Barn- och kvinnocentrum verksamhetsplan 2017 inklusive årsbudget
|
|
- Kerstin Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barn- och kvinnocentrum verksamhetsplan 2017 inklusive årsbudget Barn- och kvinnocentrum Dnr: BKC
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Presentation av produktionsenheten... 3 Vision (och verksamhetsidé)... 5 Produktionsenhetens verksamhetsidé... 5 Perspektivet Medborgare... 8 Nuläge/bakgrund... 8 Strategiska mål och framgångsfaktorer... 9 Nyckelindikatorer Medborgare...11 Perspektivet - Process Nuläge/bakgrund...15 Strategiska mål och framgångsfaktorer...16 Nyckelindikatorer Process...21 Perspektivet - Medarbetare Nuläge/bakgrund...24 Strategiska mål och framgångsfaktorer...24 Nyckelindikatorer Medarbetare...26 Perspektivet - Ekonomi Nuläge/bakgrund...28 Strategiska mål och framgångsfaktorer...28 Nyckelindikatorer Ekonomi...29 Årsbudget Förslag till beslut Bilaga 1: Resultatmått och processmått - Medarbetare Bilaga 2: Resultaträkning 2017 Bilaga 3: Investeringsplan
3 Presentation av produktionsenheten Barn- och kvinnocentrum (BKC) bedriver en bred och komplex verksamhet inom barn- och kvinnosjukvård, vilket ställer särskilt höga krav på en helhetssyn på individens och familjens behov och livssituation. Arbetet innefattar allt från rådgivning runt reproduktiv hälsa till avancerad cancervård, från den normala förlossningen till intensivvård av extremt tidigt födda barn. En förtroendeingivande specialistsjukvård förutsätter god medicinsk kvalitet och en hög tillgänglighet och ett stort fokus ligger på forskning, utbildning och utveckling. Våra medarbetare och deras kompetens är nyckeln till att BKC:s resultat ligger på en mycket god nivå. Ambitionen är att hålla en nationell toppklass samt att följa och ibland leda internationell utveckling. Barn- och kvinnocentrum består av specialiserad och högspecialiserad barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvård för de ca invånarna i Östergötland samt tillhandahåller den högspecialiserade vården även för sydöstra regionens invånare i Jönköping och Kalmar län samt delvis för Sörmland och Västmanland. Regionsjukvården inom Sydöstra sjukvårdsregionen regleras i en gemensamen årlig regional överenskommelse. Verksamheten bedrivs på länets tre sjukhus och på flera vårdcentraler. 3
4 VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Barnklinikerna tillhandahåller specialiserad och högspecialiserad hälso- och sjukvård till personer upp till fyllda 18 år. Följande sjukdomsgrupper utgör huvudsakligt innehåll: Allmän och akut pediatrik Allergi- och luftvägssjukdomar Infektionssjukdomar Endokrinologi/diabetes Mag-tarmsjukdomar Barnkardiologi Neurologi Neonatologi Onkologi Ledsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Barnrehabilitering Kvinnoklinikerna bedriver hälso- och sjukvård inom gynekologi och obstetrik. Huvudprocesserna är följande: Vårdkedjan kring kvinnan med gynekologisk sjukdom med gynekologisk mottagning, dagkirurgi och gynekologisk slutenvård. Vårdkedjan kring den gravida kvinnan med MVC, förlossning, BB och BB-mottagning. Preventivt och hälsofrämjande arbete med ex. preventivmedelsmottagning, ungdomsmottagning och gynekologisk cellprovskontroll. BKC bedriver forskning, utveckling och undervisning i nära samarbete med medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. 4
5 ORGANISATIONSBESKRIVNING BARN- och KVINNOCENTRUM Produktionsenhetschef Ledningsgrupp Stab Barn-och ungdomssjukhuset US/LiM Barn- och ungdomskliniken ViN Kvinnokliniken US/LiM Kvinnokliniken ViN Vision (och verksamhetsidé) Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med gemensamma krafter. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Produktionsenhetens verksamhetsidé Barn- och kvinnocentrums målbild 2025 har tagits fram och uttrycks på följande sätt: 5
6 BKC är det självklara valet här eller på distans! Vi förebygger, botar och lindrar sjukdomar för kvinnor och barn Vi skapar/förmedlar kunskap inom vårt verksamhetsområde Barn- och kvinnocentrum ser sina patienter som är en naturlig aktör i BKCs utveckling har Sveriges bästa resultat och kvalitet är en attraktiv arbetsgivare har en god hushållning Grundläggande värderingar Verksamheten präglas av helhetssyn, samverkan och respekt för alla som unika individer Allas delaktighet och engagemang Engagerat och kompetent ledarskap Lära av andra, ständiga förbättringar och kompetensutveckling Vi ser forskning, utveckling och utbildning som viktiga integrerade delar av verksamheten Ett starkt etiskt förhållningssätt Strategier för att nå BKC:s målbild Patientens fokus Patienterna är delaktiga i alla utvecklingsprocesser genom bl a Patientråd Våra patienter och anhöriga har fullt inflytande i sin vård och de tar sitt ansvar genom både egendiagnostik och egenvård Bra bemötande till alla Individuella vårdflöden med basstandard för alla Bästa tillgänglighet för de med störst behov utökade öppettider och operationskapacitet i samklang med behov Vi strävar efter bästa kvalitet och resultat God kvalitet genom utvecklade och kvalitetssäkrade arbetssätt, processer, bemötande och patientinvolvering Värdebaserad vård (åstadkomma så friska patienter som möjligt med en så låg resursåtgång som möjligt) för alla våra patienter 6
7 Effektiva och tydliga arbetssätt/flöden Ett gemensamt ledningssystem för att skapa ordning och reda RAK Patienten får rätt vård vid rätt tid av lämplig kompetens Patienten får alltid ett vänligt bemötande och ges en god information En tydlig intern nivåstrukturering efterlevs Vi är en attraktiv arbetsgivare Vi lever och agerar efter vår gemensamma värdegrund Vi har ett hållbart och tydligt chef- och medarbetarskap Vi arbetar proaktivt med kompetensförsörjning och kompetensutveckling Vi använder all vår kompetens på rätt sätt (RAK) Vi är en del av en stark koncern (stor region 2023) Vi är en stark aktör inom FoUU Vi har en god hushållning och ekonomi Vi är kostnadseffektiva Vi har bra utrustning och lokaler Vår höga medicinska kvalitet och goda tillgänglighet sänker kostnaderna Vi följer upp kvalitetsbristkostnader och åtgärder Våra chefer leder processerna 7
8 Perspektivet Medborgare Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Nuläge/bakgrund BKC är ett centrum som vill tillgodose medborgares behov på bästa sätt genom att ligga i framkant med utveckling och FoU för den specialiserade och högspecialiserade barn- och ungdomsmedicinska sjukvården och kvinnosjukvården, samtidigt som den grundläggande och dagliga verksamheten patientsäkras genom NOBAB inriktat och NIDCAP-certifierat barnkliniskt arbete, som följer principer om lean verksamhet. Kvinnohälsovården är kvalitetssäkrad genom ISO 9001-certifiering. Perspektivet medborgare ska spegla invånarnas behov. I denna verksamhetsplan avser BKC att lyfta fram mål och framgångsfaktorer som ses som kritiska och kan kommunicera ansatser som görs för att jämlik, tillgänglig, säker och effektiv vård görs möjlig. Vårt centrum ska ge regionens medborgare bästa förutsättningar att uppleva en god och säker vård för kvinna, partner och barn, och i vårdplaneringen ska patient och anhöriga ges största möjlighet till delaktighet. BKC har gått från ett läge där tillgänglighet var ett upplevt och faktiskt problem. Genom att fokusera på väntetider och telefonsvar, samt omlokalisering av telefonsupport har vi nu kommit i nivå med målvärden och kan idag visa goda resultat på området. Vi fortsätter att följa utvecklingen. Då vi under verksamhetsåret 