Kris- och katastrofplan

Transkript

1 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 1 (27) Kris- och katastrofplan för förskolorna Holken och Vildrosen Klintehamn

2 2 (27) Utvärderad: Handlingsberedskap Erfarenhet säger att när en kris inträffar så har man stora svårigheter att tänka klart och vara i balans. Personalen behöver ofta en yttre struktur för att ta de rätta stegen och att inför barnen agera lugnare. Att ha läst igenom krisberedskapsplanen innebär också att man har börjat förbereda sig mentalt på vad som kan hända och därför är mer strukturerad och i bättre jämvikt när krissituation uppstår. Viktigt är att den vardagliga verksamheten fortgår i så hög grad som möjligt, vardagliga rutiner är en trygghet och hjälp för alla. Rutiner för ökad beredskap vid olyckor Det är förskolechefens ansvar att personalen kontinuerligt utbildas i brand och ABC. Förskolechef ansvarar för att Krispärmen är uppdaterad och ställd på varje avdelning och i personalrummets bokhylla. Barnens närvaro och frånvaro dokumenteras av arbetslagen på närvarolistor omedelbart när de kommer och går. Under semesterperioderna vid jul och sommar finns det gemensamma närvarolistor för de barn som är på förskolan. Vid en krissituation vet arbetslaget exakt hur många barn som finns i gruppen. En krislåda med vas, ljus, ljusstake, fotoram och vit duk finns i kommunförrådsrummet. Uppgifter som ska finnas tillhands vid tillbud Förvaras i mapp bakom närvarolistorna på alla avdelningar: Närvarolista. Personalen ansvarar för att den är korrekt. Telefonnummer till föräldrarnas arbetsplats skall finnas lätt åtkomlig. Telefonnummer till två närstående (förutom föräldrarna), som kan kontaktas när något har hänt. En lista på telefonnummer till personalens anhöriga.

3 3 (27) Handlingsplan för Klinte/Sanda Fö 1. Vid akut kris slå larmnummer SOS Förskolechef och anhöriga ska underrättas så fort som möjligt. 3. Förskolechef eller personal gör en bedömning om kommunens centrala krisgrupp ska kontaktas. Den nås genom lasarettets växel: eller genom Förskolechef sammankallar krisgrupp (eller delar av den beroende på vad situationen påkallar) för genomgång av situationen. Krisgruppen består av: Förskolechef: nn tfn mobil Präst: nn tfn mobil Psykolog: nn tfn mobil Chef för förskolan: nn tfn mobil Klinteskolans exp: nn tfn mobil 5. All personal skall snarast samlas för information. Då något hänt på kvällen respektive under helgen sker informationen omedelbart på morgonen. Viktigt är att expeditionspersonalen underrättas på ett mycket tidigt stadium. 6. Förskolechef tillsammans med personalen, bestämmer på vilket sätt och vid vilken tidpunkt information ska gå ut till övriga föräldrar och barn. 7. Om något händer under en kväll/natt eller helg skall fsk.chef kontaktas per telefon. 8. Barnen bör vara i sina grupper/avd som vanligt så snabbt som möjligt. I en krissituation är rutiner en stor trygghet. Ansvarig pedagog eller någon annan som barnen känner sig trygg med pratar med barnen och försöker svara på frågor utifrån ett för barnens ålder adekvat sätt. 9. Krisgruppen försäkrar sig om att föräldrar och syskon får stöd och hjälp. Finns det andra syskon på förskolan eller i någon annan skola som behöver stöd och hjälp? 10. Krisgruppen ska se till att berörd personal erbjuds avlastningssamtal inom max 72 timmar. 11. Vid varje dags slut skall en summering av den gångna dagen göras. 12. Om media hör av sig hänvisas de till förskolechef. Gör inga egna uttalanden. Dokumentera händelseförloppet.

4 4 (27) Handlingsplan för större olyckor med barn och personal Arbetslaget ansvarar för att anhörighetslistan är uppdaterad. Förskolechefen bestämmer tillsammans på vilket sätt och vid vilken tidpunkt informationen skall gå ut till barn och föräldrar. Om något händer under kväll/natt eller helg skall förskolechef kontaktas. Verksamheten som pågått utanför förskolan avbryts och alla återkallas till förskolan. Förskolechef och krisgrupp samlas innan hemgång. Det är viktigt med avslut för genomgång av fakta och känslor kring det som har hänt. Barnen bör vara i sina grupper så snabbt som möjligt. I en krissituation är rutiner en stor trygghet. Pedagogerna eller någon annan som barnen känner sig trygga med pratar igenom vad som har hänt och hjälper barnen bearbeta händelsen. Barn/personal som varit med om olyckan och som tagit emot av sjukvården tas emot på arbetsplatsen med omtanke. Det är viktigt att alla får förmedla sina känslor till sin grupp. Kom ihåg att kris och sorgearbete är en lång process och att barnens reaktion kan visa sig långt efteråt och ta sig många uttryck. Krisgruppen ansvarar för att berörd personal erbjuds avlastningssamtal inom 72 timmar. Om media hör av sig hänvisar personalen till förskolechefen. Personalen gör inga egna uttalanden när de befinner sig i krisläge.

