Barn- o kvinnocentrum verksamhetsplan 2015 inklusive årsbudget

Transkript

1 Barn- o kvinnocentrum verksamhetsplan 2015 inklusive årsbudget Barn- o kvinnocentrum Dnr BKC

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ)... 3 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET... 7 NYCKELINDIKATORER MEDBORGARE/KUND PROCESSPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER PROCESS MEDARBETARPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER MEDARBETARE EKONOMIPERSPEKTIVET NYCKELINDIKATORER EKONOMI SBUDGET FÖRSLAG TILL BESLUT Bilagor Bilaga 1, Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning Bilaga 2, Investeringsplan

3 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) Landstinget i Östergötland har följande vision: BRA VD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Målbild 2017 har utformats av landstingsdirektören med utgångspunkt i de övergripande politiska verksamhetsplanerna, med inriktning på områdena tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. Syftet med Målbild 2017 är att fokusera verksamhetsplanen på det som är direkt värdeskapande för patienten. Genomförandet av Målbild 2017 förutsätter att förbättringsprogrammet Lean fungerar som en bas för att uppställda utvecklingsmål ska kunna uppnås. Lean består av ett antal strategier och en filosofi för hur en verksamhet kan bedrivas på ett resurssnålt och kundorienterat sätt. Lean-huset fokuserar på patienten men markerar samtidigt vikten av en gynnsam utveckling även inom de övriga målområden som landstingsdirektörens verksamhetsplan omfattar. 3

4 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHET Barn- o kvinnocentrum BKC bildades i januari Ingående verksamheter är barn- och ungdomsmedicin och kvinnosjukvård i Östergötland. BKC Vision Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa BKC Verksamhetsidé Förebygga, bota och lindra sjukdomar hos kvinnor och barn Skapa och förmedla kunskap inom vårt verksamhetsområde BKC - Grundläggande värderingar Verksamheten präglas av helhetssyn, samverkan och respekt för alla som unika individer Allas delaktighet Engagerat och kompetent ledarskap Lära av andra, ständiga förbättringar och kompetensutveckling Vi ser forskning, utveckling och utbildning som viktiga delar av verksamheten Ett gott etiskt förhållningssätt 4

5 Organisationsbeskrivning Barn- och kvinnocentrum VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Barn- och ungdomsmedicin tillhandahåller hälso- och sjukvård till personer upp till fyllda 18 år. Följande sjukdomsgrupper utgör huvudsakligt innehåll: Allmän och akut pediatrik Allergi- och luftvägssjukdomar Endokrinologi/diabetes Mag-tarmsjukdomar Barnkardiologi Neurologi Neonatologi Onkologi Ledsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar. 5

6 Kvinnoklinikerna bedriver hälso- och sjukvård inom gynekologi och obstetrik. Huvudprocesserna är: Vårdkedjan kring kvinnan med gynekologisk sjukdom med gynekologisk mottagning, dagkirurgi och gynekologisk slutenvård. Vårdkedjan kring den gravida kvinnan med MVC, förlossning, BB och BB-mottagning. Preventivt och hälsofrämjande arbete med ex. preventivmedelsmottagning, ungdomsmottagning och gynekologisk cellprovskontroll. BKC bedriver forskning, utveckling och undervisning i nära samarbete med Hälsouniversitetet i Linköping. Verksamheten betjänar huvudsakligen de ca invånarna i Östergötlands län samt tillhandahåller högspecialiserad regionvård inom pediatrik, gynekologi och obstetrik för sydöstra regionens invånare. Verksamheten bedrivs på länets tre sjukhus och på flera vårdcentraler. 6