2016 successivt har följt upp verksamheten har vi upptäckt att nyckelindikatorn jämlik hälsa genom aktivt värdegrundsarbete inte följs inom alla delar av BKC och vi har därför valt att införa nyckelindikatorn handlingsplan för värdegrundsarbete för varje klinik. Aktualiseringen har lett till ett nytt utgångsläge där vi nu ser att kliniker planerat dagar för att diskutera värdegrund med alla medarbetare under hösten 2016 och våren Vi avser att följa resultat av handlingsplaner och kommer att återkoppla om detta under året genom utfall på patientenkät. HBTQ-diplomering ses som en viktig modern standard för jämlik vård där målet är att sexuell läggning inte påverkar patients upplevelse av vården genom brister i bemötande hos oss. BKC-stab genomför HBTQ-diplomering hösten 2016, och denna ansats tas vidare ut till klinikerna Arbetet kommer rimligen att behöva fördjupas och fortsätta för att vi ska nå målsättning. Särskilt viktigt ses att RMC, Neonatal, Förlossning och BB blir vårdenheter som certifieras inom centrum. Samtliga är enheter som utgör första kontakten med vården i nytt skede i livet. Kompetens inom specialiserad förlossningsvård och specialiserad barnvård, är idag en av de stora utmaningarna för tillgänglig och säker vård, tillsammans med lokaler och vårdplatser som möjliggör att den specialiserade vården verkligen kan bli tillgänglig och effektiv. Tidigare nyckelindikatorer på dessa områden har redan givit utslag, vi kan se att BKC är på säker väg framåt, och har därför valt att lyfta bort dessa från 2017 års verksamhetsplan. Exempel som kan nämnas är nyckelindikatorerna utökat antal vårdplatser inom neonatal vård och Barnahus Norrköping. Viktigt att nämna här är också pågående satsningar på 8
9 utbildning för sjuksköterskor till barnmorskor och barnsjuksköterskor. Mer om detta kan läsas om i perspektivet medarbetare. Vidare vill vi lyfta fram pågående patientsäkerhetsarbete som fokuseras för att trygga medborgarens vård hos oss på BKC. Under 2016 har utveckling skett genom Genombrottsprojekt för VRI som letts av Regionen där BKC gått in med dedikerat team från Kvinnokliniken US. Initiativet fortsätter 2017 då BKC skickar nytt team, den här gången Kvinnokliniken ViN, för att fortsätta bygga på säkerhet och reducera risk för vårdrelaterad skada för patient som kommer in i vårdflödet. Patienter som kommer in till BKC ska kunna känna sig trygga med och lita på att vi gör allt för att förhindra undvikbara vårdskador. Processperspektivet kommer att visa mål och mått för detta. BKC lyfter också prioritet för att införa ledningssystem för kvalitetssäkrad vård med målet att hela centrum ska bli ISO-certifierat till Kvinnoklinikerna och staben för BKC är idag certifierade enligt ISO:9001 och inför 2017 väntar Barnklinikerna. Certifiering är ett viktigt led i säker vård då detta ger stöd och medför att nya arbetsflöden implementeras där medarbetare (på alla nivåer) ges metoder och verktyg att fånga upp avvikelser och agera på dessa, i det dagliga arbetet. Även för detta område kommer Processperspektivet att belysa mål och mått för utveckling. Samverkan med övrig operationsverksamhet inom Regionen är ett pågående arbete som BKC är en aktiv del av. Opererande vårdenheter behöver aktivt samverka till ett effektivt kapacitetsutnyttjande. Vi har en särskild utmaning under sommarperioder och målet är att fungerande och integrerad planering ska vara igång och erbjuda medborgare utökad tillgänglighet sommaren Vidare satsar vi på digitalisering för ökad tillgänglighet och patient och anhörigs ökade delaktighet i vårdplanering. BKC är ett av de centrum inom Regionen som kommit långt med införande av webbtidböcker som ger möjlighet för patient att själv styra sina tider. Detta leder också till ett ökat kapacitetsutnyttjande då avbokade tider kan tillgängliggöras för nya patienter direkt, vilket ger bättre effektivitet i vårdkedjan. Strategiska mål och framgångsfaktorer Strategiskt mål 1: Jämlik hälso- och sjukvård Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. En jämlik och likvärdig vård innebär därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt. En grundläggande förutsättning för jämlik vård är en värdegrund som bygger på alla människors lika värde och rätt till värdighet. BKC avser att påverka och förstärka arbetet med värdegrundsarbete och säkerställa att det finns handlingsplaner inom området för samtliga fyra kliniker. Jämlik vård är centralt för BKC och ansatser fokuseras för att komma dit, där ett strategiskt värdegrundsarbete och HBTQ-certifiering är steg på vägen här kommer BKC stab och delar av klinikerna certifieras. et är att hela centrum certifieras till
10 Strategiskt mål 2: Delaktiga och nöjda patienter Nationella patientenkäter som genomförs för specialiserad vård inom barn- och ungdomsklinikerna och kvinnoklinikerna för att följa upp patientnöjdhet är ett övergripande verktyg trots en begränsad svarsfrekvens. Resultaten från enkät 2016 kommer att analyseras noga för att ge underlag till utvecklingsarbete Fokus för åtgärder kommer att ligga på patient som medskapare i egen vård och behandling, hur informeras patient och vilken information är bra för patient? Andra utvärderingsinstrument analyseras också, såsom NIDCAP o NOBAB. Närstående som medskapare till patients vård och behandling fokuseras också i enlighet med krav som finns på utveckling. En ny metod för att fånga patients upplevelse av vården är skuggning, s k shadowing, som centrumledningen förväntar kan ge viktiga underlag för fortsatt patientnära vård och utveckling som styrker dennes situation och möjlighet till att patienten förstår sitt sjukdomstillstånd, hur läkemedel ska tas, och hur denne kan vara med och påverka sin vård, samt upplevelse av god omvårdnad. Digitaliserad vård, e-hälsa, kommer att ha ett fortsatt fokus under 2017 för att ge patienter utökade möjlighet att ta del av vård i hemmet och från hemmet vara med och planera vård och behandling. Under 2017 fortsätter utveckling av webbtidböcker med fokus på Barnklinikerna som inte fått lika stor tillgänglighet till webbtidböcker i förhållande till Kvinnoklinikerna. Under 2017 kommer vi att utveckla telefontillgänglighet genom att bl a se över möjligheten att centralisera telefontider för flera enheter inom kvinnosjukvården. Vi hoppas och tror att effektiviteten o tillgängligheten därmed kommer att öka. Strategiskt mål 3: Trygg och ändamålsenlig vård Grund för trygg och säker vård ges i ledningssystem, som införs inom hela centrum, där medarbetare ges stöd i att möta alla patienter vid varje enskild vårdtjänst på korrekt sätt. Vårdrelaterade infektioner kommer att följas för att fånga upp var vi kan utveckla rutiner och säkra att patient inte drabbas av infektion under tid för behandling på BKC. Ett exempel på aktivitet här är att ett nytt team skickas att vara med på Genombrottsprojekt för VRI, samt att vi har nya resurser till centrum som kommer att stödja utveckling av rapportering och månadsanalys av infektioner och antibiotikabehandling på de olika klinikerna. Strategiskt mål 4: Hög tillgänglighet till Barn- och kvinnocentrums verksamheter Tillgänglighet är en kvalitetsfråga och en nyckelfaktor för hälso- och sjukvårdens legitimitet. Tillgänglighet till vård och att komma i kontakt till vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende gentemot vården. God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds enligt den nationella vårdgarantin och de krav Regionen i övrigt ställer. I de sammanhang där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande är minimerade väntetider av särskild vikt. Tillgänglighet handlar inte enbart om väntetider till besök och behandling utan handlar även om olika sätt att komma i kontakt med vården och vårdgivarna. 10