5 5 (27) När ett barn skadar sig Arbetslagen ansvarar för att telefonlistor till föräldrarna är uppdaterad. För att ta hand om situationen när olyckan är framme krävs det att personalen har kunskap om första hjälpen så att adekvata insatser kan sättas in. De flesta olyckor/ tillbud på förskolor kan åtgärdas med tröst från personal och plåster. I ryggsäck vid utflykt skall telefonnummer till föräldrar finnas med, handlingsplan när barn kommer bort samt ett förstahjälpen kit. Vi har sammanställt en lista på vad som ska finnas i personalens ryggsäckar ur ett säkerhetsperspektiv (se utevistelse). Vid allvarliga olyckor som personalen inte kan åtgärda själv ska 112 och föräldrarna kontaktas. Förskolechefen ska underrättas så fort som möjligt. Arbetslaget gör en ansvarsfördelning så att någon personal är med det drabbade barnet och att någon ringer samtalen. En pedagog är med det drabbade barnet. Närmaste vårdcentral: Klinte VC Sjukvårdsrådgivning: 1177 Om ett barn skadar sig lindrigt under dagen ska vi kontakta föräldrarna för att de ska vara medvetna om det innan de hämtar sitt barn. Den pedagog som varit med när barnet skadat sig måste informera sina kollegor. Anteckna det på närvarolistan så att den pedagog som träffar barnets föräldrar kan informera dem. Varje olycka/tillbud som kräver hemgång och/eller läkarvård ska rapporteras i Flexit-RiTiSk. Se bilaga. Vid inskolningen kartlägger vi barnens allergier och vidtar åtgärder så att barnets vistelse på förskolan blir säker.

6 6 (27) När en personal skadar sig För att ta hand om situationen när olyckan är framme krävs det att personalen har kunskap om första hjälpen så att adekvata insatser kan sättas in. För att snabbt hitta information till de anställdas anhöriga har vi aktuella anhörighetslistor. Dessa finns i hos Inga-Lill Blomberg. Vid mindre olyckor och blessyrer tar den drabbade kontakt med kollegorna för omplåstring eller rådfrågning om vad som ska göras. Vid behov kontaktas sjukvårdrådgivning eller vårdcentral. Vid allvarliga olyckor kontaktar en kollega 112 och anhörig. Alla skall veta var anhörigpärmen finns. Förskolechef ska underrättas så fort som möjligt. En kollega stannar hos den som skadat sig för att lugna och för att hålla koll på andning och medvetandegrad. Närmaste vårdcentral: Klinte VC Sjukvårdsrådgivning: 1177 Vid olyckor och tillbud ska en arbetsskadeanmälan göras.

7 7 (27) Handlingsplan om ett barn drabbas av allvarlig sjukdom Arbetslaget som har mottagit informationen meddelar förskolechefen. Arbetslaget informerar kamraterna i barngruppen. Samtlig personal på förskolan informeras. För barngruppen är det viktigt att verksamheten fortgår som vanligt. I en krissituation är rutiner en stor trygghet. Pedagogerna eller någon annan som barnen känner sig trygg med pratar igenom vad som har hänt och hjälper barnen bearbeta händelsen. Det är viktigt att alla får förmedla sina känslor till sin grupp. Kom ihåg att kris och sorgearbete är en lång process och att barnets reaktion kan visa sig långt efteråt och ta sig många olika uttryck.