7 MEDBORGAR-/KUNDPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Våra kunder är patienter, remittenter och studenter och vi har strategiska mål för samtliga dessa kundgrupper. För att systematiskt kunna följa upp alla de uppdrag vi har i överenskommelsen med HSN har vi lagt dem som nyckelindikatorer inom strategiskt mål 1. Samtliga strategier, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer revideras och beslutas i centrumledningen och används därefter även som utgångspunkt för klinikernas verksamhetsplaner. Tillgängligheten inom BKC är sedan lång tid tillbaka god men det är en stor utmaning att bevara detta med den ständigt ökande efterfrågan och den alltmer komplexa vård vi bedriver. En stor andel av våra patienter erbjuds tid för besök och operation så snart beslut fattats och vi bedriver också utvecklingsarbete tillsammans med AnOp för att säkra vår operationskapacitet. Patienternas delaktighet i vården är också ett område vi arbetar mycket med och ett utvecklingsarbete vi kommer behöva fortsätta under kommande år. Hög medicinsk kvalitet i vården är viktigt för våra patienter. BKC har under åren arbetet mycket med förbättringar av medicinsk kvalitet och även arbetat mycket gemensamt med regionen i dessa frågor. Varje år sammanställs kvalitetsrapporter på centrum- och kliniknivå där vi både kan jämföra oss med andra, med de mål som satts upp och samtidigt säkerställa att vi har en jämlik vård för våra patienter. Att på detta sätt granska resultat leder både till förbättringsarbete och forskningsprojekt och vi har under årens lopp också sett påtagliga förbättringar av medicinsk kvalitet. Inför 2015 har BKC många nya uppdrag i överenskommelsen med HSN. Vi har tidigare klarat de allra flesta av de uppdrag vi fått och planerar nu för hur vi ska nå målen också kommande år. Våra studenter och remittenter har i de uppföljningar vi gjort i huvudsak varit nöjda. Det är dock fortsatt mycket viktigt att arbeta vidare för att ha vård och undervisning av högsta kvalitet och därmed vara en attraktiv samarbetspart för våra remittenter och en attraktiv utbildningsplats för våra studenter. Strategiska mål och framgångfaktorer Strategiskt mål 1: Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende där patienter och remittenter känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov, är jämlik, tillgänglig och effektiv under hela vårdprocessen God tillgänglighet kräver kontinuerligt arbete och är en stor utmaning då vi ständigt har ett ökande antal patienter som söker våra mottagningar, såväl akut som via remisser, liksom allt fler patienter med mycket stora vårdbehov. Vi har också fortsatt höga födelsetal och därmed stora behov i hela den obstetriska vårdkedjan (mödrahälsovård, förlossning, BB) och inom neonatalvården. 7

