Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport"

Transkript

1 Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport Januari april Datum: Diarienummer: BKC

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion... 1 Läsanvisningar... 3 Medborgarperspektivet... 4 Bedömning av måluppfyllelse... 4 Väsentliga insatser och resultat... 7 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet... 9 Processperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Medarbetarperspektivet Bedömning av måluppfyllelse och väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer och resultatmått - medarbetarperspektivet Ekonomiperspektivet Bedömning av måluppfyllelse Väsentliga insatser och resultat Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Fördjupad ekonomisk analys Resultat per verksamhetsområde/klinik Bilaga 1: Helårsbedömning

3 Produktionsenhetens reflektion Hittills i år har vi klarat alla tillgänglighetsuppdrag, trots en hög arbetsbelastning under hela första kvartalet 2017 i flertalet av våra verksamheter samt en stor belastning inom barnakutverksamheten pga en extrem besvärlig infektionssäsong. Att ha en god tillgänglighet samtidigt som efterfrågan på vård ökar kräver ett ständigt arbete med planering och uppföljning med andra ord ett stort engagemang i utveckling och förbättringar av våra processer och sist men inte minst en ordning och reda, vilket är en grund för att garantera ett högt kvalitetstänkande. Ett gediget arbete pågår för att hela vår produktionsenhet ska certifieras inom kvalitet och miljö, vilket vi alla ser fram emot. Ett orosmoln finns för vår gynekologiska operationsprocess, där vi pga stora begränsningar i operationskapacitet inom centraloperation vid båda våra sjukhus US resp. ViN, har tvingats skicka stora volymer av vår benigna kirurgi till andra sjukhus inom såväl vår sjukvårdsregion som utanför vår region för att klara vårdgarantin. Detta har varit kostnadsdrivande för oss under första kvartalet. Vi ingår dock i det övergripande projektet Hållbar verksamhet, där målet är att uppnå flera operationer per krona samt säkerställa att vi har en tillräcklig kapacitet av vårdplatser på US. Produktionen inom flertalet av våra verksamheter är som sagt fortsatt hög och vi har stora behov av att ständigt rekrytera ett antal barnsjuksköterskor och barnmorskor samt säkerställa att vi skapar så attraktiva arbetspaltser som möjligt. Många aktiviteter vidtas för att möta dessa utmaningar, där några exempel är att vi erbjuder utbildningstjänster med full lön till ett 30-tal av våra medarbetare. En stor kostnad för BKC kortsiktigt, men alldeles nödvändig investering på lång sikt! Vi ser nu även över möjligheten att föra in en ny arbetstidsmodell med mål att minska på rotation och tillskapa mer fasta scheman. Därutöver har vi även gjort strukturförändringar inom ledning och styrning, där målet är att varje vårdenhetschef ska har max ca 35 medarbetare. Vi står inför att snarast införa en sjukhusbunden neonataljour, då vi är den enda universitetsklinik inom neonatal-iva, som idag står utan en sådan jourlinje. Vi hoppas att vi på detta sätt ska bli en attraktiv arbetsplats för befintliga och nya neonatalläkare. En processkartläggning inom hela neonatalverksamheten i länet har gjorts, vilket har resulterat i en handlingsplan med syfte att förbättra och kvalitetssäkra hela flödet. Vi har även fått resultatet från en större genomlysning av hela barnsjukvården i länet och utifrån detta resultat följer vi nu åtgärder i syfte att förbättra processerna o arbetsmiljön för våra medarbetare. BKC fortsätter även i år att ha ett starkt fokus på patientsäkerhet! Utfall av kläd- och hygienregler blir allt bättre och nu ökar vi kravet med en högre målsättning från 95% till 98% vad gäller mål för kläd- och hygienregler. Vid våra månatliga klinikdialoger följer vi numera även utfall av antal VRI och i ett lärande syfte delger vi varandra intressanta fallstudier. KK ViN har just avslutat sitt genombrottsprojekt inom VRI med ett flertal goda exempel på hur man vill arbeta vidare med detta så viktiga ämne. Därutöver gör BKC en stor satsning på utbildning i hygien för undersköterskor och barnsköterskor, där två pilotgrupper just har avslutat en heldagsutbildning i hygien med ett ytterst gott resultat, som nu ska ligga som grund för ett erbjudande av denna utbildning för samtliga 220 undersköterskor och barnsköterskor inom BKC. Ett stort fokus har under årets första månader handlat om landets förlossningsverksamhet och staten satsar nu extra tillfälliga stimulansbidrag för att förstärka verksamheten. Med anledning av det har kvinnosjukvården i länet under första kvartalet tagit emot politiker för studiebesök; Vice 1

4 ordf i socialutskottet Lena Sörensson, partiledare för vänsterpartiet Jonas Sjöstedt samt barnäldre- och jämställdhetsminister Åsa Regner. BKC är en forskningsstark produktionsenhet med leverans av mycket ny kunskap, som implementeras. I februari genomförde vi årets FoU-dag med många fina presentationer av all forskning, som pågår. Dagen var uppskattad och fylld med inspiration, kunskap, idérikedom och utbyte av många goda tankar och erfarenheter. Under årets första månader har även några intressanta doktorsavhandlingar presenterats. Byggprojekten FUS och Vision 2020 fortlöper, där vi under första kvartalet har flyttat NeoIVAverksamheten på US till helt nya lokaler i nära anslutning till förlossningsenheten. Dessutom har Barnrehabverksamheten vid barnsjukhuset fått ändamålsenliga lokaler och invigdes i slutet av mars månad. Landets första bäckensmärtenhet har invigts med KK US som medicinskt ledningsansvarig och verksamheten har flyttat in i tillfälliga nya lokaler. Det ekonomiska läget ser dystert ut efter årets första månader, mycket beroende på minskade intäkter för neonatal/iva-vården, asylsjukvården samt en ökad kostnad för utbildningstjänster, hyrpersonal samt för utomlänsvård inom kvinnosjukvården. Helårsbedömningen är - 15 mkr. I grunden finns det dock en stor målmedvetenhet ute på enheterna med vikt om hushållning av våra resurser. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla motiverade, kompetenta och flexibla medarbetare inom BKC! Barn- och kvinnocentrum Elisabeth Kristiansen 2

5 Läsanvisningar Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål eller en framgångsfaktor är en samlad bedömning. Utfallen för enskilda nyckelindikatorer (och ev. resultatmått) får därmed nödvändigtvis inte avgörande betydelse i bedömning av måluppfyllelse, utan även genomförda och påbörjade insatser påverkar bedömningen. Insatser som påverkar måluppfyllelsen ska redovisas och motiveras i rapporten. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer (och ev. resultatmått) som finns i produktionsenhetens verksamhetsplan ska finnas med i denna delårsrapport. Alla strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer (och ev. resultatmått) behöver dock inte vara uppföljda (mätta och bedömda) i denna rapport, om produktionsenheten inte har planerat att göra så. I vissa fall har mätning eller bedömning av måluppfyllelse inte heller varit möjligt att genomföras enligt produktionsenhetens verksamhetsplan, exempelvis om det har uppstått problem med datafångst av underlag. Bedömning av måluppfyllese har skett enligt nedan: Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande Inte ål helt f tillfredsställande l måluppfyllelse, men utveckning sker enligt plan Otillfredsställande utveckling mot måluppfyllelse, aktiviteter är inte påbörjade eller de har inte utvecklats enligt plan Måluppfyllese är inte möjligt att värdera, eftersom underlag saknas Nyckelindikatorer Resultatmått Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, men utveckling sker och resultat har förbättrats Målet är inte uppfyllt, ingen utveckling har skett/resultat har försämrats eller är oförändrad Uppgift/underlag saknas 3