8 8 (27) Handlingsplan om ett barn avlider Den som får meddelandet om att ett barn avlidit utanför vistelsetiden på förskolan kontaktar omedelbart förskolechefen. Kontrollera om det är möjligt sanningshalten i informationen. Krisgruppen träffas och lägger upp det fortsatta arbetet. Vid plötsligt inträffat dödsfall kallas all berörd personal för information så fort som möjligt. Om ett barn avlider på förskolan kontaktas SOS alarm 112 omedelbart. SOS rådgörs om barnet får flyttas till ett avskilt rum. OM barnet inte får flyttas förflyttas barngruppen ur de berörda lokalerna. Krisgruppen ger stöd till personalen som ska kontakta barnets föräldrar om barnet avlider på förskolan. Vid olyckor kan även räddningskåren eller polisen ge information om vad som har inträffat. Alla barn informeras av personal eller någon som barnen känner väl. Informationen sker så fort som möjligt. Tänk på dem som börjar senare på dagen eller är frånvarande. Det är viktigt att barnen får tid att prata om det som har hänt och ge uttryck för sina känslor. Krisgruppen ansvarar för att tända ljus på lämplig plats. Förskolechefen tar kontakt med barnets föräldrar för kondoleanser och för att berätta vad förskolan gör. Lämplig minnestund arrangeras efter samråd med föräldrarna. Deltagande vid begravning av personal och kamrater sker efter samråd med anhöriga. Barnen som har förlorat en kamrat behöver stöd i den långa och svåra processen som väcker många frågor. Under den närmast följande tiden: Ge barnen tid att bearbeta det som inträffat, t ex genom: upprepade samtal om egna erfarenheter och reaktioner i mindre grupper samtal om det döda barnet, gör t ex en minnesbok en kort minnesstund med samtliga barn ljus och blommor - ta vara på barnens behov att uttrycka sorgen i bilder, dikter mm. att besöka olycksplatsen att besöka gravplats att personal besöker föräldrarna efter dödsfallet för att uttrycka sin medkänsla. Förskolechef: nn tfn mobil

9 9 (27) Handlingsplan om en arbetskamrat avlider Den som får vetskap om att en arbetskamrat avlidit hemma kontaktar förskolechefen. Kontrollera sanningshalten om möjligt. Krisgruppen sammankallas för att lägga upp det fortsatta arbetet. Om en arbetskamrat avlider på arbetsplatsen kontaktas SOS alarm 112 så fort som möjligt. Anhöriga till den avlidna kontaktas snarast. Förskolechefen underrättas så fort som möjligt. Barn förflyttas från lokalerna med den avlidna. En filt läggs över den avlidna. All närmast berörd personal samlas så fort som möjligt tillsammans med förskoleldningen för att gå igenom det som har hänt. Verksamhetens fortsatta genomförande planeras. Så fort som möjligt ska barnen informeras. Tänk på dem som börjar senare på dagen eller är frånvarande så att även de får riktig information. Krisgruppen ansvara för att ljus placeras i personalrummet. Förskolechefen tar kontakt med anhöriga å arbetsgivarens vägnar. Minnesstund hålls av förskolechefen vid lämplig tidpunkt. Deltagande vid begravning sker efter samråd med anhöriga.

10 10 (27) Handlingsplan om förälder eller syskon (som ej går på förskolan) till barn avlider Arbetslaget tar kontakt med barnets familj och samråder om hur arbetslaget ska informera kamraterna om det som drabbat barnet. Arbetslaget pratar med det drabbade barnet. För barnet är det viktigt att få bekräftelse från de vuxna och kamraterna i förskolan. Vi vet och vi finns här om du behöver oss. Arbetslaget tar kontakt med familjen efter en tid. Ge barnen ytterligare stöd. Kom ihåg att sorgearbete är en lång process och att barnets reaktioner kan visa sig långt efteråt och tar sig många olika uttryck. För barngruppen är det viktigt att verksamheten fortgår som vanligt. I en krissituation är rutiner en stor trygghet. Pedagogerna eller någon annan som barnen känner sig trygg med pratar igenom vad som har hänt och hjälper barnen bearbeta händelsen. Det är viktigt att alla får förmedlar sina känslor till sin grupp. Kom ihåg att kris och sorgearbete är en lång process och att barnets reaktion kan visa sig långt efteråt och ta sig många olika uttryck.

11 11 (27) Handlingsplan vid utevistelse på gården Kontrollera att grindarna är stängda. Gå en inspektionsrunda innan dagen första utevistelse. Det ska alltid finnas en vuxen ute som tar emot barnen när de kommer ut. Det ska alltid vara känt vem som har ansvaret för barnen vid utevistelse. Antingen muntligt eller skriftligt. Om barn lämnas över på gården ska det vara tydligt vem som övertar ansvaret för barnet. Vi vuxna är alltid med barnen vid utevistelse. Genom att de vuxna cirkulerar, observerar de barnens lek och kan vara med som deltagare, konfliktlösare och stöd. Barnen ska bära lekvästar. Varje avdelning har sin sort med namn på förskolan och med aktuellt telefonnummer. Vid aktiviteter som faller utanför det normala arbetet ska barngruppen delas upp mellan pedagogerna. Avdelningarna gör egna planer för hur det ska gå till. Vi ska regelbundet göra trygghetsvandringar på förskolans gård, minst 2ggr/år