8 Trots höga krav på tillgänglighet till nybesök får inte tillgängligheten för de kroniskt sjuka patienterna försämras. Lika viktigt är det att värna om korta väntetider inom cancersjukvården. En ständigt ökande efterfrågan och bristen på erfarna specialister inom barnmedicin och kvinnosjukvård liksom på barnmorskor och vidareutbildade barnsjuksköterskor är några av de problem vi måste hantera för att upprätthålla en god tillgänglighet. Viktiga strategier är att arbeta utifrån MEON-principen, ett aktivt arbete med rekrytering och vidareutbildning av våra medarbetare liksom ett gott samarbete med samtliga vårdgrannar. Utvecklingsarbete med fokus på tillgänglighet är viktigt, vi arbetar bland annat med produktionsplanering och Lean. En viktig del i kundorientering är att säkerställa att vården är av god medicinsk kvalitet. Inom BKC sammanställs sedan 2005 årligen kvalitetsrapporter på centrum- och kliniknivå. Vikten av att följa den medicinska kvaliteten i kombination med det strategiskt viktiga regionsamarbetet gör att vi strävar efter att ha gemensamma regionala kvalitetsmål vilket också möjliggör lärande och jämförelse med andra. Kvinnosjukvården har länge varit ett föredöme i denna typ av regionalt samarbete och barnmedicin har under de senaste åren också kommit långt. Bra lokaler är en viktig förutsättning för god, trygg, patientsäker och effektiv vård och vi har under årens lopp arbetat mycket för att tillförsäkra verksamheten dessa förutsättningar. Inom ramen för Framtidens US och Vision ViN 2020 arbetar vi nu intensivt med utformningen av de framtida vårdlokalerna på US och ViN. Vår ambition är att uppnå samtliga mål i överenskommelsen med HSN. Nedan följer en förteckning över de uppdrag vi särskilt fokuserar på under 2015, dessa finns också som nyckelindikatorer under Strategiskt mål 1. Nå överenskomna mål för tillgänglighet till mottagning, behandling och operation, inklusive canceroperationer: Förutom eget utvecklingsarbete för att förbättra tillgängligheten värnar vi om ett gott samarbete med samtliga vårdgrannar exempelvis privata vårdgivare och primärvård vilket främjar tillgängligheten till mottagningsbesök. De flesta patienter erbjuds tid till operation direkt vid beslut om åtgärd och många patienter kan idag opereras på kvinnoklinikernas mottagningar. På US har vi ett särskilt fokus på korta väntetider inom cancervården. Detta är extra viktigt då vi numera även tar emot patienter från Sörmlands och Västmanlands läns landsting för gynekologiska canceroperationer. Den nya patientlagen innebär följsamhet till nationella riktlinjer och därmed att vi från årsskiftet har utökade uppdrag avseende IVF och steriliseringar, vilket också är en ny utmaning för tillgängligheten, se vidare uppdrag inom området Kvinnosjukvård. Patienter med cancer ska inom 14 dagar erbjudas besök och fast namngiven kontaktsjuksköterska: Avsikten är att öka tryggheten samt skapa bättre förutsättningar för individualiserad information och förbättra delaktigheten i hela vårdprocessen. Patienter med cancer ska ha en individuell vårdplan inkluderande plan för rehabilitering: BKC kommer fortsätta att delta i det landstingsgemensamma projektet med mål att alla cancerpatienter får en bra rehabilitering. Reducera risken för livmoderhalscancer: Den nya nationella kallelsen kommer att införas och det nya regionala vårdprogrammet kommer att följas vilket innebär att screeningåldern ökar från 60 till 65 år och att man vid sista provtagningen också gör ett s.k. exit-test. Detta är ett HPV-prov som tas för att avgöra om man ska fortsätta ta cellprov även efter 65 års ålder. Östergötland är ännu långt från det nationella målet för täckningsgrad i GCK-screeningen. 8