6 Medborgarperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Måluppfyllelse Resultat Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik vård Delaktiga och nöjda patienter Hälso- och sjukvård där patienten är medskapare Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Trygg och ändamålsenlig vård Ökad patientsäkerhet Hög tillgänglighet till Barn- och kvinnocentrums verksamheter Tillgänglig vård Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsomöjligheter Samverkan i operationsprocessen Bedömning av måluppfyllelse Jämlik hälso- och sjukvård Delårsrapporten visar gult resultat för jämlik hälso- och sjukvård. Samtliga kliniker har aktivt arbete med handlingsplaner för värdegrundsarbete. På indikatorn förståelse och kunskap inom HBTQ 1 är utfallet att tre enheter vid BKC är diplomerade och en enhet är på väg att diplomeras vilket är fler enheter än vid årsredovisningen för Arbetet fortgår och indikatorn bedöms som gul då alla enheter ska diplomeras och verksamheterna ska fortsätta leva upp till diplomeringen. Diplomeringen följs upp inom ett år. 1 HBTQ = Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner 4

7 BKC har som mål att 88 procent av patienterna på BKC ska uppleva respekt och ett gott bemötande. Den nationella patientenkäten som genomfördes 2016 visade att vi låg på 86 procent för öppenvården och 81 procent för slutenvården. Svarsfrekvensen sträckte sig mellan 27.9 till 37.5 procent för klinikerna vid BKC. Resultaten ska därför tolkas med försiktighet. De senaste resultat som går att jämför mot är endast för kvinnoklinikerna (KK) som år 2014 låg på 94 procent för öppenvården och 93 procent för slutenvården. Inom barnklinikerna (BK) används NOBAB 2 - enkäten till vårdnadshavare för att utvärdera hur de har upplevt vården. Indikatorn om könsindelad statistik är inte fullt tillämplig för barn- och kvinnokliniker av förklarliga skäl. Könsuppdelad statistik ska användas där det är möjligt står det i STÅBEN : En förutsättning för att kunna följa upp, analysera och åtgärda skillnader i bemötande, vård och behandling av kvinnor och män, flickor och pojkar är att de uppgifter och den statistik som samlas in är könsuppdelad. Vården behöver bli mer aktiv i att fördela de data som samlas in för uppföljning efter kön, där det är möjligt. När det gäller BKC bedöms inte indikatorn vara ett bra mått. Det skulle vara av större intresse att följa och komma till rätta med eventuella ojämlikheter som rör vård beroende på geografisk hemvist, social demografi och i viss mån ålder. Delaktiga och nöjda patienter Delaktighet är en faktor som i sig påverkar hälsa positivt. För att få delaktiga och nöjda patienter behöver patienternas upplevelse av vården kartläggas. På Barnkliniken ViN har man under våren prövat sk patientråd. Patientråd är ett forum där familjer som tagit del av neo-vård bjuds in för att ge återkoppling på den vård de fått. En annan metod att göra patienter delaktiga är genom så kallad skuggning. Skuggning ska under 2017 genomföras på två patienter vid kvinnoklinik och två patienter vid barnklinik. Vid delårsrapporten har skuggning genomförts på Barn- och ungdomssjukhuset. Det finns planering för att genomföra skuggning vid kvinnokliniken på US och indikatorn blir därför gul. En ny indikator tillämpas i år; andel kliniker som genomfört förbättringsarbete med medverkan av närstående. Detta har gjorts vid barnkliniken på Vrinnevisjukhuset (ViN). Målet är 20 procent och därför bedöms indikatorn som grön. Det är dock angeläget att det görs fler förbättringsarbeten med medverkan av patient och närstående. Indikatorn för patienternas skattning av att få bra information grundar sig på resultat från den nationella patientenkäten (NPE) som besvarades våren I denna var det 75 procent inom slutenvård och 78 procent inom öppenvård som upplevde bra information. Andelen patienter som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen vård och behandling var 73 procent i slutenvård och 77 procent i öppenvård. Båda indikatorerna är gröna. Det används förstås även andra instrument än NPE på de fyra klinikerna. Resultaten från NOBABenkäten till vårdnadshavare till barn och ungdomar som vårdats vid Barn- och ungdomssjukhuset. På frågan Är du nöjd med hur delaktig du gjorts i besluten om vård och behandling av ditt barn? visade resultaten från 2016 följande: 2 Nordiskt Nätverk för barn och ungas rätt och behov inom hälso- och sjukvård 3 Strategisk plan med 3-års budget 5

8 Svarsalternativ % Antal Mycket nöjd 48 % 898 Nöjd 43 % 803 Totalt nöjd eller mycket nöjd 91 % 1701 Mindre nöjd 5 % 85 Missnöjd 1 % 10 Vet ej/ kan inte svara 4 % 66 Trygg och ändamålsenlig vård Kvinnoklinikerna samt BKC stab är kvalitetscertifierade enligt ISO BKC tar under kvalitetsarbetet ett steg längre och inför gemensamt ledningssystem för samtliga0 4 kliniker och staben. Samtidigt med certifieringen som är en uppgradering till införs även miljöcertifiering av hela BKC. Klinikerna investerar mycket tid i arbetet med ett gemensamt ledningssystem. Arbetet ska vara klart till mars Indikatorn är än så länge gul. Patientsäkerhet följs inte per följsamhet till kläder och hygien vid DÅ 04 men är intressant att rapportera. Från och med mars månad krävs minst 98 procent följsamhet till kläder- och hygienregler för grönt ljus. - Grönt ljus % - Gult ljus < 98 % - Rött ljus < 88 % Uppföljning vid mars månads utgång för BKC visar grönt ljus för kläder och gult ljus för hygien. Det pågår ett arbete med en informationskampanj både på barn- och kvinnoklinikerna och affischer har satts upp ute på vårdenheterna för att stärka medvetenheten. Hög tillgänglighet till Barn- och kvinnocentrums verksamheter Målen vad gäller tillgänglig vård är uppfyllda. Det betyder att BKC klarar uppsatta mål att möta väntande till nybesök och behandling under 60 dagar under årets första månader. När det gäller tillgänglighet för gynekologisk operation är ett förbättringsarbete nödvändigt. Ett sådant arbete pågår inom ramen för Hållbar verksamhet. BKC samarbetar med Sinnescentrum och Centrum för Kirurgi Ortopedi och Cancer (CKOC), bl.a. genom att ha en gemensam väntelista, utveckla teamarbetet, förbättra system för väntelista och tidigare operationsstart på morgonen. Vårdplatsbristen är stor inom US och det märks även för BKC. Under våren 2017 har två platser öppnats på Barnavdelning för onkologi, neurokirurgi och diabetes (BOND) och en plats öppnas på neo-iva. Det är fortfarande två stängda platser på barnkliniken, ViN på grund av brist på den personal som krävs. Telefontillgängligheten klaras enligt avtal. Samordningen av telefonförfrågningar, KK-direkt, på Kvinnokliniken US har startat. Kvinnohälsan i Linköping respektive Motala är igång och Reproduktionsmedicinskt centrum (RMC), avdelning 21 samt öppenvårdsmottagningen US är på väg in. Möjligheten för medborgare att kunna boka tider via webben är en angelägen tillgänglighetsfråga. I nuläget har alla kliniker någon form av tidbok, med undantag för Barn- och ungdomssjukhuset som inte är i drift än. 6