12 12 (27) Handlingsplan vid utevistelse utanför gården Förskolans utevistelse bedrivs ibland i närmiljön kring förskolan. Vi har tillgång till varierad miljö med ängar, skog och Östersjöns vatten. När barn och pedagoger rör sig i området utan avskärmningar av staket ställer det specifika krav på pedagogerna. Pedagogerna har ansvaret över barnens säkerhet både i att hålla ihop gruppen och erbjuda pedagogiska aktiviteter. Detta innebär att pedagogerna ska vara närvarande och engagerade i sitt arbete. Varje arbetslag ska ha klara rutiner kring vem och hur barnen räknas vid utevistelse. Barngruppen delas upp mellan pedagogerna. Varje grupp räknar sina barn när de har kommit ut ur förskolans lokal, utanför grinden och regelbundet under utevistelsen. Pedagogerna har själva varit runt i området för att hitta säkra, roliga och stimulerande platser att vara i. Vid varje utgång ska pedagogernas ryggsäck innehålla: Närvarolista Barnens telefonnummer och personnummer samt telefonnummer till personalens anhöriga. Första hjälpen kitt Handlingsplan för när barn försvinner Engångshandskar Handsprit Blöjor Våtservetter Toalettpapper Telefon Kamera Fällkniv Frukt Vatten Plastpåsar Ev. allergimedicin När barnen vistas ute ska de ha västar på sig. Varje avdelning har sin egen sorts väst med avdelningens namn och telefonnummer på. Barnen bär västarna även på gården. Dessa rutiner gäller även vid utflykter längre bort från förskolan.

13 13 (27) Handlingsplan om ett barn inte kommer till förskolan Utgå från framtagna riktlinjer Om barn/elever som förväntas komma till förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem inte dyker upp. Vad gör vi på förskolan, den pedagogiska omsorgen eller fritidshemmet om barn som förväntas komma inte dyker upp? Om ett barn eller en elev som förväntats komma till förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem inte dyker upp skall enheten ha utarbetade riktlinjer för vem på enheten som kontaktar vårdnadshavare. Grundregeln är givetvis att vårdnadshavare har ansvar för att meddela att barnet/elev inte kommer. Detta ansvar måste påtalas vid inskolning, men också påminnas om regelbundet. För att undvika missförstånd som leder till att barnet/eleven hamnar i fara tar därför verksamheten på sig ett ansvar att meddela vårdnadshavare enligt nedan; Kontakt skall ske senast före lunch om barnet/eleven inte kommit trots att det förväntats komma till verksamheten på morgonen. Om en elev som varit i skolan och sedan förväntats gå till fritidshemmet inte kommer dit skall kontakt tas snarast. Tänk på att uppdatera kontaktlistor som inte bara innehåller mobilnummer till vårdnadshavare, även fast telefon till vårdnadshavares arbetsplatser och kontaktuppgifter till någon/några andra nära anhöriga bör finnas. Om kontakt med någon anhörig inte går att få skall förskolechef/rektor snarast informeras. Förskolechef: nn tfn mobil

14 14 (27) Handlingsplan om barn blir hämtade av alkohol- eller drogpåverkade föräldrar Utgå från framtagna riktlinjer Vad gör jag som personal när påverkade föräldrar kommer för att hämta sitt/sina barn? Om föräldrar eller annan anhörig kommer alkohol- eller drogpåverkade när de ska hämta barnet/barnen måste personalen bedöma om barnet ska följa med eller inte. Observera att föräldrarna alltid ska uppge om någon annan än de själva skall lämna eller hämta barnet/barnen! Om bedömningen är att barnet inte ska följa med förälder/anhörig: Tala med föräldern/den anhörige och försök avstyra hämtningen. Vid behov, kontakta den andra föräldern eller annan anhörig (ha alltid uppgift på någon person utöver föräldrarna). Använd sunt förnuft! Handla så odramatiskt som möjligt! Tänk på barnet i första hand! Du har anmälningsskyldighet till socialtjänsten om du misstänker att barnet/barnen far illa! Om detta inte fungerar: Ring förskolechefen. Ring socialtjänsten, måndag fredag fram till kl 16.00, telefon övriga tider; ring socialjouren, telefon 112.

15 15 (27) Handlingsplan för barn som blir kvar efter stängningsdags: Utgå från framtagna riktlinjer Avvakta och ring barnet/barnens hem eller till närmast anhörig, enligt överenskommelse vid inskolningen. Ring förskolechefen. Ring socialtjänsten, måndag fredag fram till kl 16.00, telefon övriga tider; ring socialjouren, telefon 112. Om ingen annan lösning finns (efter försök att få kontakt med någon annan ansvarig enligt punkterna ovan), ska någon ur personalen ta med barnet/barnen hem. Om du är vikarie, kontakta ordinarie personal. Ett meddelande om detta skall sättas på arbetsplatsens ytterdörr.