9 Screeningen är dock sedan våren 2014 kostnadsfri vilket vi hoppas ska göra att täckningsgraden fortsätter öka. Förvärvad hjärnskada hos barn: Barnklinikerna har deltagit i det landstingsgemensamma utredningsarbetet med mål att förbättra vården av barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada. Nya resurser är tilldelade från 2015 vilket innebär att vi nu tillsammans med rehab.kliniken US och samtliga barnhabiliteringskliniker konkret ska förbättra omhändertagandet av dessa patienter både i sluten- och öppenvård. Samverkan i operationsprocessen: Tillsammans med Sinnescentrum fortsätter förbättringsarbete utifrån Lean i avsikt att förbättra resursutnyttjande och förkorta väntetider inom den gynekologiska operationsprocessen. Kroniska sjukdomar: Inom barn- och ungdomsmedicin omhändertas många patienter med kroniska sjukdomar. Det rör sig om många olika patientgrupper och vården ska vara av hög kvalitet för dem alla. Redovisning av kvalitet ska göras i klinikernas årsredovisningar. Säker hemgång: I de fall det är aktuellt, s.k. fokuspatienter, ska BKC arbeta utifrån den nya modellen säker hemgång. Hemsjukvård: Sedan den basala hemsjukvården i början av 2014 överfördes till kommunerna har BKC arbetat för att skapa rutiner som säkerställer samarbetet med den nya kommunala organisationen. Arbetet kommer fortsätta avseende den komplicerade gruppen svårt sjuka barn med omfattande vårdbehov i hemmet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser: BKC arbetar aktivt med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser och ett hälsofrämjande förhållningssätt är avgörande för att vara framgångsrik. Klinikerna arbetar därför med frågor kring grundläggande värderingar och bemötande och använder vid behov också landstingets utbildningsmaterial avseende hälsofrämjande möte. BKC deltar i Hälsorådet där man bl.a. redovisar centrumens arbete för en positiv hälsoutveckling. Exempel på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom barn- och kvinnosjukvården är det abort- och STD-förebyggande arbetet, den gynekologiska cellprovskontrollen, insatser mot fetma hos kvinnor och barn, insatser kring våra patienters livsstil med fokus på tobak, droger, kost och motion exempelvis under graviditet och i samband med operationer, psykosocialt stöd i svåra livssituationer och kriser liksom i samband med graviditet och förlossning och insatser för psykosocial och sexuell hälsa. Därutöver är den noggranna kontrollen och uppföljningen av kroniskt sjuka barn, inklusive stöd till familjerna, ett mycket viktigt hälsofrämjande arbete. Ytterligare en viktig del i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet är att BKC inför evidensbaserade nya metoder för screening av sjukdomar hos kvinnor och barn. Under senare år har POX-screening på samtliga nyfödda barn införts. Detta ökar möjligheten att i tid upptäcka och behandla medfödda hjärtfel. Screening av järnbristanemi hos gravida kvinnor har förbättrats och tuberkulosscreeningen inom mödravården har utökats. Vi deltar också i projektet jämlik munhälsa i Norrköping. BKC förbättrar ständigt den medicinska vården utifrån ny kunskap och evidens och detta ska också ses som ett led i det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet. Dokumentation av levnadsvanor, åtgärder och uppföljning sker i journalen, Obstetrix respektive Cosmic. Hälsobladet används ytterst lite inom BKC då det inte är utvecklat för barn och inom den obstetriska vården används Obstetrix för all dokumentation. Jämlik vård: Varje år sammanställs kvalitetsrapporter på centrum och kliniknivå. Arbetssättet innebär att vi systematiskt jämför oss med andra såväl inom länet som regionalt och nationellt 9

10 och ger underlag för bedömning av om vården är jämlik. Resultaten är en viktig källa till det ständigt pågående utvecklingsarbete vi bedriver inom BKC. Vi arbetar också med värdegrundsarbete för att ge ett jämlikt bemötande och vård till alla patienter. Öka patientsäkerheten i neonatal intensivvård: Idag är US det enda universitetssjukhuset utan sjukhusbunden neonataljour. Detta kräver viss resursökning men är mycket viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Arbete för att tillskapa en sjukhusbunden neonataljour måste därför påbörjas. Barnsjukvård: Biologiska läkemedel: Vi ska följa nationell nivå och använda dessa läkemedel på adekvat sätt, vilket vi hittills gjort. Allergivaccinationer i nationell nivå: Barn och ungdomar ska erbjudas allergivaccination i lika stor utsträckning som på nationell nivå, vilket vi hittills gjort i Östra ländelen där det är BKC som har ansvaret för allergivaccinationer av barn och ungdomar. Barnahus Norrköping: I samverkan med kommun, polis, åklagarmyndighet och närsjukvård ska BKC delta i uppbyggandet av ett Barnahus för Östra länsdelen. Vi arbetar sedan tidigare i Barnahus Linköping vars uppdrag är centrala och västra länsdelen. Barnsmärtteam på ViN: Sedan tidigare finns väl utbyggd barnsmärtenhet på US. Genom att vi fått nya resurser kommer vi tillsammans med AnOp att kunna tillskapa ett barnsmärtteam även på ViN. Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar ska ha enkelt att få intyg: Intyg för dessa barn och ungdomar är ofta komplicerade och kan därför ta lång tid. Förbättringsarbete tillsammans med barnhabilitering och försäkringskassa ska provas för att om möjligt förenkla processen. Sällsynta diagnoser: Ett regionalt kompetenscentra ska tillskaps och målet för oss är att samverka med det nya centrat avseende aktuella sjukdomar. Läkarundersökningar av placerade barn och ungdomar: Det finns en klart ökad sjuklighet bland placerade barn och ungdomar. Det är därför viktigt att dessa barn får en adekvat läkarundersökning. Ett utvecklingsarbete startas på Barn- och ungdomskliniken ViN med målet att överta uppdraget från primärvården så att dessa barn undersöks av barnläkare. Kvinnosjukvård: Klimakteriemottagning, länsövergripande modell: Sedan många år erbjuds kvinnor i väster klimakterierådgivning av sjuksköterska. Denna modell kommer nu att införas i hela landstinget och vi planerar för att utvärdera effekterna av modellen inom två år. Kvalitetssäkrad värdeneutral information om fosterdiagnostik: Vid erbjudande om fosterdiagnostik är det viktigt att informationen är faktabaserad och värdeneutral. Vi behöver utreda hur man kan kvalitetssäkra att informationen är värdeneutral. Erbjudande om genetisk vägledning inom ett dygn vid upptäckt av avvikelser hos foster där avvikelsen kan ha genetisk bakgrund: Inom ett arbetsdygn från att man upptäckt misstänkt 10