11 BKC följer nogsamt tillgänglighet och prioriterar insatser för förbättrade möjligheter att komma i kontakt med vården, såsom förbättrad telefonrådgivning och digitaliserade kanaler för tidsbokning genom införande av webbtidböcker. Beträffande telefontillgängligheten kommer insatser att genomföras under 2017, där BKC har som mål att avsevärt förbättra resultaten. Ett mål är att skapa en väg in till klinikerna via telefon, såsom KK direkt och Barn direkt. Nuvarande telefontider på våra olika enheter samordnas till en övergripande telefonsluss per klinik. KK US utgör pilot, därefter utvärdering. Antalet patienter som söker BKCs mottagningar ökar, vad gäller antal akuta besök och även besök via remiss. Samtidigt ökar patienters vårdbehov, inte minst vad gäller asylsökande med ökad sjuklighet som uppvisar stor komplexitet, med delvis nya sjukdomspanoramor. Vi har ännu inte sett större påverkan på centrums vårdflöden, till följd av senaste årets stora ökning av asylsökande, men födelsetalen fortsätter att stiga, liksom andelen riskgraviditeter, vilket ställer stora krav inom mödrahälsovården, förlossning och BB, samt inom neonatalvården. En annan kritisk åtgärd är att få igång bättre samverkan mellan opererande enheter inom Regionen, där vi håller igång samverkansmöten och initierar nya flöden under Nyckelindikatorer Medborgare Strategiskt mål 1: Jämlik hälso- och sjukvård nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Värde (DÅ082016) Källa Period 1 Jämlik vård Handlingsplaner för värdegrundsarbete är aktiva under 2017 Handlingspla ner finns på 50% av klinikerna. 100% 100% VC DÅ, Andel patienter som upplever respekt och ett gott bemötande 86% 88% 90% Nation ell patient enkät DÅ, Ökad förståelse för HBTQ-patienter Nytt mål HBTQdiplomering BKC stab BKC HBTQcertifierat PEchef, VC DÅ, RMC US HBTQdiplomerade Öppenvård, US, HBTQ diplomerade 11
12 2 Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården (HSN) Andel vårdenheter (kliniker och vårdcentraler) som använder könsuppdelad statistik för att identifiera, analysera och åtgärda könsrelaterade skillnader i bemötande, vård och behandling Första resultat kommer vid DÅ >75 % 100 % Produkt ionsenheter nas redovis ning DÅ 08, Strategiskt mål 2: Delaktiga och nöjda patienter nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Värde (DÅ082016) Källa Period 3 Hälso- och sjukvård där patienter är medskapare Andel patienter som upplever sig delaktiga i besluten om sin egen vård och behandling 77% 2016 (BKC) >84% >85% Nation ell patient enkät DÅ, Andel patienter som upplever en bra information 78% 80% 82% Nation ell patient enkät DÅ, Kartläggning av patients upplevelse i vården genom skuggning ( shadowing ) Nytt mål Genomförd skuggning av 2 patienter på KK 2 patienter på Barn Uppföljning av kvalitetssäkring 4 Hälso- och sjukvård där närstående är medskapare Andel kliniker som genomfört förbättringsarbeten med medverkan av närstående Ny indikator 2017 >20% >50% VC DÅ 04, DÅ 08 Strategiskt mål 3: Trygg och ändamålsenlig vård nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Värde (DÅ082016) Källa Period 5 Ökad patientsäkerhet Införande av ledningssystem inom hela BKC KK Vin, KK US och BKC stab har ledningssystem. Barn saknar ledningssystem. Implementeri ng av ledningssystem är igång på Barn klinikerna Hela BKC ISO certifierat med 9001 och DÅ, 12
13 Strategiskt mål 4: Hög tillgänglighet till Barn- och kvinnocentrums verksamheter nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs- Värde (DÅ082016) Källa Period 6 Tillgänglig vård Andel patienter som genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar 73% RÖ mål uppnås varje månad RÖ mål uppnås varje månad Vanteti derivar den.se DÅ, Andel väntande > 60 dagar till besök/behandl. 31/1 28/2 31/3 30/4 31/5 30/6 31/7 31/8 30/9 31/10 30/11 31/12 Högst 21 kalenderdagar från beslut till operation vid gynekologisk cancerkirurgi (centraliserat till US) Når målnivåer för både besök och behandling, samma siffror för 2016 som Q1:73% 2015 Q2: 94% 2015 Q3:94% 2015 Q4: 99% Besök / Beh 11,0 %/16,2 % 11,0 %/10,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/9,0 % 12,0 %/12,0 % 17,0 %/19,0 % 16,5 %/19,2 % 14,0 %/15,2 % 10,0 %/12,0 % 9,0 %/12,0 % 8,0 %/10,0 % 80 % (gäller där cancerdiagnos är fastställd preoperativt) Besök / Beh 11,0 %/16,2 % 11,0 %/10,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/9,0 % 12,0 %/12,0 % 17,0 %/19,0 % 16,5 %/19,2 % 14,0 %/15,2 % 10,0 %/12,0 % 9,0 %/12,0 % 8,0 %/10,0 % 80% (gäller där cancerdiagnos är fastställd preoperativt Vanteti derivar den.se VEC DÅ, DÅ, Vårdplatser tillgängliga utifrån formulerade uppdrag Telefontillgänglighet till mottagningarna: -Andel som har bemannad telefontid minst fem timmar per vardag eller TeleQ för återuppringning samma dag DÅ 08 BOND US 5 vpl reducerade Barn VIN 6 vpl reducerade Fler öppna vårdplatser under året Öppna alla vårdplatser under året VEC DÅ, 63% >65% >95 % VC DÅ, Samordning av telefontider på klinik, så kallat KK direkt Nytt värde KK US genomför KK ViN VC DÅ 13
14 7 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar Andel kliniker som via 1177 vårdguiden erbjuder webbtidbokning direkt, kopplad till patientjournalen 50% 75% 100% VC DÅ, 8 Samverkan i operationsprocessen Pågående förbättringsarbete gyn.op.processen tillsammans med SC Överenskom melse mellan KK och ANop klar oktober 2016 Fungerande samverkan sommaren 2017 med redovisad utökad tillgänglighet för patienter Fördjupat samarbete mellan opererande kliniker med uppvisade förkortade väntetider till patienter Kliniks pecifik inform ation redovis as av VC, DÅ, DÅ, 14
15 Perspektivet - Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsprocesser för att målen i medborgar- och samhällsperspektiven ska kunna uppfyllas. Nuläge/bakgrund Våra huvudprocesser är Hälso- och sjukvård, Forskning och Utveckling samt Undervisning. Våra strategiska mål täcker samtliga dessa huvudprocesser. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer följs upp och revideras i centrumledningen. Avseende FoUU-strategier sker uppföljning och revidering även vid särskilt strategimöte med bred representation från centrumledning, LiU och medarbetare med akademiska tjänster. BKC arbetar systematiskt för att skapa en så säker vård som möjligt. Avvikelsehantering, regelbunden uppföljning av efterlevnad till hygienriktlinjer, Stramaansvarig läkare på varje klinik, simuleringsträning, HCRM, och arbete med kommunikation och värdegrund är exempel på viktiga angreppssätt. Vi ser många goda exempel där arbetet har givit goda resultat, men utmaningarna är många och detta måste vara ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Systematisk uppföljning och resultat från Nationella kvalitetsregister leder till förbättringsarbeten för att skapa vård med hög kvalité. Arbete med Lean och ISO-certifierade ledningssystem är andra viktiga verktyg som ger energi i det ständigt pågående utvecklingsarbete som bedrivs på BKC. Med hjälp av kvalitets- och patientsäkerhetsrapporter på centrum- och kliniknivå, regionrapporter och öppna jämförelser kan vi följa upp resultat liksom att vården är jämlik och av hög kvalitet. Under åren har vi på många områden sett förbättringar