16 16 (27) Handlingsplan när barn försvinner Utgå från framtagna riktlinjer När pedagogerna upptäcker att ett barn saknas i gruppen är det mycket viktigt att SOS alarm 112 kontaktas så fort som möjligt! Målsättningen är att barnet återfinns inom ett dygn. Vid utflykter Allra först gör vi detta: Ropar på den som försvunnit (en person ropar från ett håll). Vissla eller busvissla. Lyssna efter ljud/svar. Är du ensam ring polisen eller 112 och rådfråga. Någon går tillbaka exakt samma väg till den plats man är helt säker på att barnet senast var med i gruppen. Markera platsen, ex. med en halsduk. Undvik att förstöra spår. Markera var du gått, hur långt från platsen ni sist såg barnet. På förskolan ute eller inne Sök på de platser där barnen tidigare har gömt sig eller lagt sig för att vila. Om barnet har försvunnit utomhus går en person till den plats där barnet sågs senast. Tänk efter var du såg barnet senast. Notera tidpunkt Anteckna var du har letat. Larma polis och kontakta föräldrarna efter max 15 min. Kontakta alltid förskolechef Bestäm en som delar ut arbetsuppgifterna och hur verksamheten ska fortgå för de övriga barnen och personalen. 1. Arbetslaget gör en ansvarsfördelning om vem som tar hand om barngruppen och vem som kontaktar polis och vårdnadshavare och förskolan. 2. Personalen tar gemensamt ansvar över att pedagogerna håller sig lugna och arbetar systematiskt. 3. Pedagogen som kontaktar polisen ska ha följande information:

17 17 (27) o Tidpunkt när försvinnandet upptäcktes o När och var barnet sågs senast? o Hur barnet var klätt? Klädernas färger? o Hur länge och var har du sökt själv? o Kan du finna någon anledning till att barnet har försvunnit? o Var barnet arg eller ledset? o Var barnet ensamt eller tillsammans med andra? o Vet du något ställe som barnet kan tänkas ha gått till (nära släktingar, kompisar)? o Vilken tid barnet åt och drack senast? o Har barnet några sjukdomar eller är allergisk? o Markera platsen där barnet försvann och vänta in SOS alarm. Polisen ställer dessa frågor för att få en samlad bild av barnet. Det kan vara en trygghet att veta vad för slags frågor polisen kan ställa. I en krissituation vill man helst inte svara på några frågor alls utan endast fortsätta leta efter den försvunna. Observera att det är polisen som enligt lag har efterforskningsansvaret, lämna över ansvaret att leta efter barnet till dem! 4. Kontakta förskolechef 5. Förskolechef eller den av fsk.chef utsedd skriver ner vilka barn och vuxna som fanns med vid försvinnandet. 6. Förskolechefen eller den av fsk.chef utsedd är informationsansvarig. 7. Se till att någon tar hand om övriga barn. 8. Kom ihåg att larma av när barnet kommit tillrätta! 9. Utvärdera och dokumentera. Telefonnummer till SOS Alarm: 112 Polisen

18 18 (27) Handlingsplan om barn kontaktas av okänd person Om du upptäcker att en okänd person försökt locka med sig barn ska du omedelbart samla barnen och kontrollera närvaron. Ring 112 för att göra en polisanmälan. Informera förskolechefen så snabbt som möjligt. Informera barnets föräldrar så snabbt som möjligt. Alla barn går in och stannar inne. Informera övriga föräldrar när de hämtar sina barn. Hänvisa massmedia till förskolechefen. Förskolechef: nn tfn mobil

19 19 (27) Handlingsplan vid bombhot Ta hotet på allvar. Ring 112. Larmcentralen kallar på polis och brandförsvar. Pedagogerna ansvarar för att samla barnen på lämplig plats. Pedagogerna kontaktar krisgruppen som ansvarar för att evakueringslokal finns tillgänglig. Krisgruppen ansvarar för att ordna transport till lokalen för barn och personal. Meddela föräldrarna så att de kan ge stöd på evakueringsstället. Väntan kan bli lång. Ge barnen dryck och ev något att äta till. Vid behov tar krisgruppen kontakt med professionell hjälp. Avvakta information från räddningstjänsten. Handlingsplan vid brand RÄDDA, LARMA, SLÄCK. Följ utrymningsplanen (se längst bak). Kom ihåg att ta med dig närvarolistan Larma 112. Brandsläckare finns på alla avdelningar. Krisgruppen ansvarar för att vid behov ordna alternativa lokaler samt ev. transport av barnen. Krisgruppen kontaktar föräldrarna. I andra hand barnets anhöriga. Krisgruppen samarbetar vid behov med massmedia, polis, räddningstjänst, sjukhus och kyrka. Brandövning sker en gång per termin. Plats för avdelningens egna utrymningsplan.