11 avvikelse som kan ha genetisk bakgrund ska vi erbjuda patienten genetisk vägledning, detta kan ske av obstetriker med särskild kompetens på området eller av klinisk genetiker. Samverkan med klinisk genetik är viktig för att säkerställa att alla patienter får god vägledning. Ny diagnostisk metod under graviditet; Rh-profylax mot immunisering: Idag ges Rh-profylax först efter barnets födelse. Ny metodik införs som innebär att man kan ge profylax redan under graviditeten för att därmed ytterligare minska risken för immunisering och de risker detta medför. IVF, nationella riktlinjer genomförda: Idag arbetar vi enligt sydöstra sjukvårdsregionens riktlinjer vilka medger färre behandlingar för barnlöshet än vad de flesta regioner erbjuder. Nu kommer hela regionen att börja arbeta enligt nya gemensamma nationell riktlinjer vilket innebär ett utökat uppdrag för RMC på US. Steriliseringar, erbjudas inom vanlig patientavgift: Idag erbjuds bara sterilisering på medicinsk indikation inom patientavgiften. Finns inte medicinsk indikation är patienten hänvisad till att bekosta behandlingen privat. De allra flesta landsting erbjuder dock sterilisering inom vanlig patientavgift. Då den nya patientlagen träder i kraft vid årsskiftet kan patienterna därför välja att få sin behandling inom patientavgift i annat landsting. Det behövs politiskt beslut för att vi även i vårt landsting ska kunna erbjuda sterilisering inom patientavgiften, men för att undvika onödig utomlänsvård måste kvinnoklinikerna redan nu planera för utökat uppdrag inom detta område. Strategiskt mål 2: Delaktiga och nöjda patienter Det är mycket viktigt att regelbundet efterfråga vad våra patienter tycker om vården. De nationella patientenkäterna för specialiserad vård omfattar nu vår barn- och ungdomsmedicinska och gynekologiska verksamhet. Sedan 2009 genomför barnklinikerna också regelbundet en regiongemensam patientenkät och inom obstetriken (mödrahälsovård, förlossning och BB) pågår ett nationellt arbete för att ta fram en enkät som bland annat följer upp patientnöjdhet. Enheterna genomför också enkäter i sina specifika patientgrupper. Synpunkter från patienterna används i förbättringsarbetet. Ett gott bemötande och bra information är mycket viktigt för våra patienter och för patientsäkerheten. För att bli ännu bättre inom dessa områden arbetar vi med bl.a. med kommunikationsfrågor. Vi strävar efter att våra patienter ska känna delaktighet och kunna påverka sin vård, e-hälsa är ett viktigt utvecklingsområde som ökar denna möjlighet. Ett led i utvecklingsarbetet på detta område är att öka möjligheten för våra patienter att använda webben för bokning liksom för avoch ombokning av mottagningstider. Vi arbetar för att ha god telefontillgänglighet men vårt mål är också att allt fler patienter istället använder Mina vårdkontakter. 11

