Ytterbyskolans likabehandlingsplan

Transkript

1 1(32) Ytterbyskolans likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014

2 2(32) Ytterbyskolans likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014 Innehål 1. Yterbyskolansövergripandemålsätning 2. Beskrivningavrutinernakringlikabehandlingsarbetet 3. Sammanfatningavfjolåretsarbete 4. Beskrivningavsituationenjustnu, samtåretsmålsätningochåtgärder 5. Förebyggandearbete 6. Akutasituationer 7. Föräldrarsocheleverslikabehandlingsplaner 8. Likabehandlingvidantagandetilmusikklass 9. Kompetensutveckling 10.Bilagor: a.lagar&styrdokument b.atgöraenplanförlikabehandling c.föräldraföreningenslikabehandlingsplan d.årskursvisaexempelpåklassernaslikabehandlingsplaner e.blanket:dokumentationvidkränkandebehandling f.yterbyskolanselevenkät(bifogasefterrevidering)

3 3(32) 1. Ytterbyskolans övergripande målsättning PåYterbyskolanskalingenpersonblidiskriminerad,trakasseradelerutsatförkränkande behandling. 2. Beskrivning av rutinerna kring likabehandlingsarbetet IslutetavvarjetermingöralaeleverpåskolanYterbyskolanstrygghetsenkät.Elevernassvarpå frågorna(sebilagaf)sammanstälspåskolnivå.dessutom göralaeleveriåk8ihelagren enkätislutetavläsåret,som sedansammanstälscentralt.elevernafårbl.a.svarapåfrågorna: Hurtrivsduiskolan? Hurtrivsdumeddinaklasskamrater? Hardublivitmobbadelerkäntdigkränktiskolanunderdetaläsåret? Hardusjälvmobbatelerkränktandraelever? Kännerdudigtryggiskolan? Hurtrivsdupårasterna,pålektionerna,påvägtilochfrånskolan? UtifrånGR enkätensstatistikochelevenkäternassammanstälninggörledningsgruppenen lägesbeskrivningochformulerarkommandeläsårsmålochåtgärder.ledningsgruppen analyserarochsammanfatarävenfjolåretsåtgärderutifrånutvärderingarna.skoledningen ansvararsedanföratlikabehandlingsplanenuppdaterasiaugustivarjeårochatdokumentet finnstilgängligtföralpersonal.skoledningenansvararocksåföratbeskrivnaåtgärder implementerasochgenomförs.målenuppsataiåretsplanutvärderasidenelevenkätsom elevernagörvidnästaårsutvärderingochiarbetslagensutvärderingvidläsåretsslut. Skoledning,deansvarigaitrygghetsteamet,representanteritoleransgruppensamtalamentorer ochrastvärdaransvarartilsammansföratdetförebyggandearbetetskafungera. Pedagogernaiskolanstrygghetsteam ansvararföratskolanspersonalvarjeläsåruppdateraspå vadplanenbeskriversom alasansvarunderakutasituationer.genom atlyftafråganpå lagmötenskaalavälkännatilvadsom förväntasavdem närdetgäleratupptäcka,åtgärda, följauppochdokumenteraolikatyperavkränkandebehandling. 3. Sammanfattning av fjolårets arbete Måletförlikabehandlingsarbetetföraläsåretvaratvåraeleverskalkännasigtrygga,ha framtidstroochslippamobbning,kränkningarochtrakasserierisinvardag. Deåtgärdervisateinkansammanfatas: brastrukturpådetförebyggandearbetetmotmobbningochkränkningar,där Trygghetsteam,skolvärd,elevassistenterochstödteam utgörviktigtkomplementtilmentor

4 4(32) fokuspåsammanslagningavtilsammansämnetochklassrådföratbilda schemapositionen Klasstid. kompetensutvecklingochkonferensersom tidigareriktatsigtiltilsammanslärare fortsäteratriktasigtilsamtligapedagoger. lärarnaiarbetslagethanterarsjälvaorganisationenavrastvaktandetföratkunnarastvakta efterbehovochgälandesituation. Yterbyskolanstrygghetsenkätgenomförsterminsvisistäletförläsårsvis. utbildningavkärntruppen(vilkenbeståravelever)ochdevuxnaitrygghetsteamet. toleransarbetetsom bidrarpositivttiltrygghetenpåskolan. kompetensutvecklingijanuariförledningsgruppengälandeakutasituationer elevrådet,kärntruppenochmobbningsteametarangeradetema dagtolerans. 4. Beskrivning av situationen just nu, samt årets målsättning och åtgärder 4.1 GR enkätenriktadtilåk8islutetavföraläsåretvisadeat(fjolåretsvärdeninom parentes): 66% (58%)kännersigtryggaiskolanoch32% (40%)kännersigganskatrygga. 40% (31%)uppleveratdetfinnsvuxnaiskolanatpratamednärdetbehövsoch40% (48%) tyckeratdetoftastfinnsnågonvuxenatpratamed. 57% (49%)trivsbraiskolanoch36% (39%)trivsganskabra. 48% (47%)uppleveratvipratarom hurviskavaramotvarandraoch41% (39%)atvipratar ganskaoftaom det. 28% (24%)uppleveratvipåskolanrespekterarvarandraoch56% (56%)tyckeratvi respekterarvarandraganskabra. 47% (46%)tyckeratdeblirvälbemötaavpersonalenoch46% (46%)tyckeratdeblirganska välbemöta. 37% (34%)tyckeratdeblirvälbemötaavandraeleveroch54% (56%)tyckeratdeblirganska välbemöta. Viserenförbätringisamtligavärdenmendetkontinuerligaarbetetfortsäter. 4.2 Yterbyskolanselevenkätsom genomfördesunderhösterminenochriktarsigtilhelaskolanvisar påtvåområden,omklädningsrummensamttorget,därelevernakännersigmindretrygga.övriga ytorupplevssom tryggaurelevperspektiv. 19,5% angeratdeiblandblivitutsataförkränkandebehandlingochikommentarernaframgår dettilvissdelatdethandlarom kränkningariform avutrycksom bög elersexuela kommentarerutrycktaiförbifarten. Elevenkätensom genomförsunderslutetavvårterminengaviåretmagertunderlagdåendast