20 20 (27) BILAGA 1: BRANDÖVNINGAR OCH RUTINER VID BRAND Brandövning Samtala med barngruppen hur man beter sig vid en eventuell brand. Vid brand, vad skall man tänka på och göra? Barnens möjlighet att berätta och repetera. Brandvarnarens funktion. Visa utrymningsplan för förskola/ fritids. Samlingspunkten finns angiven på varje avdelning. Viktigt att närvarolistan finns med. Träna att förflytta sig genom rum och dörrar eller via fönster till samlingspunkten. Ned på golvet, röken stiger uppåt, kryp på knä. Barnen kan träna sig att dörrar och dörrhandtag kan bli heta. Ropa på kompisar, ingen får gömma sig. Använd de utrymningsvägar som finns. Vänta in en vuxen för inräkning och information. Prata igenom vad alla kände och tyckte om brandövningen. Kan vi förbättra något? Gå igenom säkerhetsutrustning. Kontroll av brandsläckare. Rutiner vid brand RÄDDA: Personalen ser till att barnen tar sig ut ur huset. Att inget barn har gömt sig på grund av rädsla. En personal tar med sig närvarolistan och telefonen. Det är viktigt att barnen är förprickade, om de är på förskola eller fritids. Barnen samlas och prickas av på närvarolistan, för att se att alla är i säkerhet. LARMA: Ring 112! SLÄCK: Brandsläckare finns på alla avdelningar! Vid stor brand transporteras barnen till..!

21 21 (27) Handlingsplan vid misstanke eller kännedom om misshandel/sexuella övergrepp Utgå från framtagna riktlinjer Förhållningssätt: Lyssna på barnet (använder barnet uttryck och ord som inte är vanliga för barn i den åldern?). Var lugn och lyssna. Låt barnet styra samtalet. Du skall inte förhöra barnet! Visa uppskattning för att barnet anförtrott sig åt dig. Förmedla att du vet att detta ibland händer och berätta att DU (som vuxen) skall hjälpa barnet. Lägg aldrig över ansvaret på barnet genom att fråga vad det vill att du ska göra. Iaktta barnets lekar och teckningar. Barn som far illa försöker meddela sig genom att berätta lite grann. Orkar du ta emot budskapet berättar barnet troligen mer. Ta barnets berättelse på allvar, förutsättningslöst. Övertolka inte symptom eller beteendestörningar. Anteckna vad barnet berättade, när, var och hur berättelsen kom. Citera helst barnets berättelse, då det annars är lätt att man berättar sin egen "tolkning". Gör anmälan till Socialtjänsten (gäller både personal och föräldrar). Det går bra att ringa. Underrätta inte föräldrarna. En bedömning måste göras beträffande hur och när vårdnadshavarna skall informeras om innehållet i anmälan. Bedömningen sker utifrån barnets behov av skydd, utredningsskäl m.m. Dessa bedömningar bör göras av socialsekreteraren som har den samlade kunskapen och som samordnar olika myndigheters insatser. Ansvaret finns nu hos de sociala myndigheter, som handlägger ärendet och bedömer om polisen skall kopplas in. I sådana fall sker förundersökning hos polisen med åklagare som förundersökningsledare. Fortsätt med dina iakttagelser och fortsätt med anteckningarna. Förbli barnets trygga vuxenkontakt. Ditt agerande i inledningsfasen kan vara avgörande för hur utrednings- och behandlingsmöjligheterna blir för barnet.

22 22 (27) Viktigt med dokumentation! Misstag som kan försvåra utrednings- och behandlingsmöjligheterna eller t o m omöjliggöra dessa kan vara: att inte genast reagera och agera att agera och reagera för starkt eller på fel sätt att skuldbelägga någon av de inblandade personer att bli chockad och inte veta vad som bör göras att inte klara av att höra beskrivningen av vad de varit med om att förhöra barnet att visa sin tveksamhet Anmälningsskyldighet 14 kap 1 Socialtjänstlagen Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. [...] Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (2003:407).