9 En åtgärd som har förstärkt tillgängligheten är att Kvinnohälsan Norrköping har utökat sina öppettider. KK ViN har i dialog med primärvården börjat tillämpa Östgötafaktas riktlinjer. Syftet är att få ett tydligare gränssnitt mellan KK och primärvård så att rätt patienter tas emot på KK med ökad tillgänglighet på gynekologiska mottagningen och Kvinnohälsan. På Barnkliniken ViN uppnås målet tid till läkare och tid till hemgång från barnakuten. Trycket på barnakuterna i länet har varit mycket högt under kvällar och helger under den första delen av året. I fritextsvaren på NOBAB-enkäten för 2016, på en av barnklinikerna är ett återkommande svar att det upplevs negativt att inte få information om uppskattad väntetid, t.ex. efter en bedömning på barnakuten och väntan på nästa åtgärd. Tillgänglighet är inte bara att få snabb tillgång till vården utan även att flödet inom vårdkedjan består av så liten väntetid som möjligt. Väsentliga insatser och resultat Jämlik hälso- och sjukvård Under 2016 påbörjades arbetet med HBTQ-diplomering. Resultatet hittills är att BKC stab, RMC och Ungdomshälsan i Finspång är diplomerade. Indikatorn bedöms därför som grön. Arbetet behöver följas aktivt. Ett exempel är KK ViN som kommer att följa upp HBTQ-diplomeringen på sina planeringsdagar. För en god och patientsäker vård krävs bland annat bra lokaler som bland annat kan bidra till att förhindra smittspridning. Under första kvartalet har Barnsjukhuset invigt nya lokaler. Planering pågår för att flytta Förlossningen. KK US har startat en enhet för långvarig bäckensmärta, i nya lokaler. Delaktiga och nöjda patienter På gynekologiska mottagningen vid KK ViN planeras för förbättringar av kontaktkortet på 1177 Vårdguiden. Även Kvinnohälsan Norrköping planerar för att lägga all patientinformation liksom hälsodeklaration på 1177 Vårdguiden. Barnkliniken ViN arbetar för att erbjuda mer riktade val på 1177 Vårdguiden och på så sätt fler att använda sig av den kontaktmöjligheten. Barnklinikerna arbetar också för att få till videomöten i hemsjukvården. På Barnkliniken ViN har man anordnat en föreläsning med Inger Kristensson Hallström om Vård utifrån barnets bästa. Föreläsningen var välbesökt och rapporteras ha gett inspiration till mer aktivt barncentrerad vård. Hög tillgänglighet till verksamheterna vid Barn- och kvinnocentrum Tillgänglig vård påverkar medborgarnas förtroende för vården positivt. Det reducerar också risk för att sjukdom/skada förvärras och som förebygger ökat behov av behandling. För att lyckas med tillgängligheten behöver kompetens och bemanning säkerställas. Det är ett generellt problem både nationellt och inom Region Östergötland att lyckas rekrytera och behålla framför allt sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. BKC försöker möta detta bland annat genom att satsa på vidareutbildning av barnsjuksköterskor och barnmorskor. 7

10 Trygg och ändamålsenlig vård En ny barnakut på ViN var planerad att vara i drift i september vilket är framskjutet till januari Planeringsarbetet pågår. Bland annat har en utbildningsdag hållits med vuxenakuten och barnakuten. Ett ökat samarbete mellan enheter t.ex. mellan neonatalavdelningen och KK ViN, är ett mål för Barnkliniken ViN. Några viktiga projekt är igång vad gäller operationsplanering för att förbättra tillgängligheten. Ett sådant arbete är Hållbar verksamhet. Ökad flödeseffektivitet ska ske med hjälp av gemensam väntelista, att starta operationer tidigare på dagen, att snabba på byten, öka teamsamarbete inom AnOp 4 med som också ska minska känsla av att operatörerna från BKC av att vara gäst på AnOp. 4 Anestesi och operation 8

11 Utfall nyckelindikatorer - medborgarperspektivet Strategiskt mål 1: Jämlik hälso- och sjukvård Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Målupp -fyllelse 1 Jämlik vård Klinikernas handlingsplaner för värdegrundsarbete är aktiva under % (4 av 4) 50 % 2 av 4 (ÅR) 100 %, DÅ 04, 2017 Andel patienter som upplever respekt och ett gott bemötande *NPE=Nationell patientenkät 88 % KK /90 (US/ViN) - slutenvården 91/89 (US/ViN) - öppenvården BKC: 81 % inom slutenvården 86 % inom öppenvården (NPE* 2016) Ökad förståelse för HBTQpersoner HBTQdiplomering av BKC stab RMC US Öppenvård US Ny indikator HBTQdiplomerade DÅ 04, 2017: BKC stab RMC Ungdomshälsan i Finspång 2 Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården Andel kliniker som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling >75 % Ny indikator Ej relevant Strategiskt mål 2: Delaktiga och nöjda patienter Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Andel patienter som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen vård och behandling Andel patienter som upplever en bra information Föregående utfall >84 % 73 % slutenvård 77 % öppenvård (NPE 2016) 80 % 75 % slutenvård 78 % öppenvård (NPE 2016) Utfall Se föregående utfall Se föregående utfall Målupp -fyllelse Kartläggning av patienters upplevelse i vården genom metoden skuggning Genomförd skuggning av 2 patienter på KK och 2 patienter på BK Ny indikator Genomförd skuggning av 2 patienter på BK US och planering pågår för skuggning på KK US 9

12 4 Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Andel kliniker som genomfört förbättringsarbeten med medverkan av närstående >20 % Ny indikator BK ViN Strategiskt mål 3: Trygg och ändamålsenlig vård Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Målupp -fyllelse 5 Ökad patientsäkerhet Införande av ledningssystem, för hela BKC KK, BK och stab Kvinnoklinikerna och BKC stab har ledningssystem Arbete pågår Strategiskt mål 4: Hög tillgänglighet till Barn- och kvinnocentrums verksamheter Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Målupp -fyllelse 6 Tillgänglig vård Andel patienter som har genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar RÖ-mål ska uppnås varje månad 98,8 % (ÅR) 91 % (mars) Högst 21 kalenderdagar från beslut till operation vid gynekologisk cancerkirurgi (centraliserat till US) 80 % (gäller där cancerdiagnos är fastställd preoperativt) 91 % (ÅR) Jan: 55 % Febr: 75 % Mars: 100 % Vårdplatser tillgängliga utifrån formulerade uppdrag Fler öppna vårdplatser under året Ny indikator 2 platser på BOND och 1 på neo-iva Telefontillgänglighet till mottagningarna: Andel bemannad telefontid minst 5h/vardag eller CallMe för återuppringning samma dag >65 % BK klarade mål enligt verksamhets-plan men inte KK 85 % (mars, 2017) Andel väntande > 60 dagar till besök/behandling Jan Febr Mars April Besök/ behandling 11,0 %/16,2 % 11,0 %/10,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/8,2 % Besök/ behandling 9,2 %/14,6 % 4,4 %/4,5 % 4,6 %/6,9 % 7,7 %/8,2 % Samordning av telefontider på klinik, sk KK-direkt KK US genomför Nytt värde Arbetet har startat 7 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar Andel kliniker som via 1177 vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen 50 % 75 % Mål uppfyllt 10

13 8 Samverkan i operationsprocessen Pågående förbättringsarbete gynoperationsprocessen med Sinnescentrum Fungerande samverkan sommaren 2017 med redovisad utökad tillgänglighet för patienter Överenskommelse mellan KK och AnOp klar oktober 2016 Pågår inom ramen för hållbar verksamhet 11

14 Processperspektivet Strategiskt mål Framgångsfaktorer Måluppfyllelse Resultat Systematisk uppföljning av verksamheten, dess kvalitet och resultat Kunskapsbaserad och säker vård av hög kvalitet Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Stark patientsäkerhetskultur Effektiv verksamhet Effektiva processer Klimatneutral och giftfri verksamhet God hushållning med energi- och naturresurser Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet Bedömning av måluppfyllelse Kunskapsbaserad och säker vård BKC når det strategiska målet att ge en kunskapsbaserad och säker vård mätt med indikatorerna deltagande i kvalitetsregister och andelen indikatorer i Vården i siffror med fastställda målvärden där BKC inte avviker mer eller mindre än 5 procent. BKC rapporterar i 17 register som är strikt definierade som nationella kvalitetsregister. När även andra register räknas in deltar BKC i 69 register. När vården inom BKC jämförs mot andra kliniker i landet finns det för 2017 endast redovisade värden på 7 indikatorer när det gäller barn- och kvinnosjukvård och samtliga avser kvinnovård. På dessa indikatorer ligger värdena för kvinnoklinikerna vid Vrinnevisjukhuset och vid Universitetssjukhuset över de som presenteras för riket. 12

