Lust att lära och utvecklas hela livet. Kvalitetsr. Barn- ocmun. Kvalitetsredovisning 2005 Barn- och utbildning Mariestads kommun

Transkript

1 Lust att lära och utvecklas hela livet Kvalitetsr Barn- ocmun Kvalitetsredovisning 2005 Barn- och utbildning Mariestads kommun

2 Innehållsförteckning Sida Inledning 2-3 Resultat, enkätundersökning 4-6 Resultat, kunskaper årskurs 2 7 Resultat, kunskaper årskurs 5 8 Resultat, kunskaper årskurs Resultat, kunskaper gymnasieskolan 11 Resultat, nationella prov, vuxenutbildningen 12 Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal 12 Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning 13 Sammanfattande helhetsbild 14 Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare (hela) Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad 20 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad 21 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad 22 Föräldraenkäter Elevenkäter Enheternas kvalitetsredovisningar - Familjedaghem Förskolor, inkl. förskoleklass och fritidshem Murklan och fritidshem Sjötorp - Grundskolor år F 6, inkl. grundsärskola, träningsskola och fritidshem - Grundskolor år 7 9, inkl. grundsärskola Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

3 Inledning Kvalitetsredovisning 2005 avser läsåret 2004/2005. Förordningen kräver redovisning per kalenderår, men verksamhetsåret, då organisation och prioriterade insatser ligger relativt fast, följer läsåret. Elevbyten mellan skolformer och skolenheter sker vid läsårsskiften, därför är det mer rättvisande att redovisa resultat läsårsvis. Krav på kvalitetsredovisningens innehåll, syften, utarbetande och presentation Statens krav föreskrivs i Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2005:609). Kort sammanfattat säger den: Varje kommun, varje skola, varje förskola och varje fritidshem ska årligen, senast den 1 maj, upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kvalitetsarbetet, bidra till att förverkliga nationella mål och ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen har förverkligats och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska göras kända och enkelt åtkomliga för var och en. Skolans, förskolans och fritidshemmens kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. I förskolan ska barn och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Vägvisaren Mariestads kommun införde läsåret 2004/2005 ett nytt styrsystem för kvalitets- och uppföljningsarbete, som fick benämningen Vägvisaren. Barn- och utbildningsnämnden bestämde bland annat att kommunen årligen ska mäta graden av upplevd trygghet och inflytande/delaktighet hos barn, ungdomar och föräldrar inom nämndens verksamhetsområden. Detta ska ske genom enkäter. Dessutom ska liksom tidigare kunskapsnivån mätas, speciellt inom baskunskaper. Detta görs genom screening, nationella prov och betygsstatistik, olika beroende på elevernas ålder. (Barn- och utbildningsnämndens Vägvisare, se sid ) Vid framtagandet av verksamheternas Vägvisare beslutades att förskola, familjedaghem och fritidshem ska genomföra föräldraenkäter för att mäta trygghet och delaktighet. För grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning bestämdes att använda elevenkäter. Dessutom lade man till intresseväckande undervisning/nöjda elever och gymnasieskolan ytterligare tre specifika frågor. (Verksamheternas Vägvisare, se sid ) 2

4 Enkäter Utifrån besluten i Vägvisaren arbetades föräldra- och elevenkäter fram under medverkan av den pedagogiska personalen. Vi har ingen ambition att betrakta enkäterna som vetenskapligt relevanta, vi ser dem mer som mätare av elevers och föräldrars uppfattning inom de fokusområden vi valt. De värden vi får ut i en sammanställning är mest intressanta över tid, när det går att se skillnader och likheter som visar sig genom årliga undersökningar. Naturligtvis gör personalen ständiga bedömningar och iakttagelser av barns och elevers situation i verksamheterna och kommunicerar detta vid utvecklingssamtal, föräldrasamtal och andra möten med barn och föräldrar. Det nya är enkäter som varje år kan sammanställas till ett värde, och på så sätt vara ett tydligt underlag för diskussioner, planering, åtgärder och därmed utveckling. Förskola, familjedaghem och fritidshem har identiska enkäter. Trygghet ligger i frågorna 1-4, inflytande/delaktighet i frågorna 5-8. Förskoleklass t.o.m. åk 3 har en enkät med mer eller mindre glada gubbar som hjälp till de små barnen att tolka värdet på svarsalternativen. Trygghet ligger i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna För åk 4-6, åk 7-9 och gymnasiet ligger trygghet i frågorna 1-6, inflytande/delaktighet i frågorna 7-11 och intresseväckande undervisning i frågorna Gymnasiet har även tre gymnasiespecifika frågor sist i enkäten. Vuxenutbildningen har anpassat frågorna till sina åldersgrupper och har trygghet i frågorna 1-5, inflytande/delaktighet i frågorna 6-8 och intresseväckande undervisning i frågorna (Samtliga enkäter, se sid ) Enkäterna genomfördes i maj månad Föräldraenkäterna i förskola, familjedaghem och fritidshem delades ut tillsammans med ett följebrev för information och ett kuvert för att kunna lämna in svaren anonymt. I skolorna genomfördes enkäterna i klasserna, på Komvux mer individuellt. Enkätresultaten har samlats in och redovisas i sammanställd form under Resultat. Efter första enkätomgången gör vi vissa förändringar och förbättringar av metoden utifrån synpunkter och gjorda erfarenheter. Vi måste dock vara försiktiga så inte innehållet förändras. Då blir utfallen inte jämförbara. Skolhälsovårdens arbete mot övervikt och fetma (och andra livsstilsfrågor) Arbetsinsatserna syftar till att stoppa ökningen av övervikt och fetma samt öka hälsa och välbefinnandet för barn och ungdomar. Arbetet ska ske genom förebyggande och riktade insatser inom skolhälsovården och i samarbete med andra aktörer i samhället. I förskoleklass sker information och hälsosamtal med barn och föräldrar. I årskurs 4, 7 och 1 på gymnasiet sker enskilda hälsosamtal med alla elever. Hälsoundersökningen innefattar vikt- och längdkontroll samt samtal om kost, fysisk aktivitet och andra livsstilsfrågor. Eleverna fyller i ett frågeformulär som används som underlag vid hälsosamtalet. 3