12 Strategiskt mål 3: Nöjda remittenter Det regionala samarbetet är strategiskt mycket viktigt och våra remittenter ska känna delaktighet och förtroende för vår verksamhet. Vi arbetar därför med bl.a. regiongemensam uppföljning av kvalitetsparametrar. Vi fångar upp synpunkter från remittenterna genom dialoger inom ramen för de regionala medicinska programgrupperna (RMPG), vårt regionala centrumråd och de samverkansmöten vi varje termin har med samtliga privata vårdgivare, samt i de möten vi har med representanter för primärvården respektive alla de kirurgiska kliniker som vårdar sina barnpatienter inom Barn- och ungdomssjukhuset på US och Barn- och ungdomskliniken på ViN. Viktiga remittenter är också Sörmlands- och Västmanlands landsting, där avtalet gällande gynekologisk cancerbehandling på US förlängts. Vi har också utökat uppdraget inom barn- och ungdomssjukhuset på US där barn och ungdomar från alla kirurgiska specialiteter, inklusive Briva och det nya Barnortopediska regioncentrumet, nu vårdas. Synpunkter från våra remittenter används i förbättringsarbetet. Strategiskt mål 4: Nöjda studenter Stor vikt läggs vid undervisning och handledning av studenter och uppföljning visar att studenterna är nöjda med den kliniska praktiken. Tyvärr har enkäter till studenterna under senare år haft låg svarsfrekvens men nu pågår ett arbete inom HU som förhoppningsvis kan förbättra detta. Vi arbetar för att förbättra utbildningen och stödet till samtliga handledare på klinikerna, bland annat med hjälp av kliniska adjunkter och VFU-ansvariga läkare. Många ST-läkare från bl.a. sjukvårdsregionen och primärvården randutbildar sig på våra kliniker. De är framtida viktiga samarbetspartners för oss och vi är mycket måna om att de ska få en bra utbildning och trivas under tjänstgöringstiden. Vi avser därför att under kommande år prova en enkät för att efterfråga hur nöjda de är med placeringen på våra kliniker. 12