av medicinsk kvalitet. Vi arbetar på olika sätt för att effektivisera våra processer, exempel på detta är produktionsplanering och förbättringsarbete utifrån Lean- och MEON-principen med förflyttning av verksamhet från sluten- till öppenvård och mellan yrkeskategorier. Vård inom rimlig tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Det är en ständig utmaning att klara den höga produktionen med bevarad kvalitet, patientsäkerhet och tillgänglighet. Vi behandlar fler, vi har fler komplicerade patienter, vi klarar fler extremprematurer och får därmed fler överlevare med stora vårdbehov. Det saknas Barn-IVA platser i hela landet där barn med långvarigt komplicerat vårdbehov behöver vårdas, en sådan enhet inom RÖ skulle förbättra vården för svårt sjuka barn i alla åldrar och ge plats för prematurer/nyfödda sjuka på NEO-IVA. Idag vårdas en del av dessa barn utomläns vilket innebär svårigheter för familjerna och stora kostnader. Välfungerande lokaler är en viktig förutsättning för effektiva processer. FUS och Vision 2020 är viktiga verksamhetsutvecklings- och patientsäkerhetsprojekt, där de nya och de framtida lokalerna kommer att ge förbättrade förutsättningar för god, säker och effektiv vård. Riskanalyser och planering pågår med nya samarbetskliniker för att skapa bästa möjliga vård för våra patienter. Samverkan med andra är en förutsättning för att vårdprocesserna ska vara effektiva och patientsäkra. För oss är samverkan med vårdgrannar inom sjukhusen och i 15
16 sjukvårdsregionen liksom med privata vårdgivare, primärvård, kommuner och försäkringskassa mycket viktig. Vår verksamhet påverkar miljön och vi arbetar utifrån Region Östergötlands riktlinjer för att minimera utsläpp av föroreningar och ämnen som kan påverka miljön negativt. Inom BKC bedrivs mycket aktiv forskning, ett omfattande utvecklingsarbete och vi har också ett stort undervisningsuppdrag. Inom samtliga dessa områden ser vi huvudsakligen goda resultat men också stora utmaningar inför framtiden. BKCs gör varje år ett FoU-bokslut och har deltagit i FoU-dialog med Region Östergötlands (RÖ) FoU-chef. Under 2016 har formellt antagits strategiska dokument för BKC som förtydligar hur medarbetare inom alla yrkeskategorier kan engagera sig i forskarutbildning och fortsatt forskning. Häri finns också måltal för de närmaste fem åren avseende en rad variabler inom FoU. Sedan 2016 finns i centrumledningen en forskningschef som innehar en kombinationstjänst vid BKC och medicinska fakulteten. Vidare har BKC under hösten 2016 utsett fyra medarbetare, en vid vardera kliniken, som s.k. brobyggare för att tillsammans med forskningschefen stimulera FoU vid respektive klinik. RÖ har tillsammans med LiU under 2016 arbetat med att identifiera s.k. universitetssjukvårdsenheter (USV) som ska uppfylla ett antal kriterier. Vilka av klinikerna vid BKC som uppfyller kriterierna och därmed får denna benämning kommer vara fastslaget vid ingången till Strategiska mål och framgångsfaktorer Strategiskt mål 1: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet För att systematiskt kunna följa upp och analysera verksamheterna inom BKC deltar vi i relevanta Nationella kvalitetsregister. Kraven på rapportering av medicinska resultat i olika sammanhang, t.ex. våra egna kvalitetsrapporter, resultatdialoger, regionrapporter och Vården i siffror innebär fokus på förbättring av resultat. Detta ställer höga krav på effektivt förbättrings- och utvecklingsarbete samt omsättning av forskningsresultat i vardagen. Kvalitetsregistren har svårigheter att rapportera täckningsgrad därför rapporteras inte den uppgiften i DÅ och årsrapport. Dialog har förts med kvalitetsregisterhållare men problemet kvarstår. Det är viktigt för BKC är att ta del av nationella utmärkelser för god sjukvård gällande medicinsk kvalitet, väntetider, patientbetyg och kostnader och värnar om att fortsätta vara det. Vi ser patienter och anhöriga som viktiga resurser vid utveckling av vården och vi strävar efter att aktivt ta tillvara deras erfarenheter genom patientrapporterade mått (PROM, PREM). Mätningar av patienternas upplevelser av vården är viktiga för att vi ska kunna förbättra vården och systematiskt få kunskap om den självrapporterade hälsan. Genom patientrapporterade mått kan vi bl.a. följa upp verksamhetens vårdresultat relaterat till upplevda problem och jämföra olika behandlingars påverkan på patientens självrapporterade hälsa. Patientrapporterade mått används på BKC inom vissa diagnosgrupper, vi ser att det behöver bli enklare för patienten/anhöriga att rapportera samt enklare för ansvariga att sammanställa rapporterad data. Samarbete pågår med registerhållare. Vi arbetar med att göra patienten mera delaktig genom patientråd vid vissa förbättringsarbeten. Ett aktivt värdegrundsarbete pågår inom BKC där bl.a. lika villkor för alla patienter ingår. Vi har planer för HBTQ-diplomering vid flera enheter där RMC och stab är först ut. HBTQdiplomering ses som en viktig modern standard för jämlik vård där målet är att sexuell 16
17 läggning inte påverkar patients upplevelse av vården genom brister i kunskap och bemötande hos oss. Arbetet kommer att behöva fördjupas och fortsätta. Det är av största vikt att kunna identifiera personer som utsatts för våld i nära relationer inom barn- och kvinnosjukvården. Fastställda lokala rutiner finns på samtliga enheter och ett styrdokument har utarbetats som vi behöver fokuseras på ytterligare och göra mera känt på klinikerna. I mödravårdens basprogram finns riktlinjer för att säkerställa att frågan ställs och hantering ska ske i uppkomna fall. Detta följs upp i mödrahälsovårdsregistret. Ett länsövergripande Barnskyddsteam arbetar tillsammas med verksamheterna, där ingår flera medarbetare från BKC. Barnskyddsteamets målsättning är att identifiera barn som far illa genom att bl.a. sprida kunskap om varningssignaler och utarbeta tydliga riktlinjer så att utsatta barn kan få ett optimalt omhändertagande. Barnahus för de barn som utsatts för övergrepp/misshandel finns i Linköping och är under uppstart i Norrköping vilket bidrar till mer jämlik vård. Meningen är att barnet ska var i centrum och på så sätt inte slussas runt mellan olika myndigheter och behöva upprepa sin historia för flera personer, alla resurser samlas istället runt barnet. Ytterligare ett exempel på förbättringsarbete genom Barnkliniken, ViN, ett förbättringsarbete i nära samarbete med primärvård och Norrköping kommun gällande tidigare insatser för barn. Mycket utvecklingsarbete handlar om förbättrad patientsäkerhet och vårt fokus är att identifiera systemfel. Vi genomför händelse- och riskanalyser och vi strävar efter effektiv hantering av avvikelser för att skapa proaktiva förhållningssätt. Samtliga enheter registrerar och återkopplar handlingsplaner från RH-check 7 (patientsäkerhet) i Synergi. På våra enheter diskuteras avvikelser från Synergi och loggböcker samt VRI i patientsäkerhetsråd och liknande grupper. Det är väsentligt att återkoppla effekten av de utförda åtgärderna och korrigera/komplettera om önskad effekt ej uppnåtts så att medarbetarna blir aktiva/positiva till att rapportera risker och oönskade händelser. Patientsäkerhetsdialoger genomförs på klinikerna vilka ger ytterligare stöd i identifiering och utveckling av viktiga patientsäkerhetsområden. En säker och ändamålsenlig läkemedelsbehandling är viktigt. Endast en liten andel av patienterna på BKC har en KVÅ-kodad läkemedelsberättelse vid utskrivning