ytterligare fyra under psykiatriperioden. Alla fallen finns på FRIDA. Deltagande i PBL fall är obligatoriskt. Endast sjukdom är giltig frånvaro, och kompenseras med PM skrivande.

5 c Fallseminarier Utöver PBL fallen har vi fallseminarier i helgrupp (ca 20 studenter). Fallen finns på Studentportalen. Du bör läsa igenom fallen före seminariet och förbereda dig med den rekommenderade litteraturen. d Klinisk tjänstgöring/vfu (verksamhetsförlagd undervisning) Den kliniska utbildningen påbörjas med katedral undervisning och praktiska övningar i grundläggande undersökningsteknik, se schema. Därefter påbörjas den verksamhetsförlagda utbildningen inom psykiatridivisionens olika verksamhetsområden (allmänpsyk, barnpsyk, beroende, psykos & rättspsyk samt äldrepsyk). VFU fortgår under resten av kursen med avbrott för schemalagda föreläsningar och seminarier, se schema. Bashandledare På varje placering har du som kandidat en personlig bashandledare. Bashandledaren ansvarar för att studenten får förutsättningar för att de kliniska målen kan uppnås. Kliniska placeringar En särskild lista upprättas för varje grupp där varje kandidat får en rad med de placeringar han eller hon får. För de flesta gäller en tvåveckorsplacering plus en veckas annan placering. Några kandidater får tre placeringar. Alla placeringar är i Uppsala. Vi har beslutat att inte utnyttja möjligheten till regionplacering. Frivillig utlokalisering I Sverige: Klinisk placering på andra orter kan under vissa förutsättningar vara möjlig. Den som har önskemål om detta skall kontakta kursledaren. Detta gäller: 1) Den aktuella kliniken skall i förväg ha godkänts av kursledningen. 2) Förlägg utlokaliseringen till efter den initiala kliniska utbildningen (de tre första dagarna) 3) Närvaro krävs vid obligatoriska moment på fredagarna (PBL fall). Om du som kandidat inte kan resa till Uppsala på fredagarna kan ev. deltagande via data- eller telenät vara möjligt. Beslut om detta tas i varje enskilt fall. 4) Intyg från ansvarig läkare ska efter placeringen lämnas tillsammans med ifylld flitlista. Utomlands: De som väljer att läsa psykiatri utomlands skall kontakta studierektor för en diskussion om förutsättningarna. Frånvaro från VFU På flera mottagningar kallas patienter till er som kandidater (egna nybesökspatienter). Om ni blir sjuka och inte kan komma är det därför viktigt att ni ringer mottagningen/avdelningen och meddelar dem så tidigt som möjligt på morgonen. Kursledningen skall också informeras, lämpligen via e-post till den kliniska assistenten/kursledaren. Problem under en placering Om du som kandidat upplever att en placering av något skäl inte fungerar vill vi att du så snart som möjligt kontaktar kliniska assistenten/kursledaren för att få hjälp med att lösa situationen. Jourverksamhet Alla kandidater skall delta i ett jourpass, antingen en vardagkväll mellan och eller en lördag eller söndag eller En särskild lista finns där man som student skriver upp sig på ett jourpass, en kandidat per pass. Jourerna under de tre

6 första dagarna, och listan finns därefter på jourmottagningen om någon behöver byta jour. Telefon till jourmottagningen är Tystnadsplikt/sekretess och behörighet till elektronisk patientjournal för studenter Se särkilt PM från Landstinget i Uppsala Län daterat Sekretesslag och patientdatalag skall följas. e Självstudier Vissa delmål föreläses inte. Du behöver ha tillgång till kursboken. Nedan finns även frivillig litteratur för den som vill läsa mer. IV. Kurslitteratur Kurslitteratur Psykiatri, red. Jörgen Herlofson, m.fl. Studentlitteratur AB, 2009, ISBN (förstahandsval) Psyk. Ottoson. Liber, 2010, ISBN (andrahandsval) Kompletterande litteratur Akut psykiatri. Ottosson m.fl. Liber, 2004, ISBN Alzheimers sjukdom. Marcusson m.fl. Liber, 2003, ISBN Beroendetillstånd. Heilig. Studentlitteratur, 2004, ISBN Kris och utveckling. Samt katastrofpsykiatri och sena stressreaktioner. Cullberg. Natur & Kultur, 2006, ISBN Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin. Öst. Natur & Kultur, 2006, ISBN Kognitiv beteendeterapi inom barn- och ungdomspsykiatrin. Öst. Natur & Kultur, 2010, ISBN Läkemedelsboken (Psykofarmaka-avsnitten rekommenderas för inläsning) Apoteksbolaget Mini-D-IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV.American Psychiatric Association. Pilgrim Press, 2002, ISBN Psykiatrin, tvånget och lagen : en lagkommentar i historisk belysning. Grönwall & Holgersson. Norstedts Juridik AB, 2009, ISBN Psykotraumatologi, bedömning, bemötande och behandling av stresstillstånd. Studentlitteratur AB, 2001, ISBN SBU-rapporter i Psykiatri: WHO, ICD-10 Klassifikation av sjukdomar, kap V Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. V. Examination Examinationen baserar sig på: godkänd VFU, med samtliga obligatoriska moment signerade på flitlistan (se nedan) närvaro vid samtliga PBL fallseminarier närvaro vid övriga obligatoriska seminarier (suicidriskbedömning) godkänd dugga, fallbaserad gruppdugga (se nedan) godkänd tentamen (gemensam tentamen för hela Klin Med V, egna psykiatriuppgifter) Krav för godkänd VFU Närvaro under minst 12 dagar VFU Deltagit i minst ett jourpass Skrivit minst ett vårdintyg, på riktig eller fiktiv patient som är formellt korrekt. Du kan hitta dessa fiktiva patienter på Studentportalen. Vårdintyget måste godkännas av en handledare/lärare. Minst 5 journalanteckningar som är godkända av en handledare.

7 Minst tre självständiga bedömningar av patienter, där både anamnes, status gjorts och en strukturerad intervju använts i minst två av fallen. Undersökningen och det psykiatriska statuset skall i varje fall vara godkänt av en handledare. Godkänd MADRS skattning Krav för godkänd på gruppdugga Aktivt deltagande under gruppduggan Flera egna inlägg med relevant och riktigt innehåll i relation till den diskuterade frågeställningen under seminariet (minst två egna inlägg på varje fall) Vid sjukfrånvaro ordnas förnyat muntligt tentamenstillfälle Kursledningen Kursledare: Mia Ramklint, tfn , e-post: mia.ramklint@neuro.uu.se Kurssekreterare: Lena Bohlin tfn: , e-post: lena.bohlin@neuro.uu.se Klinisk assistent: Petros Koulouris, tfn, e-post; petros.koulouris@neuro.uu.se