5 Resultat 2005, enkäter År 2005 var alltså det första året då denna typ av föräldra- och elevenkät genomfördes, och det finns ingen jämförelsesiffra bakåt i tiden. Totalt ingick över enkätsvar i undersökningen. Intervall visar lägsta och högsta resultat bland enheterna. De fyra svarsalternativen i enkäterna ger 0 poäng (Stämmer inte alls), 3,3 poäng (Stämmer delvis), 6,7 poäng (Stämmer ganska bra) och 10 poäng (Stämmer helt). Med den referensen anser vi att resultat över 5 poäng är godkänt och poäng över 6,7 är bra. Målet är naturligtvis att förbättra resultaten ytterligare, men ju närmare maximum de ligger, desto svårare är de att höja. Resultat av föräldraenkät vt 2005, förskolor: Förskolor Trygghet Inflytande/delaktighet Snitt: 8,8 7,7 Intervall: 7,5 9,4 6,6 8,4 Resultat av föräldraenkät vt 2005, familjedaghem: Familjedaghem Trygghet Inflytande/delaktighet Snitt: 9,5 9,0 Intervall: 8,8 9,9 8,4 9,6 Resultat av föräldraenkät vt 2005, fritidshem: Fritidshem Trygghet Inflytande/delaktighet Snitt: 8,6 7,8 Intervall: 7,9 9,3 6,8 8,9 Som tidigare nämnts kan årets resultat inte riktigt värderas. Det behövs flera enkäter för att se om resultaten är stabila eller åt vilket håll förändring sker. Det som utmärker sig är familjedaghemmens höga värden. Orsakerna kan vara att det är små barngrupper och att barnen befinner sig i en hem-miljö, deras andra hem, vilket säkert upplevs tryggt för både barn och föräldrar. 4

6 Resultat av elevenkät vt 2005, grundskolan år F - 3 (förskoleklass år 3) Rektorsområde Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning Norr 9,0 7,9 8,7 Öster 9,0 8,5 8,5 Väster 9,0 8,4 8,5 Snitt: Intervall: 9,0 8,6-9,6 8,3 7,5-9,2 Resultat av elevenkät vt 2005, grundskolan år 4 6 8,6 8,0-9,1 Rektorsområde Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning Norr 7,9 6,5 6,5 Öster 8,4 7,4 7,3 Väster 8,1 6,8 6,7 Snitt: Intervall: 8,1 7,4-8,8 6,9 4,8-7,7 Resultat av elevenkät vt 2005, grundskolan år 7 9 6,8 5,2-7,5 Skolenhet Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning Högelidsskolan 7,8 6,1 5,6 Mariaskolan 6,4 5,5 5,2 Tunaholmsskolan 8,4 5,9 5,7 Snitt: 7,5 5,8 Intervall: 6,4 8,4 5,5 6,1 5,5 5,2 5,7 En tydlig tendens är att resultaten sjunker med barnens stigande ålder, eller om man så vill, med ökande antal år i skolan. Troligen är ingen med erfarenhet av arbete i skolan särskilt överraskad, en nationell undersökning skulle säkert ge samma utfall. Här ligger en av skolans svåra uppgifter, att entusiasmera och motivera eleverna även efter flera år i skolan, att klara konkurrensen från IT- och upplevelsesamhället och hantera ungdomars personliga och sociala utveckling i ett ständigt föränderligt samhälle. Vi vet ännu inte om skillnaderna mellan skolornas resultat beror på faktiska förhållanden eller på hur frågorna tolkas eller är uttryck för elevers attityder. Oavsett vilket är variationerna en grogrund för analys och åtgärder. 5

7 Resultat av elevenkät i åk 1 vt 2005, Vadsbogymnasiet, programvis och snitt Program Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning Gymnasiespecifika frågor * BF 7,9 6,5 6,0 7,8 BP 9,6 7,8 7,3 8,8 EC 8,0 6,0 5,9 8,0 ES 8,0 6,4 4,5 7,9 FP 7,8 6,9 5,1 7,7 HP 7,2 4,7 4,4 6,0 IL 8,8 6,0 6,8 8,9 IP 7,8 4,9 5,4 7,1 MT 8,6 6,3 5,6 8,5 NV 7,7 5,7 6,3 6,4 OPSP 8,3 6,5 6,8 7,8 SP 7,8 4,6 5,0 6,4 TE 8,4 6,0 6,1 8,0 UP 7,0 6,5 6,5 6,9 Snitt: Intervall: 8,1 7,0 9,6 6,1 4,6 7,8 5,8 4,4 7,3 * De gymnasiespecifika frågorna är: Jag har valt rätt program Jag upplever att mina lärare samarbetar Jag skulle rekommendera en kompis att söka till Vadsbogymnasiet 7,6 6,0 8,9 Värdena stiger från årskurs 9 till gymnasiet. Eleverna har gjort ett programval och kan därmed slippa respektive ägna sig mer åt kurser som ligger inom eller utanför deras intresse. Det är stor variation mellan programmen. Intressant att se är att ett av de yrkesförberedande programmen, Byggprogrammet, har mycket höga värden medan de typiska studieförberedande Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga programmen ligger avsevärt mycket sämre till. Resultat av elevenkät vt 2005, Marieholmskolan (vuxenundervisning) Skolenhet Trygghet Inflytande/delaktighet Intresseväckande undervisning Marieholmskolan 7,9 7,2 8,0 De vuxenstuderande har lägre trygghetskänsla än gymnasieungdomarna generellt sett. Det kan kanske bero på att de vuxna lägger mer eftertanke bakom sina svar och tolkar frågornas innebörd djupare. En annan orsak är att många läser individuellt, flexibelt, och inte lär känna andra studerande på samma sätt som i klassundervisning. Att Inflytande/delaktighet och Intresseväckande undervisning får högre värden än på gymnasiet är naturligt. Studieplanerna läggs upp individuellt i samråd med lärarna och Komvux är en i verklig mening frivillig studieform. Enheternas kommentarer till resultaten kan läsas i deras respektive kvalitetsredovisningar. 6