5 5(32) drygt100eleversvaradepåfrågorna.genereltkanmansägaatresultatetöverlaggåtned jämförtmeddenundersökningsom genomfördesföregåendeläsårmendetärsvårtatdranågra säkraslutsatserutifråndeta.dockkanmanijämförelsemedgr enkätenvisapåatnär elevernautryckersigangåendetrygghetsåupplever75% atdekännersigtryggaiochrunt skolan.arbetetmedenhögretrygghetskänslahoselevernagårvidare. Läsårets mål: Medutgångspunktiutvärderingenavföregåendeverksamhetsåräråretsmålsätning: Ökadtrygghetochökadtrivsel. Svarenielevenkätenom trygghetskahaminstvärdet3,8. Åtgärder: Klasstidpåschematfortsäterenligttidigareplan.Undervårenfokuserarvipågenusfrågor ochsexuelatrakasserierochbyggertemadagenkringdeta. Kompetensutvecklingochkonferensersom tidigareriktatsigtiltilsammanslärare fortsäteratriktasigtilsamtligapedagoger. Fortsatfokuspåatklassernaslikabehandlingsplanerskavaralevandedokumentsom utvärderasunderåret. Lärarnaiarbetslagethanterarsjälvaorganisationenavrastvaktandetföratkunna rastvaktaefterbehovochgälandesituation. UtifrånelevernasupplevelseavTorgetsamtomklädningsrummensom merotryggaplatser fokuserarvipådessaivårtrastvaktande.vikartläggerävenvadsom gördessaplatser merotryggaänandra,t.ex.medhjälpavelevrådet. Lärarnagessammaarbetsplatsförlagdatiderföratalaskavarapåskolannäreleverna ärdär. Yterbyskolanstrygghetsenkätgenomförsterminsvis. Trygghetsteam,kärntruppochelevrådarangerarTEMA dag. Krisdagunderhösterminenföratstärkavårförmågaathanterasituationersom kan uppstå. 5. Förebyggande arbete Som framgåravvårastyrdokumentharalavuxnapåskolanetgemensamtansvarnärdetgäler arbetetmotkränkandebehandling. Viarbetarpåfleranivåerföratskapagodarelationerochentrivsam miljö. Närdetgälerenenskildelevharmentoransvaret Närdetgälerklassenharmentorernaansvaret

6 6(32) Närdetgälerklassernaiarbetslagethararbetslagetspersonalansvaret Närdetgälerhelaskolanharskoledningenansvaret Klasstid Påklasstidenarbetarelevernablandannatmedvärderings ochsamarbetsövningar.degesen chansatdiskuterafrågorgälandetrygghetochrespekt,försigsjälvaochandra.elevernafårtex arbetamedsinaförutfatademeningarochfördomarochövasigiattastälning,samtvågastå försinåsikt.klasstidenärocksåetforum förelevdemokratiocharbetsmiljöfrågor.visträvarmot atalaeleverskakännasjälvtilitochdärigenom kunnavaradelaktigaochtaansvarbådeförsig själva,förvarandraochförsinmiljö. Toleransarbetet Dens.k.toleransprocessen,d.v.s.utbildningitoleransfrågorkopplattilresorharefteretpolitiskt beslutpermanentats.eleversökerochskoledningentarutdeförhålandevisfåelever,som kan erbjudasdennaviktigadelavvårundervisningivärdegrundsfrågor.underetläsårdeltarde utvaldaelevernaiutbildningen.islutetavläsåretsåsamlasintryckenfrånresornaoch utbildningentilenredovisningsom förmedlastilövrigaeleverpåskolan.vårtankeoch förhoppningärattoleransarbetetskageefektförhelaskolangenom projektetisig,menockså medhjälpavdedeltagandeeleverna. Trygghetsteam och kärntrupp Yterbyskolanharettrygghetsteam beståendeavenlärarefrånvarjearbetslagsamtkurator. Lärarnaimobbningsteametharetskoledningsuppdragpå3% isintjänstföratarbetamed dessafrågor.trygghetsteametsammanträdervarjeveckaochryckerutiakutaärenden. Varjeårbildasenkärntrupp, beståendeav12elever.dessaväljsutavpersonalpåskolan. Kärntruppensammanträderminsttvågångerpermånadtilsammansmednågonur trygghetsteamet. Rastvärdskap Iarbetetförenbätrepsykosocialmiljöiskolanäretefektivtrastvärdskap avstorvikt. Rastvärdskapethartvåperspektiv: Atgenom behovsriktadvuxennärvaroochsamtalmedeleverbidratiltrygghetpå specifikaplatservidspecifikatider. Atgenom almänvuxennärvaroöverhelaskolanbidratilentryggskolmiljö. Följanderiktlinjerharviföratgaranteraengoduppsiktöverhelaskolområdet,såsom klassrum, omklädningsrum,matsal,koridorer, nav ochtorget. Klassrummet: Undervisandelärareansvararföratalaeleverkännersigtryggaiklassrummet.

7 7(32). Omklädningsrum: Undervisandeidrotslärareharansvaretföratalaeleverskakännasigtrygga. Matsalen: Personalsom äterpedagogisklunchdelaransvaretmed Bambapersonalen. Koridor/nav/Torget/skolgård: Rastvärdarnaskalvandraruntiskolanochpåskolgården. Mentor Mentorernaarbetarföretgotklimatmelanhem ochskola. Mentorernaarbetarförenförtroendefulrelationmedsinaelever, Mentorernaansvararförklassenslikabehandlingsarbete,sebilagaB. Mentornskalstärkaelevernaikamratrolengenom bl.aklasstiden. 6. Akuta situationer Vidkränkningmotannanpersonskal upptäckaren reageraochhaetsamtalmed förövaren. Upptäckaren försedaninformationenvidaretilberördmentorocheventuelttiltrygghetsteamet. Videnöppenkonfliktelerskadegörelseansvarar upptäckaren föratdenakutasituationenreds utmedhjälpavsamtal. Upptäckaren försedaninformationenvidaretilberördmentor. Medenakutsituationmenarvitexenöppenkonflikt,som beskrivitsovan,menävenatmentorn fårkännedom om atenelevharblivitutsat,texpåvägtilskolan.föratupptäcka diskriminering,trakasserierochkränkandebehandlingarbetarmentorerochövrigpersonalpå följandesät: Mentorsamtalelerloggbok mentorochelev. Utvecklingssamtal mentor,elevochföräldrar. Klassamtal mentor. Klasstidensövningarochdiskussionermedklassen. Lagmötendåalasobservationersammanstäls. Spontanasamtal. Trygghetsteametförenkontinuerligdialogmedsitlag. Trygghetsteametträfarkontinuerligteleverurkärntruppen,som rapporterarom deset elerhörtnärnågonblivitutsat Yterbyskolanselevenkätgörsvidläsåretsslutochvisarlägetpåhelaskolan. Rastvärdskap vuxnaikoridorerochpåskolgården.

8 8(32) Alpersonalreagerarochagerardirektviddiskriminering,trakasserierochkränkandebehandling föratefektivtkunnautreda ochåtgärda detsom inträfat. Upptäckarenoch/elerberördamentorersamtalarmeddeinblandadeochrederutsituationen, medhjälpavtextrepartsamtal.upptäckarenoch/elerberördamentorersätersedanuppmål tilsammansmeddeinblandadeföratåtgärdadetrakasserierelerdenkränkandebehandling som äraktueliärendet.etdatum bestämsföruppföljningavärendet.såsnabbtsom möjligttar vikontaktmedberördaeleversföräldrar. Punktmarkeringpårasterochextrarastvärdaräriblandnödvändigaåtgärderföratbevakahur detgåridetaktuelaärendet.berördmentoransvararföraträtinsatsersätsin. Vidutsatdatum görsenuppföljning avärendet.upptäckarenoch/elerberördamentorerträfar dådeinblandadeigen.deutvärderardemålsom satesuppvidförasamtaletochgörsedanen bedömningom arbetetskafortsäta,medhjälpavnyaåtgärderochuppföljningar,elerom situationenharförbätratssåmycketatärendetkanavslutas. Ärendetdokumenteras medhjälpavetutarbetatdokumentsom förvarasiarbetslaget,bilagae. Detärdeberördamentorernasansvaratinformeraföräldrarna,följauppärendetoch dokumentera.aldokumentationsamlashosrektor,som sammanstälerocharkiverar dokumenten.rektormeddelarskolhuvudmannen. Om situationensom ärbeskriven,elerom detavsamtalenframgår,atdetäretmobbningsfal lämnasärendetvidaretiltrygghetsteamet.trygghetsteametsamtalardåmedbådeförövareoch drabbadochharolikatyperavsamtalberoendepåsituation.samtalendokumenterasochföljs upp.informationförsvidaretilklassföreståndareochföräldrar.deinblandadeelevernahar möjlighetatfåsamtalsstöd.om trygghetsteametintelyckaslösaärendetinom överskådligtid överlämnasärendettilrektor. Isituationerdärnågonurpersonalenfårkännedom om atenannanvuxenpåskolanharkränkten elev,skadensom fårinformationendokumenterahändelsen.situationenskasedanutredas, åtgärdasochföljasupp,enligtarbetsgångenbeskrivenovan.elevensvårdnadshavarekontaktas. Rektoransvararochhåleridetaarbete,om intedenvuxneperson,som fåtinformationen,själv fortsäteriärendet.om intediskriminering,trakasserierochannankränkandebehandlingupphör informerasförvaltningsledningenom detfortsataarbetetifrågan.om rektorärinvolveradi diskrimineringelerannankränkningkontaktasförvaltningsledningsom handharärendet. 7. Föräldrars och elevers likabehandlingsplaner Ibörjanavvarjeläsårarbetaralaklasserpåskolanfram sinegenlikabehandlingsplan,enligt dokumentet Atgöraenplanförlikabehandling,sebilagab.Elevernaskalgenom diskussioner ochövningarfålärasigvadkränkandebehandlingär,ochvilkaolikatyperavkränkande behandlingdetfinns.elevernafåräventränasigiathitavägarföratmotverkakränkande behandling.elevernatarsedanfram enegenplanförlikabehandling sakersom klassenkommit överensom föratmotverkakränkandebehandling.exempelpåklassernasplanerfinnssom

9 9(32) bilagad.arbetetutvärderasochföljsuppkontinuerligtunderläsåret. Yterbyskolansföräldraföreningbeståravföräldrarepresentanterfrånskolansalaklasser. Föräldraföreningenträfaskontinuerligtunderläsårettilsammansmedrektor.Varjeåruppdateras ochomarbetasföräldrarnasplanmotdiskrimineringochannankränkandebehandling,sebilaga e. 8. Likabehandling vid antagning till musikklass Yterbyskolanharenmusikprofilmedenmusikklassivarjeårskurs,diteleverfrånskolår6kan söka.ansökanärfriviligochbyggerpåelevensmusikintresse.detkrävsingaförkunskaperför atbliantagen.densökandesmusikalitetavgörom antagningskalske. Detfinnsyterligareetvilkorvidklassammansätningen:ungefärhälftenavplatsernaskalgestil eleverfrånyterbyskolansupptagningsområdeenligtetpolitisktbeslut.