enl. CI-rapport. Läkemedelsgenomgång sker vid varje utskrivning men registreras inte i Cosmic. Under införandet av Cosmic R8 kommer användandet av läkemedelsberättelse att lyftas. et för 2017 ligger under RÖ:s målnivå pga av BKC:s låga utgångsvärde. Vi arbetar aktivt för att minimera risken för vårdrelaterade infektioner. Följsamheten till hygienregler följs kontinuerligt och de enheter som har brister ska analysera orsaken till bristerna och hitta lösningar. Infektionsverktyget finns för att systematiskt följa VRIsituationen på alla kliniker. En ny rapport har utvecklats i CI för att enklare kunna identifiera orsak och typ av VRI på enheterna. Samtliga STRAMA-läkare träffas regelbundet för att följa upp resultat och strategier samt sprida goda exempel till verksamheterna. Den ökande problematiken med antibiotikaresistenta bakterier gör att vi arbetar för att minska förskrivning av antibiotika och att använda rätt antibiotika till rätt patient. Det nya CIregistret hjälper även till i detta arbete. Genom ett aktivt kontinuitetsarbete har samtliga kliniker inom BKC skapat reservrutiner så att kritisk verksamhet kan fungera trots planerade/oplanerade störningar och avbrott. Varje klinik inom BKC har utsedda kontinuitetshanterare som ska säkerställa att rutinerna finns tillgängliga för alla. 17
18 Strategiskt mål 2: Effektiv verksamhet Grunden för en effektiv och säker verksamhet är att ha kontroll på vart man är på väg och hur man ska nå dit. Detta genom att systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra med mål att nå en god kvalitet och hög säkerhet. Som stöd i detta har vi ledningssystem. BKC har valt att ISO certifiera två kliniker samt staben i kvalitet genom ISO 9001 och kommer under året att upparbeta strukturerade ledningssystem även för de två övriga klinikerna. Genom detta siktar vi på att ha alla 4 kliniker certifierade år Prioriterade fokusområden för centrumet är fortsatt arbete med tillgänglighet och utveckling av e-hälsolösningar. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med våra verksamheter och våra patienter ska involveras i allt högre utsträckning. Som ett led i tillgängligheten är också frågan om att vi inom vår produktionsenhet behöver fokusera på de patienter som kräver specialiserad kvinnosjukvård och gränsdragningen mot primärvården behöver förtydligas, dock utan att patienter kommer i kläm. Remisskrav till gynmottagningarna skulle underlätta detta. Vi kommer att fortsätta utveckla och utöka möjligheten till dag- respektive mottagningskirurgi vilket ger kortare vårdtider och är kostnadseffektivt. Genom att fokusera på vissa processer där vi har stora utmaningar kommer vi att effektivisera och förbättra vården för speciellt utsatta grupper. En stor del av de patienter som inte kommer för gynekologisk hälsokontroll (GCK) återfinns senare i den grupp som utvecklar cervixcancer. Vi satsar därför på GCK-processen i ett länsövergripande samarbete för att öka andelen patienter som kommer för screeningprovtagning för tidig upptäckt av cervixcancersymptom. En jämlik vård för hela befolkningen är en självklarhet och ett ansvar som vi bevakar. För att utöka omhändertagandet av patienter med kroniska bäckensmärtor startar ett projekt i samverkan mellan fyra olika produktionseneheter. Patienter som har haft bäckensmärta i mer än 6 månader ska erbjudas att delta i ett multidisciplinärt behandlingsprogram. Läkarna på gyn, urolog kirurgklinik och magtarm som arbetar med patientgruppen ska genom detta projekt få bättre möjlighet att hjälpa patienterna. et är att patienterna ska få en förbättrad livskvalitet och bäckenfunktion efter en behandlingscykel. Genom nationell nivåstrukturering fördelas olika patientgruppet till olika sjukhus. KK US är en av 4 kliniker i Sverige som kommer att ansvara för vulvacancerkirurgi. Nivåstrukturering med utökade uppdrag på US leder också till en intern nivåstrukturering där KK ViN arbetar för en tydlig profil som benignt operationscentrum. Produktionsplanering och effektivare utnyttjande av resurser behövs. En tydligare processorganisation med identifierade processer och processledare behöver utvecklas inom klinikerna. Goda exempel behöver tas till vara och vi behöver lära av varandra inom och utom vårt centrum. Ett exempel på hur vi lär av varandra är den pågående genomlysningen av barnsjukvården med syfte skapa en bättre arbetsmiljö. Vi kommer att belysa uppdraget, där såväl kvantitets- som kvalitetsindikatorer åskådliggörs, och utifrån dessa data, samt resultat från tidsstudie och fokusgruppintervjuer, ta ställning till verksamhetens effektivitet. Resultatet leder förhoppningsvis till att aktiviteter som inte ger värde tillbaka till patienterna elimineras. 18
19 Strategiskt mål 3: Klimatneutral och giftfri verksamhet En miljöutredning är utförd och ligger till grund för centrumets arbete med miljöcertifiering enligt ISO Miljöfrågorna aktualiseras och integreras i verksamhetens övriga utvecklings- och förbättringsarbeten på enheterna. Detta med stöd av pilotprojektet för ISOcertifiering i miljö för Region Östergötland. Utvecklingen av miljöledningssystemet kommer att pågå hela 2017 och certifieringen beräknas vara klar I enlighet med Regionens miljöpolicy ska klinikerna arbeta aktivt med miljöfrågorna. BKC arbetar vidare med att skapa en miljöguide Lätt att göra rätt, säkerställa att kompetens finns för användning av destruktionsanläggning för lustgas samt öka antalet video- och telefonmöten istället för tjänste- och patientresor. Enheterna ska arbeta kontinuerligt med Vårda miljön och följa upp. Strategiskt mål 4: En aktiv och strategisk forskning och utvecklingsverksamhet Ett nära och gott samarbete med den medicinska fakulteten vid Linköpings universitet är mycket viktigt. Forskningsaktivitet och resultat är goda inom BKC men vi behöver ändå arbeta mer med incitament och strukturer som stimulerar alla yrkeskategorier att forska liksom för att öka antalet som genomgår forskarutbildning vid klinikerna vid ViN. Utseende av brobyggare och forskningschef är liksom befattningar som universitetsöverläkare och universitetssjuksköterska och de i nuläge/bakgrund beskrivna strategiska dokumenten är led i detta. Vi ser med viss oro hur det pågående generationsskiftet bland våra medarbetare med kombinationstjänster kan komma att påverka forskningen och vi arbetar således för att fler unga läkare börjar forska och för att de som avlagt doktorsexamen ska fortsätta forska för att erhålla docentkompetens. Detta i sin tur är förutsättningen för att anta egna doktorander och för att kunna söka en kombinationstjänst. Vi följer årligen antal nyregistrerade doktorander och antal uttagna doktorsexamina och docenturer. Fortsatt årlig kartläggning av vårt deltagande i olika regionala, nationella och internationella fora (konferenser, multicenterstudier, nationella kvalitetsregister, vetenskaplig publicering mm) är viktigt för att säkerställa att vi har adekvat omvärldskunskap och att vi också är med och påverkar utvecklingen. Vidare är detta viktiga kriterier för att kunna definieras som USVenhet. Framtidsanalyser genomförs årligen. Grundläggande värderingar kring FoU är viktigt inom BKC och det pågår ett aktivt kvalitetsarbete där verksamhetsutvecklare tillsammans med brobyggarna, ämnesföreträdare och forskningschef ger stöd på enhets- klinik- och centrumnivå. Att ge våra medarbetare möjlighet att delta i, och ta del av, FoU-arbetet och att ta nya kvalitetsverktyg i bruk är viktiga strategier för ett aktivt och innovativt förbättrings- och utvecklingsarbete. Inom BKC har vi under årens lopp arbetat med flera olika verktyg för att systematiskt kunna använda och omsätta forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen och därmed förbättra kvaliteten i verksamheten. Exempel på detta är genombrottsprojekt, kapacitetsanalys, produktionsplanering, processkartläggning, kvalitetscertifiering, LEAN, händelse- och riskanalyser. Användandet av dessa verktyg fortgår och utvecklas. Vi arbetar för att få ett positivt forsknings- och utvecklingsklimat på klinikerna. Resultat av forsknings och utvecklingsarbete lyfts fram på olika sätt för att stimulera till fortsatt förbättringsarbete, exempelvis via avdelnings- och läkarmöten, seminarier, i nyhetsbladet BKC.nu, via LISA-nyheter och kvalitetsrapporter. Den årliga forsknings- och 19