8 Resultat, kunskaper Årskurs 2, screening i svenska och matematik Testet i svenska består av två delar. Ett ordkedjetest mäter avkodning och igenkänning av ord. Den andra delen är ett stavningstest. Resultatet redovisas i en s.k. stanine-skala, 1 9. De elever som har stanine 3 eller högre förväntas inte få några större svårigheter med sin läsinlärning. Testen i matematik mäter grundläggande färdigheter i ämnet. En bedömning görs huruvida eleverna kommer att ha svårigheter i matematik eller ej. I resultat från screening finns siffror från tidigare år att jämföra med. Genomsnittsresultat (stanine), ordkedjor och stavning, år Ordkedjor Stavning Område/år Norr 5,44 4,23 4,69 4,95 5,09 5,05 4,56 5,05 5,29 5,07 Öster 5,23 4,7 4,84 5,04 5,47 5,07 4,84 5,07 5,18 5,09 Väster 5,22 4,16 4,58 4,27 5,21 4,95 5,37 5,05 4,85 5,14 Medel 5,28 4,4 4,65 4,69 5,3 5,03 4,95 5,06 5,11 5,1 Elever med stanine 3-9 (inga förväntade svårigheter), procentuell andel, år Ordkedjor Stavning Område/år Norr Öster Väster Totalt Kommentar Vad gäller ordkedjor har det skett en förbättring. I stavning ligger stanine-värdet på samma nivå, men andelen elever som inte förväntas få problem har sjunkit. Det finns fler svaga elever men samtidigt en större spridning, så medelvärdet påverkas inte. Matematik, elever utan stora svårigheter, procentuell andel, år Område/år Norr Öster Väster Totalt Kommentar En liten förbättring har skett sedan 2004, men det är inga större skillnader över åren. 7

9 Årskurs 5, avstämning mot kursplanemålen I årskurs 5 gör lärarna en avstämning mot uppnåendemålen i kursplanerna. Till sin hjälp har de nationella prov i svenska, matematik och engelska. Här finns också siffror från tidigare år att jämföra med. Andel elever som når målen i alla ämnen, procentuellt, år Område/år Norr Öster Väster Totalt Andel elever som når målen i svenska, procentuellt, år Område/år Norr Öster Väster Totalt Andel elever som når målen i matematik, procentuellt, år Område/år Norr Öster Väster Totalt Andel elever som når målen i engelska, procentuellt, år Område/år Norr Öster Väster Totalt Kommentar Resultatet av avstämningen i årskurs 5 ger ett avsevärt sämre resultat än tidigare år i samtliga ämnen. Vi har ingen enkel och självskriven förklaring till den förändringen. För att vi ska anse att målen är uppnådda ska alla delprov i ett ämne vara godkända, och i många fall är det endast ett av fem eller ett av tre som eleven inte klarar. I flera fall tror lärarna att eleven så småningom kommer att nå målen, men ännu inte är riktigt framme. Resultaten ger hur som helst upphov till diskussioner och åtgärder för att få en bättre måluppfyllelse. 8

10 Årskurs 9, betygsstatistik Mariestadseleverna uppvisar även år 2005 ett mycket bra resultat, både vad gäller behörighet till gymnasiestudier och den totala meritpoängen. Andelen behöriga elever och meritpoängen sjunker i landet, även i Mariestad, men med tanke på det höga resultat vi ändå har, ligger vi bra till bland kommuner med mycket god måluppfyllelse. Meritpoäng räknas ut så här: De 16 bästa betygen tas ut. Betygen G multipliceras med 10, VG med 15 och MVG med 20. Därefter summeras värdena. Om en elev exempelvis har G i samtliga ämnen så blir poängen 160, om samtliga är VG blir det 240 och om alla är MVG blir det 320 poäng. Behörighet till gymnasiestudier och meritpoäng, Mariestad och riket, år Behörighet i % Meritpoäng År Mariestad Riket Mariestad Riket ,4 89,2 201,3 202, ,9 89,5 205,9 204, ,1 89,9 211,0 205, ,6 89,6 214,2 206, ,5 89,2 213,1 206,3 Kommentar De ämnen där eleverna har svårast att nå målen är idrott och hälsa, fysik, kemi och biologi. Av kärnämnena ligger matematik sämst till. I jämförelse med riket ligger ändå Mariestad på en mycket bra nivå. Årskurs 9, sammanställning av resultat, Mariestad och riket Behöriga (%) Andel godkända (%) i Skola till gymnasiet Meritpoäng Svenska Matematik Engelska Alla ämnen Högelidsskolan 94,9 206, ,9 98,7 82,3 Mariaskolan 97,2 218, ,6 97,9 82,1 Tunaholmsskolan 93,7 210,6 99,1 94,6 98,2 82,0 Snitt Mariestad 95,5 213,1 99,7 96,4 98,2 82,1 Riket 89,2 206,3 95,0 92,1 92,8 75,5 (Siffrorna är hämtade ur SIRIS, Skolverkets statistikdatabas för betyg och provresultat.) Kommun- och Landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle gör årligen en undersökning av produktiviteten i skolan. Man använder sig då av produktivitetsmåttet kpb, kostnad per betygspoäng, vilket är kostnaden per grundskoleelev (exklusive lokalkostnader) dividerat med medelbetyget i årskurs 9. Mariestad hamnade år 2005 på 20:e plats bland Sveriges 290 kommuner och tillhör då de 7 % mest effektiva. 9

11 Skolverket har också utvecklat analysverktyget SALSA, som tar hänsyn till bakgrundsfaktorer som - Andel pojkar - Andel elever födda i annat land - Andel elever vars föräldrar är födda utomlands men själva är födda i Sverige - Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå Avvikelsen mellan den andel elever som uppnått målen i årskurs 9 jämfört med ett modellberäknat värde, det resultat som skolan förväntas nå utifrån bakgrundsfaktorerna, räknas fram. Positiv avvikelse är ett resultat över förväntan, negativ avvikelse under förväntan. De modellberäknade värdena ska inte okritiskt användas för rangordning mellan skolor. SALSA ger underlag för analyser och diskussioner om skolors resultat, men kan inte ensamt svara på frågan om en skola är bättre än en annan. SALSA, avvikelse i % Högelidsskolan Mariaskolan Tunaholmsskolan Den bild man får, är att Mariestad överlag ligger klart på positiva resultat, alltså uppnår bättre resultat än man borde kunna förvänta sig. Årskurs 9, nationella prov Nationella prov finns i engelska, matematik och svenska. De har som syfte bl.a. att ge undervisande lärare information om var gränserna för de olika kunskapsmålen ligger. De ska också ge en fingervisning om kunskapsnivån, jämfört med riket, på de elever man undervisar. De nationella proven ska mäta bredare kunskapsområden inom respektive ämne, men kan inte täcka in alla kunskapsområden och moment som kurs- och läroplan innehåller. En fråga som ofta diskuteras, är om lärare sätter för snälla eller för stränga betyg. Medelpoängen av satta betyg i årskurs 9 ligger något högre än provresultaten i de nationella proven i matematik och svenska. Det är förståeligt, eftersom läraren har möjlighet att bedöma en elev utifrån ett stort antal lektioner under upp till tre år, medan de nationella proven omfattar som mest fyra provtillfällen. Jämförelse mellan provresultat i Nationella prov och satta slutbetyg i årskurs 9, år 2005 Svenska, NP Svenska betyg Matematik, NP Matematik, betygengelska, NP Engelska, betyg 12,2 13,4 10,4 12,1 13,5 13,3 Skillnaderna är inte så stora, att man kan påstå att eleverna fått för höga betyg. 10

12 Gymnasieskolan Andelen godkända i nationella prov, läsåret Kurs Klasser Antal eleverresultat (%) Svenska B samtliga åk Engelska A SF åk 1, YF åk Engelska B SF åk 2, några YF åk Matematik A totalt, "alla klasser" NV, TE åk SP, ES, IL åk YF åk Matematik B SP, ES, OPSP åk Matematik C NV, TE åk Matematik D NV, TE åk (SF = studieförberedande program, YF = yrkesförberedande program) Andel elever med slutbetyg, andel elever med behörighet till högskola och betygspoäng År Antal elever som avslutade nationella och specialutformade program 312 Andel med slutbetyg (%) 97,1 Andel med slutbetyg och behörighet till högskola (%) 92,7 Andel behöriga till högskola av alla som avslutade gymnasiet (%) 90 Betygspoäng (snitt), alla slutbetyg 14,41 Betygspoäng (snitt), alla högskolebehöriga 14,83 (Ovanstående siffror är framtagna av Vadsbogymnasiet) För grundläggande behörighet till högskolan krävs ett slutbetyg från nationellt eller specialutformat program med lägst betyget Godkänd på minst 90 procent av programmets totala gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänd på projektarbetet. Vi får känna oss nöjda med resultaten. 97,1 % av avgångseleverna fick slutbetyg, vilket är en bra siffra. Andelen elever med slutbetyg och behörighet till högskolestudier blev 92,7 %. Motsvarande andel i riket är 88,9 %. Betygspoängen för alla slutbetyg i kommunen blev i snitt 14,41, medan riksgenomsnittet är 14,1. En annan jämförelse vi kan göra i Skolverkets statistik är andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år efter skolstart, alltså det år man fyller 20 år. I Mariestad är andelen 80,2 % och i riket 76 %. Sammantaget visar detta att gymnasieskolan når bra resultat i en nationell jämförelse. 11

13 Vuxenutbildningen Andelen godkända i nationella prov, vt 2005 Kurs Antal elever Resultat (%) Svenska B Engelska A Engelska B Matematik A Matematik B Matematik C Matematik D Resultaten är överlag goda. Här återspeglas den frivilliga skolformens möjligheter till val av kurser man är intresserad av och lämpad för. Den flexibelt upplagda skolformen ger också möjlighet till stöd och handledning efter individens behov. Skolhälsovården, sammanställning från hälsosamtal (Svaren angivna i procent) Frågeställningar: Åk 4 Åk 7 Gy åk 1 Har vuxen att prata med Klassrummet bra eller ganska bra Lugn och ro i matsalen, alltid eller oftast Toaletterna bra eller ganska bra Skolgården rolig eller ganska rolig att vara på Har bra eller ganska bra kontroll över mitt skolarbete Äter godis, chips eller dricker dricka minst 3 ggr/vecka Äter alltid lunch i skolan Röker inte (aldrig) Röker (vanemässigt) Snusar inte (aldrig) Snusar (vanemässigt) Dricker inte alkohol (aldrig) Dricker alkohol (vanemässigt) BMI övervikt BMI fetma BMI, (Bodymass-index), är ett internationellt gällande index som anger gränserna för fetma och övervikt. Policy för arbete mot övervikt och fetma finns för förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Arbetet ska fortlöpande kvalitetssäkras och metoder för detta kommer att arbetas fram av skolhälsovårdens arbetsgrupp. 12

14 Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning Förskolan I Mariestads kommun är fördelningen av personalkategorierna inom förskolorna 40,7 % barnskötare och 59,3 % förskollärare, men fördelningen är ojämn mellan enheterna. I riket finns i snitt 48,8 % barnskötare och 51,2 % förskollärare. På barnskötartjänster har 93,1 % av de anställda barnskötarutbildning. På förskollärartjänster har 95,2 % förskollärarutbildning. Rikets nivå är 93 %. Att vi inte når 100 % beror företrädesvis på att det från tid till annan finns obehöriga vikarier för deltidssjukskriven personal. Familjedaghem För dagbarnvårdare finns ingen formell utbildningsnivå specificerad. Många har dock barnskötarutbildning. Fritidshem Fritidspedagogtjänsterna är till 96,8 % tillsatta med behörig personal. Rikets nivå är 82,6 %. Grundskolan I förskoleklasserna har 100 % av lärarna förskollärarutbildning. Rikets nivå är 92,9 %. Av lärarna för år 1 6 har 95,5 % pedagogisk högskoleutbildning, för lärare år 7 9 gäller 93,4 %. Den totala andelen behöriga lärare i grundskolan i Mariestad är 94,6 %. Rikets nivå är 82,4 %. De obehöriga lärarna finns oftast inom idrott och hälsa, praktisk-estetiska ämnen och särskolan. Gymnasieskolan Gymnasielärarna har till 91,3 % pedagogisk högskoleutbildning. Rikets nivå är 74,3 %. De obehöriga lärarna har dock annan examen eller unika kunskaper som krävs för undervisningen. Tre obehöriga lärare har påbörjat utbildning för att få formell behörighet. Vuxenutbildningen 100 % av komvux-lärarna har pedagogisk högskoleutbildning. Rikets nivå är 72 %. Det kan till och från förekomma att behöriga lärare i sin tjänst har kurser eller delar av sin undervisning som de inte är formellt behöriga till, även om de i grunden har en pedagogisk högskoleutbildning och är behöriga för sin lärartjänst. Siffrorna ovan sorterar inte ut sådana små avvikelser, som varierar från år till år, utan gäller grundförordnandet. Allmänt sett har Mariestad hög andel personal med pedagogisk högskoleutbildning. 13

15 Sammanfattande helhetsbild Trygghet, inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning Som tidigare nämnts kan vi inte år 2005 bedöma värdet av enkätresultaten, eftersom denna typ av mätning inleddes i år. Framtidens statistik får visa vad som är normalt eller acceptabelt. Med vårt sätt att mäta och värdera svaren och utan jämförelse har vi sagt att 5,0 är godkänt och 6,7 eller mer är bra. Med det som utgångspunkt har förskolorna, fritidshemmen och speciellt familjedaghemmen mycket bra resultat. Även grundskolans år F 3 har mycket bra resultat. På grundskolans år 4 6 sjunker värdena men är fortfarande bra. På grundskolans år 7 9 sjunker värdena ytterligare och är godkända men inte bra. Denna nedåtgående tendens är inte unik för Mariestad, men vi måste arbeta för att nå bättre resultat och få eleverna att uppleva att de har inflytande och delaktighet samt känna att skolan är intressant och givande. Det finns även stora variationer mellan olika skolenheter, på alla nivåer, och det måste verksamheterna analysera och försöka åtgärda. På gymnasieskolan förbättras resultaten igen generellt sett, men det fattas en del för att vara bra. Variationerna mellan programmen är stora, vilket kräver eftertanke och diskussion. Vuxenutbildningen har bra resultat. Kunskaper I årskurs 2 har vi ingen nationell jämförelse, men resultaten avviker inte från de senaste åren. I årskurs 5 ser vi en tydlig försämring mot den nivå vi legat på sedan år Resultatet bör ge upphov till diskussioner om bedömningen av elevernas prestationer i förhållande till målbeskrivningarna och kanske om tolkning av de nationella provens bedömningsmallar. I årskurs 9 uppvisas mycket bra resultat vid en jämförelse i landet vad gäller såväl behörighet till gymnasiet, meritpoäng och andel godkända elever i olika ämnen. Enligt Dagens Samhälles produktivitetsmått kpb, kostnad per betygspoäng, ligger Mariestad på 20:e plats i landet i kostnadseffektivitet för att producera bra medelbetyg i årskurs 9. Skolverkets analysverktyg SALSA antyder att resultaten i årskurs 9 i Mariestad är bättre än vad de demografiska förutsättningarna kan förväntas ge. Gymnasieskolan har bättre resultat är riksgenomsnittet för betygspoäng, andel elever med slutbetyg och andel elever behöriga till högskolestudier Behörig personal Andelen behörig personal med pedagogisk högskoleutbildning överskrider tydligt, i vissa fall markant, de snittsiffror som finns i riket. Detta gäller alla skolformer. Mariestad, Lars Stäring Barn- och utbildningskontoret 14

16 Vägvisare för Barn- och utbildningsnämnden 15

17 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) visa att Mariestad är en attraktiv kommun med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov Internt (inåt) synliggöra verksamhetens mål och resultat tydliggöra sambandet mellan de politiska övergripande målen och verksamheternas uppdrag att förverkliga dem koppla ekonomi och verksamhet utveckla arbetsformerna grundat på varje medarbetares engagemang och delaktighet 2 Detta är vårt uppdrag Barn- och utbildningsnämndens uppdrag: ge bildning och ett livslångt lärande för alla kommuninvånare genom att tillhandahålla barnomsorg och olika skolformer 16

18 3 Detta är vårt nuläge Nuläge Styrkor Framtid Möjligheter bra verksamhet kompetent personal goda studieresultat hög elevtrivsel Svagheter Hot flera alternativ inom barnomsorg ökad samverkan med andra kommuner ökat samarbete med näringslivet flexibilitet engagerade föräldrar viss förändringsrädsla mindre frihet (statlig styrning) underlag för nyckeltal ofinansierade reformer otillräcklig samverkan med andra nämnder/förvaltningar brist på personal med pedagogisk kompetens 4 Detta är nämndens vision Lust att lära och utvecklas hela livet 17