10 10(32) 9. Kompetensutveckling Rektoransvararföratpersonalenvarjeårfårkompetensutvecklingihurmanarbetarmed ovanståendefrågorkringdiskrimineringochannankränkandebehandling.

11 11(32) BilagaA Styrdokument & lagar Tilsammansmeduppdragetatstimuleralärandeikunskapsämnenharförskolorochgrundskolor ocksåfåtiuppdragatomfatademokratinsvärdegrund.genom skolgångenskamanlärasigat samarbetamedandra,visatolerans,blimedvetenom konsekvensernaavsinahandlingar,ta ansvarochvarasolidarisk.elevernaskavisaaktningförmedmänniskorutifrånatalaharsamma värde. Skolanharaltsåettydligtdemokratisktuppdrag.Denskaförmedla,förankraochgestalta demokratiskavärdenochmotverkaalaformeravdiskrimineringochkränkandebehandling.den skagekunskapom demokratiochvärdegrundochverkafördemokratiskaarbetsformer. Uppdragetatmotverkadiskrimineringochkränkandebehandlingäraltsåendelavdet demokratiskauppdraget.detahängerisintursammanmedhelaskolansverksamhet.därför måsteviständigtarbetameddessafrågorietvidaresammanhangsom beröralapåskolan. Vår skyldighet att motverka kränkande behandling regleras i flera lagar och förordningar. FN:sbarnkonvention byggerpåperspektivetatbarnetsbästaaltidskakommaiförsta rummet.dentalarom rätentillivochutveckling,om barnsrättilinflytandeochatfågörasin rösthörd. Avskollagensportalparagrafframgåratalverksamhetiskolanskalutformasi överensstämmelsemeddemokratiskavärderingar.idensägsatalasom verkariskolanska främjaaktningförvarjemänniskasegenvärdeochdensom verkarinom skolanmåsteaktivt motarbetaalaformeravkränkandebehandling. Diskrimineringslagen hartiländamålatmotverkadiskrimineringochpåandrasätfrämjalika rätigheterochmöjligheteroavsetkön,könsöverskridandeidentitetelerutryck,etnisktilhörighet, religionelerannantrosuppfatning,funktionshinder,sexuelläggningelerålder. Idennalagavsesmeddiskriminering: 1. direkt diskriminering: atnågonmissgynnasgenom atbehandlassämreännågonannan behandlas,harbehandlatselerskulehabehandlatsienjämförbarsituation,om missgynnandetharsambandmedkön,könsöverskridandeidentitetelerutryck,etnisk tilhörighet,religionelerannantrosuppfatning,funktionshinder,sexuelläggningelerålder, 2. indirekt diskriminering: atnågonmissgynnasgenom tilämpningavenbestämmelse,et

12 12(32) kriterium eleretförfaringssätsom framstårsom neutraltmensom kankommaatsärskilt missgynnapersonermedvisstkön,visskönsöverskridandeidentitetelerutryck,vissetnisk tilhörighet,vissreligionelerannantrosuppfatning,visstfunktionshinder,visssexuelläggning elervissålder,såvidaintebestämmelsen,kriterietelerförfaringssätetharetberätigatsyfte ochdemedelsom användsärlämpligaochnödvändigaföratuppnåsyftet, 3. trakasserier: etuppträdandesom kränkernågonsvärdighetochsom harsambandmed någonavdiskrimineringsgrundernakön,könsöverskridandeidentitetelerutryck,etnisk tilhörighet,religionelerannantrosuppfatning,funktionshinder,sexuelläggningelerålder, 4. sexuella trakasserier: etuppträdandeavsexuelnatursom kränkernågonsvärdighet, 5. instruktioner att diskriminera: orderelerinstruktioneratdiskrimineranågonpåetsätsom avsesi1 4ochsom lämnasåtnågonsom stårilydnads elerberoendeförhålandetilden som lämnarordernelerinstruktionenelersom gentemotdennaåtagitsigatfulgöraet uppdrag. Enskolafårintediskrimineranågonelevsom deltarielersökertilverksamheten.anstäldaoch uppdragstagareiverksamhetenskalikstälasmedutbildningsanordnarennärdehandlarinom ramenföranstälningeneleruppdraget. Om skolanfårkännedom om enelevsom deltarielersökertilskolanansersigisambandmed verksamhetenhablivitutsatförtrakasserierelersexuelatrakasserier,ärskolanskyldigat utredaomständigheternakringdeuppgivnatrakasseriernaochiförekommandefalvidtade åtgärdersom skäligenkankrävasföratförhindratrakasserieriframtiden. Om ensökandeharnekatstilträdetilenutbildning,elerintetagitsuttilprovelerintervjuom sådantförfarandetilämpasvidantagningen,skasökandenpåbegäranfåenskriftliguppgiftav skolanom vilkenutbildningelerandrameriterdenhadesom blevantagentilutbildningeneler togsuttilprovetelerintervjun. Enskolaskalinom ramenförsinverksamhetbedrivaetmålinriktatarbeteförataktivtfrämjalika rätigheterochmöjligheterfördeeleversom deltarielersökertilverksamheten,oavsetkön, etnisktilhörighet,religionelerannantrosuppfatning,funktionshinderelersexuelläggning. Enskolaskalvidtaåtgärderföratförebyggaochförhindraatnågonelevsom deltarielersöker tilverksamhetenutsätsförtrakasseriersom harsambandmedkön,etnisktilhörighet,religion elerannantrosuppfatning,funktionshinderelersexuelläggningelerförsexuelatrakasserier. Enskolaskalvarjeårupprätaenplanmedenöversiktöverdeåtgärdersom behövsföratdels främjalikarätigheterochmöjligheterfördeeleversom deltarielersökertilverksamheten, oavsetkön,etnisktilhörighet,religionelerannantrosuppfatning,funktionshinderelersexuel läggning,delsförebyggaochförhindratrakasserier. Planenskainnehålaenredogörelseförvilka avdessaåtgärdersom skolanavseratpåbörjaelergenomföraunderdetkommandeåret.