15 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Indikatorn för den här framgångsfaktorn är formulerat i form av andelen kliniker som använder PROM och/eller PREM 5. I nuläget är enbart PROM rapporterade i kvalitetsregistren. Samtliga kliniker på BKC använder PROM i sin uppföljning. Det är önskvärt att klinikerna i större utsträckning än nu använder utdata från PROM. Det är angeläget att PREM blir ett mått som används mer och en översyn görs inom gruppen för verksamhetsutvecklarna för att åstadkomma detta. En utmaning när det gäller att mäta patienters upplevelser av vården är att använda instrument som fungerar med alla patientgrupper. Till exempel är ungefär var femte födande kvinna utrikesfödd och därför behöver vi använda enkäter som är språkanpassade. För att mäta barns upplevelser behöver åldersanpassade instrument användas. En indikator att bevaka för att utveckla vårdens förhållningssätt och värdegrund som kan förebygga folkhälsoproblem är att verksamheterna har rutiner för när vården möter våld i nära relationer. En av fyra kvinnor var utsatt för våld under år 2016 och 13 kvinnor/år dödas av våld i nära relation. I STÅB för står att vården har ett stort ansvar för att säkerställa att det finns handlingsprogram för att hantera våld i nära relationer och att de är väl implementerade. Detta gäller även för samkönade relationer. Verksamhetscheferna har ansvar för att lokala vårdrutiner kring våld i nära relationer tas fram för verksamheten och ansvarar för uppföljning. Klinikerna använder den länsövergripande rutinen för att möta våld i nära relationer. Det behövs ett aktivt arbete för att hålla kunskapen vid liv och att se till att all ny personal integreras i kunskapen och rutinerna så att våld i nära relationer upptäcks. Här finns ett arbete att göra. Indikatorn andel kliniker som kan visa på förbättringsarbeten där patient aktivt deltagit når inte målet. Mottagningen på Barn- och ungdomssjukhuset har med hjälp av studenternas förbättringsarbete genomfört ett arbete där metoden skuggning har prövats. Skuggning är en metod där patientens delaktighet är central i verksamhetens förbättring av vården (se under Medborgare). Stark patientsäkerhetskultur I DÅ 04 rapporteras andel patienter som vid utskrivning har en registrerad KVÅ-kodad läkemedelsberättelse som mått på en stark patientsäkerhetskultur. Mellan januari och april i år har det på 6 procent av patienterna vid BK ViN och KK US kodats läkemedelsberättelse. Måluppfyllelsen blir gul. Effektiv verksamhet Andelen dagkirurgiska operationer av alla operationer (canceroperationer och egen mottagning) är 57 procent vilket ligger över målet på 55 procent. Arbete pågår för att ytterligare öka effektiviteten. Genom att ansvara för hela kedjan kirurgi AnOp kan effektiviteteten öka. I planeringen inför Framtidens sjukhus (FUS) kommer KK US att ansvara för en fullt utbyggd egen operationssal vilket ytterligare kommer öka effektiviteten och kvaliteten. En planering av motsvarande operationssal planeras även på ViN. Klimatneutral och giftfri verksamhet 5 PROM = Patient Reported Outcome Measure; PREM = Patient Reported Experience Measure 13

16 I STÅBEN för står följande: Region Östergötland ska under mandatperioden utveckla och förstärka miljöarbetet. Klimatfrågan ska ges prioritet och väsentliga steg ska tas mot målsättningen klimatneutral regionorganisation Utöver klimatarbetet kommer målsättningen att minimera gifter i verksamheten och läckage från verksamheten vara centralt i miljöarbetet. Indikatorerna för framgångsfaktorn från Regionstyrelsen är Antal enheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i verksamheten och Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag. Samtliga kliniker har tydliga miljömål och ett ledningssystem som är väl integrerat i verksamheten. Miljömålen följs kvartalsvis. Centrumledningen har gått igenom ledarmodulen Miljö E-utbildning. Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag är en av två. Det strategiska målet bedöms i sin helhet som gul. BKC ingår som pilot i arbetet med att miljöcertifiera sin verksamhet. Arbetet fortskrider bra och bland annat har det tagits fram checklista och det har beslutats vilka s.k. miljöaspekter som ska fokuseras. En viktig framgång under det första kvartalet är att det nu finns lustgasrening inom förlossningsvården vid Vrinnevisjukhuset och Universitetssjukhuset. Väsentliga insatser och resultat Kunskapsbaserad och säker vård Det har under 2016 och 2017 gjorts en kartläggning av neo-processen och resultaten presenterades i april Klinikerna arbetar nu med att ta fram en handlingsplan för att genomföra de aktiviteter som krävs för att åtgärda identifierade brister. En genomlysning av barnsjukvården i länet (US, ViN och Lasarettet i Motala inklusive öppenvårdsverksamhet som utförs på uppdrag inom sydöstra sjukvårdsregionen) har också gjorts under 2016 och resultaten presenterades i april Målet var att få en nulägesbeskrivning utifrån kvantitativa och kvalitativa parametrar. Under våren 2017 har BKC genomfört en hygienutbildning i samarbete med Clinicum. Utbildningen riktade sig till undersköterskor och barnsköterskor inom BKC. Efter utvärdering kommer beslut att fattas om att ev breddinföra utbildningen till samtlig personal i målgruppen vilka handlar om ca 200 medarbetare. Positiva resultat i form av minskat antal VRI (vårdrelaterad infektion 6 ) ses på kvinnokliniken, US och på ViN. På kvinnokliniken ViN har ett genombrottsprojekt 7 genomförts på gynekologiska mottagningen och gynekologiska avdelningen. Målet var att förbättra följsamhet till hygienrutiner för att förebygga förekomst av VRI. De vanligaste VRI som behandlas på gynekologiska mottagningen på ViN är postoperativa sårinfektioner. Arbetet gjordes genom journalgransking av patienter med postoperativa sårinfektioner för att se vilka patienter som utsätts för risk för infektioner, samt undersökt rutiner för städning av vårdrum och om rutinerna är anpassade efter best practice. 6 Enligt Socialstyrelsen definieras VRI som en infektion som uppkommer hos en person som uppkommer under slutenvård eller till följd av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg, eller som personal som arbetar inom vård och omsorg ådrar sig till följd av sin yrkesutövning. Det är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och anses vara en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Cirka 9 % av patienter inom slutenvård har VRI (uppgift från Folkhälsomyndigheten, hämtat ). 7 Genombrottsmetodik är en metod för förbättringsarbete som bygger på att det är de som utför arbetet som kan förändra det. Förändringar testas i liten skala. (Hämtat från SKL ) 14