19 5 Barn- och utbildningsnämndens Vägvisarblad Perspektiv Vägval Resultat/Mål Mätning Frekvens Ansvarig Ekonomi Budget i balans Positivt resultat 0,5-1,0% Faktiskt utfall Månadsvis Ordförande Handlingsutrymme Egenfinansierade verksamhetsförändringar Faktiskt utfall och insatser Kvartalsvis Ordförande Kund Trygghet och delaktighet Grad av upplevd trygghet och delaktighet, x % Enkät Årsvis Ordförande Baskunskaper Hög kunskapsnivå % Screening, nationella prov, betyg Årsvis Ordförande Arbetssätt Kompetent personal Minst x % pedagogiskt utbildade Nyckeltal, andel med utbildning Årsvis Ordförande Dialog och förankring, externt och internt Ökad grad av delaktighet samt acceptans och förståelse Web-besök, enkäter, aktuella frågor samt besöksfrekvens på möten Årsvis Ordförande Framtid Omvärldsbevakning Ökad kunskap i nämnden Deltagande vid utbildning och studiebesök Halvårsvis Ordförande 18

20 Barn- och utbildningsnämndens handlingsplan Aktivitet Vad ska göras Ansvarig tjänsteman Ansvarig politiker Startdatum Klart till Rapport till Ökad samverkan Ökad dialog med nämnder och förvaltningar Björn Persson Ordförande Presidiemöten kalendarium Klart Rekrytera Rekryteringsplan Anna-Clara pedagogiskt Nilsson Klart kompetent personal Ökad dialog Skapa och utforma webbsida Lars Stäring Leif Andersson Klart Fler alternativ Undersöka om det finns möjlighet att anordna Lars Stäring Ordförande Klart kommunal friskola Fler alternativ Personalkooperativ, föräldrakooperativ Rolf Karlsson Ordförande Klart Fler alternativ Entreprenörskola Lars Stäring Ordförande Klart Ekonomi/arbetssätt Se över särskolans verksamhet Björn Persson Ordförande Nämnden Delaktighet Översyn av Elvärkets verksamhet Tomas Ekström Ulf Wartmark Klart Fler alternativ Idéprogram på Vadsbogymnasiet för de Claes Forssberg Peter Legendi Närmaste fem åren Klart Arbetssätt Förebygga/upptäcka mobbing Björn Persson Peter Legendi Klart Skapa Utarbeta direktiv för att nå ett positivt Maria vaziri Christer Dalvik Nämnden handlingsutrymme Handlingsutrymme 1 % av budget år 2007 Fler alternativ Marknadsföring av personalkooperativ, Björn Persson Ordförande Klart Föräldrakooperativ och kommunal friskola Arbetssätt Elevassistentorganisation Björn Persson Ordförande Nämnden Ekonomi/arbetssätt Redovisa barn- och elevpeng Björn Persson Ordförande Nämnden samt fördelning i dag Ekonomi/arbetssätt Lokalöversyn Björn Persson Ordförande Nämnden Arbetssätt Skolsköterskornas organisation Björn Persson Ordförande Nämnden 19

21 5 Förskolans och familjedaghemmens Vägvisarblad Perspektiv Vägval Resultat/Mål Mätning Frekvens Ansvarig Ekonomi Budget i balans Positivt resultat Budgetmedveten personal Budgetuppföljning Nyckeltal Varannan månad Förskolechef Kund Öka barns och föräldrars inflytande Alla barn och föräldrar ska ha möjlighet till inflytande Enkät Föräldrasamtal Utvecklingssamtal Årsvis Förskolechef Skapa trygghet genom aktivt arbete med värdegrundsfrågor som: jämställdhet, mobbning, kränkande särbehandling och främlingsfientlighet Alla barn ska känna sig trygga och ha lika värde Enkät Föräldrasamtal Utvecklingssamtal Årsvis Förskolechef Arbetssätt Utveckla basfärdigheter och kunskaper genom lek och lustfyllt lärande enligt Lpfö-98 Alla barn ska utvecklas till kreativa, hänsynsfulla och nyfikna barn med god självbild Portfolio Självvärdering Arbetslag Kompetent och utbildad pedagogisk personal Skapa en gemensam pedagogisk grundsyn Medarbetarsamtal Årsvis Förskolechef Framtid God arbetsmiljö Utveckla arbetstid och arbetsorganisation Medarbetssamtal SAM, enkät Årsvis Förskolechef Kompetensutveckling Ökad fortbildning Erfarenhetsutbyte Årsvis Förskolechef 20

22 5 Grundskolans och fritidshemmens Vägvisarblad Perspektiv Vägval Resultat/Mål Mätning Frekvens Ansvarig Ekonomi Budget i balans (effektivt resursutnyttjande) Positivt resultat Prognoser Nyckeltal Månadsvis Årligen Rektorer Ekonom Handlingsutrymme (läsårsekonomi?) Buffert Ekonomiskt medveten personal Faktiskt utfall Årligen Rektorer Elev Trygghet, jämställdhet och inflytande Alla elever ska vara trygga och ha lika värde samt med stigande ålder utöva ett allt större inflytande över sin utbildning. Enkät Årligen Rektor Bitr. rektor Baskunskaper Alla elever ska ha godkänt betyg i åk 9 i svenska, matematik och engelska Screening åk 2, nationella prov åk 5 och betyg åk 9 Årligen Rektor Bitr. rektor Arbetssätt Kompetensutveckling Känsla av sammanhang & fördjupad kompetens Erfarenhetsutbyte på alla nivåer. Deltagande vid utbildning & studiebesök (frekvensmätning) Årligen Rektor Bitr. rektor Intresseväckande undervisning Eleven ska uppleva undervisningen som intressant och engagerande Enkät Årligen Rektor Bitr. rektor Framtid Rekrytera kompetent personal All lärarpersonal ska ha pedagogisk utbildning Statistik Årligen Rektor Bitr. rektor 21

23 5 Gymnasieskolans och vuxenutbildningens Vägvisarblad Perspektiv Vägval Resultat/Mål Mätning Frekvens Ansvarig Ekonomi Budget i balans Positivt resultat Budgetmedveten personal Faktiskt utfall Månadsvis Skolledning Kund Trygghet Elever ska oberoende av kön erhålla samma möjligheter och bemötande, uppleva trygghet och mötas med respekt av personal och kamrater. Enkät Årsvis Skolledning Delaktighet Elever ska ha möjlighet till inflytande över sin skolsituation. Enkät Årsvis Skolledning Kunskaper Hög kunskapsnivå Nationella prov, betyg, statistik Arbetssätt Kompetent personal Hög kompetens hos alla medarbetare Skolledningens och elevernas bedömning, medarbetarsamtal Årsvis, vårterminen Årsvis Skolledning Skolledning Framtid Attraktiv skola Ökad marknadsandel i Skaraborg Statistik Årsvis Skolledning Attraktiv skola Nöjda elever Enkät Årsvis Skolledning 22