20 utvecklingsdagen för alla medarbetare är också ett viktigt sätt att skapa och upprätthålla intresse och sprida goda exempel. Sedan RÖ utsett vilka kliniker vid BKC som betraktas som USV är en viktig strategi att säkerställa att dessa kliniker (troligen fr.o.m barnkliniken och Kvinnokliniken på US) behåller sin USV-status. Dessutom avser vi arbeta för att barnkliniken Vrinnevisjukhuset kan betraktas som en s.k RALF-enhet vilket kommer att innebära möjligheter att söka och förvalta ALF-medel och att på längre sikt också bli en USV enhet. Avseende KK vid Vrinnevisjukhuset är ett viktigt arbete att öka samverkan med KK US även inom FoU för att ytterligare stimulera klinikens FOU. Detta bland annat för att förbereda sig för ett kraftigt ökat antal studenter som ska få senare del av sin utbildning vid Vrinnevisjukhuset. Ett antal av de läkarstudenter som HT 2016 började sin utbildning vid LiU kommer att genomföra sina sista sex terminer vid Vrinnevisjukhuset och akademisering av samtliga kliniker vid Vrinnevisjukhuset är därför mycket viktigt. Avseende antagning av doktorander har BKC idag det största antalet per år inom medicinska fakulteten vid LiU och vi ser ingen anledning att ytterligare öka det antalet. Däremot är det viktigt att öka andelen antagna från klinikerna på Vrinnevisjukhuset liksom från andra yrkesgrupper än läkare. Strategiskt mål 5: Nationellt ledande inom utbildning Att ha en bra utbildning på våra enheter är mycket viktigt för framtiden. BKC ger verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på högskole-/universitetsnivå, arbetsplatsförlagd utbildning (APL) på gymnasienivå samt lärande i arbete (LIA) inom ramen för yrkeshögskolan. Vi arbetar aktivt med att stärka handledarrollen och därmed ge studenterna goda möjligheter att nå utbildningsmålen genom att erbjuda handledarutbildning samt att ha kliniska adjunkter och VFU-ansvariga läkare på klinikerna. Huvudhandledarna upplever bitvis uppdraget som tungt och krävande. Chefernas stöd på enheterna är väsentligt. Att erbjuda en bra studiemiljö är viktigt även för den långsiktiga rekryteringen av nya medarbetare. En annan del i vår kompetensförsörjningsplan innefattar att erbjuda sjuksköterskor betald utbildning till barnsjuksköterskor eller barnmorskor. Utöver grundutbildningen är det viktigt att ha bra vidareutbildning för våra medarbetargrupper. Att det numera anställs fler AT-läkare är också en viktig strategi. Vi arbetar aktivt för att öka vårt engagemang i studenternas grundutbildning för att rekrytera studenter som genomför sina examensarbeten med handledare från BKC, vilket torde bidra till rekrytering av forskar-at läkare som genomför projekt med handledare från BKC. Detta bidrar till att säkra framtida rekrytering av ST-läkare till våra specialiteter. För att kvalitetssäkra ST-utbildning kan exempelvis SPUR-inspektioner genomföras med viss regelbundenhet. Inom en rad specialistområden anordnas utbildningar som riktar sig till kollegor i regionen, nationellt och internationellt. Dessa insatser är viktiga för att fortsätta att vara ledande inom olika områden. Omfattar samtliga adekvata yrkesgruppen inom BKC. 20
21 Nyckelindikatorer Process Strategiskt mål 1: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 9 Systematisk uppföljning av verksamheten, dess kvalitet och resultat Deltagande i de nationella kvalitetsregistren - Antal - Täckningsgrad Ingångsvärde 2016/08: Totalt: 70 BK ViN 24 KK ViN 9 BK US 27 KK US Källa Period VC DÅ 04, 10 Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebygga nde arbete 11 Stark patientsäkerhetskultur 12 Aktivt arbete för att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner Andelen indikatorer i Vården i siffror med fastställda målvärden där BKC inte avviker mer eller mindre än 5% Andel kliniker som använder PROM och/eller PREM-mått i sin uppföljning Antal enheter som är HBTQ-diplomerade Andel kliniker som har fastställda lokala rutiner för våld i nära relationer Andel kliniker som arbetar aktivt med värdegrundsarbete Andel kliniker som kan visa på förbättringsarbeten där patient aktivt deltagit Andel patienter som vid utskrivning har en registrerad KVÅ-kodad läkemedelsberättelse Andel kliniker som har fastställd rutin och samordnare för samordnad vård och omsorgsplanering (kurator) Andel kliniker som utfört RH-check 7, patientsäkerhet, och registrerat i Synergi Uppnått index i medarbetarenkäten på frågan gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) inom somatisk vård 2016/08 94,1% 2016/08 75% 2016/ /08 100% >80% >80% Vården i siffror DÅ 100% 100% VC DÅ 2 4 VC 100% 100% VC DÅ 08, Nytt värde 100% 100% VC DÅ Nytt värde 100% 100% VUV DÅ 0,02% 25% 60% CI DÅ 08, 2016/08 100% % Jan-Juli totalt 100% 100% VC DÅ 08, 100% 100% Synergi 70 >70 Medarbetar enkäten <500 <450 CI 21
22 Andel kliniker som har reservrutiner Andelen kliniker som har genomfört RH-check 10 och registrerat i Synergi 2016/08 100% % Strategiskt mål 2: Effektiv verksamhet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 14 Effektiva processer Andel dagkirurgiska operationer av alla operationer (C-op+egen mottagning) Andel kliniker som är ISO 9001-certifierade, kvalitet. 15 Processorienterat arbetssätt där resurser omsätts till mesta möjliga patientnytta Antal GCKscreeningprover samt HPV prover Andel kvinnor som anger okomplicerat förlopp efter sfinkterskada. Ingångsvärde 2015/12 55,7% 2016/12 50% 100% 100% VUV DÅ, 100% 100% Synergi Källa 13 Säkerställd kontinuitetshantering Period 55% 57% Prod.uppf. KK DÅ 08 50% 100% VUV Strategiskt mål 3: Klimatneutral och giftfri verksamhet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 16 God hushållning med energi- och naturresurser 17 Upphandlingar som stödjer hållbarhetsarbetet (RS) Antal enheter som har tydliga miljömål och ett miljöarbete som är väl integrerat i verksamheten Andel kliniker med certifiering enligt ISO 14001, miljö. Andel upphandlingar där miljöperspektivet har fått ett dokumenterat genomslag Ingångsvärde 2016/08 3 av 19 16% av 24 75% av % Källa VUV 0% 25% 100% VUV Nytt värde >75% 100% US DÅ Strategiskt mål 4: En aktiv och strategisk forskning och utvecklingsverksamhet nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 18 Aktiv och konkurrenskraftig klinisk forskning Antal docenter Antal kliniker som har docent med förenad eller adjungerad anställning vid LiU Antal doktorandanmälda senaste året Antal disputationer med handledare från BKC Publicerade vetenskapliga artiklar med koppling till BKC och registrerade i Ingångsvärde 2016/ / / / / Källa Forskningschef 2 3 Forskningschef 4 4 Forskningschef 4 4 Forskningschef Forskningschef 2015/12 GCK: HPV: 6217 Öka Öka Ekonom År Nytt värde 80% 80% Mödravårdsregistret Period DÅ Period 22