17 För att öka hygienmedvetenheten i personalteamet har följande gjorts: - Självskattningsformulär har delats ut - Anslag om påminnelse om hygienrutiner har satts upp i verksamheten - Lappar om att sprita datorernas tangentbord vid varje pass har satts upp - Enkät har skickats ut för att få veta vilka attityder som finns om hygienrutiner och VRI samt fånga upp förslag hos personalen på aktiviteter för att förbättra följsamheten. Resultat från enkäten visar att personalen tycker att det är viktigt med hygienrutiner och att man gärna vill bli påmind om man brister, men det är sällan man själv påpekar när någon annan brister. Man vill ha mer kunskap, tydligare rutiner att följa, lättillgängligt material i vårdsituationerna och oftare prata om detta. Som svar på vad man själv ska göra för att förbättra följsamheten har man skrivit att man ska påminna sina kollegor oftare, bli bättre på att sprita händerna innan handskarna och att se till att hålla sig uppdaterad på rutiner. Projektet har bidragit till att lyfta hygienrutiner i diskussioner och att aktualisera ämnet. Tydliga standardiserade rutiner efterfrågas och har tagits fram. Det är viktigt att dessa blir tillgängliga och följs av alla medarbetare. Alla behöver bli bättre på att ge varandra återkoppling och hygien behöver vara en stående punkt på APT för att göra frågan mindre känslig och underlätta för arbetsgrupperna att hitta lösningar för att bli bättre på hygienfrågor. Både barn- och kvinnoklinikerna arbetar med att lära sig av VRI-fall. Under året har även arbete påbörjats med granska återinläggningar för att åstadkomma en lärprocess och minska VRI. På KK ViN och BK ViN arbetar man utifrån ett utbildningskoncept Health Care Resources Management (HCRM). Det handlar om att arbeta med ett multiprofessionellt perspektiv och avser att stärka teamkompetensen. Var sjätte till åttonde vecka träffas man för utbyte av erfarenheter. Kvinnohälsan har HCRM som punkt på månadsmöten och förlossningen pushar för principerna fråga, föreslå, insistera. Gynekologiska mottagningen har infört daglig spegling och identifierat fokusområdet kommunikation. Effektiv verksamhet Ett mål för KK ViN är att utveckla samarbetet med KK US, i och med kommande nivåstrukturering, benign kirurgi till KK VIN. Brist på möjlighet till ökat operationsutrymme på ViN har dock försvårat övertagande av benign kirurgi på ViN. Under föregående och innevarande år görs ett mycket stort arbete på BKC med att införa ett nytt dokumenthanteringssystem, Dokumenta. Det görs samtidigt som verksamheterna förbereder för att få en gemensam certifiering av alla kliniker och BKC stab avseende kvalitet (Nya ISO 9001:2015) och miljö (ISO 14001:2015). Förbättringsarbeten pågår på samtliga kliniker varav flera har nämnts under olika avsnitt i delårsrapporten. Några exempel på förbättringsarbeten för en effektiv verksamhet är t.ex. att det på gynekologiska mottagningen KK ViN pågår ett förbättringsarbete tillsammans med Jönköping för förbättrad preventivmedelsrådgivning. Förtätning av läkarexpeditioner har gjorts på KK ViN för att optimera nuvarande lokaler. Funktionsarbetsplatser håller på att skapas och vissa administrativa lokaler har gjorts om till mottagningsrum. 15

18 Klimatneutral och giftfri verksamhet Flera enheter använder skype och regelbundet används länsövergripande videomöten med gott resultat. Användandet av skype kan utvecklas och öka och i bl.a. handlingsplanen för BKC stab är det ett mål för våren 2017 att öka användandet av skype. Vårda miljön är inte genomfört på alla enheter och där behöver arbetet intensifieras. 16

19 Utfall nyckelindikatorer - processperspektivet Strategiskt mål 1: Kunskapsbaserad och säker värd av hög kvalitet Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 9 Systematisk uppföljning av verksamheten, dess kvalitet och resultat Deltagande i nationella kvalitetsregister - antal - täckningsgrad] nationella kvalitetsregister(s trikt definition) Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Andelene indikatorer i Vården i siffror med fastställda målvärden där BKC inte avviker mer eller mindre än 5 % Andel kliniker som använder PROM och/eller PREM-mått i sin uppföljning Andel kliniker som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer Andel kliniker som arbetar aktivt med värdegrundsarbete Andel kliniker som kan visa på förbättringsarbeten där patient aktivt deltagit 11 Stark patientsäkerhetskultur Andel patienter som vid utskrivning har en registrerad KVÅ-kodad läkemedelsberättelse Andel kliniker som har fastställd rutin och samordnare för samordnad vård och omsorgsplanering (kurator) >80 % 100% (2017 endast KK) 100% (2017 endast KK) 100% 100% 100 % 100 % Ej rapporterats tidigare 100 % Ej rapporterats tidigare 100 % Ej rapporterats tidigare 25 % Ej tidigare rapporterats 50 % 100 % 50 % 6.1 % 100 % 100 % 100 % Strategiskt mål 2: Effektiv verksamhet Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 14 Effektiva processer Andel dagkirurgiska operationer av alla operationer (C-op och egen mottagning) 55 % 55 % Jan-mars % 17

20 Strategiskt mål 3: Klimatneutral och giftfri verksamhet Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 16 God hushållning med energioch naturresurser Antal enheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i verksamheten 18 av 24 (75 %) Vårda miljön hos 3/19 (16%), DÅ 08, kliniker har mål och följer och redovisar dessa 17 Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet (RS) Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag 75 % Ny indikator Totalt antal upphandlingar: 2 Miljökrav utöver malltext: 1 Antal miljöprioriterade upphandlingar:

21 Medarbetarperspektivet Strategiskt mål Ett engagerat medarbetarskap Strategisk kompetensförsörjning som stödjer BKCs uppdrag och framtida utmaningar Tydligt chefs- och ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat Framgångsfaktorer Medarbetare som delaktiga Ett gott bemötande Hälsofrämjande arbetsplats i utveckling Ökad återkoppling BKC ska vara en attraktiv arbetsplats Rätt använd kompetens Goda lärmiljöer Skapa goda förutsättningar för undervisning och utvecklingsarbete Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag God kommunikation och dialog Måluppfyllelse Resultat 19

22 Bedömning av måluppfyllelse och väsentliga insatser och resultat Flertalet av de nyckeltal som är kopplade till medarbetarperspektivet har inget utfall. Detta försvårar bedömningen av måluppfyllelse. Ett engagerat medarbetarskap I skrivande stund har resultatet från årets medarbetaruppföljning inte presenterats och detta strategiska mål lämnas av den anledningen utan kommentar vid DÅ04. Strategisk kompetensförsörjning som stödjer BKCs uppdrag och framtida utmaningar Under 2017 har BKC startat 14 st utbildningstjänster och ytterligare 14 st planeras till höstterminen. Tjänsterna omfattar såväl barnmorskestuderande som studerande inom barn- och ungdomssjukvård och intensivvård. För att få en fungerande utbildningsverksamhet inom BKCs verksamheter krävs engagerade och drivande handledare. Under året har ST studierektorer utsetts på respektive klinik och dessa har erhållit formaliserade uppdrag. BKC kommer även att se över hur vi kan stimulera arbetet för huvudhandledare inom andra yrkesområden. Det pågår ett ständig aktivt arbete kring rekrytering av våra olika yrkesgrupper. Tyvärr har vi en allt för stor personalomsättning vilket försvårar våra ambitioner att få balans inom vissa arbetsgrupper. De strukturella bemanningsproblemen måste hanteras med långsiktiga strategier och när det gäller akuta bristområden måste BKC arbeta med bl a RAK, prioritera i verksamheten och begränsa det som inte har direkt nytta för patient. BKC kommer sannolikt vid årets slut ha fler bristområden. Störst brist bedöms bland specialistkompetenta läkare inom obstetrik och gynekologi samt vissa subspecialiteter inom barnoch ungdomsmedicin, barnmorskor, sjuksköterskor inom intensivvård och specialistsjuksköterskor inom barn- och ungdomssjukvården samt inom gruppen Vårdadministratörer. Konkurrenskraftiga löner och goda arbetsvillkor Snart har 2017 års löneöversyn genomförts. Endast läkarförbundets löneförhandling kvarstår och kommer att genomföras efter sommarmånaderna. Tyvärr har årets löneöversyn inte motsvarat de förväntningar som funnits hos våra medarbetare. Centrumets strategiska satsningar har följts och sannolikt når vi upp till de fastställda lönemålen enligt BKCs lönepolicy. BKC måste fortsätta att aktivt arbeta med att bli oberoende av hyrbolag. Hittills under 2017 har utveckling var negativ i detta hänseende. Klinikerna har upprättat handlingsplaner för att komma till rätta med hyrberoendet och där med den kostnad som det medför. Efter diskussioner med LiU har parterna nu långtgående planer på att förändra terminsintaget för barnmorskeprogrammet. Om allt faller på plats kommer det under 2018 starta två kurser, vårterminen respektive höstterminen, och till 2019 kommer intaget till programmet endast ske till höstterminen. Förlossningsverksamheterna har påbörjat ett arbete med att se över villkoren för nattarbete i syfte att få till mera hälsobefrämjande arbetstider för medarbetarna. Våra förhoppningar är att enheterna kan start projekt under andra halvan av

23 Tydligt chefs- och ledarskap som skapar förutsättningar för goda verksamhetsresultat För att skapa rimliga och hanterbara uppdrag för våra chefer har BKC valt att se över chefstrukturerna på respektive klinik. Detta har utmynnat i organisatoriska förändringar och minskade chefsspann. Under våren har BKC avvecklat i princip alla biträdande chefsfunktioner och ersatt dessa med 1:a linjen chefer. Några kliniker har även utökat chefsgrupperna med läkarchefer. Arbetet med denna förändring fortskrider under året och vår tro är att alla nya chefsuppdrag är på plats vid årets slut. 21

24 Utfall nyckelindikatorer och resultatmått - medarbetarperspektivet Strategiskt mål 1 Ett engagerat medarbetarskap Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR 24 Medarbetare som är delaktiga Medarbetare som är delaktiga i hur arbetet planeras 25 Ett gott bemötande Medarbetare som upplever att man på den egna arbetsplatsen bemöter varandra väl 26 Hälsofrämjande arbetsplats i utveckling Andel kliniker som årligen genomför RH-check 8, arbetsmiljö 27 Ökad återkoppling Medarbetare som upplever att man på den egna arbetsplatsen ger varandra återkoppling Mål 2017 Föregående utfall Utfall % Ny indikator Årlig klinikrapport Måluppfyllelse Strategiskt mål 2 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer BKCs uppdrag och framtida utmaningar Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR 28 BKC ska vara en attraktiv arbetsplats Medarbetare som tycker det är roligt att gå till jobbet 29 Rätt använd kompetens Medarbetare som upplever att närmaste chef tar tillvara kompetensen 30 Goda lärmiljöer Medarbetare som upplever att de lär sig nya saker i sitt arbete Mål Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse Medarbetaruppföljning Ny indikator Medarbetaruppföljning Medarbetaruppföljning 80 Ny indikator Medarbetaruppföljning Medarbetaruppföljning Medarbetaruppföljning 31 Skapa goda förutsättningar för undervisning och utvecklingsarbete Nöjda studenter, LiUs enkät; Introduktion Bemötande Återkoppling 4,5 4,7 4,4 Ht 2015-Vt , Årlig LiU-enkät Handledning 4,

25 Strategiskt mål 3 Tydligt och hållbart chefs- och ledarskap Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 32 Chefer som regelbundet ges möjlighet till dialog om sitt uppdrag Andel chefer som har individuell utvecklingsplan 95 % % Medarbetaruppföljning 33 Chefer som har stöd och verktyg för att hantera sitt uppdrag Chefer som upplever att närmaste chef är bra på att ge stöd och vägledning Medarbetaruppföljning 34 God kommunikation och dialog Medarbetare som upplever att närmaste chef ger återkoppling på hur de har presterat i förhållande till verksamhetens mål Resultatmått och processmått Strategiskt mål 1 Ett engagerat medarbetarskap Nr FRAMGÅNGSFAKTORER RESULTATMÅTT 1 Ett stärkt medarbetarskap Antal kliniker som arbetat aktivt med värdegrund på arbetsplatserna 2 En hälsofrämjande arbetsplats i utveckling Andel medarbetare med sjukfrånvaro 30 dagar 75 % 3 av 4 Mål 2017 Föregående utfall Ny indikator Utfall Årlig klinikrapport 1,9 % Ny indikator 1,51 % Strategiskt mål 2 Strategisk kompetensförsörjning som stödjer BKCs uppdrag och framtida utmaningar Nr FRAMGÅNGSFAKTORER RESULTATMÅTT 3 Strukturerad kompetensöverföring inom läkargruppen 4 Rätt kompetensnivå inom barnmedicin Andel specialistläkare av totalt antal fast anställda läkare Andel vidareutbildade barnsjuksköterskor eller annan adekvat VUB inom barnmedicin 5 Konkurrenskraftiga löner Andel yrkesgrupper med löner motsvarande rikets medianvärde Mål 2017 Föregående utfall 70 % Aug % 50 % Juli % 71 % 39 % Utfall 85 % 90 % Tas fram vid löneanalys budget Ny indikator Medarbetaruppföljning Måluppfyllelse Måluppfyllelse 23

26 6 En hälsofrämjande arbetsplats Sjukfrånvaro total 5 % Juli Upplevd stress hos medarbetarna 9 Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning 10 Minskat beroende av inhyrd personal 4,6 % Stress/hälsoindex Kostnader för köp av bemanningsföretag Uppdaterad 64 Uppdaterad dec mkr Aug ,8 mkr 5,6 Medarbetaruppföljning Genomförs VPL 2018 Jan-mars -17 5,8 mkr Strategiskt mål 3 Tydligt och hållbart chefs- och ledarskap Nr FRAMGÅNGSFAKTORER RESULTATMÅTT 11 Minskad upplevd stress hos chefer Mål 2017 Stressindex hos chefer Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse Medarbetaruppföljning Årlig kompetensförsörjningsplan/analys 24

27 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål Ekonomi som ger handlingsfrihet Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorer Balans mellan kostnader och intäkter Verksamheten anpassad till produktionsplanen: intäktsutveckling Verksamheten anpassad till produktionsplanen: kostnadsutveckling Verksamheten anpassad till produktionsplanen: lönekostnadsutveckling Verksamheten anpassad till produktionsplanen: läkemedelskostnadsutveckling Processorienterad ekonomi: Vårdrelaterade infektioner (VRI) Processorienterad ekonomi: kvalitetsbristkostnader, återinläggningar Måluppfyllelse Resultat Bedömning av måluppfyllelse Strategiskt mål 1: Ekonomi som ger handlingsfrihet Helårsbedömningen för år 2017 bedöms till minus 15 mkr. Periodbokslutet efter april uppgår till -20 mkr, vilket innebär att en försämring skett från periodbokslutet för motsvarande period 2016 med över 16 mkr. BKC budgeterade för 2017 med ett helårsresultat på 5 mkr. Vår bedömning efter april är att helårsprognosen är -15 mkr. BKC når därmed inte målvärdet 2017 för nyckeltalet ekonomiskt resultat. Det strategiska målet Ekonomi som ger handlingsfrihet är uppfyllt då BKC har ett eget kapital på 17 mkr. Intäktsutveckling Intäktsutveckling 2,4 % vilket är lägre än målvärdet 4,9 %. 25

28 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling 3,9 % vilket är lägre än målvärdet 4,4 %. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling 4,7 % vilket är lägre än målvärdet 7,2 %. Läkemedelskostnadsutveckling Läkemedelskostnadsutveckling -5,8 % vilket är lägre än målvärdet -1,5 %. Målen för år 2017 kommer inte att uppnås vid årets slut. Strategiskt mål 2: Kostnadseffektiv verksamhet Processorienterad ekonomi: Vårdrelaterade infektioner (VRI) Alla vårdkontakter i såväl öppen som sluten vård kostnadsberäknas med hjälp av regionens KPPsystem. Vi kan med hjälp av VRI-data jämföra kostnaden för en vårdkontakt som har VRI-markör med genomsnittskostnaden för vårdkontakter med motsvarande huvuddiagnos utan VRI-markör, där jämförande data finns att tillgå. BKC redovisar den totala merkostnaden på centrum- och kliniknivå som en indikation på kostnaden för VRI i slutenvård. Processorienterad ekonomi: Återinläggningar Mycket utvecklingsarbete handlar om förbättrad patientsäkerhet och vårt fokus är att identifiera systemfel. Vi har startat ett arbete där vi kommer försöka hitta undvikbara återinläggningar. Målen blir uppfyllda vid årets slut. Väsentliga insatser och resultat Ekonomi som ger handlingsfrihet Ekonomiskt resultat efter april uppgår till -20 mkr vilket är en försämring. Samtliga kliniker arbetar hårt med olika typer av effektiviserings- och förbättringsprojekt. Utmaningen är att hantera den dagliga operativa verksamheten i en komplex situation med vårdplatsbrist och kompetensförsörjningsutmaningar. Kostnadseffektiv verksamhet Inom hela BKC följer vi hygienavvikelser genom hygienobservationer. Dessa observationer registreras månadsvis och följs upp på centrumnivå. Detta kan ses som proaktiva åtgärder för att öka patientsäkerheten och undvika VRI. Utöver följsamhet till kläder och hygienregler har vi med hjälp av infektionsverktyget möjlighet att följa t ex antalet vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer och andelen vårdtillfällen med VRI. I samband med klinikdialogerna planeras vid två tillfällen per år 1 2 VRI-fall att tas upp där både medicinska orsaker och resursinsatser beskrivs ur ett processperspektiv med hjälp av KPP. Vi har även startat en analys av återinläggningar med hjälp av KPP. 26

29 Utfall nyckelindikatorer - ekonomiperspektivet Strategiskt mål 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 35 Balans mellan kostnader och intäkter Ekonomisk helårsbedömning mkr 5 mkr Bokslut 2016: 1,3 mkr April 2017: -15 mkr 36 Verksamheten anpassad till produktionsplanen Intäktsutveckling 4,9 % Bokslut 2016: 8,0 % April 2017: 2,4 % 37 Verksamheten anpassad till produktionsplanen Kostnadsutveckling 4,4 % Bokslut 2016: 8,9 % April 2017: 3,9 % 38 Verksamheten anpassad till produktionsplanen Lönekostnadsutveckling 7,2 % Bokslut 2016: 8,0 % April 2017: 4,7 % 39 Verksamheten anpassad till produktionsplanen Läkemedelskostnadsutveckling -1,5 % Bokslut 2016: 6,1 % April 2017: -5,8 % Strategiskt mål 2 Kostnadseffektiv verksamhet Nr FRAMGÅNGSFAKTORER NYCKELINDIKATOR Mål 2017 Föregående utfall Utfall Måluppfyllelse 40 Processorienterad ekonomi Antal patienter med vårdrelaterade infektioner vilka är analyserade med hjälp av KPP, genomgångna med stramaläkare och har tagits upp på klinikmöten 8 Bokslut 2016: N/A April 2017: 4 41 Processorienterad ekonomi Att belysa vårdprocesser, kvalitetsbristkostnader och klinikernas handlingsplaner med hjälp av KPP 4 Bokslut 2016: N/A April 2017:

30 Fördjupad ekonomisk analys Sedan år 2008 har BKC haft positiva ekonomiska resultat. År 2017 är vår helårsbedömning efter april -15 mkr. Försämringen i ekonomin beror på minskade rörliga vårdintäkter samt en ökad kostnad för utbildningstjänster, hyrpersonal samt köpt utomlänsvård inom kvinnosjukvården. Orsakerna till minskningen av intäkterna är minskad asylsjukvård, minskad operationskapacitet, patienter med komplexa vårdbehov på neonatalavdelningen på US och nedstängda vårdplatser BB/Förlossning. Vårdintäkterna har minskat med 8 mkr för perioden januari - april 2017 jämfört med De strukturella bemanningsproblemen måste hanteras med långsiktiga strategier. Under 2017 har därför BKC startat 14 st utbildningstjänster och ytterligare 14 st planeras till höstterminen. Tjänsterna omfattar såväl barnmorskestuderande som studerande inom barn- och ungdomssjukvård och intensivvård. Det pågår ett ständig aktivt arbete kring rekrytering av våra olika yrkesgrupper. BKC har en för stor personalomsättning vilket orsakar en obalans inom vissa arbetsgrupper. BKC måste fortsätta att aktivt arbeta med att bli oberoende av hyrbolag. Hittills under 2017 har utveckling var negativ i detta hänseende. Klinikerna har upprättat handlingsplaner för att komma till rätta med hyrberoendet och därmed den kostnad som det medför. Den planerade utökningen av operationsbeställningen har inte kunnat levereras. Det har inneburit att östgötska kvinnor opererats utanför Östergötland till höga kostnader. De planerade utökningarna för uppbyggnad av två neonatala intensivvårdsplatser, nivåstrukturering inom gynekologisk cancer, ökning av tjänster inom reproduktionsmedicinskt centrum, uteblivarprojektet inom gynekologisk cellprovskontroll (GCK) och förstärkning av bäckensmärtenheten pågår enligt plan. Framtiden kommer att kräva fortsatta effektiviseringar och nya sätt att arbeta. Nyligen blev arbetet med genomlysning av öppenvårdsverksamheten klart inom barnklinikerna, nu startar arbetet med att ta hand om alla möjligheter och förbättringar inom det området. Klinikernas handlingsplaner för att minska hyrpersonal väntas få effekt sista kvartalet Helårsbedömningen på -15 mkr är under förutsättning att HSN liksom tidigare år täcker överdraget för köpt barnutomlänsvård och kompenserar för de utbildningstjänster som startas. Investeringarna för år 2017 bedöms till 38 mkr. 28

Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport

Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport Delårsrapport 08 Januari augusti Datum: -10-09 Diarienummer: BKC--127 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion... 1 Läsanvisningar... 3 Medborgarperspektivet...

Läs mer

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137

Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014

Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014 -11-15 Dnr NiF -66 Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet 4 Ekonomiperspektivet

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI Intensivvårdsavdelningen ViN Genombrottsprojekt VRI Teammedlemmar Anneli Karlsson Eva Purvins Eva Raiend Gustavsson Katarina Lindström Karin Åhlén, handledare 2016/2017 2 IVA VIN vår verksamhet Vid Intensivvårdsavdelningen

Läs mer

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari februari Datum: 18 mars 2015 Diarienummer: HSN2015-2 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 2 Processperspektivet...

Läs mer

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Linköping den 24 maj 2017 Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Bakgrund Sedan en lång tid finns det problem med vårdplatser

Läs mer

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari november Datum: 2015-12-28 Diarienummer: HSN2015-10 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning

Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning Styrkort SkaS 2014 Uppdrag Skaraborgs Sjukhus uppdrag är att tillhandahålla specialistsjukvård för befolkningen i sitt närområde, och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet i ett regionperspektiv.

Läs mer

Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari oktober Datum: 2015-10-20 Diarienummer: HSN2015-9 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017

Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017 20160101 Dnr PN--1 Patientnämndens Verksamhetsplan Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet...

Läs mer

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet

Läs mer

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017 Januari februari Datum: 2017-03-21 Diarienummer: HSN-2017-02 Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 4 Medborgarperspektivet... 4 Processperspektivet...

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget

Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget 2013-10-24 Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport

Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport 08 2016 Januari Augusti Datum: 2016-09-14 Diarienummer: BKC-2016-71 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion...

Läs mer

Dnr NSÖ Vårdcentralen Kolmårdens Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Dnr NSÖ Vårdcentralen Kolmårdens Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget 2012 10 19 Dnr NSÖ 2012 110 Vårdcentralen Kolmårdens Inklusive årsbudget Innehållsförteckning 1. Vision och verksamhetside... 2 2. Medborgarperspektivet... 3 3. Processperspektivet... 3 4 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Närsjukvården i västra Östergötland Delårsrapport

Närsjukvården i västra Östergötland Delårsrapport Närsjukvården i västra Östergötland Delårsrapport 08 Januari - augusti Datum: 170921 Diarienummer: NSV103/ Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion... 1 Läsanvisningar...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016 Januari februari Datum: 2016-03-21 Diarienummer: HSN2016-2 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning I korthet... 2 Samhällsperspektivet... 3 Medborgarperspektivet...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015

Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan 2015 -03-24 Dnr Patientnämndens Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidè... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet... 6 5. Nyckelindikatorer...

Läs mer

Ekonomiskt utfall och prognos

Ekonomiskt utfall och prognos 1 Ekonomiskt utfall och prognos Utfall per augusti +62,6 mnkr +51,5 mnkr i förhållande till budget Prognos +1,4 mnkr -15,3 mnkr i förhållande till budget Finansiella intäkter och AFA genererar positivt

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland. NSC:s värdegrund Närsjukvården i centrala Östergötland www.lio.se NSC:s värdegrund Det är inte de stora organisationsförändringarna och nya titlar på namnbrickor som gör skillnad. Det är ditt dagliga

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning

Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Dnr: 2017-761-1.1. Bilaga 8 Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Enligt anvisningarna för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2018 ska nämndens kompetensförsörjningsplan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/ Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Barn- och kvinnocentrum verksamhetsplan 2017 inklusive årsbudget

Barn- och kvinnocentrum verksamhetsplan 2017 inklusive årsbudget Barn- och kvinnocentrum verksamhetsplan 2017 inklusive årsbudget Barn- och kvinnocentrum Dnr: BKC-2016-81 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation av produktionsenheten... 3 Vision (och

Läs mer

Barn- o kvinnocentrum Delårsrapport

Barn- o kvinnocentrum Delårsrapport Barn- o kvinnocentrum 08 Januari augusti Datum: -09-17 Diarienummer: BKC--077 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Medborgar-/kundperspektivet... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 4 Väsentliga

Läs mer

Balanserat styrkort 2018 Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen

Balanserat styrkort 2018 Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen Balanserat styrkort 2018 Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2017-05-09 Dnr 17RS3647 BALANSERAT STYRKORT 2018 REGIONSTYRELSEN Regionstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande politiska sorgan.

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

2013-xx-xx. Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget

2013-xx-xx. Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget 2013-xx-xx Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet

Läs mer

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016

Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar

Kostnad utökade åldersgrupper specialisttandvård Kostnad för hälsoundersökningar psykiskt funktionshindrade Hälsosamtal för 50-åringar 2018-02-01 Region Kronoberg Förslag till tilläggsbudget för hälso- och sjukvård 2018 Enligt beslut i regionfullmäktige 2017-06-19 81 har särskilda medel avsatts under Regionstyrelsen för att utveckla den

Läs mer

Södra Älvsborgs sjukhus

Södra Älvsborgs sjukhus Södra Älvsborgs sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med flera öppenvårdsmottagningar

Läs mer

Organisation RÖ. Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland. Region Östergötland

Organisation RÖ. Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland. Region Östergötland Organisation RÖ Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Östergötland Östergötland är det 4:e största länet i Sverige, sett till antal invånare Cirka 450 000 invånare i länet 13 kommuner s

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service

Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Till Landstingsdirektören CIRKULÄR E1213 Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé är att genom samverkan tillgänglighet och

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Lasarettet i Enköping

Lasarettet i Enköping Det här är Lasarettet i Enköping Eva Telne, förvaltningsdirektör januari, 2019 Lasarettet i Enköping Stor omtanke i litet format Drygt 550 medarbetare fördelat på: Verksamhetsområde medicin Verksamhetsområde

Läs mer

Närsjukvården i väster Delårsrapport

Närsjukvården i väster Delårsrapport Närsjukvården i väster Delårsrapport 04 Januari april Datum: -05-18 Diarienummer: NSV46/ Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion... 1 Läsanvisningar... 3 Medborgarperspektivet...

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

TILLÄGGSYRKANDE/RESERVATION Ärende 5:3. Ekonomisk handlingsplan Linköping den 7 mars 2018

TILLÄGGSYRKANDE/RESERVATION Ärende 5:3. Ekonomisk handlingsplan Linköping den 7 mars 2018 Linköping den 7 mars 2018 TILLÄGGSYRKANDE/RESERVATION Ärende 5:3 Ekonomisk handlingsplan 2018 Vi är mycket oroade för Region Östergötlands ekonomiska utveckling när det gäller de sjukvårdande verksamheterna.

Läs mer

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet

Läs mer

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 1 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor Bilaga 1, RESULTATRÄKNING,

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Ett år inom kvinnosjukvården 2017

Ett år inom kvinnosjukvården 2017 Ett år inom kvinnosjukvården 2017 107 311 Mottagningsbesök 15 487 883 Gynekologiska akutbesök Anställda 63% Andel patienter som får vård inom 90 dagar inom gynekologi 100% Andel patienter med cancerdiagnos

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Förslag på en ny modern Psykiatri

Förslag på en ny modern Psykiatri 1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Bilaga 9, SN Karlsborgs kommun. iiiaiiii Soclai!O" 'OIInlngen. Delårsrapport Socialnämnden

Bilaga 9, SN Karlsborgs kommun. iiiaiiii Soclai!O 'OIInlngen. Delårsrapport Socialnämnden Karlsborgs kommun iiiaiiii Soclai!O" 'OIInlngen Delårsrapport 2017 Socialnämnden Innehållsförteckning Bilaga 9, SN 2017-09-06 98 VERKSAMHETSBERÄTTELSE... ~~~~?~ -:-: :. : ~- :;.; -: ::;: : ::.~ : -:; _:..

Läs mer

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolicy. Laholms kommun Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Plan för Kompetensmix Skånevård Sund

Plan för Kompetensmix Skånevård Sund Plan för Kompetensmix Skånevård Sund 2016-11-15 1 Inledning Kompetensmix handlar om att på ett strukturerat sätt uppgiftsväxla arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier och att föra in nya kompetenser i verksamheterna.

Läs mer

Plan för intern kontroll 2016 Skånes universitetssjukvård

Plan för intern kontroll 2016 Skånes universitetssjukvård Plan för intern kontroll 2016 Skånes universitetssjukvård Medborgarperspektivet 1. Nöjda medborgare Verksamhetsperspektivet 2. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Verksamhetsperspektivet 3. En drivande

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014

Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 2014-01-01 Dnr NSC 2014-99 Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 1 1. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVEN... 3 2. PROCESSPERSPEKTIVET...

Läs mer

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET VON 2016/0924 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 7 december 2016 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Innehåll

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa

Läs mer

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-16 Dnr 1502570 1 (6) Personalnämnden Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från

Läs mer

Från mätning till åtgärd

Från mätning till åtgärd Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta

Läs mer

Budget 2016 Grönblå Samverkan

Budget 2016 Grönblå Samverkan Budget 2016 Grönblå Samverkan Tydligare styrning mer verkstad Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2016-2018 Fokus 2016 3 st Långsiktigt 3st Öka/minska Vad ska göras Rapporteras Gemensamma mål och

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA Gällande fr o m 2004-01-01 1(6) STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA UPPGIFT Området skall bedriva verksamhet inom Barn- och ungdomssjukvård, Kvinnosjukvård, Barn- och ungdomspsykiatri, Barn-

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Kvalitetsdeklaration Primärvård

Kvalitetsdeklaration Primärvård 1 Kvalitetsdeklaration Primärvård En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg Sophiahemmet AB Sophiahemmets Husläkarmottagning Kvalitetsdeklaration för 2015 Att arbeta med kvalitet är en

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07 Inledning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk Hörsel Syn Tolk VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Våra fem servicelöften 1. Det är lätt att få kontakt med oss. Vår information är korrekt och lätt att förstå. 2. Våra väntrum erbjuder möjlighet till personlig

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping.

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping. Uppdragsplan 2018 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december 2017 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 I årets uppdragsplan uttrycker vård-

Läs mer