24 Maj 2005 Enkät till föräldrar med barn i förskola Förskola: Mitt barn är Flicka Pojke Ta ställning till påståendena. Markera med X i rutorna hur det stämmer enligt Din uppfattning. 1. Mitt barn trivs i förskolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. Jag känner förtroende för personalens sätt att ta hand om mitt barn. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Mitt barn har kamrater i förskolan som han/hon leker med. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Jag får information om hur mitt barn har det i förskolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag känner mig delaktig och välkommen till förskolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Jag får information om vilken verksamhet som planeras för barngruppen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag upplever att mitt barn får vara med och påverka vad som händer i förskolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 8. Personalen lyssnar när jag har synpunkter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 23

25 Maj 2005 Enkät till föräldrar med barn i familjedaghem Område (Norr, Öster, Väster): Mitt barn är Flicka Pojke Ta ställning till påståendena. Markera med X i rutorna hur det stämmer enligt Din uppfattning. 2. Mitt barn trivs i familjedaghemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Jag känner förtroende för personalens sätt att ta hand om mitt barn. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Mitt barn har kamrater i familjedaghemmet som han/hon leker med. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Jag får information om hur mitt barn har det i familjedaghemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag känner mig delaktig och välkommen till familjedaghemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Jag får information om vilken verksamhet som planeras för barngruppen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag upplever att mitt barn får vara med och påverka vad som händer i familjedaghemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 8. Personalen lyssnar när jag har synpunkter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 24

26 Maj 2005 Enkät till föräldrar med barn i fritidshem Fritidshem: Mitt barn är Flicka Pojke Barnets ålder: år Ta ställning till påståendena. Markera med X i rutorna hur det stämmer enligt Din uppfattning. 1. Mitt barn trivs i fritidshemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. Jag känner förtroende för personalens sätt att ta hand om mitt barn. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Mitt barn har kamrater i fritidshemmet som han/hon leker med. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Jag får information om hur mitt barn har det i fritidshemmet Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag känner mig delaktig och välkommen till fritidshemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Jag får information om vilken verksamhet som planeras för barngruppen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag upplever att mitt barn får vara med och påverka vad som händer i fritidshemmet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 8. Personalen lyssnar när jag har synpunkter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 25

27 Maj 2005 Enkät till elever i grundskolan, förskoleklass åk 3 Skola: Jag är Flicka Pojke Titta på frågorna. Sätt ett X på den gubbe som passar bäst för hur du känner när du svarar på frågan. 1. Jag trivs i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. De vuxna bryr sig om mig. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Jag vågar säga vad jag tycker till de vuxna. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Det är bra stämning mellan elever och personal på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag har kompisar i skolan som jag trivs med. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Det finns elever i skolan som jag är rädd för. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag får vara med och planera mitt skolarbete. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 26

28 8. Jag får vara med och utvärdera mitt skolarbete. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 9. Mina lärare lyssnar när jag har förslag och åsikter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 10. Jag får arbeta på olika sätt. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 11. Vårt klassråd fungerar bra. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 12. Skolan ger mig lust att lära mer. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 13. Jag får den hjälp jag behöver för att klara skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 14. Jag har möjlighet att jobba i lugn och ro. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 15. Skolans böcker, datorer m.m. är bra. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! 27

29 Maj 2005 Enkät till elever i grundskolans åk 4 åk 9 Skola: Jag är Flicka Pojke Ta ställning till påståendena. Markera med X i rutorna hur det stämmer enligt Din uppfattning. 1. Jag trivs i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. Personalen behandlar mig med respekt. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Jag vågar säga vad jag tycker till de vuxna. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Det är bra stämning mellan elever och personal på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag har kompisar i skolan som jag trivs med. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Det finns elever i skolan som jag är rädd för. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag får delta i planeringen av undervisningen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 8. Jag får delta i utvärderingen av undervisningen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 28

30 9. Mina lärare lyssnar när jag har förslag och åsikter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 10. Jag får arbeta på olika sätt. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 11. Elevrådet har inflytande på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 12. Skolan ger mig lust att lära mer. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 13. Jag utvecklar mitt självförtroende i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 14. Lärarna har en omväxlande undervisning. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 15. Jag får den hjälp och det stöd som behövs för att klara mina studier. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 16. Jag är nöjd med det jag åstadkommer i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 17. Jag har möjlighet att jobba i lugn och ro. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 18. Skolans läromedel (böcker, datorer m.m.) är tillräckligt bra och moderna. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! 29

31 Maj 2005 Enkät till elever på Vadsbogymnasiet Klass: Jag är Flicka Pojke Ta ställning till påståendena. Markera med X i rutorna hur det stämmer enligt Din uppfattning. 1. Jag trivs i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. Personalen behandlar mig med respekt. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Jag vågar säga vad jag tycker till lärare och övrig personal. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Det är bra stämning mellan elever och personal på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag har klasskamrater som jag trivs med. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Det finns elever i skolan som jag är rädd för. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag får delta i planeringen av undervisningen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 8. Jag får delta i utvärderingen av undervisningen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 30

32 9. Mina lärare lyssnar när jag har förslag och åsikter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 10. Jag får arbeta på olika sätt. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 11. Elevrådet har inflytande på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 12. Skolan ger mig lust att lära mer. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 13. Jag utvecklar mitt självförtroende i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 14. Lärarna har en omväxlande undervisning. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 15. Jag får den hjälp och det stöd som behövs för att klara mina studier. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 16. Jag är nöjd med det jag åstadkommer i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 17. Jag har möjlighet att jobba i lugn och ro. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 18. Skolans läromedel (böcker, datorer m.m.) är tillräckligt bra och moderna. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 19. Jag har valt rätt program. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 20. Jag upplever att mina lärare samarbetar. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 21. Jag skulle rekommendera en kompis att söka till Vadsbogymnasiet. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! 31

33 Maj 2005 Enkät till studerande vid Komvux Grupp: Jag är kvinna man Ta ställning till påståendena. Markera med X i rutorna hur det stämmer enligt Din uppfattning. 1. Jag trivs på komvux. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 2. Personalen behandlar mig med respekt. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 3. Jag vågar säga vad jag tycker till lärare och övrig personal. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 4. Det är bra stämning mellan studerande och personal på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 5. Jag trivs med övriga deltagare på skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 6. Jag får delta i planeringen av undervisningen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 7. Jag får delta i utvärderingen av undervisningen. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET POSTADRESS MARIESTAD BESÖKSADRESS Österlånggatan 20, MARIESTAD TELEFON FAX HEMSIDA E-POSTADRESS bun@mariestad.se 32

34 8. Mina lärare lyssnar när jag har förslag och åsikter. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 9. Skolan ger mig lust att lära mer. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 10. Jag utvecklar mitt självförtroende i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 11. Lärarna har en omväxlande undervisning. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 12. Jag får den hjälp och det stöd som behövs för att klara mina studier. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 13. Jag är nöjd med det jag åstadkommer i skolan. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt 14. Jag har möjlighet att jobba i lugn och ro. Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer ganska bra Stämmer helt Tack för Din medverkan! 33

35 KVALITETSREDOVISNING 2005 Torsö, Hassle. Dagbarnvårdargrupp Förskolechef Elisabeth Bernerfalk Adress Bergsgatan 40 Postadress Mariestad Telefon Fax E-post elisabet.bernerfalk Hemsida Presentation av vår verksamhet Torsö, Hassle, Sundsmarken familjedaghemsverksamhet har upptagningsområde på Torsö och i Hassle med omnejd. Alla familjedaghemmen finns i ej tättbebyggt område med närhet till skog och natur. Specifikt arbetar dagbarnvårdarna på Torsö och i Sundmarken med barns språkutveckling, samt med Knyte och Mulleverksamhet Dagbarnvårdarna samarbetar vid gruppverksamhet med barnen och vid respektive dagbarnvårdares ledighet. Barn Antal Personal Antal 1-3 år 7 Dagbarnvårdare i eget hem år 12 Skolbarn 22 Viktiga lokala händelser under läsåret 2004/2005 Diskussioner runt värdegrundsfrågor har kommit igång i dagbarnvårdargruppen. På studiedagen i oktober lyssnade vi på föreläsare som talade om Värdegrunden och vuxnas förhållningssätt till barn. På möte i november diskuterades ånyo värdegrunden, som på fortbildningsdagen i mars 2005 utmynnade i arbetsplan: Normer och värden. Arbetsplanen utarbetades tillsammans med dagbarnvårdare i Högelid Madlyckeområdet. Vi har samarbetet med Friluftsfrämjandet. Barnen har träffats i Mulle- och Knyttegrupper, då också Skräpmaja och Skogsmullen kommit på besök. Samarbetet med Svenska kyrkan har 34

36 varit givande. Barnen har träffats i grupper och varje träff har varit temainriktad t.ex. våren, glädje och sorg. Dagbarnvårdarna på Torsö har haft vårdag tillsammans med alla barn, dessutom har man deltagit i Torsdagsträffarna. De större barnen har varit på teater i Maristad under läsåret. Resultat Trygghet Årtal: 2005 Resultat: 9,5 Kommentar: Vi vill fortsätta att arbeta för att barn och föräldrar ska känna sig trygga hos oss. Eftersom resultatet för vår dagbarnvårdargrupp ligger över genomsnittet i Mariestads kommun känner vi oss nöjda. Delaktighet/Inflytande Årtal: 2005 Resultat: 9,0 Kommentar: Resultatet i vårt område är över genomsnittet,. Vi är nöjda med resultatet och kommer att arbeta vidare med att berätta för föräldrarna vad som händer i vardagen med barnen och om målen i verksamheten. I Vägvisaren, under Vad ska göras, säger vi att vi mer ska informera föräldrar om verksamheten. Kompetent/Pedagogiskt utbildad personal Ingen formell utbildning behövs för att arbeta som dagbarnvårdare i eget hem. Alla dagbarnvårdare har lång erfarenhet av barn. Fortbildning sker kontinuerligt och är riktad till just de som arbetar i familjedaghem. Flera av dagbarnvårdarna har barnskötarutbildning Övriga resultat/kommentarer Under hösten 2004 och våren 2005 påbörjades arbetet med Vägvisaren. I Vägvisarens handlingsplan/aktivitetsplan bestämde vi att arbeta med marknadsföring av familjedaghemmen. Eftersom vi vet att de behövs och därför behöver synliggöras, så att föräldrar vet att vi finns. Marknadsföringen sker genom att vi förbättrar hemsidan för familjedaghemmen, reviderar informationsfoldern, lämnar skriftlig information m.m. Vi ska också arbeta med Värdegrundsfrågor. I våra barngrupper i Torsö-Hassle dagbarnvårdarverksamhet arbetar vi mycket mycket med att barnen lär sig visa hänsyn och att respektera varandra. Under arbetet med Vägvisaren kom vi också fram till att vi vill öka samarbetet mellan dagbarnvårdargrupperna och med förskolorna i området. Sammanfattande helhetsbild Helhetsbilden vad det gäller familjedaghemsverksamheten på Torsö och i Hassle, Sundsmarken områdena är att barn och föräldrar trivs och att vi som dagbarnvårdare upplever vårt arbete som stimulerande. Arbetsklimatet är gott. Vikarie-systemet när vi är lediga fungerar bra. 35