23 23 (27) När ska anmälan ske? Anmälan ska ske vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten avser omständigheter som antingen kan kopplas till barnets miljö eller barnets eget beteende. Varje situation som uppstår där det finns misstanke att barn far illa ska anmälas till respektive socialkontor, oavsett om anmälan är gjord tidigare. Vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp måste socialtjänsten kontaktas direkt. Samma dag bör anmälaren skriva ner det barnet har berättat. Påbörja inte en egen utredning. Det är socialkontorens uppdrag att utreda vilka insatser som behövs. Hur görs en anmälan? Anmälan till socialtjänsten bör vara skriftlig. I akuta situationer kan en anmälan göras muntligt, men ändå följas av en skriftlig. Anmälan ska innehålla fakta och beskriva situationen och den oro som anmälaren känner. Beskriv gärna i vilket sammanhang som barnet berättat om sin situation, eller konkreta iakttagelser runt barnet. Ska vårdnadshavarna informeras? Om du är osäker om vårdnadshavarna ska informeras om anmälan och dess innehåll, fråga socialtjänsten om råd. OBS! informera aldrig vårdnadshavarna vid misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp. Detta då polisanmälan måste övervägas och eventuell samordning med polis måste planeras, vilket görs av socialtjänsten. Uppgiftsskyldighet till socialtjänsten under utredningens gång De som är anmälningsskyldiga enligt 14 kap 1 är också skyldiga att till socialtjänsten lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen. Plikten att lämna uppgifter är överordnad sekretessen.

24 24 (27) 10 GODA RÅD SÅ KAN DU INOM FÖRSKOLAN STÖDJA BARN SOM FAR ILLA OCH KLARA ANMÄLNINGSPLIKTEN PÅ BÄSTA SÄTT 1 1. Fundera hela tiden på hur barnet mår och hur relationen till föräldrarna är. Lägg särskilt noga märke till olika slags tecken som kan ge anledning till oro (t ex barnets eget beteende, egna berättelser, fysiska skador). 2. Om du som förälder känner oro kring hur ett barn har det kan det vara lämpligt att ta kontakt med personalen. Personalen ser sedan till att nödvändiga åtgärder vidtas utan dröjsmål. 3. Tala öppet och rakt med föräldrarna om hur ni tycker att barnet mår. Detta är en viktig grundförutsättning då man är orolig för hur ett barn har det. Vid misstankar om att barnet utsätts för brottslig handling där förälder/föräldrar kan vara inblandade (t ex ren misshandel och sexuella övergrepp) får föräldrar inte kontaktas eftersom detta skulle kunna försvåra en framtida polisutredning. 4. Är du osäker på om en anmälan bör göras? Rådfråga gärna en socialsekreterare avidentifierat. Säg vem du själv är och var du arbetar, men uppge inte barnets namn. Detta kallas för konsultation och innebär att du får goda råd från en erfaren tjänsteman som bättre än du vet var gränsen för anmälan går. 5. När anmälan görs informera i lämpliga fall föräldrarna och visa dem den skriftliga anmälan. Handlar det om misstänkta brott från föräldrarna (jfr p 3) ska inte föräldrarna veta att anmälan görs p g a risken för att bevis kan undanröjas. Kontakta socialtjänsten om du känner dig osäker. 6. Börja inga egna "utredningar" då ni tror att ett barn far illa. Ta så snabbt som möjligt ställning till en anmälan och låt sedan socialsekreteraren påbörja sin utredning. Misstanken om att ett barn far illa är sekretesskyddad, men du ska alltid informera personalen och du har alltid skyldighet att anmäla till socialtjänsten, där socialsekreterare är anställd. 7. Var medveten om att en anmälan inte alltid leder till att familjen tackar ja till erbjudet stöd. Socialtjänsten bygger på frivillighet och det är endast i allvarliga fall som tvångsvård kan bli aktuell. Men även en utredning som läggs ned utan åtgärd är betydelsefull, eftersom familjen kontaktas och därmed blivit medveten om hur andra ser på barnets situation. 8. Ta ny kontakt med socialsekreteraren om förhållandena för barnet fortsätter att vara dåliga efter anmälan. Läggs den första utredningen ned utan åtgärd, gör en ny anmälan ifall det behövs! Förutsättningarna för stöd kan ha förändrats jämfört med tidigare. 9. Bjud gärna in en socialsekreterare till förskola och fritidshem för att berätta om hur en barnavårdsutredning görs. Diskutera samarbetet er emellan. Lär känna varandra som personer. Genom ökad kunskap och personalkännedom förbättras möjligheten för er att fullgöra den lagstadgade anmälningsplikten. 10. Ifall personalen behöver stöd före eller efter en genomförd anmälan kan socialtjänsten kontaktas. 1 Delar av råden sammanställda av Staffan Olsson för Lärarutbildningen i Stockholm ( ), Box 4134, Södertälje.