23 19 Universitetssjukhus et i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen 20 Stärka forskningsklimatet på ViN DIVA (LiU) senaste tre åren Antal FORSS-projekt med projektledare från BKC Antal kliniker som bedriver universitetssjukvård Summa ALF-medel avsatta för FoU på BKC Antal excellenta forskningsanslag Medarbetare som anser att forskningsresultat används för att utveckla verksamheten Antal doktorander på BKC ViN 2016/08 Totalt 24 Barn US 15 KK US Forskningschef Forskningschef 2016/ /08 5 mkr 5,5 mkr Forskningschef Nytt värde 2016/ Forskningschef 11 DÅ 08 Forskningschef / Forskningschef 21 Strategier för att omsätta FoUresultat i praktisk sjukvård Uppnått positivt forsknings- och utvecklingsklimat. DÅ Forskningschef Strategiskt mål 5: Nationellt ledande inom utbildning nr Framgångsfaktor Nyckelindikator 22 Kursverksamhet med ledning från BKC 23 Utbildning med hög kvalité. Antal utbildningstillfällen som anordnas av BKC där sydöstra sjukvårdsregionen eller nation inbjuds Andel medarbetare med VFU-handledarutbildning per yrkeskategori med PBL handledarutbildning per yrkeskategori Sammanfattningsbetyg från studenter enligt en 5-gradig skala där 5,0 är bäst. Ingångsvärde DÅ Nytt värde 75% 80% 2016/08 4,1 Källa Period 4,0 4,0 KURT-enkät 23
24 Perspektivet - Medarbetare Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Nuläge/bakgrund BKC har tre viktiga områden som står i fokus. Kompetens- och personalförsörjning är en av de stora frågorna för BKC. Vi har flera kompetensområden där det råder brist och det krävs såväl akuta som långsiktiga åtgärder för att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Under senare tid har det blivit allt tydligare att verksamheterna måste se över sammansättningen av olika yrkesgrupper så att rätt yrkeskategori gör rätt saker (RAK). Det är också av stor vikt att vi skapar bra team och arbetsgrupper som kan bidra till en god vård och omhändertagande av våra patienter. BKC arbetar aktivt med att skapa goda villkor för att bedriva verksamhet dygnetrunt och vi arbetar aktivt utifrån begreppet ARIMUA (attrahera, rekrytera, introducera, motivera, utbilda och avveckla) Chefs och ledarskap är det andra området som är centralt för BKC. Vi måste skapa rätt förutsättningar för våra chefer. Rimliga uppdrag, rätt kompetens och utveckling samt relevant stöd både lokalt ute i verksamheten men också rusta stabsresurser så de matchar behovet. Ett rimligt stort uppdrag ger närvarande chefer vilket också är en förutsättning för att kunna verka för en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Det möjliggör även en närmare relation på arbetsplatsen som då stärker medarbetarskapet och där arbetsplatsen präglas av en stark gemensam värdegrund. Det tredje strategiskt viktiga området är konkurrenskraftiga löner och goda arbetsvillkor. Centrumet har i nuläget vissa strukturella lönediskrepanser som måste hanteras, för att vi på så sätt skall kunna förbättra vår attraktionskraft på marknaden. BKC har yrkesgrupper som står sig väl i en riksjämförelse men även viktiga yrkesgrupper där löneskillnader måste åtgärdas. Det pågår ständiga diskussioner kring schema och arbetstider ute i våra verksamheter och det är av största vikt att verksamheten arbetat aktivt och i framkant med dessa frågor. Allt för att matcha verksamhetens krav och medarbetarnas önskemål och intressen. Ett sätt är att vi nu går in i GAT-projektet/balansprojektet, där slutenvårdsobstetriken US nu arbetar med produktions- och kapacitetsplanering och därtill ett kopplat schemaläggningsstöd. Detta är ett led i BKCs arbetet med att värna våra 24/7 verksamheter. Strategiska mål och framgångsfaktorer Strategiskt mål 1: Ett engagerat medarbetarskap För att nå goda verksamhetsresultat krävs att medarbetarna känner delaktighet och har motivation inför sitt arbete, samt att man har en god förtroendeskapande dialog på arbetsplatsen, såväl mellan medarbetarna som mellan chef och medarbetare. Genom aktivt utvecklings- och kvalitetsarbete ska medarbetarna ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Medarbetarnas upplevelse inhämtas via årlig medarbetaruppföljning och resultaten ska ligga till grund för de handlingsplaner som verksamheterna upprättar. 24
Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget
2012 10 17 Dnr 2012 110 Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar kundperspektivet 2 Processperspektivet 2 Medarbetarperspektivet
Dnr NiF Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Verksamhetsplan 2014
-11-15 Dnr NiF -66 Vårdcentralen Skärblacka Närsjukvården i Finspång Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet 3 Medarbetarperspektivet 4 Ekonomiperspektivet
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget
2013-10-24 Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ryd Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet
Dnr NSC Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014
2014-01-01 Dnr NSC 2014-99 Enheten för prehospital vård i Östergötland Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 1 1. MEDBORGAR KUNDPERSPEKTIVEN... 3 2. PROCESSPERSPEKTIVET...
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort
Personalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden
Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge
Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland
Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda
Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137
Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen
Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställnings taganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksam heten. Personal politiken är ett medel för att uppnå
Remiss: Personalpolicy för Huddinge kommun
NATUR- OCH BYGGNADS FÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2015-06-09 Sida 1(2) Diarienr: TN-2015/210.199 Handläggare Felicia Almerén 08-535 365 47 felicia.almeren@huddinge.se Remiss: Personalpolicy för
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att
Linköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Linköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Personalpolicy för Laholms kommun
STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll
Ett år inom kvinnosjukvården 2017
Ett år inom kvinnosjukvården 2017 107 311 Mottagningsbesök 15 487 883 Gynekologiska akutbesök Anställda 63% Andel patienter som får vård inom 90 dagar inom gynekologi 100% Andel patienter med cancerdiagnos
Stockholms läns landstings Personalpolicy
Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service
Södra Älvsborgs sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med flera öppenvårdsmottagningar
Från student till docent
VECKAN 2015 Från student till docent Handlingsplan för att underlätta för medarbetare att göra en parallell klinisk och akademisk karriär. Mats Hammar, KK, Linköpig VECKAN 2015 Jävsdeklaration: Jag har
Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen
Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande
Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004
Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat
Barn- o kvinnocentrum verksamhetsplan 2015 inklusive årsbudget
Barn- o kvinnocentrum verksamhetsplan 2015 inklusive årsbudget Barn- o kvinnocentrum Dnr BKC-2014-118 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 3 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET...
STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,
Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001
Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska
Uppdrag Värdegrund och vision Balanserad verksamhetsstyrning
Styrkort SkaS 2014 Uppdrag Skaraborgs Sjukhus uppdrag är att tillhandahålla specialistsjukvård för befolkningen i sitt närområde, och i tillämpliga delar för befolkningen som helhet i ett regionperspektiv.
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk
Hörsel Syn Tolk VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Våra fem servicelöften 1. Det är lätt att få kontakt med oss. Vår information är korrekt och lätt att förstå. 2. Våra väntrum erbjuder möjlighet till personlig
Personalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun
Dnr PN Patientnämndens Verksamhetsplan 2017
20160101 Dnr PN--1 Patientnämndens Verksamhetsplan Verksamhetsplan Innehållsförteckning 1. Vision/verksamhetsidé... 3 2. Medborgarperspektivet... 4 3. Processperspektivet... 5 4. Ekonomiperspektivet...
Medarbetar- och ledarskapsprogram
Medarbetar- och ledarskapsprogram Antagen av kommunfullmäktige 2018-01-29 Ansvarig förvaltning: Kommunledningskontoret Ansvarig tjänsteman: Personalchef Innehåll Välkommen till Vaggeryds kommun... 3 Vision
Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden
Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen Samverkansnämnden 2018-11-30 1 1 Om avtalet Detta avtal reglerar samverkan mellan Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland. 2 Grund
PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern
PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
2013-xx-xx. Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget
2013-xx-xx Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Österbymo Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet 2 Processperspektivet
Dnr NSÖ Vårdcentralen Kolmårdens Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget
2012 10 19 Dnr NSÖ 2012 110 Vårdcentralen Kolmårdens Inklusive årsbudget Innehållsförteckning 1. Vision och verksamhetside... 2 2. Medborgarperspektivet... 3 3. Processperspektivet... 3 4 Medarbetarperspektivet...
Medledar- och arbetsmiljöpolicy
Medledar- och arbetsmiljöpolicy Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:757 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 25 januari 2018 Dokumentet
Syftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården
Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat
Södra Älvsborgs sjukhus
Södra Älvsborgs sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med flera öppenvårdsmottagningar
Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11
Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
LANDSTINGSPLAN KORTVERSION
2017 LANDSTINGSPLAN KORTVERSION Landstinget ansvarar för hälsooch sjukvård, tandvård och regional utveckling i Värmland. Vården ska vara förebyggande, effektiv och behovsanpassad samt utföras på lika
Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport
Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport 04 2017 Januari april Datum: 2017-05-18 Diarienummer: BKC-2017-75 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion...
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.
STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och
Årsredovisning Barn- och kvinnocentrum. Dnr BKC
Årsredovisning Barn- och kvinnocentrum www.regionostergotland.se Dnr BKC-2015-00033 Årsredovisning Innehållsförteckning PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION 3 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN 5 OMVÄRLDSANALYS
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2019 VON 2018/ Antagen av nämnden den 17 januari 2019.
UPPDRAGSPLAN 2019 Foto: Daglig verksamhet Studio 59 Uppdragsplan 2019 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2019 VON 2018/0891-8. Antagen av nämnden den 17 januari 2019. norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december norrkoping.
Uppdragsplan 2018 Vård- och omsorgsnämndens uppdragsplan för 2018 VON 2017/1008. Antagen av nämnden den 13 december 2017 norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 I årets uppdragsplan uttrycker vård-
Barn- o kvinnocentrum Delårsrapport
Barn- o kvinnocentrum 08 Januari augusti Datum: -09-17 Diarienummer: BKC--077 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Medborgar-/kundperspektivet... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 4 Väsentliga
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
ÅRSREDOVISNING 2009 BARN- OCH KVINNOCENTRUM I ÖSTERGÖTLAND. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa
ÅRSREDOVISNING 2009 BARN OCH KVINNOCENTRUM I ÖSTERGÖTLAND Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 20100226 Årsredovisning 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ProduktionsEnhetschefens
Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande
Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07 Inledning
I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014
I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014
Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018
Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad
Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli
1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande
FoU-delegation Jonas Bonnedahl Forskningschef
FoU-delegation 20170124 Jonas Bonnedahl Forskningschef Regional Life-science strategi Uppdrag från regionsjukvårdsledningen: Att utforma förslag till en långsiktig strategi för sjukvårdsregionens arbete
Avancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp
Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades
Folktandvårdens VP-arbete för Lägesrapport
Folktandvårdens VP-arbete för 2016 Lägesrapport 2015-10-19 Utmaningar Folktandvårdens VP 2016 Asyltandvården Rekrytering Arbetsmiljö Vårdprocesserna Ekonomin Hållbar utveckling Folktandvårdens mål: Minskad
Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro vårdcentral Verksamhetsplan 2014 Inklusive årsbudget
2013-10-15 Närsjukvården i centrala Östergötland Vårdcentralen Ljungsbro vårdcentral Verksamhetsplan Inklusive årsbudget Innehållsförteckning Vision (och verksamhetsidé) 1 Medborgar - kundperspektivet
Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)
Tjänsteskrivelse 1(2) 2015-02-17 RJL 2015/378 Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Nämnden för folkhälsa och sjukvård Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset
Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning
Delårsrapport. Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum. Tillsammans för. kvinnors och barns allra bästa hälsa
Delårsrapport Jan mars 2012 Barn och kvinnocentrum Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Medborgar / kundperspektivet
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Bilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning
Namn: Fredrik Scherstén Titel: En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Ingen intressekonflikt. 1 En verksamhetschefs syn på klinisk forskning Fredrik Scherstén Klinikchef Kliniken för kranskärlssjukdom,
Södra Älvsborgs Sjukhus
Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med ett flertal öppenvårdsmottagningar
Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013.
2012-10-09 Förslag till Mål och Inriktningar för Ambulanssjukvården Halland 2013. Innehållande Mål och inriktningar samt internbudget inklusive investeringsplan Ambulanssjukvården Halland utgörs av verksamheterna:
Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Landstingsfullmäktiges mätplan 2018
Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även
Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport
Barn- och kvinnocentrum Delårsrapport 08 2016 Januari Augusti Datum: 2016-09-14 Diarienummer: BKC-2016-71 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Produktionsenhetens reflektion...
Framtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad
HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete
Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy
Sid 1 (6) 2018-03-20 Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy Gävle kommun Kommunledningskontoret 801 84 Gävle Besök Drottninggatan 22 Kundtjänst 026-17 80 00 Fax 026-12 54 56 gavle.kommun@gavle.se
STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun
STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas
Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning
Dnr: 2017-761-1.1. Bilaga 8 Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Enligt anvisningarna för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2018 ska nämndens kompetensförsörjningsplan
Gemensam värdegrund för. personalfrågor
Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Verksamhetsplan patientnämnden och patientnämndens kansli
1(8) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2017 2018 patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Den bärande tanken med en verksamhetsplan är att skapa fokus och riktning för kommande år.
Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör
Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa
Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting
Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra
Kvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program
MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program Ett övergripande dokument för kommunens samtliga arbetsplatser i syfte med att skapa en ändamålsenlig
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården
KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter
Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun
KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna