Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Kommunstyrelselsens arbetsutskott, ordinarie ledamöter till ersättarna för kännedom Kommundirektören Ekonomichefen Kommunsekreteraren Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Kommunstyrelsens arbetsutskott Stadshusets sammanträdesrum, mellanvåningen Tid: tisdag 29 oktober 2019, klockan 13:15 Val av justerare samt plats och tid för justering Johan Thomasson (M) med Gunilla Berglund (C) som ersättare kommunkansliet 30 oktober2019 klockan 13:15 Arbetsutskottsärenden 1. Remiss Ingela Svenssons medborgarförslag om Krylbo återvinningsstation 2. Remiss Kenth Lindströms medborgarförslag om byggnation av ungdomsbostäder 3. Remiss Kenth Lindströms medborgarförslag om byggnation av äldrebostäder 4. Remiss Joel Lundgrens m.fl. medborgarförslag om en flytbrygga vid Gamla Byn 5. Remiss Bengt Holmertz m.fl. medborgarförslag om utökning av campingen i Horndal 6. Remiss Sven Eric Ericssons medborgarförslag om flytt av turistbyrån från biblioteket till Åsbo 7. Remiss Lena Kihlströms medborgarförslag om att markera cykel- och gångbana tydligare mellan Avesta och Skogsbo 8. Remiss Lena Kihlströms medborgarförslag om att lägga ut flytbryggor på några ställen efter kanotleden 9. Remiss Gunilla Berglunds (C), Lars-Åke Carlssons (C) och Karin Perers (C) motion om framtida personal- och kompetensbehov inom vård och omsorg 10. Remiss Christer Karlssons (SD) motion om ett tryggare Krylbo

2 Sida 2 Arbetsutskottsärenden (forts) 11. Remiss - Katarina Anderssons (M) motion om att tillgodose patientens önskemål vid planering av insatser som utförs av hemtjänsten 12. Remiss Katarina Anderssons (M) motion gällande samordnad hemspråksundervisning 13. Remiss Per-Ola Ahlströms (SD) motion angående införande av tiggeriförbund i Avesta kommuns lokala ordningsföreskrifter Kommunstyrelseärenden 14. Månadsrapport september 2019 för teknisk service 15. Månadsrapport september 2019 inklusive årsprognos för Avesta kommun 16. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande åtgärder för samråd. Kommunfullmäktigeärenden 17. Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion om laddstolpar vid verket 18. Lars-Åke Carlssons (C), Gunilla Berglunds (C) och Karin Perers (C) motion angående kompetensutveckling för att förebygga undernäring hos äldre 19. Omstrukturering av Arbetsmarknadsenheten 20. Delårsbokslut för Västmanland-Dalarna lönenämnd 21. Kommunikationsprogram för Avesta kommun Avesta kommun, revidering av mål och budget, inklusive taxor och avgifter 23. Revisionens granskningsrapport Grundläggande granskning den 14 maj Ny förskola i centrala Avesta 25. Förslag till ny arbetsordning för kommunfullmäktige Lars Isacsson kommunstyrelsens ordförande Anders Kilström kommunsekreterare

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Medborgarförslag utökning av Campingen i Horndal. Vi föreslår att träskområdet som är söder om campingen ska delvis fyllas ut för att campingen ska kunna expandera. Bakgrund Campingen har under de senaste åren under Samuel Wiklunds regi varit mycket populär och man har många gånger varit fullbelagda och tvingats säga nej till flera gäster. Detta är tråkigt inte bara för Campingen utan för oss alla i Horndal/Avesta eftersom turism är en viktig fråga i kommunen. I och med att nya industriområdet ska planläggas dvs jämnas till kommer stora schaktmassor att behövas transporteras bort. Och transporten kostar en hel del pengar främst beroende av transportlängd. Genom att fylla ut detta träsk blir transporten minimal. Dessa schaktmassor är vad som klassas för jungfrulig massa, dvs det finns inga förorenade ämnen i dessa. Detta kam man utgå ifrån eftersom det inte funnits någon industri i detta område. Horndalsgruppen har varit i kontakt med Länsstyrelsen i Falun och Avestas kommunekolog, och efter dessa kontakter kan vi se att det kan finns en möjlighet att få fylla ut en del av träsket närmast beläget mot campingen. I detta arbete ingår då även att iordningställa ett antal campingplatser med el-stolpar i det nya campingområdet. Kommunen är markägare idag till detta område. Horndalsgruppen genom Bengt Holmertz

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23 Till kommunfullmäktige Motion tryggare Krylbo Ett tryggare Krylbo Situationen i Krylbo kräver väktare till problemet är löst, att lägga in sådana under en kall vår/vinter då folk inte är i rörelse är inte tillräckligt. Under sommaren har problemen eskalerat och det lokala bostadsbolaget har nu satt in egen personal att patrullera delar av Krylbo under vissa tider. Kommunens ansvar sträcker sig längre än vad som idag görs, tryggheten kan inte bara skjutas över på bostadsbolaget och polis, kommunen behöver göra mer. Polismyndighetens pågående projekt skapar, troligen, på sikt trygghet i Krylbo men förändring och trygghet behövs redan nu. Sverigedemokraterna i Avesta föreslår - Att tillsätta två väktare att patrullera Krylbo till tryggheten ökar Christer Karlsson, Sverigedemokraterna, Avesta

24

25 Motion om att tillgodose patientens önskemål vid planering av insatser som utförs av hemtjänsten Idag är allt fler av våra äldre som har insatser från hemtjänst. Något av de mest känsliga för våra patienter i hemmet den personliga omvårdnaden. Den personliga hygienen dusch. Många av våra äldre är vid behov av denna hjälp men avstår många gånger på grund av att man önskar att bli duschad av en kvinna. Våra äldre har svårt att ta mot hjälp av yngre killar vilket i sin tur kan innebära att de tackar nej till hjälp av hemtjänsten fast behov finns. Det är även så att man duschar innan hemtjänsten kommer för att man inte vet vem som kommer idag. Risk för fall i hemmet = benbrott = lidande för patienten =stora vårdkostnader kostnader. Därmed yrkar jag på att man ser över i samband med planering av insatser som dusch och intim hygien för patientens bästa som uttrycker att de önskar hjälp av personal av samma kön tillgodoses i större utsträckning an idag. Katarina Andersson (M)

26

27 Motion gällande: Samordnat hemspråksundervisning Idag finns det hemspråksundervisning till elever i flera skolor i Avesta. Det är viktigt att man avesta.bergslagen@kommunal.sefår undervisning i sitt hemspråk. Elevantalet kan variera stort i respektive språk, såsom antalet lärare som undervisar. Sammanslagning av elever till en eller två grupper för respektive språk behöver ses över. Det behövs översyn av detta. Kan man rationalisera? Idag är det inte ovanligt att den som undervisar i hemspråk bara har en till två elever i en skola. Vid sjukdom eller annan frånvaro meddelas det inte, att undervisning uteblir, vilket innebär kostnader. Skulle det kunna ändras så att undervisning sker i färre antal skolor? Ha större grupper, flera barn (tex års 1-3 och 4-6). Tiden för undervisningen kan ju vara förlagd på eftermiddagar. För transporter behövs det lite föräldraansvar och det finns ju avgiftsfria bussar. Meningen med hemspråksundervisning är att de som undervisar ska ha kontakt med lärarna men idag fungerar det inte. Hemspråk är viktig del i undervisning och det bör ses över hur den fungerar idag. Därför yrkar jag att det undersöks om möjligheter att göra en sammanslagning av eleverna med samma hemspråk, samt införande av färre grupper i hemspråksundervisningen. Avesta Katarina Andersson, M

28

29 Motion: Inför Tiggeriförbud i Avestas lokala ordningsföreskrifter Efter godkännande dom i Högsta förvaltningsrätten den 17 december införde Vellinge kommun tiggeriförbud genom ändring i deras lokala ordningsföreskrifter. Därefter har flera kommuner gjort detsamma, 16 kommuner utreder frågan för kommande reglering enligt SR ekot undersökning den 26 augusti i år 2 och fler kommuner väntas följa. Socialdemokratiska Eskilstuna har infört tillståndsplikt för tiggeri. I Avesta kommun upplevs tiggeri som ett problem av väldigt många invånare och även handlare och företagare. Den 19:e februari i år gick Svensk Handel ut med en debattartikel om ett nationellt förbud för att förbjuda tiggeri 3 Tiggeri är ett hitintills oreglerat område som vi måste få kontroll över och de som tigger gör det oftast för att de lever under svåra förhållanden, till exempel fattigdom, hemlöshet eller psykisk ohälsa. Många av de utsatta som tigger i Sverige är EU-medborgare från främst Bulgarien och Rumänien och dessa har enligt både Polisen 4, regering 5 och media 6 ofta utnyttjats av kriminella gäng i bland annat människohandel och utpressning. Att människor tigger löser inte deras problem i grunden, det kan tvärtom stå i vägen för att ta itu med de bakomliggande problemen. Regeringens egen tiggeriutredare Martin Valfridsson uppmanar därför folk att istället skänka pengar till frivilligorganisationer som verkar i exempelvis Rumänien och Bulgarien för människors liv och levnadsförhållanden. SVT Väst rapporterade även att Rumäniens egen ambassadör Raduta Matache i februari uppmanar den svenska befolkningen att inte ge pengar till tiggare. De som tigger på Nationell lägesbild Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare i Sverige rikes/organiserat-tiggeri-avslojades-i-goteborg 7

30 gatorna i Sverige är till stor del fattiga romer som har mycket svåra levnadsförhållanden i sina hemländer. Att tillåta dem att tigga här gör att problemen blir mindre synliga på hemmaplan vilket i sin tur leder till att regeringarna i Rumänien och Bulgarien inte behöver ta itu med situationen. Dessa länder har bland annat fått flera miljarder kronor ifrån EUs strukturfonder 8 för att kunna ta tag i dessa problem, och med hänsyn dels till migranternas önskan om att kunna leva och försörja sig i hemlandet samt de resurser som finns där och genom EU:s strukturfonder, borde vi från svensk sida lägga merparten av våra ansträngningar på att vara med och bidra till förändring där. Med hänvisning till ovanstående yrkar Sverigedemokraterna Att Avesta kommuns ordningsföreskrifter uppdateras på sådant vis att passiv insamling av pengar inte är tillåtet på Kommunens mark Att passiv insamling blir tillståndspliktig på övrig mark inom Avesta kommun. Per-Ola Ahlström, Sverigedemokraterna Avesta 8

31

32

33 KOMMUNKANSLI/TEKNISK SERVICE Datum Brevnr/Diarienr Kommunstyrelsens tekniska utskott Handläggare: Tommy Åhlberg Ekonomisk delårsrapport för Teknisk Service. Härmed överlämnas Delårsrapport för Teknisk service. Förslag: Delårsrapport för tekniskt utskott/teknisk service godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen med följande förslag till åtgärder: - kommunstyrelsen godkänner att avskrivningsmedel som finns budgeterade för teknisk service investeringar 2019 inom Kommunstyrelsens kommunövergripande verksamhet får användas för att täcka årets prognostiserade underskott för teknisk service vinterväghållning. KOMMUNKANSLIET Mikael Jansson Chef Teknisk service

34 Kommunstyrelsen/tekniskt utskott Ordförande: Förvaltningschef: Lars Isacsson Anders Friberg Viktiga händelser, omvärlds- och invärldspåverkan Den omvärldsfaktor som påverkat oss mest är vädret, mycket snö har belastat väghållningen hårt. Överklagad upphandling av markarbeten innebär försening av infrastrukturåtgärder och åtgärder i parker. Resultat Verksamhet Teknisk service har bland annat jobbat med snöröjning, sandning, sandupptagning, potthålslagning och parkskötsel. Utsmyckningar av rondellen i centrala Avesta samt delar i kommunens 100 års jubileum har utförts av teknisk service. Visentparken har haft öppet under sportlovet och huvudsäsongen pågår och avslutas i mitten av september. Arbete pågår med att starta upp felanmälningsapp för teknisk service verksamheter. Arbete med upprättande av cykelplan för Avesta kommun pågår. Ekonomi Aktuellt läge Ekonomi visar ett underskott med 2,5 Mkr efter augusti månad. Tyvärr innebar det stora snöfallet i slutet av februari att det som såg positivt ut för vinterväghållningen efter januari istället vänts till ett negativt scenario. Vinterväghållningens underskott per sista augusti är minus 3 Mkr. Årsprognos I nuläget bedömer vi att kostnader för vinterväghållningen kommer att redovisa ett underskott med 3,5 Mkr vid årsskiftet. Men som vanligt finns alltid risken med vädret och att kostnaderna blir ytterligare högre än beräknat för november-december. Övrig verksamhet inom teknisk service bedöms kunna täcka ca 1 Mkr av underskottet tack vare vakanta tjänster. Total prognos: minus 2,5 Mkr exkl förslag till åtgärder. Åtgärdsprogram, pågående och planerade Åtgärder med ekonomiska- och verksamhetseffekter För att täcka det befarade totala underskottet för teknisk service föreslås att ytterligare 0,5 Mkr (utöver tidigare beslut om 2 Mkr) får intecknas av budgeterade medel för 2019 års kapitaltjänstkostnader för teknisk service pågående investeringar. Medlen finns budgeterade under KS kommunövergripande verksamhet.

35 Investeringar (belopp i tkr), budget minst 1 mkr Investering: (Utfallet anges för hela investeringsperioden) Ack utfall Budget Klar, när? Utrustning leasingbilar Löpande Trygg belysning Löpande Krylboprojektet Löpande Bullervallar Löpande GC Krylbovägen-Koppardalsvägen GC förbättrat vägunderhåll Löpande GC Prästgatan Belysning Löpande Säkerhetsinvesteringar Löpande Broar projektering Ombyggnad av del av Myrgatan/Kyrkogatan Förbättrat vägunderhåll Löpande Stadshusparken etapp Fastighet Balders Hage Totalt har investeringar för 69 Mkr genomförts hittills under året. I tabellen ovan ingår även utfallet från föregående år för projekt med slutdatum. Nybyggnation av äldreboende/förskola vid Balders Hage är den största enskilda investeringen under året. Inflyttning beräknas till 1:a kvartalet Ombyggnationen av Stadshusparken med bland annat en ny lekplats med vattenlek blev klar i slutet av juni, parken har blivit en samlingspunkt med mycket familjer i rörelse. Ombyggnad av Myrgatan/Kyrkogatan (sträckan Bergslagsvägen-Corneliusgatan) inklusive nyanläggande av gång- och cykelväg. Projektet färdigställs under året. Nybyggnation av infartsväg Krångede utvecklingsområde är färdigställd. Etapp 1 av uppförande av bullervall Nordanö har färdigställts. Ny väg i nytt bostadsområde Skälsbo (Skälsbogränd) har anlagts. Förstudier pågår för Kyrkbron och Lerbäcksleden. Projektering av gång- och cykelväg samt busshållplats på Krylbovägen pågår.

36 Kommunövergripande mål Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Lokalsamhället Vision Avesta är en stark och hållbar tillväxtkommun, ekologiskt och socialt och ett breddat näringsliv. Vi är en inkluderande, tillgänglig och demokratisk kommun där alla människor har möjlighet att delta i samhällslivet, känna trygghet och en god livskvalitet. I Avesta finns ett brett utbud av arbetstillfällen, attraktiva boenden, bra kommunikationer och infrastruktur samt goda möjligheter till en aktiv fritid. Mål Demokratin ska utvecklas - invånarna i Avesta ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Indikatorer: Målnivå Nöjd-inflytande-index, NII, SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U : Grönt 49 Gult 48 Rött 47, 2020: Grönt 50 Gult 49, Rött 48, 2021: Grönt 52, Gult 51, Rött 50 Aktiviteter för att nå målet: Medborgarförslag Felanmälningsapp Medverkan vid kommundelsträffar (Träffpunkt Avestabygd) Fokusgrupper Mål Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, verka och leva i Avesta Indikatorer: Målnivå Nöjd-region-index, NRI SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U Aktiviteter för att nå målet: Trygghetsbelysning Genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder, t ex separerade gång och cykelvägar och hastighetsdämpande åtgärder Trygghetsvandringar digitala/fysiska : Grönt 60, Gult 59, Rött : Grönt 61, Gult 60, Rött : Grönt 62,Gult 61, Rött 60

37 Mål Nöjda invånare och brukare Indikatorer: Nöjd-medborgar-index, NMI, SCB:s medborgarundersökning Källa: Kolada U Målnivå : Grönt 60, Gult 59, Rött : Grönt 61, Gult 60, Rött : Grönt 62, Gult 61, Rött 60 Aktiviteter för att nå målet: Fortsatt utveckling av Offentliga Miljöer Mål En långsiktig hållbar utveckling både socialt och ekologiskt Indikatorer: Hushåll med ekonomiskt bistånd i månader under året, andel, % (andel av hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd) 27,8 (2014) 29,0 (2015) Aktiviteter för att nå målet: Integrationsprojekt med målbild att nå egen försörjning Framtagande av dagvattenplan Framtagande av cykelplan Hållplatsinventering Mål Ett brett och varierat kulturliv med levande besöksmål 29,1 (2016) (2017) Indikatorer: Antalet besökare Visentparken Källa Egen mätning Visentparken Visentparken Visentparken Visentparken Målnivå Grönt 24,7 % Gult 24,8 29,0 % Rött mer än 29,1 % Målnivå Visentparken besök år 2021 Grönt öka 400/år Gult öka mer än 200/ år Rött öka mindre än 200/år Aktiviteter för att nå målet: Aktiv annonsering Utbyggnad och utveckling av Utställningshall, Entrébod samt utsiktsplattform Utveckling av cafémiljö och meny Situationsanpassad guidning

38 Mål Avesta växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer Indikatorer: Målnivå Antalet färdigställda bostäder per år, totalt i kommunen, 400 st under mandatperioden Källa Egen mätning Grönt 100/år Gult 80-99/år Rött mindre än 79/år Aktiviteter för att nå målet: Insatser i infrastruktur som t ex satsning på nya gc-vägar, förbättrat vägunderhåll och på offentliga miljön med fokus på tillgänglighet och framkomlighet för alla. Mål Fler nya arbetstillfällen Indikatorer: Målnivå Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa SCB arbetsmarknadsstatistik dagbefolkning (2014) (2015) Aktiviteter för att nå målet: Medverka vid projektering av exploateringsområden (2016) (2017) Öka 100/år Grönt 100/år Gult Rött mindre än 49 Mål Avesta kommun ska sträva att bli helt fossilfri i sina transporter Indikatorer: Målnivå Kollektivtrafikresande Öka (6 mån) Källa Egen mätning Aktiviteter för att nå målet: Förbättrad framkomlighet för cyklister/gående Hållplatsväderskydd Vid anskaffning av nya fordon till kommunens fordonsflotta prioritera fordon med drivmedel HVO, el eller el/hybrid Utöka antalet laddstationer Påverka Dalatrafik gällande linjesträckningar och tidtabeller Sammanfattande bedömning av perspektivet Lokalsamhället Ett stort antal aktiviteter har genomförts och kommer att genomföras inom teknisk service verksamhet för att hjälpa till att nå uppsatta mål inom perspektivet Lokalsamhället.

39 Kommunfullmäktiges övergripande mål i perspektivet Medarbetare Vision Avesta kommun ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare som erbjuder ett hållbart och jämställt arbetsliv. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö präglar våra verksamheter och medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet är en självklarhet. Mål Ett tydligt och bra ledarskap som skapar delaktighet och en god arbetsmiljö Indikatorer: Målnivå Medarbetarenkät Totalindex 70 Mäts ej Öka Totalindex för områdena - Samspel mellan medarbetare och ledare - Engagemang och meningsfullhet - Förtroende och öppenhet - Gemenskap och samarbete - Ansvarstagande och initiativförmåga Källa Egen mätning, 18 månader, nästa mätning 2019 Aktiviteter för att nå målet: Arbetsplatsträffar - dialog Kompetensutveckling Rätt kompetens till rätt uppgift Mål Sjukfrånvaro inom kommunen ska minska 1. Indikatorer: Målnivå Sjukfrånvaron för 12 månaders period %, medarbetare Källa Egen mätning (Kolada N00090) 7,0 6,7 6,9 7,4 Aktiviteter för att nå målet: Uppmuntran att nyttja Friskvårdstimmen alternativt friskvårdspeng Medverka i aktiviteter med hälsoinriktning Informera om kommunens hälsoinsatser, Avesta aktiv fritid Minska 0,5 procentenheter/ år, totalt

40 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 Kommunstyrelsens tekniska utskott Ekonomisk delårsrapport för Teknisk service Dnr KK Ekonom Tommy Åhlberg redovisar delårsrapport för Teknisk service. Viktiga händelser, omvärlds- och invärldspåverkan Den omvärldsfaktor som påverkat oss mest är vädret, mycket snö har belastat väghållningen hårt. Överklagad upphandling av markarbeten innebär försening av infrastrukturåtgärder och åtgärder i parker. Resultat Verksamhet Teknisk service har bland annat jobbat med snöröjning, sandning, sandupptagning, potthålslagning och parkskötsel. Utsmyckningar av rondellen i centrala Avesta samt delar i kommunens 100 års jubileum har utförts av teknisk service. Visentparken har haft öppet under sportlovet och huvudsäsongen pågår och avslutas i mitten av september. Arbete pågår med att starta upp felanmälningsapp för teknisk service verksamheter. Arbete med upprättande av cykelplan för Avesta kommun pågår. Ekonomi Aktuellt läge Ekonomi visar ett underskott med 2,5 Mkr efter augusti månad. Tyvärr innebar det stora snöfallet i slutet av februari att det som såg positivt ut för vinterväghållningen efter januari istället vänts till ett negativt scenario. Vinterväghållningens underskott per sista augusti är minus 3 Mkr. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunstyrelsen

41 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts). Årsprognos I nuläget bedömer vi att kostnader för vinterväghållningen kommer att redovisa ett underskott med 3,5 Mkr vid årsskiftet. Men som vanligt finns alltid risken med vädret och att kostnaderna blir ytterligare högre än beräknat för november-december. Övrig verksamhet inom teknisk service bedöms kunna täcka ca 1 Mkr av underskottet tack vare vakanta tjänster. Total prognos: minus 2,5 Mkr exkl förslag till åtgärder. Åtgärdsprogram, pågående och planerade Åtgärder med ekonomiska- och verksamhetseffekter För att täcka det befarade totala underskottet för teknisk service föreslås att ytterligare 0,5 Mkr (utöver tidigare beslut om 2 Mkr) får intecknas av budgeterade medel för 2019 års kapitaltjänstkostnader för teknisk service pågående investeringar. Medlen finns budgeterade under KS kommunövergripande verksamhet. Investeringar (belopp i tkr), budget minst 1 mkr Investering: (Utfallet anges för hela investeringsperioden) Ack utfall Budget Klar, när? Utrustning leasingbilar Löpande Trygg belysning Löpande Krylboprojektet Löpande Bullervallar Löpande GC Krylbovägen-Koppardalsvägen GC förbättrat vägunderhåll Löpande GC Prästgatan Belysning Löpande Säkerhetsinvesteringar Löpande Broar projektering Ombyggnad av del av Myrgatan/Kyrkogatan Förbättrat vägunderhåll Löpande Stadshusparken etapp Fastighet Balders Hage Totalt har investeringar för 69 Mkr genomförts hittills under året. I tabellen ovan ingår även utfallet från föregående år för projekt med slutdatum. Nybyggnation av äldreboende/förskola vid Balders Hage är den största enskilda investeringen under året. Inflyttning beräknas till 1:a kvartalet JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunstyrelsen

42 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts). Ombyggnationen av Stadshusparken med bland annat en ny lekplats med vattenlek blev klar i slutet av juni, parken har blivit en samlingspunkt med mycket familjer i rörelse. Ombyggnad av Myrgatan/Kyrkogatan (sträckan Bergslagsvägen-Corneliusgatan) inklusive nyanläggande av gång- och cykelväg. Projektet färdigställs under året. Nybyggnation av infartsväg Krångede utvecklingsområde är färdigställd. Etapp 1 av uppförande av bullervall Nordanö har färdigställts. Ny väg i nytt bostadsområde Skälsbo, (Skälsbogränd) har anlagts. Förstudier pågår för Kyrkbron och Lerbäcksleden. Projektering av gång- och cykelväg samt busshållplats på Krylbovägen pågår. Teknisk service förslag till beslut Delårsrapport för tekniskt utskott/teknisk service godkänns och överlämnas till Kommunstyrelsen med följande förslag till åtgärder: - kommunstyrelsen godkänner att avskrivningsmedel som finns budgeterade för teknisk service investeringar 2019 inom Kommunstyrelsens kommunövergripande verksamhet får användas för att täcka årets prognostiserade underskott för teknisk service vinterväghållning. Beredning - Teknisk service skrivelse nr Förslag till kommunstyrelsen Delårsrapport för tekniskt utskott/teknisk service godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen med följande förslag till åtgärder: - kommunstyrelsen godkänner att avskrivningsmedel som finns budgeterade för teknisk service investeringar 2019 inom kommunstyrelsens kommunövergripande verksamhet får användas för att täcka årets prognostiserade underskott för teknisk service vinterväghållning. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Kommunstyrelsen

43

44

45

46 KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Ann Sofi Hopstadius Månadsrapport september 2019, Avesta kommun Den ekonomiska prognosen för Avesta kommun visar ett överskott för 2019 med +22 mkr. Prognosen är en avvikelse mot budget med +16,5 mkr. Styrelsernas ekonomiska utfall, visar ett underskott i förhållande till budget med 7,6 mkr med fördelningen: Kommunfullmäktige +0,3(+ 0,1) Kommunstyrelsen +3,2 mkr (+7,2) Omsorgsstyrelsen + 4,1 mkr (+ 4,3) Bildningsstyrelsen -14,6 mkr (-12,2) Västmanland-Dalarna miljö och byggnadsnämnd -0,6 ( 1,3). (Siffra inom parentes är avvikelsen från föregående månad) Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag visar + 3,6 mkr (+3,5). Finansnetto visar + 1,7 mkr (+ 1,6). Kommunen Kommunens totala resultat är + 23,3 mkr (+25,1). Förväntat resultat enligt budget är +16 mkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med +7 mkr. Årsprognos Styrelserna Årsprognosen för styrelserna beräknas bli + 1,2 mkr. Kommunstyrelsens prognos Medel för kapitaltjänst kommer inte att nyttjas fullt ut då delar av investeringar ännu inte är färdigställda. Lönepotten redovisar överskott Reavinst under året uppgår till drygt 2,5 mkr. Teknisk service beräknar ett underskott med 2,5 mkr. Omsorgsstyrelsens prognos +/-0 Förvaltningen visar ett plusresultat med 4,1 mkr, varav socialtjänsten -11,1 och vård och omsorg +2,8 mkr. 422 hushåll i genomsnitt per månad har erhållit försörjningsstöd vilket är en ökning med 19 hushåll. Vuxenenheten redovisar underskott med -5,7 mkr för vård i HVB hem för vuxna med missbruksproblematik. Enheten för barn- och familj redovisar underskott för familjehem och HVB placeringar med 9,4 mkr. Sjuksköterskeenheten visar positivt resultat på grund av sjuksköterskebristen med + 3,4 mkr. Ett (1) ej verkställt beslut till äldreboende är rapporterat till IVO tredje kvartalet Inga utskrivningsklara dagar i slutenvård har registrerats under året. Bildningsstyrelsens prognos -9,3 mkr Bildningsstyrelsen har inte en budget i balans vilket innebär att både besparingsplaner och åtgärdsplaner tagits fram. Beslutade besparingar som beräknas ge effekt 2019 uppgår till 0,9 mkr. Inför 2020 ligger beslut om besparingar som beräknas ge effekt 2020 totalt om 3,4 mkr.

47 Sida 2 Resultatenhet Utbildning och Arbetsmarknad visar ett underskott med -0,7 mkr. Gymnasiet räknar med ett underskott främst på grund av en försämrad prognos avseende interkommunal ersättning jämfört med tidigare satt prognos. För Utbildning och Arbetsmarknad beräknas ett underskott med -0,2 mkr. Resultatenhet Förskola visar ett underskott efter september på -2,6 mkr, med prognos för året på -1,5 mkr Resultatenhet Grundskola har ett resultat på -10,9 mkr. Underskottet har blivit större i förhållande till tidigare månader. Grundskolan har inte en budget i balans främst på grund av att flera rektorsområden har haft svårt att ställa om organisationen efter att statsbidragen har minskat. Antalet elever med resursbehov är fortfarande stort och för att få budget i balans krävs stora åtgärder. Prognosen visar på ett underskott med -8,2 mkr. Miljö- och bygg prognosticerar plusresultat med 500 tkr. Finansiering Den senaste skatteprognosen skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas ge ett plus i förhållande till budget med 6 mkr. Finansnettot förväntas bli lika med budget. Förslag - Månadsrapport med årsprognos för Avesta kommun, september 2019, godkänns.

48 Månadsrapport September 2019

49 Innehållsförteckning... 1 Avesta Kommun... 3 Ekonomi... 3 Personal... 5 Resultaträkning... 7 Investeringsredovisning... 7 Finansiell rapport... 8 Driftredovisning... 9 Driftredovisning per kontogrupp Investeringar per resultatenhet Resultat- och kostnadsutveckling Personalkostnader Arbetsmarknad och befolkning Verksamhet Personalnyckeltal Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd

50 Driftredovisning AVESTA KOMMUN EKONOMI (Siffra inom parentes är avvikelsen föregående månad) Perioden Styrelserna Styrelsernas ekonomiska utfall, visar ett underskott i förhållande till budget med 7,6 mkr med fördelningen: Kommunfullmäktige +0,3(+ 0,1) Kommunstyrelsen +3,2 mkr (+7,2) Omsorgsstyrelsen + 4,1 mkr (+ 4,3) Bildningsstyrelsen -14,6 mkr (-12,2) Västmanland-Dalarna miljö och byggnadsnämnd -0,6 ( 1,3). Finansiering Skatteintäkter och generella statsbidrag visar + 3,6 mkr (+3,5). Finansnetto visar + 1,7 mkr (+ 1,6). Kommunen Kommunens totala resultat är + 23,3 mkr (+25,1). Förväntat resultat enligt budget är +16 mkr, vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med +7 mkr. Årsprognos Styrelserna Årsprognosen för styrelserna beräknas bli + 1,2 mkr. Kommunstyrelsens prognos Medel för kapitaltjänst kommer inte att nyttjas fullt ut då delar av investeringar ännu inte är färdigställda. Lönepotten redovisar överskott Reavinst under året uppgår till drygt 2,5 mkr. Teknisk service beräknar ett underskott med 2,5 mkr. Omsorgsstyrelsens prognos +/-0 Förvaltningen visar ett plusresultat med 4,1 mkr, varav socialtjänsten -11,1 och vård och omsorg +2,8 mkr. 422 hushåll i genomsnitt per månad har erhållit försörjningsstöd vilket är en ökning med 19 hushåll. Vuxenenheten redovisar underskott med -5,7 mkr för vård i HVB hem för vuxna med missbruksproblematik. Enheten för barn- och familj redovisar underskott för familjehem och HVB placeringar med 9,4 mkr. Sjuksköterskeenheten visar positivt resultat på grund av sjuksköterskebristen med + 3,4 mkr. Ett (1) ej verkställt beslut till äldreboende är rapporterat till IVO tredje kvartalet Inga utskrivningsklara dagar i slutenvård har registrerats under året. Bildningsstyrelsens prognos -9,3 mkr Bildningsstyrelsen har inte en budget i balans vilket innebär att både besparingsplaner och åtgärdsplaner tagits fram. Beslutade besparingar som beräknas ge effekt 2019 uppgår till 0,9 mkr. Inför 2020 ligger beslut om besparingar som beräknas ge effekt 2020 totalt om 3,4 mkr. Resultatenhet Utbildning och Arbetsmarknad visar ett underskott med -0,7 mkr. Gymnasiet räknar med ett underskott främst på grund av en försämrad prognos avseende interkommunal ersättning jämfört med tidigare satt prognos. För Utbildning och Arbetsmarknad beräknas ett underskott med -0,2 mkr. 3

51 AVESTA KOMMUN Resultatenhet Förskola visar ett underskott efter september på -2,6 mkr, med prognos för året på -1,5 mkr Resultatenhet Grundskola har ett resultat på -10,9 mkr. Underskottet har blivit större i förhållande till tidigare månader. Grundskolan har inte en budget i balans främst på grund av att flera rektorsområden har haft svårt att ställa om organisationen efter att statsbidragen har minskat. Antalet elever med resursbehov är fortfarande stort och för att få budget i balans krävs stora åtgärder. Prognosen visar på ett underskott med -8,2 mkr. Miljö- och bygg prognosticerar plusresultat med 500 tkr. Finansiering Den senaste skatteprognosen skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas ge ett plus i förhållande till budget med 6 mkr. Finansnettot förväntas bli lika med budget. Kommunen Resultatet för året beräknas till 22 mkr. Årsprognosen innebär en avvikelse mot budget med +16,5 mkr. Investeringar Perioden Investeringar för perioden uppgår till 92 mkr. De utgörs av äldreboende och förskola Balders Hage, ITinvesteringar inklusive fibernät till landsbygden, gator och vägar inklusive cykelvägar. Årsprognos Den av Kommunfullmäktige beslutade investeringsvolymen uppgår till 193 mkr. Årets investeringsvolym är hittills beräknad till cirka 170 mkr. Den inkluderar även investeringar som fortsätter sen tidigare år, vilka uppgår till 106 mkr. Då inkluderar det investeringen för nya Balders hage med äldreboende och förskola, vilka inryms i samma byggnad. Den beräknas bli färdigställd årsskiftet 2019 /2020. PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM Åtgärder för att nå en budget i balans för de styrelser som riskerar underskott pågår. Åtgärderna presenteras under respektive styrelse. 4

52 AVESTA KOMMUN PERSONAL Årsanställda Antalet årsanställda har under senaste 12-månadersperioden minskat med 4 årsarbetare. De största förändringarna står omsorgsförvaltningen som minskat med - 19 årsarbetare den senaste 12-månadersperioden och bildningsförvaltningen som har ökat med 20. September 2019 September 2018 Förändring Timanställda Antalet timmar för timanställda har ökat något den senaste månaden och uppgår till timmar, för den senaste 12-månadersperioden. Antalet timmar har minskat sen motsvarande tid förra året med timmar. Minskningen motsvarar ca 3 årsanställda och totalt motsvarar antalet timanställda 193 årsanställda. Augusti 2019 Augusti 2018 Förändring Övertid Den totala övertiden under senaste 12-månadersperioden uppgår till timmar. Övertiden har minskat med timmar den senaste 12-månadersperioden. Minskningen har skett inom omsorgsstyrelsen, timmar och bildningsstyrelsen, timmar. September 2019 September 2018 Förändring Sjuktal Sjuktalet uppgår för kommunen till 7,67 % för den senaste 12-månadersperioden. Motsvarande tid föregående 12-månadersperiod var sjuktalet 7,26 %. % Sjukfrånvaro i % per 12-månadersperiod ,26 7,33 7,41 7,43 7,40 7,45 7,50 7,45 7,47 7,57 7,64 7,72 7,67 6,71 6,78 6,85 6,90 6,98 7,06 7,16 7,24 7,20 7,19 7,21 7,26 6,86 % 8 7, ,37 6,17 Sjukfrånvaro i % månadersperiod 5,04 5,07 5,60 5,69 6,60 6,68 6,86 7,40 7,67 5 Föregående år Innevarande år maj 2009 dec 2010 dec 2011 dec 2012 dec 2013 dec 2014 dec 2015 dec 2016 dec 2017 dec 2018 dec 2019 sep 5

53 AVESTA KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen minskar sina sjuktal i jämförelse med samma period föregående år. Övriga förvaltningar, har i vissa fall, betydande ökningar av sjuktalen jämfört med föregående år. Förvaltning Förändring Kommunkansliet och teknisk serv 5,55 5,19 0,36 Omsorgsförvaltningen 9,25 9,14 0,11 Bildningsförvaltningen 7,00 6,32 0,68 Miljö- och byggförvaltningen 4,33 4,10 0,23 Korttidsfrånvaron för dag 1-14, uppgår till 7,7 dagar, densamma som för motsvarande period

54 AVESTA KOMMUN RESULTATRÄKNING Perioden Resultaträkning i tkr Budget Utfall +/- Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Verksamhetens resultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader PERIODENS RESULTAT Reavinst Årsprognos, balanskravsresultat INVESTERINGSREDOVISNING Perioden Ackumulerat från årets början Budget Utfall +/- Budget Utfall +/- Inkomster Utgifter Netto Beslutad volym Årsprognos - totalt budgeterat varav beslut före Belopp exkl föreg år Återstår av KF-ram

55 AVESTA KOMMUN FINANSIELL RAPPORT KONCERN Limit Derivat Tkr förändring förändring PLACERING Koncernkonto placering Övrig placering TOTAL PLACERING UPPLÅNING Koncernkonto upplåning Lån TOTAL UPPLÅNING Årsprognos räntekostnad Snittränta inkl koncernkonto 1,66% 1,88% 1,76% -0,12% Derivatvolym GAMLA BYN AVESTA INDUSTRISTAD Limit Limit Tkr förändring förändring PLACERING Koncernkonto placering Övrig placering TOTAL PLACERING UPPLÅNING Koncernkonto upplåning Lån TOTAL UPPLÅNING Årsprognos räntekostnad Avesta VA och Avfall AB Limit Tkr förändring PLACERING Koncernkonto placering Övrig placering TOTAL PLACERING UPPLÅNING Koncernkonto upplåning Lån TOTAL UPPLÅNING Årsprognos räntekostnad Södra Dalarnas Samordningsförb KOMMUN Södra Dalarnas Räddningstjänst förb Limit Tkr förändring förändring Koncernkonto placering Koncernkonto upplåning Riktlinjer Gränsvärden Avtalade ej startade Utgående Skuld max SEK Utestående Derivat max SEK Kapitalbindning snitt 1,5-5,5 år 1,91 År Räntebindning snitt 2,0-6,0 år 4,71 År Kapitalförfall inom 1 år 0-50 % 40,32 % Ränteförfall inom 1 år 0-40 % 27,42 % Likviditetsreserv > SEK 8

56 AVESTA KOMMUN DRIFTREDOVISNING Perioden Ackumulerat från årets början Budget Utfall +/- Budget ack Utfall ack +/- Prognos Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunkansli Teknisk service Kommungemensamt Omsorgsstyrelsen Socialtjänst Vård och omsorg Omsorg - övergr verksamhet Bildningsstyrelsen Bildning - övergr verksamhet Förskola/Grundskola re Förskola/Grundskola re Gymnasieskolan Kultur o fritid Kost V-D miljö och bygg Summa styrelser

57 AVESTA KOMMUN DRIFTREDOVISNING PER KONTOGRUPP Budget period Utfall period Avvikelse Budget ack Utfall ack Avvikelse 1 Kommunstyrelsen Intäkter Personalkostnader Lokaler Övriga kostnader Totalt styrelsen Omsorgsstyrelsen Budget period Utfall period Avvikelse Budget ack Utfall ack Avvikelse Intäkter Personalkostnader Lokaler Övriga kostnader Totalt styrelsen Bildningsstyrelsen Intäkter Personalkostnader Lokaler Övriga kostnader Totalt styrelsen Västmanland-Dala miljönämnd Intäkter Personalkostnader Lokaler Övriga kostnader Totalt styrelsen Kommunfullmäktige Intäkter Personalkostnader Lokaler Övriga kostnader Totalt styrelsen

58 AVESTA KOMMUN INVESTERINGAR PER RESULTATENHET Perioden Ackumulerat från årets början Budget Utfall +/- Budget ack Utfall ack +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunkansli Teknisk service Kommungemensamt Omsorgsstyrelsen Socialtjänst Vård och omsorg Omsorg - övergr verksamhet Bildningsstyrelsen Bildning - övergr verksamhet Förskola/Grundskola re Förskola/Grundskola re Gymnasieskolan Kultur o fritid Kost V-D miljö och bygg Summa styrelser

59 RESULTAT- OCH KOSTNADSUTVECKLING Månadsvis resultatutveckling , ack resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Budget 2019 Diagrammet visar den månadsvisa resultatutvecklingen för de senaste tre åren, inklusive finansnetto. 12,0% Utveckling av verksamhetens nettokostnader respektive skatteintäkter och generella statsbidrag, januari - september, jämfört med föregående år 11,4% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 4,5% 4,7% 7,2% 2,8% 6,3% 2,1% 4,8% 4,3% 3,3% 0,0% Skatteintäkter och generella bidrag Verksamhetens nettokostnader I diagrammet redovisas utvecklingen för verksamhetens nettokostnader samt utvecklingen för skatteintäkter och generella statsbidrag för perioden jan-september. De två senaste åren har kostnaderna ökat i högre takt än skatteintäkterna vilket innebär en försvagning av kommunens ekonomi sett över tid. För 2019 har kostnadsutvecklingen saktat ner nåt efter sommaren, mycket beroende på att semesterperioden är avklarad. 12

60 PERSONALKOSTNADER Inhyrd personal Pensionskostnader sept sept Kostnaderna för personal har ökat med c:a 20 % för perioden Kostnadsökningen är betydligt högre än den ökning som lönerevisionen genererat, ca 9 % för den aktuella perioden. Den större kostnadsökningen beror mestadels på att antalet tillsvidareanställningar har ökat från 1602 (dec 2014) till (sep 2019). Ökningen av kostnaderna för arbetsmarknadsanställningar utgörs i huvudsak av de extratjänster som kommunen haft. Inhyrd personal finns i huvudsak inom Omsorgsförvaltningen, sjuksköterskor och socionomer. Svårigheterna att rekrytera dessa arbetsgrupper har inneburit att Avesta kommun fått anlita bemanningsföretag för att täcka delar av vakanserna. 13

61 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec KS - personalkostnad, per månad VDMBN - personalkostnad, per månad OS - personalkostnad, per månad BS - personalkostnad, per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammen visar utbetalda belopp per månad för tiden 2015, 2018 och till september Kostnaderna redovisas inklusive arbetsmarknadsåtgärder. 14

62 AVESTA KOMMUN ARBETSMARKNAD OCH BEFOLKNING Befolkningen minskar något och uppgår i augusti till Det högsta antalet personer i Avesta var i oktober 2018 då befolkningen uppgick till , därefter har den minskat något nästan varje månad. Merparten av befolkningsminskningen beror på flytt till andra delar av Sverige. Födelsenettot är negativt efter augusti, - 1 personer. Samma månad 2018, + 15 personer, och 2017, - 23 personer. Flyttnettot för året är negativt. Efter augusti har totalt 82 personer fler flyttat härifrån än till Avesta var motsvarande siffra inflyttning med+ 84 personer och för personer. 15

63 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb M Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal platser ARBETSMARKNAD Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, totalt 2018 Samtliga Kvinnor 2019 Män Nyanmälda platser till arbetsförmedlingen i Avesta Arbetslöshet i procent år september 2019 Arbetslöshet i procent år Avesta jan-dec 15,0% 10,0% I program med aktivitetsstöd Öppet arbetslösa 5,20% 16,0% 12,0% 8,0% ,9% 10,0% 9,4% 9,9% 10,2% 9,7% 10,2% 10,2% 9,5% 5,0% 0,0% 2,60% 3,20% 5,0% 3,5% 3,8% Avesta Dalarna Riket 4,0% 0,0% Arbetslöshet för åldersgruppen år är oförändrad sen föregående månad och uppgår till, 10,2%. Avestas arbetslöshet är 4,1 procentenheter högre jämfört med Dalarna och 3,2 procentenheter högre än riket. Arbetslöshet i procent år september 2019 Arbetslöshet i procent år Avesta jan-dec I program med aktivitetsstöd ,0% 10,0% 5,0% 0,0% Öppet arbetslösa 7,7% 3,4% 4,1% 6,6% 5,1% 5,0% Avesta Dalarna Riket 16,0% 12,0% 8,0% 4,0% 0,0% 12,1% 13,8% 12,6% 12,0% 11,2% 14,3% 11,0% 12,0%12,9% Arbetslöshet för åldersgruppen år, i kommunen uppgår till 14,3%. Det är lika jämfört motsvarande period Avestas arbetslöshet i juni är 5,1 procentenheter högre jämfört med Dalarna och 4,4 procentenheter högre än riket. 16

64 VERKSAMHET BARNOMSORG Antal barn i barnomsorg år 2018 Serie1 Barnkö per Okt Nov Dec Jan Feb Mars April Avesta Skogsbo Krylbo Karlbo Fors By Horndal Sammanlagt

65 GRUNDSKOLA Elever 6 år - åk jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec Antalet elever är 59 fler i oktober 2019 jämfört MOTTAGNA FLYKTINGAR Mottagna flyktingar - uppehållstillstånd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2018 Vuxna Barn Mottagna flyktingar 2019 = 89 personer Mottagna flyktingar 2018 = 180 personer Mottagna flyktingar 2017 = 279 personer Mottagna flyktingar 2016 = 478 personer Med mottagna flyktingar avses personer med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd i Avesta kommun som varit i kontakt med kommunen. 18

66 Mottagna i Migrationsverkets boende år 2018 år Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal boende i Migrationsverkets mottagningssystem, i Avesta kommun, var 420 personer Antal personer i mottagningssystemet har minskat med 86 personer jämfört med motsvarande period Ensamkommande flyktingbarn år 2018 år jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 19

67 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Utbetalt försörjningsstöd tkr/månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 2018 Utfall 2019 Budget 2019 Utbetalt försörjningsstöd per månad är fortsatt högt. Efter september månad är totalt utbetalt belopp 1,7 mkr högre än budgeterat belopp Ekonomiskt bistånd (totalt antal hushåll) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd är 422 per månad. Det är 19 fler hushåll än för motsvarande period

68 Antal vårddygn inom Individ- och familjeomsorg Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec år 2018 Psykiatri LSS Malmgården Skyddspl inkl barn Vuxna F-hem Vuxna Kons F-hem Vuxna HVB BoU F-hem BoU Kons F-hem Barn/Unga HVB Antalet vårddygn fortsätter att minska något jämfört med Trots att antalet vårddygn minskar ligger kostnaden något högre jämfört föregående år då vårddygnskostnaden har stigit. VÅRD OCH OMSORG Antal brukare i hemtjänst 2019 per utförd insatstid jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec timmar timmar Mer än 120 timmar Antal brukare i september uppgår till 490 personer (augusti 491) 21

69 I september var 14 beslut avseende särskilt boende ej verkställda vid månadens slut. 22

70 PERSONALNYCKELTAL Antal tillsvidareanställda årsarbetare ,2 1857,2 1854,5 1852,5 1852,7 1847,8 1843,8 1844,9 1840,5 1837,8 1837,8 1834,5 1834,0 Sep 18 Okt 18 Nov 18Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19Sep 19 Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen ,9 143,9 144,9 143,9 145,9 146,9 145, ,3 789,3 787,3 786, ,9 138,9 139,9 138,9 137,9 138, ,8 776,0 778,0 777,3 773,0 770,1 769,1 770,1 765, Sep 18 Nov 18 Jan 19 Mar 19 Maj 19 Jul 19 Sep Sep 18 Nov 18 Jan 19 Mar 19 Maj 19 Jul 19 Sep 19 Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- o byggnadsnämnd ,6 896,9 880,0 883,0 877,3 877,3 875,6 875,6 875,3 873,1 872,8 868,8 870, Sep 18 Nov 18 Jan 19 Mar 19 Maj 19 Jul 19 Sep ,8 46,8 46,8 46,8 46,8 47,8 47,8 48,8 47,8 47,8 46,8 46,8 46, Sep 18 Nov 18 Jan 19 Mar 19 Maj 19 Jul 19 Sep 19 23

71 Timanställda - arbetade timmar 12-månadersperiod Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug19 Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug19 Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- o byggnadsnämnd Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec Mar18- Feb Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug19 24

72 Innestående övertidstimmar per 12 -månadersperiod Okt17-Sep18 Dec17-Nov18 Feb18-Jan19 Apr18-Mar19 Jun18-Maj19 Aug18-Jul19 Okt18-Sep19 Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Okt17- Sep18 Dec17- Nov18 Feb18- Jan19 Apr18- Mar19 Jun18- Maj19 Aug18- Jul19 Okt18- Sep Okt17- Sep18 Dec17- Nov18 Feb18- Jan19 Apr18- Mar19 Jun18- Maj19 Aug18- Jul19 Okt18- Sep19 Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- o byggnadsnämnd Okt17- Sep18 Dec17- Nov18 Feb18- Jan19 Apr18- Mar19 Jun18- Maj19 Aug18- Jul19 Okt18- Sep Okt17- Sep18 Dec17- Nov Feb18- Jan19 Apr18- Mar Jun18- Maj Aug18- Jul Okt18- Sep19 25

73 Avesta kommun Sjukfrånvaro i % per månad Sjukfrånvaro i % 12-månadersperiod 15 Totalt 15 Totalt 10 6,75 8,04 8,45 8,22 7,28 9,19 9,48 8,12 7,33 7,32 6,15 5,79 6, ,26 7,33 7,41 7,43 7,40 7,45 7,50 7,45 7,47 7,57 7,64 7,72 7, Aug 18 Sep 18 Okt 18 Nov 18 Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19 0 Aug 18 Sep 18 Okt 18 Nov 18 Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19 Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen ,19 5,37 5,42 5,30 5,23 5,29 5,39 5,31 5,28 5,48 5,49 5,55 5, ,14 9,20 9,28 9,26 9,20 9,16 9,23 9,24 9,27 9,42 9,44 9,39 9, Aug 18 Sep 18 Okt 18 Nov 18 Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19 0 Aug 18 Sep 18 Okt 18 Nov 18 Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19 Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- o byggnadsnämnd 10 6,32 6,40 6,51 6,59 6,60 6,71 6,76 6,68 6,70 6,75 6,85 7,01 7, ,10 4,11 3,96 3,97 4,01 4,11 3,91 3,69 3,81 3,83 4,17 4,18 4,33 0 Aug 18 Sep 18 Okt 18 Nov 18 Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19 0 Aug 18 Sep 18 Okt 18 Nov 18 Dec 18 Jan 19 Feb 19 Mar 19 Apr 19 Maj 19 Jun 19 Jul 19 Aug 19 26

74 Sjuktal - antal dagar per 12-månadersperiod dag 1-14 Avesta kommun 7,7 7,8 7,9 8,0 7,9 7,8 7,9 7,8 7,8 7,8 7,7 7,7 7,7 Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug19 Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen ,2 6,6 6,8 6,8 6,7 6,8 7,2 7,3 7,4 8,0 7,8 8,0 Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 8,4 Sep18- Aug ,5 8,5 8,4 8,4 8,2 8,0 7,9 7,8 7,7 7,7 7,6 7,6 7,5 Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug19 Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- o byggnadsnämnd ,5 7,6 7,7 7,9 7,9 8,0 8,0 7,9 8,0 7,9 7,8 7,8 7,9 Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug ,7 6,2 6,2 6,4 6,5 6,7 6,8 6,0 6,0 6,0 6,2 6,1 6,4 Sep17- Aug18 Nov17- Okt18 Jan18- Dec18 Mar18- Feb19 Maj18- Apr19 Jul18- Jun19 Sep18- Aug19 27

75 Ordförande: Blerta Krenzi Kommunfullmäktige Omfattar verksamheterna: Kommunfullmäktige Utmärkelsegåvor Fullmäktigeberedning Revision Valadministration Partistöd Resultat verksamhet och ekonomi Resultat efter september månad tkr. Underskottet utgörs till stor del av ännu ej upparbetade kostnader för revisionen. Årsprognos Prognosen är en budget i balans. Prognosutveckling per månad med beräknad Årsbudgetavvikelse Feb Mar Apr Jul Aug Sep Okt Årsbudget Prognos Resultat Prognos

76 Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Anders Friberg Kommunstyrelsen EKONOMI Ekonomiskt läge Driftredovisning Verksamhet Kommunkansli Teknisk service Kommunövergripande Totalt Utfall avvikelse tkr tkr tkr tkr Kommunkansliets överskott, + 3,6 mkr fördelat på flera enheter. Överskotten beror bland annat på viten rörande telefonupphandling och personalvakanser för ett flertal tjänster, totalt 1,7 mkr. Vakanta tjänster ersätts till viss del med inhyrd personal. Teknisk service redovisar totalt ett underskott mot budget på 3,5 miljoner efter september månad. Den största anledningen till underskottet är att vintern även i år inneburit stora påfrestningar för väghållningens ekonomi. Kostnaderna uppgår till 9,2 miljoner vilket är ett underskott mot budget med 3,1 miljoner för den verksamheten. Kommunövergripande verksamhet redovisar ett överskott med +3,0 mkr. Merparten av överskottet är kopplad till vakanta tjänster, reavinster för försäljningar av tomter, ej fakturerade kostnader för överförmyndarverksamhet samt personalutvecklingspotten. Investeringar T o m september uppgår investeringsvolymen netto till 81 miljoner kronor. Bland investeringsprojekt större än 1 miljon kronor återfinns: (årets kostnader i miljoner kronor) - bullervallar 1,0 - förbättrat vägunderhåll 4,2 - nytt äldreboende/förskola Balders Hage 65,5 - ombyggnad Myrgatan 1,8 - Stadshusparkens ombyggnad 2,0 - trafikbelysning 1,5 Årsprognos Driftredovisning Årsprognos: + 10 mkr Kommunkansli, prognos -0,5 mkr, där bland annat kostnader för e-arkiv ej budgeterats för 2019 och kommunstyrelsens egna kostnader beräknas överstiga budget. Teknisk service, - 2,5 mkr. Prognos för helåret är att underskottet för vinterväghållningen blir 3,5 miljoner. Vi bedömer i dagsläget att vi kan klara att täcka 1 miljon av det underskottet via bl a vakanta tjänster. Det innebär att vår totala prognos för teknisk service är oförändrad mot delårsrapporten, dvs ett underskott på 2,5 miljoner. Kommunövergripande verksamhet, prognos +13 mkr: Delar av budgeterade medel som inte kommer att nyttjas under året är framförallt de för kapitaltjänst för nya investeringar. Flera av projekten är fleråriga och medlen kan nyttjas först när investeringen är färdigställd. Medel för de investeringar som kommer att färdigställas under året beräknas till 2,5 mkr av budgeterade medel. Reavinster för försäljningar av tomter 2,3 mkr. Överskott från lönepotten täcker högre kostnader för kommunens pensionsåtagande. 29

77 Investeringar I nuläget beräknas investeringarna till ca 125 miljoner för helåret, varav den allra största delen gäller nybygget av äldreboende/förskola vid Balders Hage samt infrastruktursatsningar inom vägområdet samt ITinvesteringar. PERSONAL Personalförändring I september 2019 finns 139 tillsvidareanställda årsarbetare vilket kan jämföras med samma period förra året då det fanns 144 tillsvidareanställda årsarbetare. Övertid Antalet ej uttagna övertidstimmar uppgår för den senaste 12-månadersperioden till timmar, vilket är en minskning jämfört med för ett år sen då övertidstimmarna uppgick till Sjuktal Sjukskrivingen uppgick till 5,55 % vilket innebär att den ökat från 5,19% motsvarande period förra året. Omräknat till sjukdagar innebär det att en anställd varit sjuk totalt 19,7 dagar under 12 månader och av dessa är 8,4 dagar korttidssjukskrivning. PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM Vi föreslår inga nya åtgärder utöver tidigare beslutade inom teknisk service. Prognosutveckling per månad med beräknad Årsbudgetavvikelse Feb Mar Apr Jul Aug Sep Okt Årsbudget Prognos Resultat Prognos

78 Ordförande: Susanne Berger Förvaltningschef: Carina Johansson Omsorgsstyrelsen EKONOMI Ekonomiskt läge Driftredovisning Ackumulerat resultat för förvaltningen till och med september är tkr ( tkr bemanningsföretag sjuksköterska ej bokfört). Socialtjänstens resultat är tkr. 422 hushåll i genomsnitt per månad har erhållit försörjningsstöd, en ökning med 19 hushåll. Försörjningsstödet har underskott med tkr. Vuxenenheten redovisar underskott med tkr för LVM-vård inom Statens instutionsstyrlese (SiS) och för vård i HVB hem för vuxna med missbruksproblematik. Enheten för barn- och familj redovisar underskott för familjehem, HVB hem samt LVU-vård på Statens institutionsstyrlese (SiS) med tkr. Antalet ensamkommande barn har minskat till 13 (jmf. 27, 2018). LSS och socialpsykiatri;boenden, boendestöd, daglig verksamhet/sysselsättning och assistans har positiva resultat. Vård och omsorgs resultat är tkr ( tkr bemanningsföretag sjuksköterska ej bokfört). Sjuksköterskeenheten visar positivt resultat på grund av sjuksköterskebristen med tkr ( tkr bemanningsföretag sjuksköterska ej bokfört). Hemtjänstens resultat är tkr. 14 personer väntar på plats på särkilt boende. Ett (1) ej verkställt beslut till äldreboende är rapporterade till IVO tredje kvartalet Inga utskrivningsklara dagar i slutenvård under året har registrerats. Personal Omsorgen har 766 tillsvidare anställda medarbetare, 24 färre än 2018, till största del med anledning av nedläggningen av Hedegården och Hackspettsbacke. Övertidstimmarna är 7260, en minskning med 1306 timmar sedan föregående år. Timmar för timanställda har minskat med och börjar nu plana ut relaterat till införande av 3 semesterperioder. Total sjukfrånvaro under de senaste tolv månaderna är 9,39 % en ökning med 0,25 %. Korttidssjukfrånvaron fortsätter att minska och långtidssjukfrånvaron ökar. Investeringar Investeringarna följer årsplanen. Årsprognos Budget i balans. Prognosutveckling per månad med beräknad Årsbudgetavvikelse Feb Mar Apr Jul Aug Sep Okt Årsbudget Prognos Resultat Prognos

79 Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Björn Hansson Bildningsstyrelsen Bildningsstyrelsen har efter september ett läge på tkr varav: Övergripande verksamheter Kultur & Fritid Utbildning & Arbetsmarknad Förskola Grundskola Kost 910 tkr tkr -717 tkr tkr tkr tkr Ekonomiskt läge Bildningsstyrelsen har inte en budget i balans vilket innebär att både besparingsplaner och åtgärdsplaner tagits fram. Övergripande verksamheter samt styrelse: har ett resultat efter september på 910 tkr. Prognos är att vid årets slut visa ett positivt resultat om 1500 tkr. Resultatenhet Kultur & Fritid: visar ett underskott efter september på tkr. Enheten saknar interna badintäkter på Metropoolen om ca 365 tkr vilket hittills i år ej har debiterats alls. Energikostnader överskrider budget hittills i år med ca 605 tkr och som kommer att fortsätta att dra över budget resterande del av året. Enheten har även ej budgeterade kostnader som avser vattenskada på Avesta vallen uppgår till 255 tkr. Kultur och Fritid räknar med att kunna minska sina personalkostnader något under hösten men har svårt att kompensera för de ökade energikostnaderna som beror på högre avtalade priser. Under hösten kommer även en kostnad för AV-centralen som inte ligger i budget och uppskattas till ca 200 tkr. Enheten räknar med ett underskott om -900 tkr vid årets slut. Utbildning och Arbetsmarknad visar ett underskott efter september på -717 tkr. Gymnasiet räknar med ett underskott främst på grund av en försämrad prognos avseende interkommunal ersättning jämfört med tidigare satt prognos. AME visar ett positivt resultat per september om 641 tkr vilket kommer att öka under hösten då uppsägningar gör att enheten har lägre personalkostnader än budgeterat. Utbildning och Arbetsmarknad räknar med ett underskott på -200 tkr vid årets slut. Resultatenhet Förskola visar ett underskott efter september på tkr. Budgetuppföljning har påvisat att OB ersättning inte är beaktad i årets budget. I och med redan reducerad budget med sänkt barnpeng har verksamheten svårt att arbeta ikapp det negativa resultatet. Det negativa resultatet efter augusti månad gör att förskolans prognos vid årets slut visar ett underskott på tkr. Resultatenhet Grundskola visar ett underskott efter september på tkr. Underskottet har blivit större i förhållande till tidigare månader. Grundskolan har inte en budget i balans främst på grund av att flera rektorsområden har haft svårt att ställa om organisationen efter att statsbidragen har minskats. Underskottet beror också på att vissa poster varit ofinansierade inför budget Antalet elever med resursbehov är fortfarande stort och för att få budget i balans krävs stora åtgärder. Åtgärder som har vidtagits är personalneddragningar men som ännu inte har visat på någon resultateffekt i den utsträckning som bedömdes ske före sommaren vilket beror på att planerade uppsägningar ej har genomförts i tid. Grundskolan har också drabbats av beslut om neddragning av statsbidraget lågstadielyftet under

80 Grundskolan kommer på grund av detta att ha stora svårigheter att nå en budget i balans till årsskiftet och prognostiserar med ett underskott om tkr vid årets slut. Kostverksamheten: Har ett resultat efter september på tkr. Hösten innebär normalt sett att livsmedelskostnader är högre jämfört med vårterminen vilket inte är beaktat i budget. Ökade livsmedelskostnader under hösten kommer att bidra till en budget i balans vid årets slut. Årsprognos Bildningsstyrelsen prognostiserar ett underskott på tkr vid årets slut. Investeringar Investeringar i Mål & Budget inre och yttre miljöer är beslutade och påbörjade. PERSONAL Personalförändring I september 2019 fanns 894,6 tillsvidaretjänster i Bildningsstyrelsen jämfört med samma period förra året då det fanns 877,3 tjänster vilket är en ökning med 17,3 tillsvidaretjänster. Övertid Perioden oktober september 2019 var antalet rapporterade övertidstimmar 2547 motsvarande period förra året var det 4010 timmar. Antalet övertidstimmar har därmed minskat med 1463 timmar. Sjuktal Augusti 2019 var antal sjukdagar per månad och anställd 1,4 varav korttidssjukskrivningar 0,26 i jämförelse med föregående år då det i augusti 2018 var 1,4 sjukdagar varav korttidssjukskrivningar 0,42. ÅTGÄRDSPROGRAM, PÅGÅENDE OCH PLANERADE Bildningsstyrelsens beslutade besparingar som beräknas ge effekt 2019 uppgår till 885 tkr. Inför 2020 ligger beslut om besparingar som beräknas ge effekt 2020 totalt om tkr. Planerad omorganisation presenterades för BS i oktober som kommer att minska kostnader, med effekt i början på De resultatenheter som idag har ett underskott arbetar för att minska sina utgifter under höstterminen i syfte att få budget i balans. Åtgärder har vidtagits med att bl.a. minska personalkostnaderna på fyra grundskolor när höstterminen startar vilket gör att det upparbetade underskottet kommer att reduceras under hösten. Ytterligare planerade åtgärder är, minska administrativa kostnader, samläsning av ämnen, stoppa planerade rekryteringar och nyinkomna statsbidrag som lyfts in i verksamheten under hösten -19. Budgetgruppens arbete fortsätter då ytterligare besparingar kommer krävas för att minska det prognostiserade underskottet vid årets slut. Samtliga enheter som går mot ett underskott ska presentera en åtgärdsplan för att få budget i balans. Planen presenteras på extrainsatt budgetgrupp med BS AU den 22 oktober. Prognosutveckling per månad med beräknad Årsbudgetavvikelse Feb Mar Apr Jul Aug Sep Okt Årsbudget Prognos Resultat Prognos

81 Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd Ordförande: Tove Winqvist Förvaltningschef: Håkan Eck EKONOMI Ekonomiskt läge Driftredovisning Nämnden redovisar vid september månads utgång ett underskott med -732 tkr, energi- och klimatrådgivningens överskott om c:a 142 tkr är då borträknat. Vid fördelning (exklusive energi- och klimatrådgivning) mellan kommunerna ligger Avesta på tkr ( tkr exkl. kostnader för Horndalsprojektet), Fagersta på +649 tkr och Norberg på ett underskott om -27 tkr. Avestas underskott beror på Horndalsprojektets avverkningskostnader som hittills uppgår till tkr. Fagerstas överskott beror bl a på intäkter från privata planavtal och långtidssjukskrivningar och tjänstledigheter. Investeringar Inga investeringar är gjorda. Årsprognos Driftredovisning Årsprognosen beräknas hamna på +500 tkr. Förvaltningen har i nuläget vakanser och långtidssjukskrivningar vilka påverkar resultatet. Investeringar Inga större investeringar är inplanerade förutom sedvanlig IT-utrustning. PERSONAL Timanställda Timanställningar kan förekomma vid särskilda behov. Övertid Övertid förekommer i låg omfattning. Sjuktal Jämförelsevis låga sjuktal men under året har långtidssjukskrivningar förekommit. I en liten organisation får enstaka längre sjukskrivningar snabbt genomslag i statistiken. PLANERADE/PÅGÅENDE ÅTGÄRDSPROGRAM -- Prognosutveckling per månad med beräknad Årsbudgetavvikelse Feb Mar Apr Jul Aug Sep Okt Årsbudget Prognos Resultat Prognos

82 FASTSTÄLLT AV DIREKTIONEN Handlingsprogram Ett handlingsprogram enligt Lag om skydd mot olyckor För räddningstjänst och förebyggande verksamhet i Avesta Fagersta Hedemora Norberg

83 Innehåll 1 Bakgrund Handlingsprogrammets syfte Vision Avgränsningar Lagrum... 4 Lag om Skydd mot Olyckor... 4 Lag om Brandfarliga och Explosiva varor... 5 Lag om Extraordinära Händelser... 5 Sevesolagen... 5 Säkerhetsskyddslagen Riskanalys... 6 Slutsatser Mål... 7 Nationella mål... 7 Övergripande mål... 7 Verksamhetsspecifika mål Organisation Förebyggande åtgärder Skyddsbarriärer Tillsynsverksamhet Rengöring och brandskyddskontroll Råd och information Räddningstjänst Beredskap Räddningsinsats Insatsledning Systemledning Bemanning av ledningsnivåer Ledningsberedskapsnivå grön Ledningsberedskapsnivå gul Ledningsberedskapsnivå röd Krisledning Samverkansavtal Privata aktörer I

84 Bakgrund Lag (2003:778) om skydd mot olyckor reglerar ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och enskilda vad gäller åtgärder till skydd mot olyckor. I lagen anges övergripande nationella mål för verksamheten skydd mot olyckor. De nationella målen kompletteras med mål som ska formuleras utifrån den lokala riskbilden i varje kommun. Enligt lagen ska kommunerna utarbeta ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten inom sitt geografiska område och ett handlingsprogram för den operativa verksamheten. Kommunerna kan välja att ha olika program för det förebyggande arbetet och för räddningsverksamheten eller ett gemensamt program. Arbetet med handlingsprogrammen ska ses som en process med kontinuerlig uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar. Handlingsprogrammet för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (kallat SDR), gällande förebyggande åtgärder, är avgränsat till de åtgärder som ligger inom förbundets ansvarsområde enligt den av medlemskommunerna fastställda förbundsordningen. Handlingsprogrammet för SDR beskriver förbundets förebyggande verksamhet och de fyra medlemskommunernas gemensamma räddningstjänst. Handlingsprogrammet fastställs av förbundets direktion. Inom Avesta, Hedemora, Fagersta samt Norbergs kommuner redovisas kommunernas övriga olycksförebyggande verksamheter i ett handlingsprogram för varje kommun. Dessa handlingsprogram fastställs av respektive kommuns kommunfullmäktige. 2 Handlingsprogrammets syfte Handlingsprogrammet utgör ett övergripande dokument för SDR och dess medlemskommuner Avesta, Hedemora, Fagersta och Norberg. Det innehåller mål och beskriver hur verksamheten ska genomföras och utvecklas. Handlingsprogrammet ska stimulera den politiska debatten samt utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering underlag vid information till allmänheten en analys av risker som kan leda till räddningstjänstinsatser en redovisning till staten om hur verksamheten är ordnad. Innan detta handlingsprogram fastställdes genomfördes samråd med SDR:s medlemskommuner, närliggande räddningstjänstorganisationer, berörda Länsstyrelser och Regioner, Polismyndigheten, Arbetsmiljöverket, Trafikverket, berörda fackliga organisationer m fl. 3 Vision Södra Dalarnas Räddningstjänstförbunds medlemskommuner ska vara Sveriges minst olycksdrabbade kommuner. 1

85 4 Avgränsningar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är uppdelad i följande tre skeden: Förebyggande åtgärder Räddningstjänst Efterföljande åtgärder I figuren nedan redovisas de inbördes förhållandena mellan skedena samt övergripande vilka åtaganden kommunen ansvarar för. Figur 1. Lagen om skydd mot olyckors olika skeenden. SDR svarar för medlemskommunernas uppgifter enligt: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Uppgifterna enligt lagen om skydd mot olyckor är: att vara delaktig i arbetet med skydd mot olyckor utföra tillsyn enligt lagen förebygga stora kemikalieolyckor genom medverkan vid tillsyn enligt Sevesolagen (1999:381) rengöring och brandskyddskontroll underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar genomföra räddningsinsatser genomföra lärande efter olyckor. SDR ska även handlägga tillståndsärenden samt utöva den tillsyn som åligger medlemskommunerna enligt: Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 2

86 SDR ska dessutom i skälig omfattning biträda medlemskommunerna med expertis samt utbildning av kommunernas personal inom förbundets kompetensområde rörande: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Utöver dessa uppgifter kan räddningstjänstförbundet mot särskild ersättning och/eller avtal åta sig andra uppgifter som bedöms lämpliga. Exempel på sådana uppgifter är: sjukvårdlarm (i väntan på ambulans) restvärdesräddning larmförmedling inbrotts- och bevakningslarm säkerhetsvaktstjänster utbildningar krisledning krisberedskap utrymnings- och insatsplaner 3

87 5 Lagrum Nedan beskrivs vilket lagrum som styr SDRs verksamhet. Lag om Skydd mot Olyckor Bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (hädanefter kallad LSO) syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd. Till lagen ansluter Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor och allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångare. En avsikt med LSO är att öka kommunernas möjligheter att anpassa räddningstjänstorganisationen efter lokala förhållanden. Kommunernas verksamhet till skydd mot olyckor styrs av nationella övergripande mål. De nationella målen ska sedan kompletteras med lokala verksamhetsmål. Det kommer att innebära olika mål för olika kommuner. Målen för kommunernas räddningstjänst ska enligt LSO 3 kap 8 anges i ett handlingsprogram tillsammans med de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser samt vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. LSO förtydligar även ansvarsfördelningen mellan enskilda, kommuner och staten. Kommunens skyldigheter består i att bistå enskilda med rådgivning, utöva tillsyn samt genomföra och följa upp räddningsinsatser. Den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Detta påverkar även kommunen i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Här nedan redovisas de skyldigheter kommunerna har för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt LSO och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor: Enligt 3 kap 1 se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter genom bl.a. rådgivning och information enligt 3 kap 2. Ta fram handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Ansvara för att brandskyddskontroll och rengöring av fasta förbränningsanordningar sker enligt 3 kap 4. Enligt 3 kap 7 ansvara för räddningstjänst inom kommunen. Enligt 3 kap 10 undersöka olyckor för att klarlägga olyckans orsaker och förlopp samt hur insatsen genomförts. Räddningstjänst under höjd beredskap enligt 8 kap 2. Delta i planering och övning av räddningsinsatser vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 6 kap 9. Biträda länsstyrelsen genom att ställa personal och egendom till förfogande för mätning av radioaktivitet och inrapportering av resultatet enligt Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor kap Tillse att det finns anordningar för alarmering av räddningsorganen enligt 6 kap 10. 4

88 Lag om Brandfarliga och Explosiva varor Denna lag (SFS 2010:1011) gäller hantering, överföring och import av brandfarliga och explosiva varor samt sådana förberedande åtgärder som behövs med hänsyn till brand- och explosionsrisken samt konsekvenserna av en brand eller en explosion. Lagens syfte är att förhindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan orsakas av brandfarliga och explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna. SDR handlägger tillståndsärenden samt utövar den tillsyn som kommunen ska utföra enl. lagen. Lag om Extraordinära Händelser Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och regioner skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. SDR skall i skälig omfattning biträda medlemskommunerna med expertis inom förbundets kompetensområde. SDR skall även kunna hantera frågor inom området krisberedskap och krisledning samt arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser. Sevesolagen Sevesolagstiftningen utgörs av Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sevesolagen är en del av implementeringen av Seveso 3 direktivet i svensk lagstiftning. Inom förbundsområdet finns för närvarande 5 st. företag som är klassade enligt den högre kravnivån enligt Sevesolagen. SDR medverkar som remissinstans i granskandet av Sevesoföretagens säkerhetsrapporter samt som deltagande part i de tillsyner som Länsstyrelsen utför enligt lagen. SDR utarbetar, med tre års intervall, även kommunens plan för räddningsinsats på de Sevesoobjekt som ligger inom det geografiska ansvarsområdet. SDR planerar, genomför och följer även upp övningar riktade mot Sevesoobjekten. Säkerhetsskyddslagen Säkerhetsskyddslag (2018:585) och säkerhetsskyddsförordning (2018:658) avser skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. SDR har en utsedd säkerhetsskyddschef som ansvarar för att lagstiftningarna följs. 5

89 6 Riskanalys SDR har tagit fram en inledande riskinventering och därefter genomfört en riskanalys av förbundsområdet. Riskanalys, , finns som en bilaga till handlingsprogrammet. Det konstateras i riskanalysen att förbundsområdet ligger över rikssnitt i antal vardagsolyckor samt även att antalet farliga anläggningar är fler än riket i stort. Alla jämförelser i analysen har gjorts baserat på sannolikheten för att den enskilda invånaren skall drabbas av en olycka. Dessa vardagsolyckor bör kunna hanteras av den lokala utryckningsorganisationen. Med vardagsolyckor menas en typ av olycka som inte är knuten till en specifik verksamhet och som inträffar med en hög regelbundenhet i hela Sverige. Vardagsolyckan är en typ av olycka som ofta har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället, dock inte för de drabbade. Större olyckor inträffar med lägre frekvens men deras konsekvenser kan vara oerhört stora. Exempel på sådana olyckor är brand i samlingslokal, järnvägsolycka, omfattande industribrand, flygolycka, större skogsbrand, ras och skred, översvämning med mera. Dessa olyckor inträffar så sällan att statistiska underlag saknas för en enskild kommun. Dessa risker måste ändå hanteras genom att skapa en säkerhetskultur. Denna kultur bör skapas genom utbildning, regelbunden tillsyn samt kontroll av efterlevnad av regler för hantering av tillståndspliktiga varor. Skulle en sådan händelse ändå inträffa kan inte konsekvenserna hanteras inom den ordinarie organisationen utan att ytterligare resurser måste tillföras. Förbundsområdet spänner över en relativt stor areal som i vissa delar är glest befolkad. Långa köravstånd mellan tätorter medför långa tider innan eventuella förstärkningsresurser kan vara på plats. I takt med en ökad flytt av verksamheter till större samhällen minskar både antalet arbetstillfällen och därmed även riskerna på mindre orter. Befolkningsmängden på vissa små orter medför en rekryteringsproblematik vid våra RIB-stationer. Denna problematik kräver ett effektivt utnyttjande av de resurser som SDR har till sitt förfogande. Vid en händelse där flera styrkor redan är involverade kan det innebära ännu längre tid till dess att skadeavhjälpande åtgärder kan sättas in om ytterligare en händelse skulle inträffa inom förbundet. Denna problematik ställer stora krav på den normativa och strategiska ledningen. Den bästa olyckan är den som aldrig inträffar vilket medför att det förebyggande arbetet är av yttersta vikt. Att skapa förutsättningar för att förhindra att en olycka inträffar eller minimera dess konsekvenser är ett mycket viktigt arbete som ligger på räddningstjänsten. Stora krav ställs på kompetensen hos tillsyneförrättarna som utför tillsynsverksamhet enligt LSO och LBE. I riskanalysen redovisas ett flertal verksamheter klassade som farlig verksamhet samt ett antal Sevesoanläggningar inom förbundsområdet. Det stora antalet gör att risktopografin är hög jämfört med övriga kommuner. Denna risktopografi ställer höga krav på samarbete mellan räddningstjänsten och verksamhetsutövarna. Detta samarbete skall övas så att det fungerar tillfredställande innan, under och efter en skadehändelse på anläggningen. 6

90 Slutsatser 1 i LSO beskriver lagens syfte och lyder enligt följande: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det som SDR ämnar uppnå är just att uppfylla ovanstående paragraf. I riskanalysen beaktas de lokala förutsättningarna. I riskanalysen konstateras ett antal olyckstyper där SDR är mer drabbat än riket i snitt. Dessa olyckstyper kan minskas med hjälp av, utbildning, samverkan mellan myndigheter, information och övrigt förebyggande arbete. Metod och teknik för att genomföra effektiva räddningsinsatser skall vara under ständig utveckling. Med effektivt menas att minsta möjliga skada på de drabbade, egendom och miljö skall uppnås på ett snabbt och säkert sätt. Ett antal fokusområden lyfts fram i riskanalysen: trafikolyckor drunkningsolyckor brand i byggnad Arbetet under handlingsprogrammets löptid kommer bland annat fokusera på att förebygga och minska konsekvenserna av inträffade olyckor. 7 Mål Nedan presenteras ett antal mål SDR skall arbeta med att uppnå under handlingsprogrammets löptid. Dessa mål följs löpande upp i årsredovisningen. Nationella mål Med de nationella målen vill staten förhindra att ambitionsnivån blir för låg i kommunen för skydd mot olyckor. De nationella målen är riktningsgivande för det allmännas ansvar, är övergripande och kan brytas ner i kommunerna. Följande två nationella mål finns beskrivna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor: 1. Lagen syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö, ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd. 2. Räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatser kan genomföras inom en godtagbar tid och på ett effektivt sätt. Övergripande mål Förbundets medlemskommuner ska ha en bra olycksförebyggande verksamhet och en väl fungerande räddningstjänst kopplat till de nationella målen. Miljön ska vara säker att bo, vistas och verka i. Verksamhetsspecifika mål Nedan presenteras de verksamhetsspecifika mål SDR skall arbeta med att uppnå under handlingsprogrammets löptid. De verksamhetsspecifika målen skall vara mätbara och konkreta för att enkelt kunna följas upp. 7

91 Tabell 1. Verksamhetsspecifika mål för Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Mål Tillsynsverksamheten skall bedrivas utifrån det behov och risker som finns inom respektive verksamhetsområde. Hantera alla de tillståndsansökningarna för både brandfarliga och explosiva varor som lämnas/skickas in till förbundet med god kvalitet inom rimlig tid. Samverkan med i första hand medlemskommunerna i frågor rörande riskhantering i samhällsbyggnadsfrågor skall hanteras med god kvalitet inom rimlig tid. Anställda hos företag, förvaltningar och organisationer skall ha kunskap att kunna genomföra förebyggande, skadebegränsande och livräddande åtgärder kopplade till brand eller sjukdomsfall. SDR är sammanhållande i frågor rörande förebyggande av bränder och storskaliga kemikalieolyckor inom förbundsområdet. Antalet inträffade bostadsbränder ska minska med 5 % inom förbundsområdet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet skall involvera hela organisationen. SDR ska ingå i en etablerad systemledning. SDR ska ha aktuella insatsplaner på samtliga objekt där sådant stöd behövs för en lyckad insats. Utveckla lärandet av inträffade händelser. Erfarenheter och brister skall leda till åtgärdsplaner kopplade till utbildning. Räddningsstyrkornas anspänningstider ska hållas vid alla typer av larm. SDR ska under varje mandatperiod utföra riskoch sårbarhetsanalys för sin egen verksamhet SDR ska kunna bedriva fullgod verksamhet under höjd beredskap Förväntat resultat Tillsynsplan omfattande minst 150 st. tillsynsobjekt upprättas årligen och fullföljs. Val av tillsynsobjekt och intervall mellan tillsynen sker utefter behov och risker som finns. Samtliga som lämnar in en komplett ansökan skall ha ett besked inom 3 månader om huruvida de får hantera brandfarliga och/eller explosiva varor. Kvalitativa svar skall lämnas på inkomna remisser inom angiven remisstid. Utbildningar inom dessa områden skall erbjudas inom den tid som kunderna önskar, till ett marknadsmässigt pris och hållas av godkända instruktörer. Antalet utbildade personer ska vara i genomsnitt varje år. SDR kallar till halvårsvisa träffar med Sevesoföretag och samarbetar med Länsstyrelserna rörande tillsyn av dessa. Tillsyn och bostadsbesök enligt KUB modellen, med fokus på områden där många tidigare bränder inträffat, skall genomföras. KUBbesöken skall uppgå till 500 per år. Utöver det bistår SDR medlemskommunerna i satsningar för individuellt anpassat brandskydd. Tydligare arbetsmiljöarbete där ansvar och befogenheter delegeras till rätt beslutsnivåer inom hela organisationen. SDR ska under handlingsprogrammets löptid öka förbundets operativa, strategiska och normativa förmåga. SDR skall årligen skapa insatsplaner för nytillkomna objekt inom förbundsområdet samt under handlingsprogrammets löptid revidera samtliga insatsplaner och göra dessa digitalt tillgängliga. Olycksutredningar ska utföras efter varje räddningstjänstinsats enligt gällande rutiner. Erfarenhetsåterkoppling till berörd personal ska genomföras vid utökade utredningar. Anspänningstiderna för respektive styrka ska hållas vid 90 % av insatserna. Tiden ska mätas genom indikation första fordon ut. Vid förlarm mäts tiden från huvudlarmet. Även SDR kan bli drabbade av olika extraordinära händelser. Genom att arbeta proaktivt ska påverkansgranden minska. SDR ska planera för att under höjd beredskap kunna utföra sina åtaganden kopplade till verksamheten. 8

92 8 Organisation SDR ansvarar för den kommunala räddningstjänsten, enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, inom de fyra medlemskommunerna Avesta, Hedemora, Fagersta samt Norbergs geografiska område. SDR har följande organisation för att kunna leda, hantera och stödja, under alla de så kallade skedena, före, under och efter en räddningsinsats. SDR leds av sin räddningschef som har det yttersta ansvaret för hanteringen av räddningsinsatser. Inom förbundet finns inte någon särskiljning av planering och genomförande av räddningsinsatser beroende på om det sker under fredstid eller under höjd beredskap. Allt sker enligt samma principer för att på ett bättre sätt kunna ta tillvara kompetensen hos ordinarie personal. Räddningsstyrkornas bemanning ökar dock under höjd beredskap. Räddningstjänstens organisation och ledningsförhållande redovisas nedan i en organisationstablå. Avgränsningen i handlingsprogrammet är de olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Inom ramen för själva räddningsinsatsen redovisas i tidsordning de olika åtaganden och speciella förmåga som SDR har inom skedena innan, under och efter räddningsinsatsen. Revision Direktion Direktionens arbetsutskott Räddningschef Sotningsväsen Avesta, Hedemora, Norberg-Fagersta Säkerhet och Krisberedskap Förbundskansli Skyddsavdelning Räddningsavdelning Figur 2. Organisationsschema för SDR. 9

93 9 Förebyggande åtgärder Nedan beskrivs vilka åtgärder som både den enskilde och räddningstjänsten kan ta till i förebyggande syfte. Skyddsbarriärer Med skyddsbarriärer menas åtgärder som kan vidtas för att lindra eller minska konsekvensen av en inträffad olycka innan räddningstjänsten kommer till platsen. Brandvarnare Studier av dödsbränder har visat att det saknades en fungerande brandvarnare i flertalet av fallen. Dödsbränder som inträffar trots fungerande brandvarnare beror till stor del på att personerna inte har förmåga att sätta sig i säkerhet p.g.a. handikapp, hög ålder eller drogpåverkan. Trots detta dras slutsatsen att en fungerande brandvarnare är en mycket viktig livräddare och klart minskar risken att omkomma vid bränder. Inom SDR:s verksamhetsområde har förbundsdirektionen beslutat att utrymmen där människor bor permanent eller tillfälligt, skall vara försedd men minst en fungerande anordning för tidig upptäckt av brand. Släckutrustning En fungerande släckutrustning t.ex. handbrandsläckare ger goda möjligheter att påverka en brand i ett tidigt skede så att framförallt egendomsskadorna avsevärt kan begränsas. Inom SDR:s verksamhetsområde har förbundsdirektionen definierat skälig omfattning av släckutrustning i bostäder, Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 kap 2, enligt följande: Generellt krav: Minst en pulversläckare godkänd enligt EN 3-7 med kapacitetsklass 43A 233BC (normal vikt 6 kg) alternativt en vattenslang med räckvidd runt hela bostadshuset för anslutning till vattenkran. Flerbostadshus: I trapphus monteras på minst vartannat våningsplan något av nedanstående alternativ: En (1) pulversläckare godkänd enligt EN 3-7 med kapacitetsklass 43A 233BC (normal vikt 6 kg). En (1) inomhusbrandpost med fast monterad slang som når samtliga lägenheter i våningsplanet samt lägenheterna i våningsplanet närmast under och över inomhusbrandposten. Information om detta delges allmänheten genom hembesök, utdelande av informationsbroschyr samt i samband med utbildningar. Dessutom ska information om beslutet finnas på räddningstjänstens hemsida. Boendesprinkler Möjligheten att förebygga och upptäcka brand minskar med nedsatt rörelse- och reaktionsförmåga. Det blir också svårare att sätta sig i säkerhet. För personer som inte själva kan ta sig ut räcker det inte med brandvarnare. Tekniska skydd som spisvakt och boendesprinkler minskar avsevärt risken för dessa grupper att omkomma vid bränder. 10

94 Brandskyddsutbildning En viktig del i att skydda sig mot brand är att man har kunskap om hur man ska bete sig både före och efter ett brandtillbud. SDR bedriver kontinuerligt en omfattande utbildningsverksamhet. De flesta utbildas på sitt arbete som ett led i verksamhetens systematiska brandskyddsarbete. Byggnadstekniskt skydd Fungerande brandcellsgränser, branddörrar som stänger, rätt avstånd mellan lager av brandfarliga varor och byggnader, rätt utformade eldstadsanordningar är exempel på viktiga barriärer för att minska konsekvenserna och uppkomst av en brand. Individanpassat brandskydd SDR bistår medlemskommunerna med information och vägledning för att ovanstående skyddsbarriärer skall verkställas utifrån de boendes individuella behov och förutsättningar att förebygga eller agera mot brand samt sätta sig i säkerhet. Övrigt Övriga skyddsbarriärer som är värda att nämna kan exempelvis vara: spistimer spisvakt brandfilt timer på kaffebryggare utrymningsstege Tillsynsverksamhet SDR svarar för medlemskommunernas tillsynsansvar över enskildas efterlevnad av LSO 2 kap 2, 2 kap 3 och 2 kap 4. Målet med tillsynen och hur den ska genomföras anges i en årlig tillsynsplan som bygger på de prioriteringar som tas fram i detta handlingsprogram. Tillsynsplanen finns tillgänglig på förbundskansliet samt på SDR:s hemsida (sdrf.nu). I tillsynsplanen regleras även tillsyn enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och SDR:s biträde till Länsstyrelsens tillsyn enligt Sevesodirektivet. Tillsynsverksamheten utförs på delegation från förbundsdirektionen av främst brandingenjör och insatsledare/tillsynsförrättare med erforderlig kompetens. Myndighetsutövning För att tillsynen ska spegla det behov som finns så upprättas det varje år en tillsynsplan. Ansvaret för att tillsynsplanen upprättas och följs ligger på den driftområdesansvarige för myndighetsutövning. Till dennes hjälp finns de utbildade tillsynsförrättarna som finns inom SDR:s organisation. Totalt utför 4 st. förrättare tillsyn enligt LSO och LBE. Dessa har delegation att utföra tillsyn samt att skriva föreläggande. Då dessa även har andra arbetsuppgifter motsvarar det ungefär 2 st. årsarbetskrafter. Av de övriga anställda i förbundet har ytterligare 11 st. behörighet att utföra tillsyn, men har i dagsläget i huvudsak andra arbetsuppgifter. Kompetens Lag (2003:778) om skydd mot olyckor ställer endast krav på utbildning för förebyggande verksamhet då det gäller att utföra brandskyddskontroll enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 4. Särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångare krävs. 11

95 För övrigt förebyggande verksamhet är det upp till kommunens egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen för personalen. För att göra tillsyn kräver SDR någon av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller dess föregångares utbildningar Tillsyn A, Förebyggande 1 eller Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer. Vid tillsyn på företag som omfattas av 2 kap 4 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor samt medverkande i övriga myndigheters Sevesotillsyn krävs brandingenjörsexamen. Vilka personer som får utföra tillsyn anges i SDR:s delegationsordning. Övrig förebyggande verksamhet SDR fungerar som medlemmarnas brandsakkunniga och verkar genom att delta i samråd och remisser för att brandsäkerhet och riskfrågor ska beaktas även i myndighetsutövning där beslutanderätten ligger på andra politiska nämnder och organisationer. Exempel på sådan myndighetsutövning är plan- och byggprocessen, serveringstillstånd och offentliga tillställningar. Skyddsavdelningens organisation Organisationen för skyddsavdelningen, som är den avdelning som ansvarar för det förebyggande arbetet, är uppdelad på 2 st. driftområden: extern utbildning och myndighetsutövning. För varje driftområde finns det en ansvarig person som ansvarar för detaljplanering och utförande inom respektive område. Även om det finns befattningshavare som har som huvuduppgift att arbeta med förebyggande frågor så har samtlig personal inom förbundet ett ansvar att arbeta med förebyggande frågor. Utöver driftområdena genomförs även prov av brandlarm och utplacerade VMA-tyfoner. Externutbildning Externutbildning bedrivs i första hand av den som driftområdesansvarig samt ytterligare 2 st. utbildare som arbetar större delen av sin tid med externutbildning och information. Totalt motsvarar arbetet med externutbildning och information ungefär 3 st. årsarbetskrafter. Säkerhet och Krisberedskap Under säkerhet och krisberedskap bedrivs säkerhetsskyddsarbete för att följa lagstiftningarna. Gällande krisberedskap så har SDR en stödjande och samordnande roll till våra medlemskommuner och sköter samverkan med myndigheter och andra inom de olika lagstiftningarna. Området omfattar även planering av civilt försvar och höjd beredskap. Rengöring och brandskyddskontroll SDR ansvarar för medgivanden av egensotning i förbundets samtliga kommuner. Detta görs av räddningschefen på delegation av förbundsdirektionen enligt fastlagda riktlinjer. Förbundsdirektionen ansvarar även för brandskyddskontroll i förbundets medlemskommuner. Uppgiften att utföra brandskyddskontroll är utlagd på entreprenad. Även rengöring av eldstäder och rökkanaler utförs på entreprenad. SDR:s geografiska område är indelat i följande sotningsdistrikt: Avesta kommun Hedemora kommun Fagersta och Norbergs kommun Brandskyddskontrollant ska ha avlagt examen för skorstensfejartekniker enligt förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor 1. Inom SDR tjänstgör sammanlagt 8 årsarbetskrafter. 12

96 Beslutade frister och taxor finns att tillgå hos respektive skorstensfejarmästare samt hos SDR:s förbundskansli i Avesta. Uppföljning och kontroll över verksamheten utförs årligen i samband med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps årsuppföljning samt vid årlig genomgång av verksamheten på ett av förbundsdirektionens sammanträden. Råd och information Räddningstjänstens personal är normalt tillgänglig för att svara på allmänhetens frågor om brandsäkerhet under kontorstid. Information om brandskydd kan även fås via SDR:s hemsida Räddningstjänsten bedriver även uppsökande verksamhet för att sprida information till allmänheten om brandskydd och säkerhet, exempelvis genom hembesök och närvaro vid publika arrangemang. 10 Räddningstjänst Den del av SDR:s arbete som berör det akuta skadeavhjälpande arbetet behandlas nedan. Med skadeavhjälpande arbete menas dels räddningsinsatser enligt LSO men även förberedelser och efterarbete i samband med räddningstjänstuppdrag. Alarmering SDR ansvarar för att de olika räddningsstyrkorna kan larmas ut till räddningsinsatser inom godtagbar tid. Förbundet har därför ett avtal med SOS Alarm AB som sköter utalarmeringen av räddningsstyrkorna efter en inledande intervju med den larmande. SOS Alarm AB larmar även ut vid misstanke om brand via inkomna automatiska brandlarm. För att minimera tiden för utalarmering har SDR tillsammans med SOS Alarm AB förbättrat larmrutinerna samt infört digital teknik som möjliggör snabbare och driftsäkrare alarmering. Utalarmeringsystemet är utformat på ett robust sätt med flertalet olika säkerhetsbarriärer för att kunna säkerställa funktionaliteten trots eventuella driftstörningar. SDR har avtal med SOS Alarm AB om medlyssning på larmsamtal. Denna medlyssning går till tjänstgörande insatsledare och ger en möjlighet att styra dimensionering av den initiala utalarmeringen samt skapa en omedelbar första lägesbild av skadeplatsen. Vid nödläge kan respektive räddningsstyrka larmas från sin räddningsstation. Kommunikation/samband RAKEL används av samtliga blåljusmyndigheter samt SOS Alarm. Även andra myndigheter och organisationer är eller kommer att vara användare av systemet. Samverkan mellan räddningstjänsten, polisen, ambulansen och SOS Alarm är nödvändig vid de räddningsinsatser och övriga insatser som kräver medverkan av ambulans och/eller polis. Beredskap Beredskap är den personalstyrka som ska finnas tillgänglig för räddningsinsats och ska vara anpassad till de risker som finns. Det finns två olika beredskapsformer som används inom förbundet: Beredskap inom fastställt vistelseområde som innebär att man ska inställa sig inom 6-7 minuter Jour på tjänstgöringsställe som innebär att inställelsetiden är maximalt 90 sekunder 13

97 Anställningsformen är normalt tillsvidareanställning på hel- eller deltid (RIB). Vidare finns det personal i ett räddningsvärn i Fors. Personalen där tjänstgör på frivillig basis och har ingen beredskapsskyldighet. I tabellen nedan redovisas den personella beredskap som ska finnas inom SDR under normala förhållanden i fredstid, året runt. Vid höjd beredskap eller extraordinär händelse planeras för en fördubbling av räddningsstyrkornas bemanning. Tabell 2. Jour och beredskap inom SDR. Lokalisering Jour Beredskap Anspänningstid Hela förbundet 1 BIB 30 minuter till skadeplats Avesta 1 IL + 1 SLH + 3 BmH 90 sekunder Avesta 1 BmD 7 minuter Horndal 1 SLD + 2 BmD 6 minuter, SLD i FIB Hedemora 1 SLD + 4 BmD 6 minuter Långshyttan 1 SLD + 4 BmD 7 minuter Fagersta 1 SLH + 4 BmH 90 sekunder helgfri vardag Fagersta 1 SLD + 4 BmD 7 minuter, SLD i FIB Norberg 1 SLD + 4 BmD 6 minuter Fors - - Räddningsvärn För att tillgodose behovet av att räddningsstyrkor kommer fram till olycksplatserna inom godtagbar tid finns avtal med respektive räddningstjänstorganisation i grannkommunerna om gränslös samverkan. Avtalet innebär att snabbaste räddningsstyrka till skadeplatsen blir larmad oavsett var olyckan har inträffat. I samband med tidigare nämnda teknikförändring innebär det också att utalarmering av flera stationer kan ske utan fördröjning. Beredskap under pågående räddningsinsats Den minimiberedskap som är angiven i ovanstående tabell kan frångås vid följande förhållanden: Under pågående räddningstjänstinsats eller vid extraordinär händelse inom förbundets medlemskommuner. I samband med hjälp vid räddningstjänstinsats eller vid extraordinär händelse i annan kommun. Under dessa förhållanden ska dock minst två räddningsstyrkor, varav minst en med förmåga att utföra rökdykning, finnas att tillgå inom förbundets medlemskommuner. Kompetens Lag om skydd mot olyckor ställer endast krav på utbildning avseende behörighet att agera i rollen som räddningsledare under räddningsinsats. Lagens krav innebär att man lägst måste ha genomgått Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, eller dess föregångares, kurs Räddningsledning A. I övrigt är det upp till kommunens/förbundets egen ambitionsnivå att bestämma kompetensen för personal i utryckningstjänst utifrån lokal riskbild. 14

98 Tabell 3. Kompetenskrav på personal i utryckandetjänst inom SDR. Roll Räddningschef i beredskap (RCB) Brandingenjör i beredskap (BIB) Insatsledare Styrkeledare Heltid Styrkeledare RIB Brandman Heltid Brandman RIB Brandman vid räddningsvärn Lägsta krav på ordinarie personal Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst Brandingenjörsexamen med påbyggnadsår i räddningstjänst Räddningsledare A och B samt Tillsyn A Räddningsledare A samt krav för brandman heltid Räddningsledare A samt krav för brandman RIB Utbildning i Skydd mot olyckor (SMO), SRV 15 V Grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap Introduktionsutbildning Utöver de minimikraven som redovisas ovan har SDR en utbildningsplan för intern och extern kompetensförsörjning där det regleras mer i detalj vad som krävs för de olika rollerna. Den interna regelbundna utbildningsverksamheten för heltidsanställd räddningspersonal planeras månadsvis. För den RIB-anställda personalen planeras utbildningen på årsbasis. Internutbildningens omfattning för olika personalgrupper ska lägst följa nedan angivna nivå: Tabell 4. Övningstimmar per roll och år. Roll Övningstimmar Brandingenjör i beredskap 10 Insatsledare 30 Styrkeledare Heltid 100 Styrkeledare RIB 50 Brandman Heltid 100 Brandman RIB 50 I de roller som innefattar behörighet att vara räddningsledare skall utbildning och övning följa den kompetensförsörjningsplan för ledning som tagits fram. Räddningsinsats För att klara av att utföra räddningsinsatser på ett så snabbt, säkert och effektivt sätt som möjligt har förbundet en målsättning att fördela ut resurser så att alla som bor, verkar eller vistas inom SDR:s medlemskommuner ska ha ett så likvärdigt skydd mot olyckor som möjligt. Detta uppnås genom att räddningsstyrkor utgår från förbundets räddningsstationer utrustade med personal och materiel i den omfattning och på ett sådant sätt att medborgarna kan förvänta sig: Att en första insatsstyrka kan finnas på plats inom en minsta godtagbar insatstid för att kunna utföra livräddande och begränsande åtgärder. Att rätt förstärkningsresurser kommer på plats för att vidare begränsa olyckans utbredning. 15

99 Fors Fagersta övrig tid Fagersta vardagar Norberg Långshyttan Hedemora Horndal Avesta Räddningsstyrkornas förmåga Nedan redovisas räddningsstyrkornas förmågor i tabell form. Tabell 5. Räddningsstyrkornas förmågor. Uppgift Räddningsstationer Teckenförklaring = Insats kan ske med personal från respektive station. = Insats kan ske med personal i samverkan mellan minst två räddningsstyrkor. = Insats kan ske i samverkan med annan kommun eller räddningstjänst. = Tillräcklig numerär och styrka kan nås genom samverkan mellan räddningsstyrkor och ändrad arbetstid. Ledning och samordning av större räddningsinsats, samt stabsverksamhet Utvändig släckning Utvändig livräddning från byggnad upp till tre våningar Utvändig släckning från byggnad upp till åtta våningar Livräddning genom rökdykning Samtidig ut- och invändig livräddning från byggnad Samtidig insats med rökdykare från två håll Storskalig rökdykarinsats Skogsbrandsläckning Släckning vid större utflöde av brandfarlig vätska Losstagning av skadade vid trafikolycka eller annat nödläge Första omhändertagande av skadade Livräddande insats/sanering vid utsläpp av farligt ämne Kemdykarinsats Indikering av miljö och hälsofarliga ämnen Vattendykarinsats Ytlivräddning Båttransport av vattendykare Länspumpning av enstaka fastigheter Terrängtransport av enstaka skadade Restvärdesräddning enligt avtal Insats i område belagt med kemiska stridsmedel (höjd beredskap) Insats med ammunitionsröjning (höjd beredskap) 16

100 Brandvattenförsörjning Försörjning av vatten för brandsläckning inom rimligt avstånd och i tillräckliga kvantiteter är av yttersta vikt för att kunna genomföra effektiv brandsläckning. SDR arbetar kontinuerligt för att utveckla och använda moderna släckmetoder som kräver mindre släckmedel. Under fredstid Inom tätorterna Avesta, Fagersta, Västanfors, Fors, Horndal, Nordanö, Näs, Hedemora, Långshyttan, Garpenberg, Vikmanshyttan, Västerby, Norberg, Kärrgruvan och Spännarhyttan skall det finnas brandposter anslutna till kommunernas vattenledningsnät. Samtliga medlemskommuner har sina brandpostnät utförda utifrån Svenska vatten- och avloppsverksföreningens anvisningar för alternativsystemet för brandvattenförsörjning. I Karbenning i Norbergs kommun har eldrivna brand-vattenpumpar installerats då de kommunala vattentäkterna i dessa områden ej kan tillhandahålla erforderliga kvantiteter släckvatten. Pumparna tar upp sjövatten som pumpas in i räddningstjänstens tankbilar eller slangsystem. Enligt beslut ska motsvarande anläggning uppföras i Ängelsberg i Fagersta kommun. Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund ansvarar för genomförandet. Reservkraftverk för drift av vattenledningsnätets pumpanläggningar ska finnas för att ge en tryggad släckvattenförsörjning i händelse av strömavbrott. Brandpostnäten är utförda enligt Svenska vattenoch avloppsverksföreningens anvisningar. SDR har tillgång till vattentransport via tankbilar eller lastväxlarfordon motsvarande de mängder som krävs för att uppfylla Svenska vatten- och avloppsverksföreningens anvisningar gällande alternativsystemet för brandvattenförsörjning. Respektive medlemskommun (VA-utförare) ansvarar för att SDR förses med aktuella uppgifter om brandposternas och vattentagens lokalisation och funktionalitet. Medlemskommunerna svarar även för underhåll, provning, kontroll och utmärkning av brandposter, branddammar och vattentag samt ansvarar för att framkomlig väg finns till dessa. Den kommunala vatten- och avloppsförsörjningen är av medlemskommunerna idag anordnad via kommunala bolag eller kommunalförbund enligt följande: Tabell 6. VA-utförare i respektive kommun. Kommun Avesta kommun: Fagersta kommun: Hedemora kommun: Norbergs kommun: VA-utförare Avesta VA & Avfall AB Norra Västmanlands kommunalteknikförbund Hedemora Energi AB Norra Västmanlands kommunalteknikförbund Under höjd beredskap Räddningstjänsten planerar för att kunna utnyttja de naturliga vattentag som finns i kommunerna. Under uppbyggnadsskede ska särskilt anordnade uppställningsplatser för motorsprutor iordningställas utefter Dalälvens sträckning i Avesta samt utefter Strömsholms kanal i Fagersta. I centrala Hedemora anordnas uppställningsplatser vid sjön Hönsan. I Norberg kan vid behov ett antal krigsbranddammar iordningställas runt om i kommunen. Respektive kommun sörjer för anordnande av uppställningsplatser för motorsprutor samt iordningställande av krigsbranddammar. Dessa åtgärder ska vidtas i samråd med SDR. 17

101 Information och varning till allmänheten Varning och information om räddningsarbetet vid en olycka leds alltid av en räddningsledare som har det yttersta ansvaret. Vid allvarliga olyckor ansvarar räddningstjänsten för att allmänheten ska kunna varnas och få information. Nedan visas exempel på händelser som kan medföra behov av särskild informations- (I) och/eller varningsbehov (V). Tabell 7. Exempel på händelser med informations- och varningsbehov. Händelse Olje- och kemikalieutsläpp Utsläpp av giftiga och/eller brandfarliga gaser Stor risk för explosion Brand som ger stora mängder giftig/irriterande rök Stora skogsbränder Ras och skred Omfattande översvämningar, dammbrott Utsläpp av radioaktiva ämnen Flyghaveri Järnvägsolycka Omfattande trafikolycka Behov I + V I + V I + V I + V I + V I + V I + V I + V I I I SDR kan via radio- och TV-meddelande varna och informera allmänheten genom VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) alternativt via ett myndighetsmeddelande. Möjligheten till varningsoch informationsmeddelande bygger på en överenskommelse mellan Sveriges Radio/Sveriges Television och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det finns nationella rutiner framtagna för att skapa snabba och säkra kommunikationsvägar mellan räddningstjänsten och Sveriges Radio/Sveriges Television. VMA kan vid behov föregås av att signalen för viktigt meddelande utlöses över tyfoner som finns utplacerade vid speciella riskobjekt. Signalen utlöses av operatör på SOS Alarm AB. Signalen kan i nödfall även fjärrutlösas från räddningsstationerna i Avesta, Hedemora och Fagersta. Medlemskommunerna äger tyfonerna och har ansvaret för drift och underhåll. SDR ska vid behov (mot skälig ersättning) kunna åta sig uppdraget. Ledningsprinciper För att klara av att leda en eller flera räddningsinsatser samtidigt, och vidare för att kunna uppnå en bra uthållighet och beredskap, behövs ett färdigt system med ledningsprinciper. Ledning är en medveten påverkan på ett system/organisation av människor och teknik genom bland annat planering, genomförande och uppföljning. SDR har valt att använda räddningsverkets skrift Grunder för ledning som ledningsmodell. Den ska gälla både i det dagliga arbetet, vid räddningsinsatser i fred samt under höjd beredskap. Nedan ges en översiktlig förklaring till ledningsprinciperna. Ledningsstrukturen bygger på fasta/klara ledningsprinciper som beskriver hur ledning sker i komponenter, ledningsnivåer och geografi, dvs. var ledning utövas. Ledningsformerna delas in i operativ ledning och systemledning. Till systemledning hör den normativa och strategiska ledningen. Övriga ledningsformer bedrivs på skadeplats och benämns operativ ledning. Nedan beskrivs de fem ledningsformer som skall kunna hanteras. 18

102 Insatsledning Ledningsnivå 1 Ledning av enskild enhet innebär att leda en organisatorisk enhet (en sektor på en skadeplats) i utförande av en tilldelad uppgift. Hur stor en enhet är varierar med insatsens storlek och typ liksom systemets organisation och rutiner. Att leda en enskild enhet i utförande av en tilldelad uppgift innebär att genomföra ett uppdrag. Uppdraget ställs av den som utövar operativ ledning och samordnas av den som utövar samordning av enskilda enheter. Varje enhet skall besitta förmåga till denna ledning. Ledningsnivå 2 Samordning av enskilda enheter förebygger och hanterar konflikt och friktion mellan enheters uppgifter genom justeringar och korrigeringar mellan enheterna. Detta sker genom samordning och kan omfatta t ex smärre justeringar av resurser mellan de enskilda enheterna. Samordning av enskilda enheter kan sägas vara den del av ledning som fortlöpande syftar till att anpassa enheternas verksamhet till varandra. Denna anpassning skall ske inom ram för såväl ställd uppgift som insatsens avsikt. Operativ ledning och samordning av enskilda enheter skall, var och en för sig, vara gemensamma för varje räddningsinsats. Om en och samma operativa ledning leder flera skadeplatser är det fråga om en gemensam insats, inte flera. Ledningsnivå 3 Operativ ledning utövar den samlade ledningen av den löpande insatsen inom av systemledningen satt ram. Den operativa ledningen skall ange avsikt och inriktning för insatsen samt tilldela de enskilda enheterna uppgifter. Systemet skall ha förmåga att leda varje enskild insats som uppträder i verksamheten. Eftersom insatserna kan uppträda geografiskt skilda från varandra och vara av vitt skilda slag skall varje insats kunna ledas samlat. Samlat, så till vida att varje insats leds av en beslutsfattare. Den operativa ledningen uppfattar problembilden i en insats på ett visst sätt. Utifrån detta ställer den operativa ledningen uppgifter till de enskilda enheterna som ingår i insatsen. I bästa fall uppfattar dessa aktörer situationen på ett likartat sätt. Men under det att insatsen pågår kommer säkerligen bilden av verkligheten att förändras samtidigt som verkligheten själv genomgår en förändring. De enskilda enheternas uppgifter kommer hela tiden att behöva anpassas för att insatsen skall bli heltäckande. Denna anpassning är en del av den operativa ledningen. Systemledning Ledningsnivå 4 Strategisk ledning beslutar om beredskap och insatsers ram. Med ram menas fastställda avgränsningar beträffande tid, resurser och geografiskt läge. Strategisk ledning blickar också utanför egen organisation och skadeplats. Det som händer i omvärlden och hur detta påverkar insatserna bevakas också. Oftast handlar strategisk ledning om att prioritera resurser mellan olika pågående insatser och den beredskap som skall upprätthållas. Strategisk ledning blir minimal om systemet bara har att verkställa en insats och beredskapen inte behöver upprätthållas. Vid en längre insats eller flera samtidiga uppstår större belastning på den strategiska ledningen. Saknas förmåga till strategisk ledning kommer resurserna att prioriteras efter principen först-till-kvarn. Systemet styr då inte längre själv över hur resurserna skall nyttjas. Normativ- och strategisk ledning skall båda, var för sig, alltid vara gemensamma för hela systemet. Det är hela systemets roll, liksom systemets totala prioriteringar som avses. Ledningsnivå 5 Normativ ledning tolkar och beslutar organisationens roll. Som grund för detta ligger naturligtvis gällande lagar och förordningar men också samhälleliga och inomprofessionella värderingar. Normativ ledning påverkas även av andra organisationers roller. Normativ ledning kan sägas innefatta beslut för hur hela organisationen skall arbeta samt fastställande av idé för, eller inriktning av verksamheten. 19

103 Bemanning av ledningsnivåer Fyra olika ledningsnivåer hanterar de fem ledningsformerna. De olika nivåerna har ett inbördes hierarkiskt förhållande. En ledningsnivå kan hantera flera ledningsformer. De ovan nämnda ledningsformerna gäller som grund men dimensioneras efter behov. Nivå 1 Styrkeledare (SL) Styrkeledaren leder normalt en enskild enhet bestående av räddningsstyrka eller del av räddningsstyrka. Styrkeledaren skall kunna hantera samtliga operativa ledningsformer vid små räddningsinsatser. Nivå 2 Insatsledare (IL) Insatsledaren samordnar normalt enskilda enheter samt utövar övergripande operativ ledning. Insatsledaren skall kunna hantera samtliga operativa ledningsformer vid medelstora insatser. Nivå 3-5 Brandingenjör i beredskap (BIB) Brandingenjör i beredskap utövar normalt systemledning över förbundet samt tar övergripande operativ ledning vid stora och/eller långvariga räddningsinsatser. Om behov uppstår vid medelstora räddningsinsatser eller vid flera parallella räddningsinsatser skall även samtliga operativa ledningsformer kunna hanteras. SDR har som verksamhetsspecifikt mål under handlingsprogrammets löptid att ingå i en etablerad systemledning. Målet innebär att ledningsnivå 4-5 kommer bemannas av systemledningens gemensamma personal istället för tjänstgörande Brandingenjör i Beredskap inom SDR. Ledningsstöd Samverkan kring ledningsstöd finns mellan räddningstjänsterna i Dalarnas län. En fältstab kan vid behov etableras som stöd till räddningsledare. Fältstaben bemannas med personal från länets olika räddningstjänster. Staben disponerar ett större ledningsfordon (Mobisol) som är stationerad i Rättvik. En resurssamordnande funktion (bakre ledningsstöd) för räddningsledare i Dalarnas län kan vid behov etableras genom samverkan mellan räddningstjänsterna och Länsstyrelsen i Dalarna. Funktionen startas vid behov upp av räddningstjänsten DalaMitt. Resursen har till primär uppgift att stödja av länsstyrelsen utsedd räddningsledare eller räddningstjänstsakkunnig. Ledningsberedskap Under en pågående räddningsinsats kan det finnas behov av att utöka ledningskapaciteten i förbundet. I nedanstående ledningsberedskapsnivåer finns en grundstomme att utgå ifrån när ledningskapaciteten behöver utökas. Beroende på händelse kan funktioner kopplas till och tas bort. 20

104 Sektor 1 Styrkeledare Sektor 2 Styrkeledare Sektor 3 Styrkeledare Ledningsberedskapsnivå grön Ledningsberedskapsnivå grön betecknar den ledningsberedskapsnivå inom vilken SDR normalt agerar. Räddningsledare BIB POLIS Polisinsatschef Regionens Sjukvårdsledare Skadeplatschef IL 21

105 Sektor 1 Styrkeledare Sektor 2 Styrkeledare Sektor 3 Styrkeledare Ledningsberedskapsnivå gul Ledningsberedskapsnivå gul är en utökad version av ledningskapaciteten, exempelvis vid en stor och omfattande insats. Ledningsberedskapsnivå gul bemannas av egen personal efter ändring av schema. Förbundsdirektion vid behov Räddningschef/ Stf Räddningschef Krisledningsorg. i respektive medlemskommun STAB Stabschef Räddningsledare BIB POLIS Polisinsatschef Regionens Sjukvårdsledare Skadeplatschef IL 22

106 Sektor 1 Styrkeledare Sektor 2 Styrkeledare Sektor 3 Styrkeledare Sektor 1 Styrkeledare Sektor 2 Styrkeledare Sektor 3 Styrkeledare Ledningsberedskapsnivå röd Ledningsberedskapsnivå röd införs vid svår påfrestning i fredstid eller vid höjd beredskap. Vid ledningsberedskap röd kommer externa resurser behöva knytas till SDRs organisation för att klara ledningsbehovet under en längre tid. Förbundsdirektion vid behov Krisledningsorg. i respektive medlemskommun Räddningschef/ Stf Räddningschef STAB Stabschef MOBISOL Resurssamord. funktion Räddningsledare BIB POLIS Polisinsatschef Regionens Sjukvårdsledare Skadeplatschef IL Skadeplatschef IL 23

107 Krisledning Vid omfattande olyckor eller stor påfrestning då kommunernas krisledning engageras ska samverkan kunna ske i RAKEL. Kommunerna har i mindre omfattning implementerat RAKEL som lednings- och sambandssystem, dedikerade talgrupper för samverkan mellan SDR, kommuner och andra myndigheter finns tillgängliga. Krisledning ska i så stor utsträckning som möjligt likna den dagliga ledningen och bedrivas vid respektive verksamhet. Vid behov ska ledningsplatser finnas anordnade i räddningstjänstens lokaler. Ledningsplatserna ska ha tillgång till energiförsörjning och ledningssystem. Efterföljande åtgärder Efter en räddningsinsats finns alltid ett större eller mindre behov av stöd för de drabbade. Nedan beskrivs de vanligast aktiverade efterföljande åtgärderna. Stödjande insats Det ska i de olika medlemskommunerna finnas en förberedd organisation för att kunna ta hand om människor som varit med om obehagliga upplevelser, så kallat Psykosocialt omhändertagande av drabbade. För detta har samtliga medlemskommuner speciella POSOM grupper utbildade. SDR har ett ansvar att vid behov initiera POSOM grupperna. Detta ansvar åvilar brandingenjör i beredskap. För att kunna ta hand om egen insatspersonal, samt övriga i insatsen inblandade aktörer, som varit med om obehagliga upplevelser under sitt arbete finns en intern kamratstödsorganisation. Korrigerande insats Då det kommit till räddningstjänstens kännedom om brister i samband med räddningsinsatser eller vid andra tillfällen då man vistas ute i kommunerna, har man ett ansvar att informera och ge råd till medborgarna hur man bäst kan skydda sig. Exempel på sådan verksamhet kan vara: Rådgivning om eldning vid brandfara. Återkoppling till fastighetsägare och hyresgäster efter bränder och andra olyckstillfällen. Även att bjuda in drabbade till brandstationen för att få prata med den personal som arbetade när skadan inträffade. Olycksutredning Olycksutredningarna skall vara ett underlag för såväl planeringen av kommunens förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar: orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutvärdering. Utredningar sker i tre nivåer beroende på hur allvarlig olyckan varit eller om lärdomarna bedöms kunna bli stora av en djupare utredning. Resultaten av utredningarna kommuniceras som statistik och i vissa fall som rapporter, så kallade fördjupade olycksundersökningar. Utredningarna utgör underlag för uppföljningen och utvärderingen av handlingsprogrammet. Uppföljning Händelserapporterna (grundläggande undersökning av olycksförloppet) sänds i digital form till MSB där lokal och nationell statistik tas fram. Samtliga utökade och fördjupade undersökningar sänds även till MSB. Insatser där personer omkommit eller kommit till allvarlig skada samt utökade eller fördjupade utredningar rapporteras till förbundsdirektionen. 24

108 Förutom detta ska kontinuerliga träffar med kommunernas säkerhetsavdelningar ge kommunen den grund som behövs för att återkopplingsarbetet till de olika verksamheterna ska fungera. Intern kontroll SDR har ett eget ansvar att följa upp och därigenom kvalitetssäkra verksamheterna som ska bedrivas i enlighet med detta handlingsprogram. Internkontrollen ska utföras årligen av tjänstemannaorganisationen i samband med årsredovisningen och redovisas till förbundsdirektionen. Information till allmänheten om förmåga att genomföra räddningsinsats SDR ska enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor se till att allmänheten informeras om vilken förmåga att göra räddningsinsatser som finns. Detta uppnås genom anslående av aktuellt handlingsprogram på förbundets hemsida. 11 Samverkansavtal Ingen organisation klarar att möta alla typer av händelser själva. Därför har SDR samverkansavtal med både andra myndigheter och privata aktörer. SDR har avtal som gäller ömsesidig gränslös samverkan med räddningstjänstorganisationerna som gränsar till förbundets medlemskommuner. Avtalen innebär att den räddningsstation som har den snabbaste inställelsetiden till skadeplatsen alltid blir larmad först oavsett var olyckan har inträffat. Räddningstjänster som berörs är: Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Gästrike Räddningstjänstförbund Räddningstjänsten DalaMitt Räddningstjänsten Sala-Heby Smedjebackens Räddningstjänst Skinnskattebergs Räddningstjänst Privata aktörer Avtal har tecknats med Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB där SDR förbinder sig att utföra restvärdeskyddande åtgärder i anslutning till räddningstjänstinsatser. Åtagandet gäller insatser för att efter brand eller vattenskador åstadkomma torr, och i samband med brand, rökfri miljö i syfte att minska eller förhindra följdskador samt gällande sanering av vägbana och järnväg i samband med räddningstjänstinsatser vid trafikolyckor. 25

109 Bilaga 1 Förkortningar Nedanstående förkortningar förekommer i handlingsprogrammet. Förkortning BIB IL LBE LSO MOBISOL MSB POSOM RAKEL RCB RIB SDR SFS SLD SLH SRV STF VMA Förklaring Brandingenjör i beredskap Insatsledare Lagen om hantering av brandfarliga och explosiva varor Lagen om skydd mot olyckor Mobil samband och ledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Psykiskt och socialt omhändertagande Radiokommunikation för effektiv ledning Räddningschef i beredskap Räddningspersonal i beredskap Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Statens författningssamling Styrkeledare på deltid (RIB) Styrkeledare på heltid Statens räddningsverk Ställföreträdande Viktigt meddelande till allmänheten I

110 Bilaga 2 Samverkansområde inom SDR Figur 3. Samverkansområde inom Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. II

111 Bilaga 3 Karta Insatstider, Insatsområden III

112

113

114 Motion till Avesta Kommunfullmäktige ang laddstolpar för bil vid Verket Miljöfrågan är kanske den viktigaste framtidsfrågan i vår tid. En stor påverkan på miljön är transportsektorn och bl a våra bilar. Det finns möjlighet att som enskild försöka minska miljöpåverkan genom att välja " miljöbil" av något slag. T ex hybridbil som kan variera drivmedelssort och elbilar. Elbilar ökar i antal och för att det ska fungera måste fler laddstolpar/ laddningsstationer finnas på många platser. I Avesta är det så här långt glest med möjligheter att ladda elbilar. Parkeringen som finns vid Verket i Koppardalen har flera platser med eluttag för motorvärmare som troligen inte används särskilt mycket då majoriteten av besökarna anländer sommartid. Det vore bättre om dessa motorvärmarplatser kunde byggas om till ett antal laddningsplatser istället. Det skulle troligen uppskattas av besökare om laddningsmöjlighet kunde erbjudas. Laddningsmöjlighet kunde användas i marknadsföringen för att locka besökare till Verket och borde ligga i linje med kommunens ambitioner att vara en miljövänlig kommun. Utifrån ovanstående yrkar vi att parkeringen vid Verket ska utrustas med lämpligt antal laddstolpar för elbilar Centerpartiet Avesta Gunilla Berglund Karin Perers Lars Åke Carlsson

115

116

117

118 KOMMUNKANSLIET/TEKNIK Datum Brevnr/Diarienr Kommunstyrelsens tekniska utskott Handläggare: Emil Forslund Remissyttrande Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion om laddstolpar för bil vid Verket Dnr. KK Motionärerna anför följande: Miljöfrågan är kanske den viktigaste framtidsfrågan i vår tid. En stor påverkan på miljön är transportsektorn och bland annat våra bilar. Det finns möjlighet att som enskild försöka minska miljöpåverkan genom att välja " miljöbil" av något slag. Till exempel hybridbil som kan variera drivmedelssort och elbilar. Elbilar ökar i antal och för att det ska fungera måste fler laddstolpar/laddningsstationer finnas på många platser. I Avesta är det så här långt glest med möjligheter att ladda elbilar. Parkeringen som finns vid Verket i Koppardalen har flera platser med eluttag för motorvärmare som troligen inte används särskilt mycket då majoriteten av besökarna anländer sommartid. Det vore bättre om dessa motorvärmarplatser kunde byggas om till ett antal laddningsplatser istället. Det skulle troligen uppskattas av besökare om laddningsmöjlighet kunde erbjudas. Laddningsmöjlighet kunde användas i marknadsföringen för att locka besökare till Verket och borde ligga i linje med kommunens ambitioner att vara en miljövänlig kommun. Utifrån ovanstående yrkas att parkeringen vid Verket ska utrustas med lämpligt antal laddstolpar för elbilar. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Teknisk service yttrande: Teknisk service anser att det är ett bra förslag som ligger rätt i tiden. Parkeringen vid Verket ägs och förvaltas av Gamla byn AB och Teknisk service har ingen rådighet över platsen. Förslag till beslut - Motionen är besvarad med teknisk service yttrande.

119 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 Kommunstyrelsens tekniska utskott Remissyttrande Gunilla Berglunds (C), Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion om laddstolpar för bil vid Verket Dnr KK Motionärerna anför följande: Miljöfrågan är kanske den viktigaste framtidsfrågan i vår tid. En stor påverkan på miljön är transportsektorn och bland annat våra bilar. Det finns möjlighet att som enskild försöka minska miljöpåverkan genom att välja " miljöbil" av något slag. Till exempel hybridbil som kan variera drivmedelssort och elbilar. Elbilar ökar i antal och för att det ska fungera måste fler laddstolpar/laddningsstationer finnas på många platser. I Avesta är det så här långt glest med möjligheter att ladda elbilar. Parkeringen som finns vid Verket i Koppardalen har flera platser med eluttag för motorvärmare som troligen inte används särskilt mycket då majoriteten av besökarna anländer sommartid. Det vore bättre om dessa motorvärmarplatser kunde byggas om till ett antal laddningsplatser istället. Det skulle troligen uppskattas av besökare om laddningsmöjlighet kunde erbjudas. Laddningsmöjlighet kunde användas i marknadsföringen för att locka besökare till Verket och borde ligga i linje med kommunens ambitioner att vara en miljövänlig kommun. Utifrån ovanstående yrkas att parkeringen vid Verket ska utrustas med lämpligt antal laddstolpar för elbilar. Kommunfullmäktige beslutade den 26 november 2018 att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 21 januari 2019 att motionen remitteras till Gamla Byn AB och kommunstyrelse/teknisk service för yttrande. Teknisk service yttrande Teknisk service anser att det är ett bra förslag som ligger rätt i tiden. Parkeringen vid Verket ägs och förvaltas av Gamla byn AB och Teknisk service har ingen rådighet över platsen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

120 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 Kommunstyrelsens tekniska utskott (forts). Teknisk service förslag till beslut - Motionen är besvarad med teknisk service yttrande. Beredning - Gunilla Berglunds (C, Karin Perers (C) och Lars-Åke Carlssons (C) motion 23 november Kommunfullmäktige 26 november 2018, Kommunstyrelsens arbetsutskott 21 januari Teknisk service remissyttrande, skrivelse nr Förslag till kommunstyrelsen - Motionen är besvarad med teknisk service yttrande. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

121

122 Motion till Avesta kommunfullmäktige angående kompetensutveckling för att förebygga undernäring hos äldre Risken för sjukdom ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en särskild riskgrupp för utveckling av undernäring. I en kommun med en växande och åldrande befolkning är det angeläget att detta allvarliga hälsoproblem uppmärksammas och prioriteras Undernäring leder till sämre svar på behandling, sämre livskvalitet, längre vårdtider, förtida död samt stora samhällskostnader. Den samlade kostnaden för undernäring inom vård och omsorg beräknas i runda tal vara dubbelt så stor som kostnaden för övervikt och fetma. Matens kvalitet inom äldreomsorgen är ett ständigt omdebatterat ämne, samtidigt som undernäringsproblematiken fått allt större uppmärksamhet. Detta har resulterat i en rad nationella initiativ till förbättringar. Socialstyrelsen införde 2015 föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) och en vägledning Näring för god vård och omsorg. Livsmedelsverket har beslutat om rekommendationer för näringsriktiga måltider inom vård och omsorg (Måltidsmodellen 2018) och gett ut broschyren Bra måltider i äldreomsorgen. I denna broschyr lyfter man fram fem framgångsfaktorer för bra måltider: Individanpassning, kunskap och kompetens, helhetssyn på måltidskvalitet, god samverkan mellan yrkesgrupper samt ständig utveckling och utvärdering av måltidsverksamheten Malin Skinnars Josefsson har i en avhandling (Food Service and Nutritional Care in Swedish Elderly Care, Uppsala Universitet, 2018) studerat lokal måltidsverksamhet i relation till de nationella initiativ till förbättringar som tagits och redovisar bland annat att: Ett gemensamt mönster i samtliga delstudier var att kompetens i nutrition spelar en stor roll för måltidsverksamhetens arbete och utveckling och inte minst för den äldre. Den minskade tillgången till dietister inom äldreomsorg är i det sammanhanget ett problem. Det föreföll också som att kommunerna anpassade sina åtaganden, utfärdade av staten, på en nivå som legitimerade deras verksamhet inom de lokala förutsättningarnas gränser. Kompetensen, erfarenheten och viljan hos personalen i äldreomsorgen är avgörande för att enskilda äldres behov ska kunna tillgodoses. Måltidskunskap är i dag inte obligatoriskt i vårdoch omsorgsutbildningarna och forskning på detsamma är bristfällig. Det finns också anledning att uppmärksamma att äldre med hemtjänst kan vara i behov av stöd för att förebygga undernäring. Mot bakgrund av ovanstående yrkas att en plan för kontinuerlig kompetensutveckling av berörd personal upprättas för att öka kunskapen om och förebygga undernäring hos äldre. att äldre i såväl kommunens äldreomsorg som äldre med hemtjänst ska omfattas av det förebyggande arbetet mot undernäring samt att en dietisttjänst med inriktning på främst äldre inrättas inom måltidsverksamheten. Avesta Lars Åke Carlsson Gunilla Berglund Karin Perers

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146 KOMMUNKANSLIET Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Britt-Marie Färje Yttrande från pensionärsrådet gällande motion: Kompetensutveckling för att förebygga undernäring hos äldre Sammanfattning av motionärernas yttrande Risken för sjukdom ökar med stigande ålder, vilket innebär att äldre utgör en särskild riskgrupp för utveckling av undernäring. I en kommun med en växande och åldrande befolkning är det angeläget att detta allvarliga hälsoproblem uppmärksammas och prioriteras Undernäring leder till sämre svar på behandling, sämre livskvalitet, längre vårdtider, förtida död samt stora samhällskostnader. Den samlade kostnaden för undernäring inom vård och omsorg beräknas i runda tal vara dubbelt så stor som kostnaden för övervikt och fetma. Matens kvalitet inom äldreomsorgen är ett ständigt omdebatterat ämne, samtidigt som undernäringsproblematiken fått allt större uppmärksamhet. Detta har resulterat i en rad nationella initiativ till förbättringar. Socialstyrelsen införde 2015 föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring (SOSFS 2014:10) och en vägledning Näring för god vård och omsorg. Livsmedelsverket har beslutat om rekommendationer för näringsriktiga måltider inom vård och omsorg (Måltidsmodellen 2018) och gett ut broschyren Bra måltider i äldreomsorgen. I denna broschyr lyfter man fram fem framgångsfaktorer för bra måltider: Individanpassning, kunskap och kompetens, helhetssyn på måltidskvalitet, god samverkan mellan yrkesgrupper samt ständig utveckling och utvärdering av måltidsverksamheten Kompetensen, erfarenheten och viljan hos personalen i äldreomsorgen är avgörande för att enskilda äldres behov ska kunna tillgodoses. Måltidskunskap är i dag inte obligatoriskt i vård- och omsorgsutbildningarna och forskning på detsamma är bristfällig. Det finns också anledning att uppmärksamma att äldre med hemtjänst kan vara i behov av stöd för att förebygga undernäring. Mot bakgrund av ovanstående yrkas att en plan för kontinuerlig kompetensutveckling av berörd personal upprättas för att öka kunskapen om och förebygga undernäring hos äldre. att äldre i såväl kommunens äldreomsorg som äldre med hemtjänst ska omfattas av det förebyggande arbetet mot undernäring samt att en dietisttjänst med inriktning på främst äldre inrättas inom måltidsverksamheten.

147 Sida 2 Yttrande Pensionärsorganisationerna Avesta:s svar på motion: Organisationerna tillstyrker motionens samtliga punkter och vill samtidigt poängtera SoL 5 kap 4 angående äldreomsorgens värdegrunder med inriktning på att äldre personer får leva ett värdigt liv vilket är undermeningen med motionen. Vi vill också referera till vår skrivelse som lämnades till KPR angående Bra måltider i äldreomsorgen. Meningsfulla måltider Vi vill även se att kommunen följer Livsmedelsverkets råd. Vad som är viktigt är kompetensen hos hemtjänstpersonalen med tanke på den stora andel nysvenskar som arbetar med de äldre. För att minska ensamheten är ett samtal på förstålig svenska en stor del av dagens höjdpunkt för omsorgstagaren. Attsatserna 1 och 2 i motionen ser vi som självklara att det förekommer i kommunen. Den tredje attsatsen trycker vi extra på att den skall installeras. Pensionärsorganisationerna Avesta PRO Avesta PRO Krylbo PRO Horndal PRO Grytnäs Finska PRO Avesta SPF Seniorerna Avesta SKPF Avesta RPG Avesta Förslag - Motionen tillstyrks

148

149

150 KOMMUNKANSLIET/EKONOMIENHETEN Datum Brevnr/Diarienr Dnr KK Handläggare: Britt-Marie Färje, utredare Omstrukturering av Arbetsmarknadsenheten Bakgrund Kommunfullmäktige tog beslut om Arbetsmarknadsenhetens placering i Avesta kommuns organisation. Beslutet grundades på utredning om placering av enheten innehållande redovisning av jämförelser, swotanalys och enkät. - Arbetsmarknadsenheten överförs till omsorgsförvaltningen Kommunkansliet tillsammans med omsorgsförvaltningen och bildningsförvaltningen får i uppdrag att utreda var i Avesta kommuns organisation följande verksamheter ska vara placerade: +67, Samverkansteamet, KAA, sommarjobb och Framtidsjobb Avesta. - Utredningen ska vara klar till revideringen av Mål och Budget I utredningsuppdraget ingår även i vilka lokaler Arbetsmarknadsenheten ska vara belägen. - Samverkan mellan Arbetsmarknadsenheten och Tillväxt Avesta, Vuxenutbildningen och Samverkansteamet ska utvecklas och säkerställas. - Kommunkansliet uppdras att ta fram en ny arbetsmarknadsplan för senast till kommunstyrelsens möte i februari Tidplan för utredning Utredningsuppdraget delas i två delar, överförandet till omsorgsförvaltningen, placering av verksamheter i organisationen, lokaler lämnas till Mål och budget revideringen Samverkan och arbetsmarknadsplan lämnas senast för beslut till kommunstyrelsens möte i februari. Utredningens innehåll - Bakgrund - Tidplan för utredning - Utredningens innehåll - Dagsläget - Omstrukturering av Arbetsmarknadsenheten - Ram AME 2019, budget och personal - Förslag: överföring av medel till omsorgsförvaltningen - Medel som kvarstår i bildningsförvaltningen - Fördelning av budget Förslag till beslut

151 Sida 2 Dagsläget - AME- administration Anställda: 1 enhetschef, tillsvidareanställd Administration: - Personalansvar - Ekonomi - Planering och genomförande APT - Verksamhetsmöten - Statistik till t.ex. KOLADA och rapportera till styrelse - Verksamhetsberättelse och delårsberättelser - Upprätta och revidera handlingsplaner, interna som externa med olika myndigheter och parter. - Dokumentation och registrering. - Delta i styrgrupper och arbetsgrupper i intern och extern samverkan med olika berörda myndigheter och aktörer. - AME-service (+67 Anställda: 2 tillsvidareanställda, 6 visstidsanställda AME-service: Studie- och arbetsförberedande verksamhet med individen i fokus och erbjuder meningsfull daglig sysselsättning som t.ex tjänster med gräsklippning och snöskottning, hantering av avfallskärl och avfallspåsar. Erbjuder olika individanpassade aktiviteter och utifrån beställarens uppdrag som förstärkt arbetsträning, arbetsförmågebedömning, eller praktik utifrån olika individuella syften och mål. Här erbjuder vi även arbetsmarknadspolitiska anställningar med ekonomiskt och personligt stöd. Möjlighet att erbjuda ca 6 st. tidsbegränsade anställningar med stöd beroende på hur hög lönesubventionen är. Ca personer kan ha någon form av praktik, arbetsträning eller arbetsförmågebedömning. Administration: - Kartlägga och upprätta individuella handlingsplaner utifrån individernas önskemål och behov. - Registrering och dokumentation i olika system. - Statistik kring vad deltagare går vidare till efter avslutad insats som t.ex. arbete eller studier. - Utvärdera verksamheter med hjälp av enkäter. - Utvärdera samtal mellan deltagare och personal samt personlig utveckling, om vi arbetar mot rätt mål. - Samverkan i olika konstellationer med olika parter och aktörer, internt som externt, för att skapa effektiva insatser med fokus utifrån deltagarnas behov. - Boka in olika uppdrag från kunder, upprätta schema över arbeten som ska utföras, kontakter med kunder och fakturering. - Samverkansteamet (Södra Dalarnas samordningsförbund) - Anställda: 3 tillsvidareanställda och 1 deltid

152 Sida 3 Södra Dalarnas Samordningsförbund är ett samordningsförbund som omfattar Avesta, Hedemora och Säters kommuner. Samverkansteam Avesta på Kungsgatan 29, är en verksamhet som ägs av Avesta Kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget Dalarna. Teamet bedriver samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering och kan hjälpa dig att komma vidare i livet och hitta eller återfå din förmåga till arbete eller studier. Samverkansteamets uppdrag är att organisera arbetsrehabiliterande verksamhet och ge ett aktivt individanpassat stöd för individer med samordnade rehabiliteringsbehov. Teamet erbjuder individsamtal, gruppaktiviteter och stöd i samordningsarbetet runt den enskilde. Deltagaren får också hjälp att bli medveten om sina egna förmågor och få ett ökat självförtroende och självkänsla. Målet är att deltagaren ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Verksamheten är öppen för individer med psykisk ohälsa med samordnade rehabiliteringsbehov i åldrarna år. Ca platser. Administration: - Kartlägga och upprätta individuella handlingsplaner utifrån individernas önskemål och behov. - Registrering och dokumentation i olika system. - Statistik kring vad deltagare går vidare till efter avslutad insats som t.ex. arbete eller studier. - Utvärdera verksamheter med hjälp av enkäter. - Utvärdera samtal mellan deltagare och personal samt personlig utveckling, om vi arbetar mot rätt mål. - Samverkan i olika konstellationer med olika parter och aktörer, internt som externt, för att skapa effektiva insatser med fokus utifrån deltagarnas behov. - Planeringstid inför t.ex. undervisning och studiebesök. - KAA Kommunala Aktivitetsansvaret Anställda:0 Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar Enligt skollagen ska en hemkommun löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt, men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Förarbetena pekar på att tillägget under året i 29 kap. 9 skollagen, förtydligar kommunernas ansvar att samla information, kontakta ungdomar och erbjuda insatser, och att detta ska genomföras under hela året. Enligt samma förarbeten omfattar kommunernas aktiviteter i förhållande till målgruppen, allt från kartläggning och uppsökande verksamhet för att hitta de berörda ungdomarna, till olika insatser för att i första hand motivera ungdomar att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som avses i första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter. Administration: - Löpande identifiera, informera och kontakta ungdomar och dokumentera informationen. - Kartlägga ungdomar.

153 Sida 4 - Upprätta lämpliga individuella åtgärder utifrån ungdomens behov och önskemål. - Följa upp åtgärder/insatser och revidera handlingsplaner utifrån behov. - Förande av register i system och information om status i ärenden. - Föra statistik kring hur många ungdomar som går vidare mot studier. - Samverkan Ungdomscenter Avesta med socialtjänst och arbetsförmedling och andra berörda parter. - Samverka med vuxenutbildningen. - Bygga relationer med näringslivet, boka in möten för eventuella möjliga praktikplatser. - Feriejobb (sommarjobb) Anställda: 0 tillsvidareanställda För ungdomar som går åk 1-2 i gymnasiet eller åk 1-3 i gymnasiesärskolan och är folkbokförda i Avesta kommun. Tillsättningen av feriejobb sker genom matchning mot tillgängliga jobb. I första matchningen ingår de som inte har haft feriejobb i kommunen tidigare, där de som är 18 år eller äldre och som under året fyller 18 år har förtur till jobb. Därefter matchas övriga behöriga sökanden. Sommaren 2019 erbjöd förvaltningarna 206 platser. Totalt var det 314 sökande men 100 av dem var inte aktuella/aktiva/berättigade till jobb. När de 172 ungdomarna fått jobb återstod 42 som i år inte fick jobb. Administration: - Ca 30% under 6 månader av året - Uppdatera databasen, blanketter och informationen som ska ut på hemsidan. - Beställa annonser, rekvirera broschyrer från Skatteverket och Arbetsmiljöverket. - Beställa kuvert och kopieringspapper. - Rekvirera arbetsplatser som kan ta emot ungdomar. - Informera socialtjänsten och elevhälsan om att ta fram ungdomar som ska prioriteras. Registrering av t.ex. arbetsplatser och geografiska områden samt olika perioder att ta emot ungdomarna. - Matcha och prioritera ungdomarna efter ålder och behov och önskemål om arbete och arbetsområde. - Informera ungdomar via mail och brev att de fått jobb och kalla in dem. - Skriva anställningsbevis som ungdomar ska skriva under. - Se till att chef skriver under avtalen. - Utskick till arbetsplatser om vilka ungdomar de får och hur många under vilka perioder. - Löpande matcha om ungdomar vid behov, som t.ex. ungdomar tackar nej efter att de fått annat sommarjobb eller andra förhinder. - Enkät och utvärdera årets feriejobb. - Framtidsjobb Anställda: 1 tillsvidareanställd och 1 visstidsanställd Studie- och arbetsförberedande verksamhet, grupp- och individanpassade aktiviteter med introduktionskurs och praktikprogram. Verksamheten utgår från individens behov, intresse och önskemål och arbetar med gruppaktiviteter, individuella motiverande samtal för personlig utveckling. Målet är att deltagaren ska bli självförsörjande genom arbete eller studier. Ca 30 platser.

154 Sida 5 Administration: - Kartlägga och upprätta individuella handlingsplaner utifrån individernas önskemål och behov. Registrering och dokumentation i olika system. - Föra statistik kring vad deltagare går vidare till efter avslutad insats som t.ex. arbete eller studier. Utvärdera verksamheter med hjälp av enkäter. - Utvärdera samtal mellan deltagare och personal samt personlig utveckling, om vi arbetar mot rätt mål. - Samverkan i olika konstellationer med olika parter och aktörer, internt som externt, för att skapa effektiva insatser med fokus utifrån deltagarnas behov. - Planeringstid inför t.ex. undervisning och studiebesök. - Arbetsförmedlingen Sveriges kommuner och landsting, hösten 2019: Kommunernas ansvar för arbetsmarknadsinsatser ökar: Kommunerna gör allt större insatser inom det arbetsmarknadspolitiska området, både vad gäller fler deltagare och anställda. Det visar den senaste sammanställningen från SKL. Drygt personer deltog i olika kommunala arbetsmarknadsinsatser under Siffrorna bygger på inrapporterad statistik från 260 kommuner, och är omräknat till samtliga kommuner. Det är en ökning med runt personer jämfört med år 2017 och jämfört med Kommunerna tar ett allt större stort ansvar för arbetsmarknadspolitiken, trots att den är ett statligt ansvar. Flera av de insatser som kommuner arbetar med idag är viktiga för att rusta deltagarna för att komma närmare arbetsmarknaden. Det gäller särskilt för grupper som av olika anledningar behöver extra stöd, säger Leif Klingensjö, sektionschef på avdelning för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Arbetsmarknadsdepartementet information vid idekonferens Inkluderande arbetsmarknad i Stockholm Arbetsmarknadspolitiken idag/ Ur budgetpropositionen för 2020 Arbetsförmedlingen ska reformeras enligt följande: Ökat antal deltagare i upphandlade matchningstjänster. Tillskott av förvaltningsresurser för att ge Arbetsförmedlingen möjlighet att upprätthålla takten i reformeringen, prioritera långsiktighet och i nuläget undvika ytterligare neddragningar. Främjandemedel till Dua. Aktiva insatser och subventionerade anställningar Fler långtidsarbetslösa och nyanlända ska kunna få en anställning med introduktionsjobb eller extratjänst. Fler arbetslösa behöver förbättra sina kunskaper för att få ett jobb. Minskningen av arbetsmarknadsutbildning dämpas. Etableringsjobb införs för nyanlända och långtidsarbetslösa. Reformeringen av Arbetsförmedlingen Staten har genom Arbetsförmedlingen myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men ett nytt system baserat på LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben.

155 Sida 6 Fullt genomfört 2021, inledande steg Ordnat och successivt, fungerande verksamhet under genomförandeperioden Uppdrag till Arbetsförmedlingen: förbereda för och att bistå med att analysera vissa förutsättningar inför reformeringen redovisning senast 1 november Behov av lokal närvaro. Arbetsförmedlingen ska fortsätta att erbjuda tjänster fram till att fristående aktörer har etablerat sig Kommuners insatser och verksamheter ska kunna tas tillvara, fungerande samordning och samverkan. Kommunernas roll analyseras vidare. Omstrukturering av Arbetsmarknadsenheten Följande delar /enheter överförs till omsorgsförvaltningen AME-service (+67 - AME- administration - Feriejobb (sommarjobb) - Framtidsjobb - Samverkansteamet, Södra Dalarnas samordningsförbund Enheterna sammanförs till en enhet benämnd Arbete och Sysselsättning. I enheten skall även enheterna daglig verksamhet (LSS) och daglig sysselsättning (SOL) ingå. Syftet med sammanslagning av enheterna är att uppnå kostnadseffektivitet och synergieffekter. Arbete och Sysselsättnings mål är att med deltagarens delaktighet ge stöd som skapar meningsfull sysselsättning. En av målgrupperna har även målet egen försörjning. Samarbetet som idag finns kan förstärkas ytterligare i och med AME:s verksamhetsövergång till socialtjänsten; ledtider mellan beslut om ekonomiskt bistånd och insatser med stöd av Samverkansteamet och övriga AME insatser förkortas. Att ledtiderna förkortas är oerhört viktigt då undersökningar visat att redan 2 månader med ekonomiskt bistånd utan annan insats leder till utökad risk att hamna i långvarigt biståndsmottagande. Samverkan, utveckling och fortsatt uppbyggnad av den nya enheten kommer att ske under 2020 med rapportering till kommunstyrelsen vid 4 tillfällen. Viktig samarbetspartner är teknisk service både i uppbyggnadsskedet och framtiden. I uppbyggnadsskedet kommer nya former av insatser ske i småskaligt format för att prova insatser av olika slag. I utformandet av arbetsmarknadsplan ska utvecklingsarbetet med ett flertal samverkansparter inklusive Arbetsförmedlingen beskrivas. Det framgångsrika arbetet med överenskommelser för att föra arbetet framåt ska fortsätta. Överenskommelserna ska utmynna i insatser som ger sysselsättning, jobbspår, kompetensutveckling, utbildning, praktik mm. KAA Kommunala aktivitetsansvaret KAA fortsätter tillhöra bildningsstyrelsens, Gymnasiet. KAA flyttades till resultatenhet Utbildning och Arbetsmarknad redan under våren 2019 Arbetslöshetsnämnd Kommunstyrelsen fortsätter att fungera som arbetslöshetsnämnd (lag om arbetslöshetsnämnd 1944:475.) Rapport om enhetens arbete och resultat lämnas till kommunstyrelsen 4 ggr per år.

156 Sida 7 Lokaler: Frågan om sammanslagningar av verksamhet för att uppnå kostnadseffektivitet och synergieffekter tex vilka lokaler som ska användas i framtiden behöver ytterligare utredningstid. Hyresavtal som sträcker sig in i 2020 gör att förändringar just nu inte är möjliga. Ram AME 2019, budget och personal Arbetsmarknadsenhetens budget 2019 är :-. Förutom den ramen som AME har att förhålla sig till ekonomiskt så finansierar Södra Dalarnas Samordningsförbund verksamheten Samverkansteam Avesta, :-/år. Framtidsjobb Avesta finansieras genom kommunstyrelsens med :- 2 år, fram till och med Totala budgeten inom följande verksamheter och arbetsmarknadspolitiska insatser 2019: Verksamheter Budget Personal AME- service + anställningar med stöd: :- 2 tillsvidareanställda 6 visstidsanställda AME administration: :- 1 tillsvidareanställd (chef) Feriejobb: :- 0 anställda Framtidsjobb Avesta 2019, 2020: :- 1 tillsvidareanställd, 1 visstidsanställd Tillfälliga medel för Framtidsjobb Avesta som sökes från kommunstyrelsen Total ram budget :- Verksamhet finansierad via Södra Dalarnas samordningsförbund Samverkansteam Avesta :- 3 tillsvidareanställda, 80% arbetsförmedlare Förslag: överföring av medel till omsorgsförvaltningen Avesta kommun har de närmaste åren stora utmaningar pga demografiska förutsättningar och kompetensförsörjning. Företagare och Avesta kommun har som arbetsgivare stora behov av personal inom olika områden. Allt pekar också mot att kommunerna i Sverige har en allt större roll i sysselsättning och utbildningsfrågor. För Avesta kommun har det stor betydelse för framtiden att minska utanförskapet och den ekonomiska utsattheten, ojämlikhet i levnadsvillkor, barnfattigdom mm. Konkret innebär det bla att forma en enhet som på olika sätt kan arbeta mot att minska behovet av försörjningsstöd, öka sysselsättningen och skapa utbildningar som ger arbete, allt i samverkan med andra parter på arbetsmarknaden. Att arbeta med de grupper som står längs från arbetsmarknaden vilket oftast är kommunernas uppgift, så också i Avesta är ett resurskrävande arbete. Resurser krävs i det direkta arbetet med olika grupper i kartläggning, handledning, coachning, arbete, praktik, utbildning. Inför överföring av medel föreslås därför omstrukturering för att möta behoven av resurser till nära arbete med de grupper som kommer att vara aktuella för enheten Arbete och sysselsättning.

157 Sida 8 Budget för Feriearbete i Arbetsmarknadsenheten har sedan 2016 varit kr. I Mål och budget 2016 förstärktes anslaget till Feriearbete med 1 mkr genom särskilt beslut. Motivet var att ge ytterligare antal unga möjlighet till feriearbete. När enheten Arbete och sysselsättning bildas föreslås att en omfördelning av medlen för Feriearbete (2,8mkr) sker. Idag finns en heltidstjänst som arbetar med KAA. Beslut om flytt av KAA till gymnasiet togs 2018 och KAA gick över till gymnasiet. AME s budget räckte inte till för att ha KAA inom AME s organisation. Beslutet grundades även på att det är en verksamhet som är kopplad till utbildning och som då bör då ligga under gymnasiet. Syftet är att ungdomarna ska avsluta studier och erhålla en gymnasieexamen. Lösningen var då för bildningsförvaltningen att finansiera KAA med tillfälliga medel som då fanns för gymnasiet. Medel föreslås kvarstå med 400 tkr från anslaget för Feriearbete i bildningsstyrelsen till finansiering av handläggartjänst för KAA. Återstående anslag från Feriearbete med 400tkr fördelas till omsorgsstyrelsen till en handläggare feriearbete/coach och 2 mkr till feriearbetsplatser/löner. Konsekvens av neddragning av medel till Feriearbetet blir att tre perioder med två veckors arbete för samma antal unga införs mot tidigare tre v i tre perioder. Verksamheter Budget Personal AME- service + anställningar med stöd: :- 2 tillsvidareanställda AME administration: :- 1 praktiksamordnare, 1 bitr chef Feriejobb: :- 2 veckors perioder införs Coach tjänst inklusive administration :- av feriejobb Medel som kvarstår i bildningsförvaltningen Feriejobb: :- Handläggartjänst KAA medel flyttas till resultatenhet Utbildning och Arbetsmarknad Fördelning av budget 2020 Budget Arbetsmarknadsinsatser :- Bildningsstyrelsen: resultatenhet Utbildning och Arbetsmarknad Handläggartjänst KAA :- Omsorgsstyrelsen: AME service + anställningar med stöd: :- Praktiksamordnare heltid + adm :- Feriejobb: :- 2 veckors perioder införs Coach tjänst inklusive administration :- av feriejobb :-

158 Sida 9 Förslag till beslut - Budgetmedel om sammanlagt tkr överflyttas från bildningsstyrelsen till omsorgsstyrelsen Följande enheter överförs: AME service + anställningar med stöd Administration med bitr.chef +praktiksamordnare Framtidsjobb Avesta 2019, 2020 och Feriearbete Totalt 6 295:- - Personal överförs med 3 tillsvidare anställda och en visstidsanställd - Budgetmedel med 400 tkr kvarstår i bildningsstyrelsens budget till handläggartjänst KAA (Kommunala Aktivvitetsansvaret) - Ekonomichef/kommunstyrelsens controller ges i uppdrag att verkställa överflytt av medel år 2020

159

160

161

162

163

164

165

166 KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum: Kommunikationsprogram för Avesta kommun Inledning Detta är Avesta kommuns kommunikationsprogram. Det beskriver riktningen för kommunikationsarbetet i Avesta kommunkoncern. I programmet finns information om vilken bild av Avesta kommun vi ska förmedla, vilka målgrupper vi har, hur vi arbetar med kanaler och vilka områden vi prioriterar de närmaste åren. Syfte och mål Kommunikationsprogrammet ska bidra till att Avesta kommun uppnår målen i Mål och budget. Alla medarbetare kommunicerar varje dag, genom e-post, i korridoren, på anslagstavlan, på möten, med mera. Kommunikation är en del av alla medarbetares uppdrag. Avesta kommunkoncern ska vara, och upplevas vara, en sammanhållen organisation. Detta uppnår vi genom att kommunicera en gemensam bild av organisationen. Bilden av Avesta kommun som vi kommunicerar - och bilden som finns av oss hos våra målgrupper - är vårt varumärke. Avesta kommunkoncern har många olika verksamheter och därför har vi också många, och väldigt olika, målgrupper. Inom kommunen ryms verksamheter som arbetar med service, myndighetsutövning, utbildning, besöksnäring och mycket mer. Vi behöver kunna plocka fram en bild av Avesta kommun, en del av vårt varumärke, när vi talar till företagaren som ska starta en restaurang och en annan bild, en annan del av vårt varumärke, när vi talar till besökaren på Avesta art. Genom att arbeta med gemensamma budskap som anpassas efter verksamheternas målgrupper kan vi tala till och med våra målgrupper på ett sätt som gör att delarna stärker helheten. Kommunikationsprogrammet är gemensam för hela organisationen och dess bolag. Den omfattar såväl intern som extern kommunikation. Den är ett styrande och stödjande ramverk som kommer till nytta i kommunikationsarbetet på alla nivåer. Mål Kommunikationsarbetet ska bedrivas professionellt. Det innebär att vi innan kommunikationsinsatser genomgår en process som innefattar analys, planering, genomförande och utvärdering. Dokumenttyp: Program Faställd av: KF Beslutsdatum: Giltighetstid: 3 år Gäller för: Avesta kommunkoncern Dokumentansvarig: Anders Åkerström Webbansvarig: Anders Åkerström Reviderad:

167 2 Varför kommunicerar vi? Kommunikationsarbetet ska öka kännedomen om kommunens verksamhet och skapa en tydlig och rättvis bild av Avesta kommun. Vi har ett särskilt ansvar för att göra all information lättillgänglig och tydlig. Planerad kommunikation möjliggör en samordnad och resurseffektiv kommunikation inom organisationen och mellan oss och våra målgrupper. Detta i sin tur bidrar till att skapa, vårda och utveckla relationer både inom kommunen och i kontakterna med vår omvärld. När kommunikationsperspektivet beaktas i till exempel projekt, samarbeten och förändringsprocesser, ökar chansen att syfte och mål uppnås. Utan tillräcklig och tydlig kommunikation riskerar man också onödig ryktesspridning, spekulationer och oro. Förutsättningar för vår kommunikation Förhållningssätt till kommunikation Den som kommunicerar på Avesta kommuns vägnar ska göra det på ett sådant sätt, att kommunens trovärdighet upprätthålls och stärks. Kommunikationen ska präglas av trovärdighet, tillgänglighet och relevans. (se Kommunikationspolicy för Avesta kommunkoncern) Bilden av Avesta kommun Avesta kommun ska upplevas som en sammanhållen kommun, både internt och externt. Det i sin tur förutsätter att bilden av vad kommunen är och står för, och vilken roll det spelar i samhället, är enhetlig och tydlig både internt och externt. Avesta kommun tog under hösten 2017 fram värdeorden Kompetenta, digitala, innovativa som ska prägla bilden av Avesta kommun. Värdeorden är en kombination av vad Avesta kommun är redan idag och vad vi strävar emot. För sitt varumärkesarbete har Avesta kommun en strategi där strävan är att delarna ska stärka helheten och helheten ge kraft åt delarna. Delarna utgörs av kommunens olika verksamheter. De olika delarna kan kommunicera det egna varumärket, men det ska alltid tydligt framgå att de är en del av Avesta kommun. Koppling till andra interna styrdokument och planer Kommunikationsprogrammet är ett av flera dokument som styr och vägleder Avesta kommuns kommunikationsarbete. I figuren nedan beskrivs hur Kommunikationsprogrammet är kopplad till andra kommunikationsdokument och beslutsnivå. Besluts- och ansvarsnivå: Ansvarig chef Verksamhetens långsiktiga plan. Besluts- och ansvarsnivå: Förvaltningsledning/bolagsledning Kommunikationsplan för aktivitet/projekt Verksamhetsplan Beskriver en långsiktig inriktning för kommunikationsarbetet. Beslutsoch ansvarsnivå: Kommunfullmäktige Kommunikationsprogram All kommunikation vilar på kommunikationspolicyn. Besluts- och ansvarsnivå: Kommunfullmäktige Kommunikationspolicy

168 3 Målgrupper För att kunna kommunicera träffsäkert behöver vi veta vad som driver målgruppen de vi vill nå. Vad har de för vanor, behov och förväntningar? Vi behöver fundera på vilken betydelse kommunen har för målgruppen och vilken bild de har av Avesta kommun. Avesta kommun har ett antal huvudsakliga målgrupper, som listas nedan. Målgrupper Medarbetare Presumtiva medarbetare Medborgare/patienter/ elever/föräldrar/anhöriga/besökare Presumtiva medborgare/patienter/ elever/föräldrar/anhöriga/besökare Tidigare medborgare/patienter/elever/föräldrar/anhöriga/besökare Näringsliv och företagare Beslutsfattare Forsknings- och utbildningsorganisationer Politiker och politiskt styrda organisationer Intresseorganisationer Media Allmänheten Budskap Budskapen är basen i det vi vill kommunicera. De ska stärka och förtydliga bilden av Avesta kommun. Inom varje verksamhet ska budskapen anpassas för att vara relevanta för just deras målgrupper. Beroende på sammanhang ska de konkretiseras med fakta och argument. Med budskap menas i det här fallet innebörden av det som förmedlas, snarare än den exakta ordalydelsen. Budskapen kan uttryckas i text men också i bild och formspråk. Avesta kommun gör saker annorlunda Avesta kommun vågar göra saker annorlunda. På det sättet inspirerar vi människor och omvärld med helt nya sätt att hantera samhällsutmaningar som är gemensamma både nationellt och internationellt. Avesta kommun välkomnar framtiden I Avesta kommun är verksamhetsutveckling en del av vardagen. Vi är nyfikna, intresserade och orädda. Vi uppmuntrar och driver framtidsfrågor. Avesta kommun har förmåga att förändras Medarbetarnas och ledarnas samspel är drivkraften i vår verksamhet. Vi ser möjligheter istället för hinder. I Avesta ifrågasätter vi det gamla vanliga och utmanar oss själva. Vi satsar på att ständigt förbättra och utveckla kompetensen som finns här.

169 4 Kanaler Kanaler är de olika vägar genom vilka målgrupperna nås av information eller kommunicerar. Kanaler kan vara muntliga eller skriftliga, tryckta eller digitala. Kommunikationsprogrammet beskriver vilka sorts kanaler som ska användas och till vad. För en resurseffektiv och träffsäker kommunikation ska vi aktivt välja våra kommunikationskanaler. Dessa ska möta målgruppernas behov, kunskap och förutsättningar. Vi möter våra medborgare varje dag. Dessa tillfällen är det viktigaste vi har. De ska få relevant information och ett gott och likvärdigt bemötande oavsett var i organisationen de befinner sig. Vi ska göra mötet med medborgaren relevant och meningsskapande. På Avesta kommun delar vi upp kanalerna i grupper utifrån deras egenskaper: Kanaler som syftar till att involvera i dialog, lära känna, inspirera, motivera, samarbeta och informera. Involvera i dialog Möten och kommunikation ansikte mot ansikte skapar ägande för den aktuella frågan hos alla parter. Den passar bra när syftet är att ändra beteenden eller attityder. Lära känna, inspirera, motivera Sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube är exempel på kanaler som skapar engagemang, motivation och glädje. Även kommunens egen playkanal Avesta Play är ett bra exempel. Samarbeta Internt är det bra att ha kanaler som kan användas för att samarbeta medarbetare och arbetsgrupper emellan. Exempel på detta kan vara gemensam lagring (G), Outlook och Teams. Informera Kanaler som används för envägs-information. De kan användas när vi redan har målgruppens uppmärksamhet eller när målgruppen själva initierar kontakten, exempelvis söker information om något. Oftast behövs denna kanal kompletteras med kommunikation i någon av de andra kanalgrupperna. Exempel på informationskanaler är avesta.se, intranätet, media och annonser. Akut Ska endast användas i händelse av kris.

170 5 Kommunikationstrategiska prioriteringar Avesta kommun har identifierat tre områden där kommunikationsarbetet behöver utvecklas och förbättras: 1. Kommunikationen ska utgå från mottagarens behov. 2. Den ska vara planerad och strukturerad. 3. Den ska skapa vi-känsla i koncernen. Utifrån de identifierade utvecklingsområdena gör Avesta kommun följande prioriteringar. 1. Stärka det kommunikativa ledarskapet Det kommunikativa ledarskapet ska stärkas genom kompetensutveckling, coachning och nya rutiner. Detta gör delvis med hjälp av medarbetarskapsidén som Avesta kommun redan arbetar med. 2. Kommunicera Avesta kommunkoncern som en sammanhållen organisation Avesta kommun har en tydlig profil och kommuniceras som en kommun. Detta stärker Avestas attraktionskraft. Detta gör vi genom att använda gemensamma budskap. Samtidigt ges utrymme för de olika verksamheterna att profilera sin roll inom kommunen. 3. Utveckla koncernens interna kommunikation Vi använder rådgivning, utbildning och rutiner för att stärka den interna kommunikationen, kommunikationen inom organisationen. Detta gör vi genom att förtydliga vilka interna kanaler som ska användas till vad, och hur de ska användas. Vi tydliggör chefers och medarbetares egna ansvar för att kommunikation ska bli framgångsrik. 4. Kvalitet, effektivitet och verksamhetsutveckling God kommunikation ska föregås av analys, vara relevant och ske på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Det förutsätter tydliga och mätbara kommunikationsmål samt utvärdering och uppföljning.

171 KOMMUNKANSLIET/TILLVÄXT AVESTA Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Erica Hallgren, kommunikatör Avesta kommuns kommunikationsprogram Kommunikationsprogrammet beskriver riktningen för kommunikationsarbetet i Avesta kommunkoncern. I programmet finns information om vilken bild av Avesta kommun vi ska förmedla, vilka målgrupper vi har, hur vi arbetar med kanaler och vilka områden vi prioriterar de närmaste åren. Syfte och mål Kommunikationsprogrammet ska bidra till att Avesta kommun uppnår målen i Mål och budget. Alla medarbetare kommunicerar varje dag, genom e-post, i korridoren, på anslagstavlan, på möten, med mera. Kommunikation är en del av alla medarbetares uppdrag. Avesta kommunkoncern ska vara, och upplevas vara, en sammanhållen organisation. Detta uppnår vi genom att kommunicera en gemensam bild av organisationen. Bilden av Avesta kommun som vi kommunicerar - och bilden som finns av oss hos våra målgrupper - är vårt varumärke. Avesta kommunkoncern har många olika verksamheter och därför har vi också många, och väldigt olika, målgrupper. Inom kommunen ryms verksamheter som arbetar med service, myndighetsutövning, utbildning, besöksnäring och mycket mer. Vi behöver kunna plocka fram en bild av Avesta kommun, en del av vårt varumärke, när vi talar till företagaren som ska starta en restaurang och en annan bild, en annan del av vårt varumärke, när vi talar till besökaren på Avesta art. Genom att arbeta med gemensamma budskap som anpassas efter verksamheternas målgrupper kan vi tala till och med våra målgrupper på ett sätt som gör att delarna stärker helheten. Kommunikationsprogrammet är gemensam för hela organisationen och dess bolag. Den omfattar såväl intern som extern kommunikation. Den är ett styrande och stödjande ramverk som kommer till nytta i kommunikationsarbetet på alla nivåer. Förslag - Att Avesta kommun antar Kommunikationsprogram för Avesta kommun (bilaga 1)

172

173

174 Grundläggande Granskning den 14 maj 2019 Kommunrevisionens Granskningsrapport Syfte Kommunstyrelsen och varje nämnd och styrelse ska årligen granskas av revisorerna för att ge Kommunfullmäktige tillräckligt underlag för prövning av ansvarsfrihet. I den nu genomförda granskningen har vi fokuserat på huruvida de styrelser och nämnd - har skapat förutsättningar för att nå/infria det av KF uppsatta målet: Alla invånare skall uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta Inför dialogen med ledningarna för de olika enheterna tillställdes dessa ett frågedokument. Bilägges denna rapport. Det sammanfattande intrycket från Grundläggande Granskning, powerpointpresentationer och panéldebatt den 14 maj är mycket positivt. Det omfattande underlaget anser vi ger kommunfullmäktige underlag för att pröva styrelser och nämnds ansvarsfrihet avseende Trygghetsmålet. Panéldebatt/powerpointpresentation: Norrtäljes trygghetschef. Marika Bertilsson, berättade en sannsaga: Det var en gång en kommun där en del innevånare upplevde att droger var ett problem Socialtjänsten hade ännu inte noterat/medgivit detta Andra upplevde att detta var en realitet

175 Enträget arbete resulterade i att problemet identifierades och erkändes En Mini-Maria etablerades med 4 behandlingspersonal och en läkare En tvärgrupp organiserades, Trygghet i Norrtälje (TINK) Tänket i kommunledningen övergick från stuprör till hängränna Den politiska och administrativa ledningen insåg betydelsen av samverkan Aktiva insatser blev följden Hands on tillsammans med polis bl a i form av hembesök hos föräldrar till ungdomar som hade avvikande beteende Dessa, föräldrarna, gav tillstånd som innebar att sekretess upphävdes och direkta behandlingsinsatser kunde sättas in Socialtjänstens handläggningsmonopol sattes ur spel Fokus på individens situation/problem och vidtagande av åtgärder därefter Föräldrautbildningar Förståelse för att definiera trygghet som: Individens upplevelse av sin egen säkerhet Måndagsmöten med polis, brottsförebyggare, personal från TINK, Fältassistenter, ordningsvakter m fl för att följa upp och planera trygghetsskapande åtgärder Busstationerna (3) utsatta områden, åtgärdades tillsammans med olika intressenter, allt från Pressbyrån till Gatukontoret) Hallstavik möjligen jämförbart med Krylbo, där etablerades kontaktcenter, väktare, ombyggnader Polisen en mycket viktig partner!

176 Kommunledningens stöd och engagemang likaså! Maritas största misstag? Jag var för mesig, visste att detta var den rätta vägen. Det kunde gått mycket snabbare. Dialog med ledningarna Kommunstyrelsen, Bildningsstyrelsen, Omsorgsstyrelsen och Miljö & Byggnadsnämnden redovisade en stark fokusering på Trygghetsfrågorna. Omsorgsstyrelsen representanter uttryckte stor tillfredsställelse med hur denna, Omsorgsstyrelsen, i verksamhetens alla avseenden skapade trygghet. Vid frågor angående alternativa sätt att hantera trygghetsfrågorna, hänvisades ofta till lagrum och sekretess som skäl till varför så ej kunde ske. Till dialogen med Gamla Byn AB hade kommunrevisionen kallat Henrik Schef i dennes egenskap av nyvald ledamot för minoriteten (M m fl). Denne nekades av Gamla byns representanter tillträde med hänvisning till att han ännu inte var vald ledamot. Tyvärr lät kommunrevisionen detta ske. Fakta är att Henrik Schef valdes den 26/ av KF till ledamot av styrelsen för Gamla Byn AB från årsstämman 2019 intill slutet av årsstämman Årsstämman ägde rum den 8 maj Här nedan redovisas noteringar, fortlöpande utförda av Linnea Grönvold, granskningsbiträde från KPMG, från mötet med respektive verksamhetsledning. I anslutning till dessa ger kommunrevisionen sin sammanfattande bedömning och ber ledningen om kompletterande upplysningar/svar. Vår granskningsrapport är en offentlig handling och för att ge kommunens innevånare information om hur respektive verksamhetsledning bedömer sig utöva, återges ledningarnas svar så utförligt som möjligt.

177 Rapporten kommer att presenteras vid KF den 17 juni 2019 och behandlas i enlighet med den modell, se nedan, som Kommunrevisionen föreslagit och KF s presidium beslutat skall tillämpas för att åstadkomma en mera aktiv behandling av revisionsrapporter. När revisorernas rapporter är färdiga (beslutade av revisorerna) går de direkt till fullmäktige men samtidigt även till ansvarig styrelse/nämnd Fullmäktige sätter rapporten på dagordningen som ett ärende där de beslutar om hanteringen av rapporten, vanligen begär svar/beredning från de som granskats, inom viss tid (jämför hantering av motioner) När svaret kommer från de som granskats tas rapporten upp igen i KF. Nu sker föredragning och eventuell debatt Fullmäktige beslutar om man är nöjd med svaret eller om ytterligare åtgärder ska vidtas Fullmäktige följer efter en bestämd tid upp rapporten och dess åtgärder Kommunstyrelsen Lars Isaksson, Johan Thomasson, Susanne Berger, Anders Friberg och Mikael Jansson Trygghetsfaktorer Ekonomisk trygghet, tillgång till arbete, bra kvalitet i skolan för barn, bra äldreomsorg. Men det kan även gälla att inte utsättas för våld och hot. Det beror på vilken situation man befinner sig i. Trygghet är en subjektiv bedömning. KFs mål är brett. De arbetar brett med trygghet, varje styrelse bryter ner den på styrelsenivå. Trygghet som politiker Politiker måste vara trygg i att de har bra beslutsunderlag. Avestabornas trygghet Det har varit fokus på trygghetsfrågorna från år 2017 och framåt. Det är fokus på trygghet mot brott. Kommunen gjorde en digital trygghetskarta. De hade samarbete med polisen. Kartan togs fram och var klar i oktober 2017, de presenterade den på en trygghetsdag. De pratade om radikalisering och extremism, huskurage och mäns våld mot kvinnor, fake news. Medborgarna fick fylla i en trygghetskarta, var man var trygg/inte trygg. Efter det togs det i mål och budget poster kring trygghet. T.ex. bekosta mer belysning, ta bort buskage m.m. Centrala Avesta, Krylbo och Horndal där mest invånare kände sig otrygga. Vissa medborgare saknar patrullerande poliser och vakter. Kommunen ansökte om kameraövervakning i centrum, över stadshusparken och gågatan. Ansökan överklagades av Länsstyrelsen och nu är den överklagad av Datainspektionen. Tekniska arbetar mycket med fysiska åtgärder i offentliga miljöer t.ex. klottersanering. Det är svårt med klottersanering då det kommer tillbaka ganska snabbt. De har infört bussvärdar för att skapa trygghet på bussarna. Det finns ett pågående arbete att gång och cykelvägar ska få belysning och bli asfalterade.

178 Under år 2018 har det varit fokus på trygghet i Krylbo. Polisen har startat ett projekt Trygghet i Krylbo. Kommunen har haft kommunala vakter. Det har varit bråk mellan kriminella gäng i Krylbo. Kommunen har arbetat mycket med det preventiva arbetet, de har satsat på lekparker, sommarlovsaktiviteter, utemiljöer, de bygger lägenheter, Krylbo IP har fått nytt konstgräs. Det pågår mycket åtgärder i Krylbo. Arbetslösheten minskar mest i Krylbo, vilket också skapar trygghet. De arbetar för att eleverna ska gå ut skolan med fullständiga betyg, vilket skapar en trygghet utifrån ett annat perspektiv. Hantering av personuppgifter Det är tryggt att lämna över känsliga uppgifter till kommunen. Samverkan De samverkar med hela koncernen. De samarbetar med olika råd, regionen, andra kommuner, kyrkan, FRG, Lotta-kåren och lokala krisrådet samt BRÅ. En gång i månaden skickar de ut till samtliga förvaltningar och bolag och samlar in sociala risker som de lämnar över till länsstyrelsen. Organisation Det finns ingen anledning att ändra organisationen. I kommunen arbetar de i hängrännor. Kompetens De har en bra rekryteringsprocess i botten. De har extern och intern utbildning. Dessa delar tas upp i det årliga medarbetarsamtalet. Drogmissbruk Det har med den liberala synen och tillgängligheten till droger som gjort att droganvändningen ökat. Det är andra sociala grupper som använder droger idag mot tidigare. Det är yngre och det går snabbare utför för de som börjar med droger. Men det är även fler som inte dricker eller använder droger. Blås Grönt är en samverkan mellan förvaltningar och polisen. Det finns lokala modeller på samverkan. Psykisk ohälsa Det finns på agendan. Kris Det finns en icke offentlig krisberedskapsplan. De gör inför varje mandatperiod en riskanalys. Den ska beslutas av KF innan december i år. Delar är skickad till Länsstyrelsen för översyn. Det behandlar om reservkraft, lokala krishanteringsråd, RSA. Det är ett stort arbete med krigsplacering av speciella befattningar i kommunen. Kommunen övar på krisberedskap mer än tidigare. Krisledningsnämnden har nyligen varit på utbildning, stabsutbildning har hållits. Servicecenter ska utbildas som kriskommunikationscenter.

179 Trygghet och säkerhet är en viktig aspekt att ta med sig i digitaliseringsarbetet. All kommunal verksamhet ska fungera under kriser och krig. Vilket kan bli problematiskt. Kommunen vet hur länge de klarar sig utan el och vatten. De har reservaggregat på två av de särskilda boendena. Våld Ansvaret ligger på socialtjänsten och det finns riktlinjer och rutiner för arbetet. Gamla Byn har satt upp lappar kring Huskurage Mobbing Det sker i daglig dags. Det är något som de tar upp med den ordinarie personal och ledarintroduktionen. De har dialog med personalenheten om mobbing sker. En rutin ska tas fram och diskuteras i koncernledningen och antas av personalutskottet. Detta är frågor som behandlas vid medarbetarundersökning. Det genomförs en undersökning till alla medarbetare där mobbing och sexuella trakasserier inkluderas. Det finns noll tolerans mot mobbing och kränkningar i förvaltningen. Revisorernas bedömning Vår sammanvägda bedömning är att KS arbetar intensivt för att förverkliga trygghetsmålet. Vi saknar uppgift om huruvida det finns en plan för arbetet mot den ökade droganvändningen? Saknar också uppgift om hur Mäns våld mot kvinnor hanteras, såväl pro- som reaktivt? Vi ber KS förtydliga hur det övergripande Trygghetsarbetet bedrivs. Var ligger ansvaret? Marita Bertilsson chef för Trygghet i Norrtälje Kommun (TINK) redovisade deras organisationsmodell: TINK är en avdelning på kommunstyrelsekontoret som samordnar, leder och utvecklar trygghetsarbetet mellan Norrtälje kommun, Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje, Polisen, föreningar, företag, kyrkorna och andra myndigheter. Hur förhåller sig KS till att överväga/pröva en sådan organisering av Avestas trygghetsarbete? Bildningsstyrelsen Mikael Westberg, Blerta Krenzi, Johannes Kotschy och Björn Hansson Björn informerar att trygghet är individens upplevelse. Trygghet för dem är en skola fri från kränkningar, hot, våld och diskriminering samt en fritid fri från kränkningar, hot, våld och diskriminering.

180 Faktorer som påverkar trygghet, som de arbetar med för att öka tryggheten. En del är vuxennärvaro, det är tydligt från enkäter i skolan där elever påvisar att det är en trygghet att det finns vuxna i närheten. Det är bra att när det finns fältarbetare i samhället. Vuxennärvaron är viktig. De arbetar med trygghetsbevakning på sommaren. De medfinansierar bevakning av skollokaler under sommaren. När det finns bevakning runt skolgårdarna på somrarna så skapar det trygghet för eleverna. Ung livsstil är ett samarbete med Södra Dalarnas sparbank, de arbetar tillsammans med omsorgen och gör olika aktiviteter. Syftet är att få ungdomar att skjuta upp alkoholdebuten. Det är verksamheter som påverkar tryggheten. Tryggheten har minskat på gymnasiet sedan undersökningen Men det påvisas goda resultat i senaste LUPP-undersökningen. Horndal, Krylbo och Åvestadal, där känner sig flest elever trygga. En tydlig pedagogisk ledning skapar trygghet i skolorna. Där man arbetar systematiskt. Det finns exempel på hur man arbetar för att få trygga skolor. Samverkan Det finns stor samverkan i kommunen. Särskilt samarbete med omsorgsförvaltningen genom Avestamodellen. Modellen sticker ut då de håller i modellen. På rektorskonferenserna finns socialsekreterare med och verksamheterna pratar ihop sig hur de ska arbeta med utmaningarna. De arbetar med kyrkan, räddningstjänst, polis, Regionen, tjejjouren och olika föreningar. De har föreningsfrukost och möten som fritidspersonalen håller i. De är viktiga aktörer. Organisation De arbetar brett, de försöker arbeta sig bort från stuprören för att sprida goda exempel i organisationen. För tre- fyra år sedan har de tagit fram planer mot inre och yttre hot och våld. Alla verksamheter ska ta fram planer för detta. Utöver den handlingsplanen har de antagit en likabehandlingsplan på varje enhet. De arbetar med kompetensutveckling. De har en TMO-utbildning (traumamedveten omsorg). De ser är en del att få verksamheten att se på de som bland annat kommit till kommunen från ett annat land där man har en stökig bakgrund. Då ska verksamheten kunna hantera dessa personer. Lokala BRÅ, det är en viktig part kring detta. Det stärker verksamheten i arbetet. Det är en viktig organisation för samverkan. Intendenterna är en framgångsfaktor. De arbetar inte bara med frågor som lokaler, renovering m.m. De arbetar bra med skyddsfrågor och arbetsmiljöfrågor i verksamheten. Tidigare har de arbetat med skolvärdar, de var stöd till eleverna. Det finns två skolvärdar kvar, men de andra tjänsterna har tagits bort på grund av ekonomin. Det finns rastaktivister som aktiverar eleverna under rasterna. Verksamheten har bra kontakt med polisen via BRÅ. Polisen deltar på rektorsträffar.

181 SSP de ska ta nästa steg för att få tätare samverkan. De har diskuterat om vilka från verksamheten som ska ingå i gruppen, rektorer, pedagoger m.m. De har diskuterat med polisen kring detta. De ska utveckla den befintliga samverkan som finns idag. De har inte fått igång denna samverkan än. Drogmissbruk Det diskuteras brett inom verksamheten. De upplever att det är för lätt att komma åt nätdrogerna idag. Genom vissa särskilda riktade åtgärder så ska de inte bara skjuta på alkoholstarten utan flytta upp allt kring detta i åldrarna. Det är stora problem i landet kring missbruk. Kommunen har åtgärder, allt från att vara tydliga med i skolorna att det inte är okej. Man blir avstängd. De tar in narkotikahundar som får nosa igenom lokalerna, detta för att det inte ska vara lagning inne på skolorna. De ser ändå att det är ett nationellt problem att det är så lätt att få tag på preparaten. Efter dialog med vårdnadshavare så framkommer det att det är drogliberalt. Det är låga straffsatser. Vissa börjar missbruka då de självmedicinerar. När rektorer, chefer och kuratorer träffar socialtjänsten två gånger per år då pratar de om olika teman. De ser att Avestamodellen är framgångsrik. Tanken med Avestamodellen är att komma ifrån sekretessen. En socialsekreterare är knuten till varje skola. De arbetar utifrån att det så långt det går från socialtjänstlagen diskuterar problematiken. De har ett bra samarbete med socialtjänsten, de diskuterar rutiner, kontakter och ha dialog. Det verksamheten ser är att socialtjänsten har sekretess på vissa delar. Men de arbetar tillsammans så långt de kan. Linköpingsmodellen har inte prövats i kommunen. Ungdomars psykiska ohälsa Det finns forskning som visar att den psykiska ohälsan inte ökar. Det finns ungdomar som har vardagsproblem och andra har psykiska problem. Det gäller att identifiera vilka som har problem och vilka som har vardagsproblem. Ungdomar och barn har lättare att berätta om de mår dåligt än tidigare. Över 70 % av de som svarade på LUPP-enkäten i kommunen anser att de mår mycket bra under de senaste sex månaderna. Verksamheten känner att de har koll på de elever som svarat att de inte mår bra. Det är inte värre i Avesta än andra orter. Samverkan med föräldrar Verksamheten har metodbaserade föräldramöten på högstadiet. Mötena har tydliga syften med föräldrautbildning. Utvecklingssamtalen är viktiga. De håller föräldramöten på föräldrarnas modersmål, vilket är populärt. De skickar ut veckobrev, ofta på läroplattformen. Det finns ett taggsystem för att komma in på högstadium och gymnasieskolorna, vilket är trygghetsskapande. Skolsköterskor De har inte haft problem att rekrytera skolsköterskor. De har erbjudit utbildning för anställda. De har 8,5 skolsköterskor i kommunen. Krisberedskap

182 Två skolor har självförsörjande el och till viss del vatten för skolköken. De samverkar och har avtal med Hedemora och Säters kommuner. Det finns filtar och värmeljus för att värma lokalerna om det blir strömavbrott. Det finns krisberedskapsplaner och dessa revideras löpande. Våld I LUPP-enkäten framkommer att det är vanligare i Avesta än riket med sexuellt våld i åk 2 i gymnasiet. Eleverna svarar över hela kommunen att skolan arbetar med dessa frågor. Det finns rutiner för gällande våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Jämställdhet diskuteras och undervisas i skolan. Verksamheten deltar i projektet Vilka är vi. Mobbing Verksamheten har nolltolerans mot mobbing. Men det finns i kommunens skolor. Det som är positivt i LUPP-enkäten är att eleverna upplever att skolan agerar när en elev mobbar en annan. Verksamheten vill stävja detta i låg ålder. Alla kränkningsärenden anmäls till huvudmannen. Föräldrakontakten är viktig i denna fråga. Övrigt Rektorstjänsterna på Karlfeldt, det ska finnas en rektor och tre biträdande. Det pågår rekrytering av biträdande nu. Alla föräldrar har möjlighet att logga in på läroplattformen. Det är en bra kontakt mellan föräldrar och skolan. Johannes tycker att de har en stark organisation som arbetar att det ska vara trygg från individnivå till organisationen, från det lilla till det stora. Revisorernas bedömning Revisorerna noterar att verksamheten vill ta in kunskap för att utveckla sin egen verksamhet. De vill sprida goda exempel mellan verksamheter. Revisorerna noterar att skolan aktivt arbetar mot mobbing och kränkningar. Fråga: Vad görs för att minska otryggheten på gymnasiet? För att minska det sexuella våldet i ÅK 2?

183 Omsorgsstyrelsen Susanne Berger, Maarit Hessling, Anna Nurmiletho, Ann-Christine Magnusson, Carina Johansson, Pia Aronsson Trygghet som begrepp? Styrelsen informerar att trygghet är ett svårt begrepp då det skiljer sig mellan personer. Trygghet behöver inte vara riskfritt utan det är en känsla. De informerar att det idag finns brottsrädsla, man måste tänkta nytt kring trygghets begrepp där man ska ha social, ekonomisk trygghet. Det är ett brett begrepp och en avgränsning i trygghet är brottslig trygghet vilket de anser att revisorerna har fokuserat på. Trygghet är individuellt. Det handlar om inre trygghet, hur man växt upp, sen har man yttre påfrestningar. De som råkar illa ut ska ha stöd. Verksamheten behöver förebygga för att minska händelser som gör personal otrygga. Det är viktigt att de har handlingsplaner för att förebygga men också att de kan vidta åtgärder om något händer. Det är viktigt att personalen har en kompetens så de känner sig trygga i sitt uppdrag. Trygghet handlar om att verksamhetschefen måste säkerställa att brukare är trygga i verksamheten. De arbetar ständigt med detta, de försöker ta fram handlingsplaner. Det handlar om olika tryggheter, för brukaren, anhöriga och personal. Drogmissbruk Drogmissbruk ökar vilket verksamheten ser. Det är ofta tunga missbruk. De har ett samarbete med bildningsförvaltningen enligt Avestamodellen. De har utvecklat det under åren utifrån hur samhället förändrats. Verksamheten har samverkansdag under veckan med bildning. Drogmissbruk är en fråga som diskuteras och samverkan fungerar väldigt bra. De arbetar tillsammans med flera aktörer angående Blås Grönt. De arbetar vidare på att få bättre samarbete med föräldrar, t.ex. föräldrautbildning, föräldrar på stan m.m. Vid orosanmälan så kallas alla anhöriga till samtal så att barnet tidigt tas under uppsikt. Det är stora insatser omgående. Verksamheten ser att drogmissbruket ökar hos barn och ungdomar från olika sociala klasser. Samhället har blivit mer liberal till dessa frågor. På kommunal nivå arbetar man tillsammans med skolan och så har verksamheten specialverksamhet på individnivå. De måste hela tiden se de tre olika nivåerna. Kärnområdet för verksamheten är på individnivå, men de måste finnas på grupp och samhällsnivå. De har haft stort fokus på missbruk. De gjorde en makroanalys av drogmissbruk. Den visade att de hade mycket förebyggande arbete för barn och unga men det brister mer i det förebyggande arbetet för vuxna. Det är svårt att identifiera den målgruppen då verksamheten inte träffar dessa personer innan de är i ett missbruk. Primärvården borde identifiera dessa personer. Verksamheten bör samarbeta bättre med primärvården angående denna målgrupp. De bygger ut Malmgården för att kunna erbjuda hjälp till missbrukare på hemmaplan. De har bra samarbete med primärvården angående äldre, men när det gäller missbruk har de inte ett bra samarbete nu. De kan inte samverka på individnivå men på övergripande nivå.

184 El- och vattenförsörjning De har en beredskapsplan inom förvaltningen, vilket uppdateras varje år. Den är sekretessbelagd. Där står allt från om elen försvinner, evakuering från vissa boenden, arbetsgrupper, checklistor m.m. Efter förra sommaren så uppdaterade de beredskapsplanen angående värmebölja. Det finns kartor på miljö- och byggförvaltningen som kan ta fram kartor över invånarna. De hade en incident när elen försvann på ett boende. De skickade då dit fläktsystem och extra personal. De hade ett lugnt tillvägagångssätt. Händer det något på ett äldreboende handlar det mycket om att sätta in mer personal, för att se efter de äldre om t.ex. larmen slutar fungerar. De upplever att personalen känner sig trygg i vad de vet vad som ska göras. Det är svårt att informera för mycket då man inte vet hur man ska prioritera i en beredskapssituation. De tror att det finns en allmän tillit till kommunen, att man får hjälp om man har behov. Kommunen använder inte Linköpingsmodellen utan har en egen modell. Där samarbetar verksamheten med skolan, polisen och Höjden. De känner inte att Linköpingsmodellen passar dem. Handläggningen är reglerad i socialtjänstlagen. De har haft en fri tillgång till Höjden (öppenvård). De har sett positivt på att ungdomar kommit till dem men de har också försvunnit. Då det varit en fri tillgång har de inte gjort utredningar av behov. De tappar ungdomar om de inte arbetar på ett strukturerat sätt. De har minskat den öppna tillgången till Höjden. Det saknades uppföljning på Höjden. Nu har de uppföljningar, skolan kan göra oroanmälningar och föräldrar kan prata med socialtjänsten. De stödjer tankar kring att man inte ska behöva dokumentera ärenden så mycket som de gör idag. Men de behöver ha handläggning som är adekvat. Insatserna ska leda till bra resultat och det ska gå bra för de unga, vilket Höjden visat sig vara. Sjuksköterskebrist Det är fortfarande brist men de har vidtagit ett antal åtgärder. De har höjt lönerna för som blir kvar i kommunen, vilket har stoppat utflödet. De arbetar med Regionen om kommunen och Regionen skulle kunna anställa tillsammans. Det saknas sjuksköterskor överallt i södra Dalarna. Det är en stor utmaning att kommunen aldrig kan stänga eller avboka insatser. De ser över om farmaceuter skulle kunna genomföra vissa uppgifter. Det finns undersköterskor i sjuksköterske-organisationen för att underlätta arbetsbelastningen. De har ett antal bemanningssjuksköterskor nu. De arbetar nu i ett doktorandprojekt med Högskolan Dalarna, de ska se över varför de sköterskor som valt att stanna ändå stannar kvar. De utreder om kommunen får betala utbildning för att undersköterskor ska utbilda sig till sjuksköterskor. De vet att Hedemora, som haft stabilt på sjuksköterskefronten, att sköterskorna där börjar gå i pension, vilket ökar konkurrensen. Det är bemanningsföretagen som tjänar på detta. I stort sett är alla undersköterskor utbildade. Det finns ett politiskt beslut att de får utbilda anställd personal till undersköterskor. De har ungefär 5-6 sjuksköterskor som kommer tillbaka till kommunen då de tycker det är bra i Avesta. Det är många som önskar att arbeta dagtid och det erbjuds inte inom den kommunala vården. Andelen som ska arbeta minskar och andelen äldre och yngre ökar. Alla verksamheter ser ett ökat behov av personal. De vill utveckla digitala verktyg för att minska administrationen för personal. Våld Den frågan ligger på ansvarsbordet. De har handlingsplan och riktlinjer för arbetet. De har utbildat enhetspersoner, skyddsombud och individ och familjeomsorgen i en webb-utbildning. IFO arbetar

185 med kvinnorna och männen när de söker hjälp. De måste utbilda personalen att identifiera och ge rätt stöd och hjälp. Det är ett stort mörkertal. Personal inom hemtjänsten har utbildats för att hantera om de misstänker våld. Detta är en fråga som diskuteras så mycket inom verksamheten. Verksamheten har kontakt med Kvinnojouren. De ingår i ett länsövergripande arbete kring våld i nära relationer m.m. Det är länsstyrelsen som kallar till samverkansträffar och erbjuder utbildningar. Det finns en bra samverkan kring frågorna i länet. Ungas psykiska ohälsa Den frågan arbetar de ständigt med. Den kan vara kopplat till droger. Revisorernas bedömning Verksamheten arbetar utifrån Avestamodellen och känner sig trygg med att den fungerar bra. Revisorerna upplever att verksamheten arbetar aktivt med frågor kring Trygghet. Frågor: Vilka är, i Avesta, de främsta bakomliggande orsakerna till att drogmissbruket ökar? Vilka ytterligare åtgärder kommer Omsorgen att vidtaga för att minska drogmissbruket bland unga? Bland vuxna? Vilka digitala verktyg är under framtagande som skall reducera administrativa arbetsuppgifter och frigöra tid för omsorg rörande patienter och brukare? V-dala Miljö- och byggnadsnämnd Stefan Palm och Håkan Eck Verksamheten arbetar för att skapa ett tryggt samhälle. Men vad de kan göra som tillsynsmyndighet. Definitionen trygghet kan vara att känna sig trygg i samhället, trygga och säkra omgivningar. Så tänker de i detaljplanearbetet, hur de hanterar det offentliga rummet. Arbetet med dessa frågor De har rutiner för att säkra uppgifter som medborgare lämnar in. De samverkar i detaljplanearbetet med blåljusverksamheter för att skapa ett tryggt offentligt rum. Detaljplanearbetet är det största demokratiska dokumentet man kan arbeta med. Man frågar medborgarna utan politisk inblandning. Samtliga förvaltningar bjuds in för dialog med detaljplaner och översiktsplanering. Verksamheten kan göra bra detaljplaner men genomförandet har de ingen makt att rå på. Det kan vara kommunen eller extern utförare som genomför planen. Samverkar med andra aktörer

186 De arbetar med länsstyrelsen i Dalarna och Västmanland och räddningstjänsten. Där finns mycket hjälp att hämta, de får uttala sig i detaljplaner för att öka tryggheten. Organisation De arbetar i sin ledningsgrupp med hängränneprincipen. När man har plansamråd är en person från miljö med och tvärt om. Det är alltid personal från andra enheter med när man har planeringsmöte. Säkerställa kompetens De har stor budget för utbildning. Kompetensutbildning sker löpande. Krisberedskap De har långa processer så det som händer under en kris är att det inte skickas ut bygglov eller inspektioner. Förvaltningschefen ingår i krisledningsgruppen. Våld Arbetsgivaren har arbetsmiljölagar att följa. Ett bra detaljplanelagt område minskar risken för brott. Det handlar om hur man planerar i det offentliga rummet. Övrigt De har skyddsronder på arbetsplatsen. Utifrån den nya tobakslagen så har de tagit fram nya riktlinjer. De följer 10-veckors hantering för bygglov. Det krävs tagg för att komma in i lokalerna. Det finns särskilda besöksrum. Livsmedelsinspektörerna ska inte arbeta själva på kvällar. De vet inte om personalen fått utbildning i våld i nära relationer. Verksamheten är i princip fullbemannad. Verksamheten har fått ett uppdrag att se över om Hedemora ska ingå i förvaltningen. Verksamheten fattar beslut som kan vara negativa för sin egen arbetsgivare. Verksamheten ska enlig lag vara oberoende. Revisorernas bedömning De har ett bra arbetssätt att säkerställa trygga offentliga rum. I den fysiska planeringen är trygghet en mycket viktig faktor. Fråga: Kan det demokratiska dokumentet detaljplaneplanering utvecklas, och i så fall hur, i syfte att öka innevånarnas medskapande av trygghetsmiljöer?

187 Gamla Byn AB Laila Borger, Kurt Kvarnström, Lennart Karlsson och Anders Löfberg Trygghetsfaktorer tar de med sig i de fastigheter som de förvaltar. T.ex. bra belysning för att skapa trygghet och i bostadsområdena ska det inte finnas för stora buskage. Tryggheten är invävt i verksamhetens vardag. Bolaget ingår i Huskurage, att man ska notera vad som händer bakom hemmets dörrar. Det finns lappar i trappuppgångarna om hur man ska agera om man tror att det sker våld i hemmen. Verksamheten har haft lite problematik i industristadsdelen, de har fått Securitas som hyresgäst vilket har gjort det lugnare. Det har varit problem med stök, klotter m.m. i Koppardalen under kvällstid. Bolaget och bildningsförvaltningen kommer hålla extra vakter vid skolorna under sommaren. Det ger mindre skadegörelse vid skolorna. Det finns trygghetslarm i receptionen. De har skapat ett besöksrum med utrymningsmöjlighet så slipper möten hållas på kontoret. Mobbing Mobbing, trygghet på jobbet och trakasserier tas upp i medarbetarsamtalen. Även droger tas upp som en fråga i medarbetarsamtalet. Drogmissbruk Bolaget noterar inte i någon större utsträckning droganvändning i hyreshusen. De har inga stora problem med detta, men så klart det förekommer. De har fastställda rutiner att om en fastighetstekniker känner sig osäker att gå in i en lägenhet/lokal så ska de alltid vara två. Känner sig en fastighetstekniker sig kränkt av en boende så ska de också alltid vara två. Det finns upprättade rutiner. Bostadssocial samordnare finns utsedd. Den hanterar alla problematiska ärenden och samordnar med socialtjänsten. Fältassistenter är bolaget delaktig med att ordna. VD ingår i krisledningsgrupp och en kommunikatör deltar i ledningsgruppen vid kriser. El- och vattenuppehåll Det finns beredskapsplaner som krisledningsgruppen får agera utefter. KFs mål De har inte brutit ned KFs trygghetsmål. Bolaget är med i förstudier av planer och där är trygghet en del i en väl fungerade ytor. T.ex. öppna ytor, brett mellan byggnader. Det är V-dala som sitter på mandatet när de planerar byggen.

188 Tillgänglighet är en del av trygghet. Att det går att röra sig fritt i områden. Tillgänglighet är ett lagkrav när de bygger nytt. Det sker alltid dialog med verksamheten som ska vara i de lokaler som byggs. Då tar bolaget del av hur verksamheten ser på dessa frågor när de bygger lokaler. Det är verksamheterna som får beställa utifrån deras behov. Det har bra dialog med beställaren innan de påbörjar byggnation. Kommunens säkerhetssamordnare arbetade fram ett bra dokument som stöd till politiker som blivit utsatta för hot eller våld. Våld i nära relationer Huskurage (Ideell förening) inkluderar även personalen. Personalen deltog i den utbildning som genomförts. Övrigt Bolaget går bra. De har ungefär 30 projekt på gång. Det största projektet är Badhustomten. Det är ett tryck på att producera nya lägenheter men processen tar lång tid. Bolaget arbetar för att ta fram aktuella underhållsplaner för alla allmänna lokaler. Renovering ska ske av alla äldreboenden. Hyresavtal mellan Arbetsförmedlingen och Avesta Industristad är klart. Uppstartsmöte hålls i veckan. Det finns ytterligare förfrågningar på lokaler i Koppardalen. Revisorernas bedömning Bolaget har bra samverkan med andra kommunala verksamheter. Tryggheten är invävd i bolagets verksamhet. Huskurage är ett bra koncept. Fråga: Arbetar bolaget särskilt med att förbättra säkerhet och tillgänglighet och därav följande trygghet i äldre människors boendemiljö? Gör bolaget insatser för att förenkla/underlätta boende och därav följande trygghet för hyresgäster med funktionsbegränsningar, blinda, rullstolsburna m fl? Avesta Vatten och Avfall AB Patrik Sundin, Anna Perman, Jan-Olof Källström och Erik Nordin Verksamheten går ut på att skapa trygghet. Det märks inte genom det som verksamheten håller på med, men uppstår någon avvikelse så skapar det en stor otrygghet. Detta gäller även avfallsverksamheten. Det går fort att bli otryggt. Det är inte lätt att hitta en gemensam definition av trygghet då varje individ upplever trygghet på sitt eget sätt. Verksamheten anser att individen upplever att funktionerna fungerar när de ska. Att man känner en trygghet att funktionen finns när de behöver den. Trygghet kan också vara att känna sig trygg för att inte utsättas för våld. Att inte oroa sig för sin försörjning, både ekonomiskt och andra nödvändigheter. Bolaget ser ingen ökning av personer som vill dela upp fakturor.

189 Verksamhetens insatser Genom att trygga vattenförsörjningen och ta hand om avfallet. De arbetar med information om vattnet och avfallet på t.ex. hemsidan. De ger ut en kalender där detta finns beskrivet. Verksamheten anser att medborgarna kan känna sig trygga angående säkerheten kring vattenverken. De två vattenverken som finns är skyddsobjekt, de har nyligen svarat på frågor kring NIS-direktivet. De kommer framöver skärpa säkerheten ytterligare, de har idag relativ säkerhet. Personliga uppgifter Verksamheten anser att de hanterar personuppgifter korrekt. Samverkan De samverkar med samtliga förvaltningar och bolag. VD ingår i koncernledningen och BRÅ. På koncernledningen så lyfts trygghetsfrågor om det skett någon incident. Det finns en krisledning där VD ingår. Bolaget övar i krisberedskap, bland annat i den övning som Länsstyrelsen anordnar. Organisation Det finns inga stuprör inom verksamheten och de har god kommunikation med andra förvaltningar. Kommunen är duktig på att samverka och arbeta tvärsektoriellt. Kompetens De har individuella utbildningsplaner för alla medarbetare. Det innebär bland annat på VA-sidan som ska gå diplomkurs. De arbetar med kompetensbaserad rekrytering. Bolaget är fullt bemannat. De har dock inte lätt att rekrytera personal. Bolaget står inför ett generationsskifte, ungefär 1/3 av personalen kommer gå i pension inom 2-3 år. De håller på att rekrytera två drifttekniker nu. Drogmissbruk De ser en liberal inställning till droger, det är ett nationellt problem. Det är för lätt att få tag på droger idag. Bolaget har inte testat avloppsvattnet för att se droganvändningen. Vattenförsörjning Det är bara den kommunala vattenförsörjningen som kommunen ansvarar för. Den kommunala vattenförsörjningen och grundvattennivåerna följs kontinuerligt. Det är inget problem i Avesta. El och vattenförsörjning Upphör elförsörjningen så kallas krisledningsgruppen in. Om vattenförsörjningen upphör eller får en störning så vidtar verksamheten åtgärder. Det finns reservkraftverk vid vattenverken. De ransonerar vatten om elförsörjningen skulle upphöra. Bolaget har en egen krisorganisation. Mobbing Bolaget har inte haft problem med mobbning, de följer kommunens riktlinjer kring personalfrågor. I medarbetarundersökning och medarbetarsamtal går att upptäcka om mobbing eller liknande sker. Då finns rutiner att följa En stor risk inom sluttäckningen av Karlslund är att få tag på massor. En annan risk är om kalkylen kommer att hålla. De har haft problem med upphandlingarna som kommunen genomfört.

190 De är inne i en förprojektering avseende överföringskabeln till Horndal. De har upphandlat en konsultfirma som ska göra ett förprojekt som ska ligga till grund för upphandling. Detta arbete löper enligt tidplanen. Bolaget kommer ta över tjänsten att samla in och ta hand om papper, glas, plats m.m. av kommunen. Detta har kommunen tidigare handlat upp av externa aktörer. Revisorernas bedömning Bolaget har övningar i krisberedskap. Revisorerna anser att bolaget arbetar för att skapa trygghet i sin leverans av vatten och avfallshämtning. Fråga: Avser bolaget att testa avloppsvattnet för att konstatera omfattning och spridning droganvändning? När och hur kommer vattenverkens säkerhet att ytterligare skärpas?

191 Bilaga frågedokument, se nedan Trygghet alla invånare skall uppleva att det känns tryggt att bo. leva och verka i Avesta, av kommunfullmäktige fastställt mål. Frågedokument inför grundläggande granskning den 14 maj 2019 Trygghetsfrågor Här följer ett antal frågor om Trygghet. Vi ber er, ledningarna för styrelser och nämnd, att begrunda dessa och att i dialogen med oss den 14 maj besvara och återkoppla tankar och åtgärder kopplade såväl till er egen verksamhet som andra utövares. Vi ser gärna att ni involverar övriga styrelse-ledamöter i denna process. Trygghetsfrågorna känner inte av några gränser. De griper ofta in i såväl kommunens olika verksamheter som i uppdrag som utövas av andra: organisationer, myndigheter, föreningar, frivilliga stödgrupper och många flera inte minst den enskilda medborgaren. Det är anledningen till att ni nedan möts av ett gemensamt frågebatteri. Vi ber er att i första hand diskutera/besvara de frågor ni anser har störst relevans för er verksamhet och gärna komplettera med frågor/problem/lösningar som vi inte fångat upp. Läs: förvaltning som synonymt för bolagsledning, Nämnd och annan dito. Vi inleder med att citera Magnus Lindgren, generalsekreterare i stiftelsen Tryggare Sverige som i Dagens Samhälle skrev: Just nu pågår i Sverige ett nyktert uppvaknande i många kommuner där trygghetsfrågorna plötsligt är på agendan. Förvånansvärt få har emellertid definierat vad som avses med trygghet. Ännu färre har klarat ut vad som egentligen påverkar invånarnas trygghet. Dessutom saknas ofta uppföljningar och utvärderingar av vidtagna åtgärder. Det innebär att flertalet kommuner inte har en aning om huruvida de åtgärder som genomförts har någon effekt på arbetet med att öka tryggheten. Trygghetsfaktorer? Hur vill ni definiera trygghet? Vilka faktorer är det som främst påverkar Avestabornas trygghet. I vilken utsträckning arbetar ni redan med dessa och/eller kan ni öka era insatser? Anser ni att Avestaborna tryggt kan lämna ifrån sig uppgifter till er förvaltning och att de uppgifter de lämnar är i tryggt förvar hos er? Samverkan? Vilka andra förvaltningar samverkar ni med för att säkerställa att Avestabon upplever trygghet? Vilka andra aktörer utanför den kommunala sfären samarbetar ni med i trygghetsskapande syfte?

192 Organisation? Begrepp som stuprör respektive hängränna kan sägas beteckna olika sätt att organisera ledning av en organisation. Med denna beskrivning, finns det anledning att förändra Inom er förvaltning? Kommunens organisation? Hur agerar ni för att säkerställa att personalen inom er förvaltning har erforderlig kompetens? Drogmissbruk? Varför ökar drogmissbruket? I en del kommuner används den s k Linköpingsmodellen dvs att socialtjänst och polis m fl samarbetar med att besöka föräldrar till ungdomar som uppvisar avvikande beteenden. Sker detta i Avesta? Vissa påstår att socialtjänsten har/utövar ett slags handläggningsmonopol som dessa, vissa, menar försvårar lösning av ungas drogproblem. Instämmer ni i den åsikten? Finns ungdomens psykiska ohälsa på er agenda? Hur samverkar ni med föräldrar för att säkra trygghet inom skola och klassrum? Brister? I Avesta är bristen på sjuksköterskor större än i övriga länet, varför? Vad gör ni åt detta förhållande? Kris? Om el- och vattenförsörjningen upphör vilka åtgärder vidtas då inom er förvaltning? Våld? Finns mäns våld mot kvinnor med på er agenda? Om nej, varför inte? Om ja, vad har detta medfört? Mobbning? Arbetar styrelsen/förvaltningen aktivt för att motverka mobbning? Om ja, hur? Övrigt? Vad har vi missat?

193 Stormöte Dagen, 14 maj, avslutas med ett stormöte i Centrumkyrkans församlingslokal. Syftet är att berätta för Avestaborna vad som görs för att alla invånare skall uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta (Kommunfullmäktiges övergripande mål). Mötet börjar kl 18 med en kort resumé av vad dagens grundläggande granskning har resulterat i. Fortsätter med att Marita Bertilsson, chef för Trygghet Norrtälje (årets trygghetskommun 2018) i en pp-presentation berättar om hur Norrtälje jobbar med trygghet. Hon följs av Magnus Lindgren vars berättelse handlar om vad som görs på olika håll i Sverige. Därefter leder Magnus ett panelsamtal med Lars Isacsson, Anders Friberg och Marita Bertilsson med fokus på så här skapar vi trygghet i Avesta. Till detta möte inbjudes såväl den vanliga avestabon som trygghetsaktörer inom den mångfald av såväl myndigheter som föreningar och andra grupperingar som återfinnes i kommunen. Och naturligtvis vill vi gärna att dagens medverkande politiker och tjänstemän sam många övriga förtroendevalda sluter upp. Välkommen Mats Myrén Kommunrevisionens ordförande

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207 Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(3) 93 Ny förskola Dnr Sammanfattning Karin Vestman, resultatenhetschef förskola rapporterar från barnkön samt aktuell information om läget just nu inom barnomsorgen. Förskolans verksamhet har växt och behöver få tillgång till permanenta lösningar för mottagande av barn i behov av barnomsorg. Tillfälliga lösningar har varit den enda möjligheten vi haft för att klara av kön, vilket inte är någon hållbar situation på sikt, varken ekonomiskt eller statusmässigt gällande arbetsmiljön. Skolan har också växt och med anledning av det har förskolan fått lämna lokaler som vi tidigare har kunnat använda för att vara så effektiva som möjligt med lokalytan. Information om läget gällande barnantal, kö och besättning har kontinuerligt lämnats till styrelsen för kännedom och aktuella beslut för hantering av situationen. Förskolan har lagkravet på sig att tillgodose en förskoleplats inom fyra månader, det vill säga från det att ansökan inkommit i systemet. Ett erbjudande om plats skickas till vårdnadshavare utifrån det platsbestånd som finns att tillgå och i möjligaste mån enligt vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare tar ställning till aktuellt erbjudande och fattar ett beslut om barnet ska börja eller inte. Förskolans planering skiljer sig åt från skolans planering på det sätt, att eleverna har skolplikt och antalet barn i skolför ålder antas börja i skolan, medan förskolan är en frivillig skolform där vårdnadshavare har möjligheten att tacka ja eller nej till erbjuden plats. Antalet platser inom olika förskoleområden och enheter, står inte i relation till efterfrågan önskemål om plats, vilket sannolikt kan påverka beslutet om att tacka ja till platsen eller inte. Det här är en reell skillnad mot planeringen för skolan, där man har ett känt elevantal från början och som kommunen måste ha en skolplacering till utifrån gällande lagstiftning. Det tar tid att bygga upp permanenta lösningar och vi behöver planera för permanenta lösningar för att bidra till en hållbar situation gällande platstillgång och efterfrågan, dels vad det gäller ekonomin, dels arbetsmiljömässigt. Med anledning av en förändrad situation för förskolan Violen med fyra avdelningar och dess nedläggningsbeslut, måste vi även ordna med ersättningsplatser med kort varsel. Baldershage, den nya förskolan vid Baldersområdet i centrala Avesta kommer inte att klara av att täcka förskolans behov, varken för aktuella och/eller Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

208 Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2(3) kommande barnökningar, dvs enligt prognosbilden från utredare på Bildningsförvaltningen. Baldershage kan inte heller ersätta våra tillfälliga moduler och singelförskolor. Bakgrund Antalet barn inom förskoleverksamheten har ökat konstant under de senaste åren, från 671 barn per den till 1210 barn per den Enligt prognosbilden från SCB finns det inget som tyder på att ökningen ska avstanna och därför behöver vi planera för en fortsatt utbyggnad av förskolorna i Avesta kommun. Baldershage beräknas var inflyttningsklar i februari Den kommer dock inte att täcka upp för aktuellt behov, då vi dels måste ersätta Violens lokaler med fyra avdelningar, dels möta upp det befintliga och efterfrågade trycket på platser. Det finns dessutom ett antal moduler i verksamheten som vi avser säga upp när det finns befintlig, permanenta lokaler att tillgå för förskoleverksamhet. I Avesta kommun har vi även ett par singelverksamheter som skulle kunna avvecklas i samband med en utökad verksamhet, för att bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet utifrån kända samordningsvinster. Förskolan har ett lagkrav om barnomsorgsplats inom fyra månader och för att klara av det i praktiken, behöver erforderliga beslut fattas om en utökad verksamhet. Utredning och statistik bygger på SCBs prognos för Avesta 2018 och är framtagen av Bildningsförvaltningens utredare. Planerad lösning För att möta behovet av förskoleplatser i kommunen och samtidigt effektivisera kostnaderna avser vi bygga en ny förskola i centrala Avesta och nära ett annat förskoleområde, dvs för att få samordningsvinster med gård och gemensamma lekytor. Byggnaden planeras till en storlek på ca 1200 kvm i två plan, samt ett kök. Förskolan beräknas ge ca.142 platser, vilket motsvarar åtta avdelningar. Beräknad kostnad, uppskattat indikativt pris för en årshyra av en ny förskola x miljoner kronor per år. Kostnaden kan inte finansieras inom egen ram Förvaltningens synpunkter De fördelar som en större förskola innebär genom att kunna samordna och effektivisera kostnader och verksamhetsplanering överväger de befarade nackdelarna som kan finnas med att bygga en större förskola. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

209 Bildningsstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3(3) Verksamheten kommer att planera för platsbeståndet och agera genom att avveckla verksamheter i relation till att det finns en ny förskola med permanenta avdelningar, dvs utifrån aktuellt barnantal och behov av platser inom förskoleverksamheten. Om verksamheten fortsätter att växa kan nya beslut få lov att fattas. Förslag till beslut -Att Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ny förskola på åtta avdelningar i centrala Avesta. -Att Bildningsstyrelsen föreslår till Kommunfullmäktige inför mål och budget år 2021 att besluta om en utökad ram om x miljoner kr för kostnadstäckning av en ny förskola. Bildningsstyrelsens beslut -Att Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ny förskola på åtta avdelningar i centrala Avesta. -Att Bildningsstyrelsen föreslår till Kommunfullmäktige inför mål och budget år 2021 att besluta om en utökad ram om x miljoner kr för kostnadstäckning av en ny förskola. Christer Karlsson (SD) reserverar sig utifrån placering av förskola. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

210 FÖRSKOLA/GRUNDSKOLA Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Björn Hansson, Karin Vestman Ny förskola i centrala Avesta Ärendets beredning Förskolans verksamhet har växt och behöver få tillgång till permanenta lösningar för mottagande av barn i behov av barnomsorg. Tillfälliga lösningar har varit den enda möjligheten vi haft för att klara av kön, vilket inte är någon hållbar situation på sikt, varken ekonomiskt eller statusmässigt gällande arbetsmiljön. Skolan har också växt och med anledning av det har förskolan fått lämna lokaler som vi tidigare har kunnat använda för att vara så effektiva som möjligt med lokalytan. Information om läget gällande barnantal, kö och besättning har kontinuerligt lämnats till styrelsen för kännedom och aktuella beslut för hantering av situationen. Förskolan har lagkravet på sig att tillgodose en förskoleplats inom fyra månader, det vill säga från det att ansökan inkommit i systemet. Ett erbjudande om plats skickas till vårdnadshavare utifrån det platsbestånd som finns att tillgå och i möjligaste mån enligt vårdnadshavares önskemål. Vårdnadshavare tar ställning till aktuellt erbjudande och fattar ett beslut om barnet ska börja eller inte. Förskolans planering skiljer sig åt från skolans planering på det sätt, att eleverna har skolplikt och antalet barn i skolför ålder antas börja i skolan, medan förskolan är en frivillig skolform där vårdnadshavare har möjligheten att tacka ja eller nej till erbjuden plats. Antalet platser inom olika förskoleområden och enheter, står inte i relation till efterfrågan önskemål om plats, vilket sannolikt kan påverka beslutet om att tacka ja till platsen eller inte. Det här är en reell skillnad mot planeringen för skolan, där man har ett känt elevantal från början och som kommunen måste ha en skolplacering till utifrån gällande lagstiftning. Det tar tid att bygga upp permanenta lösningar och vi behöver planera för permanenta lösningar för att bidra till en hållbar situation gällande platstillgång och efterfrågan, dels vad det gäller ekonomin, dels arbetsmiljömässigt. Med anledning av en förändrad situation för förskolan Violen med fyra avdelningar och dess nedläggningsbeslut, måste vi även ordna med ersättningsplatser med kort varsel. Baldershage, den nya förskolan vid Baldersområdet i centrala Avesta kommer inte att klara av att täcka förskolans behov, varken för aktuella och/eller kommande barnökningar, dvs enligt prognosbilden från utredare på Bildningsförvaltningen. Balderhage kan inte heller ersätta våra tillfälliga moduler och singelförskolor. Bakgrund Antalet barn inom förskoleverksamheten har ökat konstant under de senaste åren, från 671 barn per den till 1210 barn per den Enligt prognosbilden från Scb finns det inget som tyder på att ökningen ska avstanna och därför behöver vi planera för en fortsatt utbyggnad av förskolorna i Avesta kommun. Baldershage beräknas var inflyttningsklar i februari Den kommer dock inte att täcka upp för aktuellt behov, då vi dels måste ersätta Violens lokaler med fyra avdelningar, dels möta upp det befintliga och efterfrågade trycket på platser.

211 Sida 2 Det finns dessutom ett antal moduler i verksamheten som vi avser säga upp när det finns befintlig, permanenta lokaler att tillgå för förskoleverksamhet. I Avesta kommun har vi även ett par singelverksamheter som skulle kunna avvecklas i samband med en utökad verksamhet, för att bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet utifrån kända samordningsvinster. Förskolan har ett lagkrav om barnomsorgsplats inom fyra månader och för att klara av det i praktiken, behöver erfoderliga beslut fattas om en utökad verksamhet. Utredning och statistik bygger på Scbs prognos för Avesta 2018 och är framtagen av Bildningsförvaltningens utredare. Planerad lösning För att möta behovet av förskoleplatser i kommunen och samtidigt effektivisera kostnaderna avser vi bygga en ny förskola i centrala Avesta och nära ett annat förskoleområde, dvs för att få samordningsvinster med gård och gemensamma lekytor. Byggnaden planeras till en storlek på ca 1200 kvm i två plan, samt ett kök. Förskolan beräknas ge ca.142 platser, vilket motsvarar åtta avdelningar. Beräknad kostnad, uppskattat indikativt pris för en årshyra av en ny förskola x miljoner kronor per år Beräknad kostnad Kostnaden kan inte finansieras inom egen ram Förvaltningens synpunkter De fördelar som en större förskola innebär genom att kunna samordna och effektivisera kostnader och verksamhetsplanering överväger de befarade nackdelarna som kan finnas med att bygga en större förskola. Verksamheten kommer att planera för platsbeståndet och agera genom att avveckla verksamheter i relation till att det finns en ny förskola med permanenta avdelningar, dvs utifrån aktuellt barnantal och behov av platser inom förskoleverksamheten. Om verksamheten fortsätter att växa kan nya beslut få lov att fattas. Förslag - Att Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta om en ny förskola på åtta avdelningar i centrala Avesta. - Att Bildningsstyrelsen föreslår till Kommunfullmäktige inför mål och budget år 2021 att besluta om en utökad ram om x miljoner kr för kostnadstäckning av en ny förskola.

212

213

214

215