13 13(32) Enredovisningavhurdeplaneradeåtgärdernaenligtförastyckethargenomförtsskatasini efterföljandeårsplan. ILgr11 beskrivsdenvärdegrundsom skagenomsyraverksamhetenigrundskolanochsom ska förmedlasochförankrashoseleverna.värdegrundenbeskrivssom människolivets okränkbarhet,individensfrihetochintegritet,alamänniskorslikavärde,jämstäldhetmelan kvinnorochmän,samtsolidaritetmedsvagaochutsata. ILgr11iavsnitet2.1Normerochvärdenstår: Skolanskalsträvaefteratvarjeelev: respekterarandramänniskorsegenvärde taravståndfrånatmänniskorutsätsförförtryckochkränkandebehandlingsamtmedverkar tilatbiståandramänniskor kanlevasiginiochförståandramänniskorssituationochutvecklaenviljaathandlaockså medderasbästaförögonen Alasom arbetariskolanskal: medverkatilatutvecklaelevernaskänslaförsamhörighet,solidaritetochansvarför människorocksåutanfördennärmastegruppen isinverksamhetbidratilatskolanpräglasavsolidaritetmelanmänniskor aktivtmotverkadiskrimineringochkränkandebehandlingavindividerelergrupper. visarespektfördenenskildeindividenochidetvardagligaarbetetutgåfrånetdemokratiskt förhålningssät Lärarenskal: uppmärksammaochisamrådmedövrigskolpersonalvidtanödvändigaåtgärderförat förebyggaochmotverkaalaformeravdiskrimineringochkränkandebehandling Trakasserier & kränkande behandling Gemensamtförtrakasserierochkränkandebehandlingäratdethandlarom etuppträdande som kränkerenelevsvärdighet.trakasserierochkränkandebehandlingkanvara: fysiska(texatbliutsatförslag,knufar) verbala(texatblihotadelerkaladförhora,bög) psykosociala(texatbliutsatförutfrysning,ryktesspridning) text ochbildburna(texkloter,brevochlappar,mail,sms,mms)

14 14(32) Trakasserier Äruppträdandesom kränker enelevsvärdighetochsom har sambandmednågon diskrimineringsgrund: Kränkande behandling Äruppträdandesom kränkerenelevs värdighet,mensom intehar sambandmednågon diskrimineringsgrund: kön etnisktilhörighet religionelerannantrosuppfatning funktionshinder sexuelläggning könsöverskridandeidentitetelerutryck ålder Detkanvaraatretas, mobba,frysautnågon, knufaseler ryckanågonihåret.

15 15(32) BilagaB Att göra en plan för likabehandling Arbetamotkränkningar När elever börjar på Ytterbyskolan i åk 7 startar likabehandlingsarbetet direkt. Klassvis sätter eleverna upp mål. Målen utvärderas och omarbetas sedan kontinuerligt under hela åk 7 9 tiden. Vår målsättning med arbetet: På Ytterbyskolan ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Arbetet med eleverna består av sju steg: 1. Lära sig om Eleverna ska genom diskussioner och övningar få lära sig vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är. Vilka olika typer av kränkande behandling det finns. Vilka rättigheter respektive skyldigheter de har. Vad lagar och förordningar säger om kränkande behandling. 2. Klassen målsättning (Vad ska vi göra?) Eleverna i klassen jobbar tillsammans fram en plan för likabehandling utifrån skolans övergripande målsättning. Det är viktigt att målen som klassen sätter upp är tydliga och konkreta. 3. Klassens åtgärder kopplade till målen (Hur ska vi göra?) & (Vem ska göra vad?) När målen är formulerade är nästa steg att diskutera hur eleverna i klassen ska göra för att nå målen. Åtgärderna beskrivs och förklaras i klassens likabehandlingsplan. Det är också viktigt att det görs en ansvarsfördelning, så att det framgår vem som är ansvarig för vad. 4. Sätt upp tidsramar (När ska vi göra det?) Dokumentet avslutas med ett bestämt utvärderingsdatum. Det är viktigt att tidsperioden inte blir för lång, så att målen följs upp och utvärderas flera gånger under läsåret. Vår målsättning är att planen ska vara lättöverskådlig och att den alltid ska finnas tillgänglig, förslagsvis på väggen i varje klass hemrum. En kopia av planen ska alltid finnas hos rektor. 5. Öva När själva planen är formulerad är det viktigt att eleverna får öva sig i de färdigheter som krävs för att de ska kunna nå målen. Tillsammansämnet erbjuder goda möjligheter för att göra övningar och föra diskussioner så att elevernas förutsättningar för att nå sina mål ökar. 6. Utvärdera (Hur gick det?) Eleverna i klassen utvärderar på utsatt datum de mål som de tillsammans har satt upp. 7. Analys Innan arbetsgången börjar om så är det viktigt med en analys av resultatet. Klassen ringar tillsammans med sin lärare in vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra och diskuterar sedan varför. Dessa erfarenheter tar klassen med sig till omarbetningen av klassens likabehandlingsplan, vilket innebär att vi börjar om från punkt