25 25 (27) Vad skall rapporteras i Flexite RiTiSk. Generellt skall rapportering ske av händelser som har negativ inverkan på medarbetarnas arbetsmiljö: Rapportera händelser som medför risker, tillbud och skador på medarbetarnas hälsa. verksamhetens skydd/säkerhet: Rapportera händelser som medför risker, tillbud och skador så att kommunens verksamhet inte kan bedrivas tryggt och säkert. Innefattar även brandskydd och brandsäkerhet. sak/egendom/miljö: Rapportera händelser som medför risker, tillbud och skador på arbetsplatsens/kommunens egendomar, fastigheter, utrustning och tillgångar. Innefattar även händelser med konsekvens på miljön. Varför rapportera i Flexite RiTiSk? Arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats regleras bl. a. i Arbetsmiljölagen. Där anges det ansvar som både arbetsgivare och arbetstagare har. Flexite RiTiSk skall användas som verktyg i det systematiska arbetsmiljöarbetet i Gotlands kommun. Rapporteringen av Risk, Tillbud och Skador i Flexite RiTiSk syftar till att arbeta förebyggande och systematiskt med förbättring av medarbetarnas arbetsmiljö, verksamheternas säkerhet och skydd samt kommunens egendomar. Till grund för det förebyggande arbetet ligger kunskap om de risker, tillbud och skador som föreligger, eller har inträffat. Den kunskapen erhålls genom att medarbetare rapporterar om dessa. Ju bättre kunskap som finns, desto bättre blir det förebyggande arbetet och därmed vinster i form av exempelvis bättre arbetsmiljö, minskad skadegörelse och högre säkerhet. I Arbetsmiljölagen anges det ansvar som både arbetsgivare och arbetstagare har i arbetsmiljöarbetet (se nedan). Arbetsmiljölag (1977:1160) 3 kap. Allmänna skyldigheter 1 a Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Lag (1994:579). 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. 4 Arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Han skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Vad skall rapporteras? Det går inte att i detalj specificera vad som skall rapporteras i systemet. Rapporteringen skall göras med omdöme. Närmaste chef som får rapporten skall analysera och besluta om åtgärder som rapporten skall leda till. Beslutet kan bli att: Rapporten föranleder åtgärd

26 26 (27) Beslut om åtgärd tas senare Rapporten föranleder ingen ytterligare åtgärd Arbetsmiljö Rapportera händelser som medför risker, tillbud och skador på medarbetarnas hälsa. Utdrag ur ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2001:1 Riskbedömning, åtgärder och uppföljning 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 9 Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Skydd/Säkerhet Rapportera händelser som medför risker, tillbud och skador så att kommunens verksamhet inte kan bedrivas tryggt och säkert. Innefattar även brandskydd och brandsäkerhet. Vision och mål för Gotlands kommuns övergripande arbetet avseende internt skydd; Vision: Alla kommuninvånare, anställda och förtroendevalda i Gotlands kommun skall känna säkerhet o trygghet vad avser kommunens sätt att bedriva verksamheten. Mål: Skapa hög säkerhet mot skador och störningar i Gotlands kommuns verksamhet. Skapa relevant skyddsnivå för kommunens tillgångar. Den totala kostnaden för skador ska, sett på riksnivå, ligga under genomsnittet. Förvaltningarna skall ha god kunskap om de risker som föreligger inom respektive verksamhet och därigenom förebygga/begränsa oönskade händelser. Sak/egendom/miljö Rapportera händelser som medför risker, tillbud och skador på arbetsplatsens/kommunens egendomar, fastigheter, utrustning och tillgångar. Innefattar även händelser med konsekvens på miljön. SFS 1998:901 Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll 5 Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras. 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta

27 27 (27) Litteraturtips CD-skiva: SONNENAUFGANG, Klassisk musik Dikter: "NÅGON GÅNG SKA VI DÖ", Barbro Lindgren Diktboken, Kerstin Rimsten-Nilsson, 1980 "MINNS DU FARFAR?", B.J Britt G Hallqvist, Bonnier- Carlsen, 1992 "IBLAND SÅ KOMMER GRÅTEN", Brita af Geijerstam, Bonnier- Carlsen, 1997 "DÖDEN", Zuzana Neza'dalova Diktboken, Kerstin Rimsten- Nilsson, Liber Läromedel, 1980 "BORTA", Bo Carpelan, Måla Himlen Bonniers Juniorförlag, 1988 "VID HIMLENS GRIND", Britt G Hallqvist, Bonniers Juniorförlag, 1965 Böcker: Nilsson, U. Min farfar och lammen Nilsson, U. Adjö, herr Muffin Lindgren, A. Bröderna Lejonhjärta