16 16(32) nummer1. Likabehandlingsarbete varför det? Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

17 17(32) Barnkonventionen Barn har rätt till skydd mot alla former av övergrepp, misshandel och kränkningar. De har rätt till respekt för sitt privatliv, både av den egna familjen och av resten av samhället. Barnkonventionen ger barnet rätt till lagligt skydd mot intrång i familjen, hemmet och i hans eller hennes korrespondens. Det ska också vara förbjudet med angrepp på barnets heder och rykte. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att bli utsättas för någon form av kränkande behandling. Vad är en kränkning? Att kränka enligt svenska akademins ordbok: Pina, plåga; oroa, besvära Göra sorgsen, bedröva, smärta Skada; fördärva, förstöra; förvanska; omintetgöra, göra slut på Göra ingrepp, intrång i, förgripa eller våldföra sig på någons rätt rättighet, privilegium Bryta mot, överträda en överenskommelse, löfte, lag, sed Nedsätta, skämma, sätta en fläck på någons heder, ära, namn och goda rykte Förolämpa, skymfa, förnärma någon; såra någon eller någons känslor Trakasserier & kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (t ex att bli utsatt för slag, knuffar) verbala (t ex att bli hotad eller kallad för hora, bög) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) text och bildburna (t ex klotter, brev och lappar, mail, sms, mms) Trakasserier Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har diskrimineringsgrund Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med samband med någon någon diskrimineringsgrund: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret.

18 18(32) funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder I häftet Förebygga diskriminering och kränkande behandling som DO, BEO och Skolinspektionen har gett ut (finns på nätet) så finns exempel som kan vara bra att titta på. I de olika exemplen så framgår vad som är vad och vad de olika kränkningarna mer i detalj innebär.

19 19(32) Olika typer av diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering: Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken. Ett exempel kan vara om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Övningar Listning I en listningsövning sitter man först själv och arbetar med papper och penna. Ledaren ger deltagarna en fråga, där svaren kan vara många och dessa ska skrivas ner under varandra i en lång lista. Exempel på frågor: Vilka kränkningar ser du på Ytterbyskolan? Vilka kränkning ser du i din klass? Vad kan man göra för en som blir retad/kränkt? Vad kan man göra för en som retar/kränker? Rangordning De förslag som eleven skrivit på sin lista (se listning) ska han/hon sedan försöka rangordna, d.v.s. numrera förslagen från ett och uppåt, där ett är det bästa förslaget enligt eleven. Eleverna delas sedan in i smågrupper. Där får de berätta om sin lista och eventuellt motivera den, höra de andra elevernas listor och sedan diskutera likheter olikheter. Diskutera Göra illa Vad betyder det att ingen får göra dig illa? På vilka sätt kan någon göra en annan illa? Kan det göra ont på andra sätt än i kroppen? Vad är skillnaden mellan att göra illa av misstag? Med flit? Hur ska barn och vuxna vara mot varandra? Heta stolen Den som har dåligt rykte har ofta sig själv att skylla. Killar som har många tjejer har alltid bra rykte.

20 20(32) Tjejer som har många killar har alltid dåligt rykte. Det är värre att ha dåligt rykte bland tjejer än bland killar. En lättklädd tjej få skylla sig själv om killar blir närgångna. Många tjejer säger otydliga nej. Det är värre att bli trakasserad av en vuxen än en jämnårig. Den som kallar någon hora eller bögjävel skojar oftast. Våldet ökar bland ungdomar. Det kan vara rätt att slåss ibland. Många tjejer beundrar killar som kan slåss. Våld föder alltid våld. Föräldrar bör ha rätt att örfila sina barn. Skolan är bra på att stoppa mobbning. Tjejer och killar mobbar på samma sätt. Forumspel Höjningar & Sänkningar Diskussion Vad är en sänkning? Sänkningars olika uttryck 1. ord 2. handling/utfrysning 3. kroppsspråk Forumspel I grupper hittar eleverna på scener i olika miljöer (i bamba, i lektionssalen, i korridoren, på väg till skolan, i gymnastiken) som innehåller en eller flera sänkningar. Det kan vara bra att poängtera att vi inte gör övningen för att öva oss på att sänka varandra så bra som möjligt. Syftet är ju att vi ska lära oss se sänkningarna när de sker och i nästa steg lära oss att göra något åt dem. Grupperna spelar upp för varandra identifiera sänkningarna. I andra spelomgången får vem som helst ropa frys och gå in i skådespelet. Den som ropar väljer då vem som han/hon vill vara och byter därmed plats med denne skådespelare. Skådespelet fortsätter med den nye rollinnehavaren. Uppgiften för de som kliver in i skådespelet är att förbättra situationen för den drabbade. Eftersnack Är scenerna realistiska Ser ni detta på skolan? Vad gör ni om ni ser en situation där någon blir sänkt? Varför sänker vi varandra? Vad är en höjning? Varför är vi så dåliga på att peppa varandra? Varför är det viktigt? Vad vinner vi på det? Värderingsövning Bråk & Mobbning Diskussion: Vad är mobbning? När är det mobbning? Vad gör man om någon blir mobbad? Var går gränsen mellan låtsasbråk och bråk på riktigt?

21 21(32) Hur ska man vara mot andra människor? Var går gränsen mellan mina rättigheter och andras? (Exempel: Jag har rätt att säga vad jag tycker, men någon annan har rätt att slippa bli skadad) Fyra Hörn A.Varför uppstår bråk mellan barn och ungdomar? 1. Det är naturligt. 2. Det finns för få vuxna som kan säga till. 3. Det finns för lite att göra. 4. Öppet hörn. B.Vad skulle du göra om du såg några i din klass som frös ut en annan klasskompis? 1. Gå fram och säga åt dem att det märks och be dem sluta. 2. Gå och säga till en lärare eller annan vuxen. 3. Ingenting. 4. Öppet hörn. C.Vad tycker du man ska göra om man ser en vuxen som slår ett barn? 1. Ingenting. 2. Ringa polisen. 3. Försöka stoppa den vuxna. 4. Öppet hörn. D.Hur kan man få bort bråk och dålig stämning från skolan? 1. Se till att fler vuxna är ute på rasterna. 2. Polisanmäla alla som mobbar. 3. Eleverna själva får arbeta mot mobbning. 4. Öppet hörn. Diskussionsklubb Kränkning I smågrupper ska eleverna diskutera vad man ska göra om man hamnar i någon av följande situationer: Jag kommer på att en förälder har läst hela min dagbok. En vuxen tränger sig före mig i en kö utan att be om ursäkt eller förklara sig. Min förälder förbjuder mig att träffa den jag är kär i för att vi är av samma kön, eller för att vi har olika religion. Jag säger till en lärare att några elever slår en annan elev, men läraren bryr sig inte. En släkting säger att jag behöver en skönhetsoperation. En vuxen känns äcklig, men han eller hon vill gärna kramas. Min tränare säger att jag är sämst i laget. En lärare säger att jag har fuskat på ett prov, fast jag inte har det. Parövning Förlåt Förberedande diskussion:

22 22(32) Hur känns det när man har gjort någon annan illa? Känns det olika om det har hänt av misstag eller om det var med flit? Hur säger man förlåt på ett bra sätt? Låt deltagarna vara två och två. En är A och en är B. A ska be B om förlåtelse och B ska förlåta A. Läs upp en i taget av nedanstående situationer och låt att paren spela upp händelsen. Låt dem byta så att båda får prova att vara A respektive B i alla situationer. Exempel: A trampar av misstag B på foten. A: Förlåt så mycket för att jag trampade dig på foten. Det var inte meningen. B: Det gjorde ont, men jag förstår att det inte var med flit. Situationer: A skvallrar på B när B tar en kaka. A sparkar till B för att A blev arg när de lekte. A råkar krocka med B utan att det är meningen. A har sagt till andra att B är dum. A har stulit B:s jacka. A har kastat snöboll på B. Diskutera efteråt: Spelar det någon roll hur man säger förlåt, vilken ton man använder? Ska man alltid förlåta någon när den ber om ursäkt? Vad innebär det att vara långsint? Fler övningar Följande tio övningar kan du hitta i Värdegrundshandboken och Att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i skolan. Övningarna handlar om diskriminering, fördomar och olika typer av kränkande behandling. 1. Ja, nej eller kanske 2. Svensk eller invandrare? 3. Banken 4. Fördomar och stereotypa uppfattningar 5. Vi och dom 6. Jämställdhet 7. Att vara utanför 8. Diskriminering 9. Diskriminering av homo och bisexuella 10.Fördomar

23 23(32) Bilaga C Föräldraföreningens likabehandlingsplan Hur kan man som förälder motverka kränkningar hos eleverna i skolans vardag? Som förälder måste man hantera kränkningar på ett föredömligt sätt även hemma så att eleverna får bra exempel att ta efter. Vuxna hemma måste vara bra förebilder och visa eget civilkurage för att eleverna ska lära sig hur man ska bete sig. T ex genom att man inte talar nedvärderande om någon i sällskap med barnen och försöka fokusera på positiva egenskaper. Det är viktigt att man ingriper och markerar när man hör kränkningar, eller ett språk som går över gränsen, t ex jävla hora. Detta både när det är riktat till någon, eller när barnen talar om någon. Som förälder är det viktigt att man engagerar sig, är lyhörd och lyssnar på barnen. Man kan fråga om hur skoldagen varit och försöka ta reda på om det är bra, både med det egna barnet och även med klasskamrater. Föräldrar måste berätta vad de själva tycker är viktigt. Man kan ta upp egna händelser från t ex arbetsplatsen eller diskutera vad som händer på tv. Försöka göra barnen medvetna om att många av dagens program bygger på kränkningar av personer. En allmän diskussion om hur man bör vara och bete sig är också nyttigt. Man bör som förälder lära barn reflektera över beteenden, händelser och att ifrågasätta oklarheter. Hur känns det t ex för någon när man blir utsatt för kränkningar eller mobbing. Man kan börja tidigt i det lilla formatet med att respektera familjemedlemmar och grannar o.s.v. Känner föräldrar varandra så kan de stämma av med varandra. Om barnen vet att föräldrar pratar skapar det ramar runt dem. Man skulle också kunna tänka sig gemensamma regler för kamrater eller klassgrupper och försöka få med fler föräldrar i diskussionen. Vilka åtgärder bör sättas in i skolan för att motverka kränkning? Eleverna har fått en större frihet på högstadiet och de kanske inte helt vet hur de ska hantera den. Detta gör att det händer mer kring eleverna. Vi vuxna måste bemöta detta och vara beredda på att diskutera både i skolan och hemma. Det är viktigt att ta en kränkning eller händelse på allvar och inte släppa den. Därför måste eleverna få lära sig tala om när de känner sig kränkta, så att ingenting passerar obemärkt. De måste också lära sig att inte acceptera när någon annan blir kränkt och veta hur de då ska agera. Bete dig mot andra som du själv vill bli behandlad är ett bra motto att arbeta mot. Några tips för skolan för att nå ovan nämnda mål. Det är viktigt att både hemmet och skolan hör efter hur ungdomarna mår, ställer frågor och verkligen lyssnar och att ungdomarna känner sig trodda om de berättar något. Att avsätta tid i skolan, som t ex tillsammans, är viktigt. Det ger eleverna möjlighet att visualisera aktuella händelser och ger dem handlingsalternativ. Tillföra kunskap om ämnet t ex genom besök utifrån som när Jesper Odelberg var här. Diskutera ämnet genom ungdomars egna tankar/kanaler som medier, filmer osv. eller ge läxa i tolerans/kränkning i t ex svenska och religion. Inte låta barnen välja grupper själva vid t ex grupparbeten för att motverka utanförskap. Skolan bör hålla detta viktiga ämne aktuellt hela tiden, även i framtiden. Skolan bör försöka stärka elever på olika sätt.

24 24(32) När man sätter ihop nya klasser inför sjuan bör utanförskap tas med i planeringen. Kan man på något sätt få ihop utstötta elever så att de kanske äntligen finner en vän? En tät kommunikation mellan skolan och hemmet är viktigt. Att ha något slags fadderskap, där äldre elever tar hand om yngre kunde vara bra.

25 25(32) Bilaga D Likabehandlingsplan YT 12E Målet är att alla skall trivas i klassen och att ingen skall vara utanför. Målet är vi skall hjälpa varandra att lyckas i skolan. Hur når vi dessa mål? 1.På lång sikt (tex lekar samvaro) 2.På kort sikt (sätta sig i bamba) 3.Om något händer som inte får hända (tex kränkningar) vad gör vi? Vi i 12 E skall: 1.Vara snälla mot varandra, behandla andra som man själv vill bli behandlad Spela fotboll, basket Samarbetslekar Ha klassdag 2.Hälsa på varandra, lära sig varandras namn, god morgon, bamba, sitta med varandra och blanda. Erbjuda hjälp om någon behöver. 3.Prata i små grupper, tar upp det som hänt på nästa klasstid, prata med vuxen, prata enskilt. Hjälpa varandra.

26 26(32)

27 27(32) Bilaga D Likabehandlingsplan 8A HT 12 Våra mål är: Alla i klassen ska känna sig välkomna och att de är en del i 8A Vi ska behandla varandra på ett schysst sätt För att nå våra mål ska vi försöka vara bra klasskamrater. Det innebär att vi alla ska göra följande saker: Jag hälsar på alla i klassen (som jag möter) när jag träffar dem på morgonen. När någon av mina klasskamrater vill prata med mig så lyssnar jag. Under skoldagen är jag uppmärksam på att ingen i min klass hamnar utanför. Jag kan jobba med alla i klassen när vi gör olika typer av skolarbete. När vi går och äter lunch ser jag till att ingen i min klass sitter själv. Om jag av någon anledning, t ex p.g.a. en konflikt, inte klarar att göra sakerna beskrivna ovan, så berättar jag det för någon vuxen på skolan (t ex någon av mentorerna). Syftet med det är att vi arbetar för att lösa våra konflikter för att hjälpa alla att klara våra punkter.

28 28(32) Bilaga D I YT10F vill vi att ingenskakännasigdiskriminerad,trakasseradelerkränkt alaskakännasigtrygga ingenskabehövavaraensam alaskabehandlaspåetbrasät alaskavarasnälaochrespekteravarandra Alla elever och lärare ska försöka att: taegetansvarföratintevaradummaochtänkasigför pratameddensom ärensam sägaförlåtom mangjortnågotfel behandlaandrasom mantroratdevilblibehandlade tahandom varandra,delamedsigochhjälpavarandra Alla elever ska försöka att: sägatilenlärareom manupptäckerenkränkningelersjälvblirkränkt. Utvärderas: fyragångerperläsår.

29 29(32) Dokumentation vid kränkande behandling Bilaga E Datum: Elevens/elevers namn: Ansvarig mentor: Beskrivning:

30 30(32) Vad gör vi: Övriga inblandade mentorer: Föräldrakontakt: Uppföljning:

31 31(32) 1. Var känner du dig mest otrygg? Rangordna följande platser på skolan, där 1 är den plats där du känner dig mest otrygg och 7 är där du känner dig mest trygg. Matsalen Vid mitt skåp Omklädningsrummet vid idrotten Mitt klassrum När jag går i korridoren från t ex B huset till D huset På vägen till eller från skolan På torget 15.Annan kränkande behandling? Har du under din tid här på Ytterbyskolan någon gång blivit utsatt för trakasserier p g a: Kön Etnisk tillhörighet Omklädningsrummet vid idrotten Mitt klassrum När jag går i korridoren från t ex B huset till D huset På vägen till eller från skolan På torget Funktionshinder Sexuell läggning JA NEJ Om du svarat ja på någon fråga, vill vi att du berättar om denna situation nedan. 16. a) Hur anser du att miljön är inne i skolan (salar, nav, korridor, torg )? Mycketbra Bra Mindebra Dålig 16. b) Ge förslag på hur Du tycker att den inre skolmiljön kan förbättras.

32 32(32) 17. a) Hur anser du att den yttre miljön är (skolgård m m)? Mycketbra Bra Mindebra Dålig 17. b) Ge förslag på hur Du tycker att den yttre skolmiljön kan förbättras. 18. Upplever Du att lagrådet kan vara med och påverka skolarbetet och skolmiljön? Ofta Ibland Sälan Aldrig 19. Hur trivs du Pårasterna? Pålektionerna? Påvägtilochfrånskolan? Mycketbra Bra Mindrebra Dåligt 20. Skriv gärna här om det som är bäst med din skola 21. Vilka andra synpunkter vill du lämna? Skriv dem här. Tack för att du svarat på frågorna!