13 Nyckelindikatorer Medborgare/Kund Strategiskt mål: 1 Hälso- och sjukvård som skapar trygghet och förtroende där patienter och remittenter känner sig trygga med att en god hälso- och sjukvård ges efter behov, är jämlik, tillgänglig och effektiv under hela vårdprocessen Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Hälso- och sjukvård som är tillgänglig när den behövs (se också Strategiskt mål 2, Delaktiga och nöjda patienter) Andel som mottagits inom 30 dagar 2 Andel som behandlas inom 30 dagar : 74 % : 75 % : 72 % : 76 % Målvärde 2017 Källa Rapportering 77 % 77 % 80 % 80 % Väntetidsuppföljningen DÅ, DÅ, 3 Nå överenskomna mål för rörlig ersättning avseende tillgänglighet 2015 Andel patienter som genomfört nybesök inom 60 dagar 4 Andel patienter som genomfört operation/åtgärd inom 60 dagar : 97 % : 94 % : 96 % : 94 % LiÖ-mål uppnås varje månad LiÖ mål uppnås varje månad Väntetidsuppföljníngen DÅ, DÅ, 5 Andel väntande > 60 dagar till besök/behandl. 31/1 28/2 31/3 30/4 31/5 30/6 31/7 31/8 30/9 31/10 30/11 31/ (2013) Besök / Beh 6 % / 5 % 5 % / 4 % 4 % / 2 % 4 % / 5 % 3 % / 4 % 4 % / 5 % 8 % / 12 % 7% / 14 % (4 % / 2%) (4 % / 2 %) (3 % / 1 %) (5 % / 4 %) Besök / Beh 11,0 %/16,2 % 11,0 %/10,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/8,2 % 8,1 %/9,0 % 12,0 %/12,0 % 17,0 %/19,0 % 16,5 %/19,2 % 14,0 %/15,2 % 10,0 %/12,0 % 9,0 %/12,0 % 8,0 %/10,0 % DÅ 03 DÅ 03 DÅ 08 DÅ 08 DÅ 08 DÅ 08 DÅ 08 DÅ 08 6 Andel väntande > 30 d till Ungdomshälsan i öster : 5 % : 0 % Högst 10 % per månad < 10 % DÅ, 7 Högst 21 kalenderdagar från beslut till operation vid gynekologisk cancerkirurgi (centraliserat till US) 2014Q2: 58% 2014Q1: 73% 2013Q4: 87% 2013Q3: 85% 2013Q2: 79 % 2013Q1: 82% (OBS siffran ej rensad för cancerdiagnos en passant) 85 % (gäller där cancerdiagnos är fastställd preoperativt) 90 % DÅ, 8 Erbjudande direkt används Majoriteten av patienter (kan ej följas i Cosmic) Majoriteten, uppföljning om möjligt via Cosmic DÅ, 9 Klinikerna ska ha tydliga, regionalt fastställda, medicinska och omvårdnadsmål där utfallet regelbundet analyseras. 10 Nå överenskomna mål 2015: Antal regionala mål 2013: KK : BK :KK : BK 3 KK> 30 BK 10 KK > 30 BK 15 Region kvalitets rapporter Cancer Alla patienter med cancer ska inom 14 dagar erbjudas besök och fast namngiven kontaktsjuksköterska 11 Plan för rehabilitering ska finnas i de fall detta är aktuellt Sker ej alltid inom 14 dagar Projekt påbörjat i LiÖ Genomfört Genomfört Alla mål i ÖK följs upp i centrum ledning DÅ, DÅ, 12 Reducera risken för livmoderhalscancer: Införa nationell kallelse Nationell kallelse anv ej Nationell kallelse införd DÅ, 13 Införa exit-test Exit-test anv ej Exit-test DÅ, används 14 DÅ, Öka screeningålder till 65 år Screening till 60 år Screening till 65 år 15 Öka täckningsgraden i GCK med 1 % 2013: 77 % 2012: 76 % 78 % 85 % 16 Förvärvad hjärnskada hos barn, förbättra vårdprocessen Genomföra förbättringar enligt utredningens intentioner Utredning genomförd 13 Förbättringsarbete pågår Genomfört DÅ,

14 Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde 2015 Målvärde 2017 Rapportering 17 Samverkan i Pågående förbättringsarbete Pågår Pågår Genomfört DÅ, operationsprocessen gyn.op.processen tillsammans med SC 18 Kroniska sjukdomar Hög kvalitet i vården av barn med kroniska sjukdomar Redovisas på fler områden Redovisar medicinsk kvalitet i klinikernas årsredovisningar Redovisas inom alla pediatrikens områden 19 Säker hemgång Arbeta enligt modellen Arbete påbörjat Genomfört DÅ, 20 Hemsjukvård Skapa rutiner som säkerställer samarbetet med hemsjukvården avseende svårt sjuka barn med omfattande vårdbehov i hemmet 21 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Genom ett hälsofrämjande förhållningssätt identifiera ohälsosamma levnadsvanor och stödja patienterna till eget ansvar för hälsoutveckling Arbete påbörjat Genomfört DÅ, Rutiner finns Rutiner finns 22 Andel kliniker som använder patientrapporterade mått. Alla, men ska kartläggas på vilka områden Kartlagt DÅ, 23 Andel kliniker som har en plan för kontinuerlig utbildning av nya och gamla medarbetare i hälsofrämjande förhållningssätt Ska kartläggas 100 % DÅ, 24 Missbruk och beroende Audit för alla gravida. Misstanke om beroende får remiss och särskilt stöd. Barn med intoxikation hanteras enligt PM. Övrigt ska kartläggas. Kartlagt och bedömt om mer insatser behövs för våra patientgrupper. DÅ, 25 Andel kliniker som systematiskt uppmärksammar barn som anhöriga Ska kartläggas 100 % DÅ, 26 BKC har repr i LiÖs Hälsoråd där bl a samtliga hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter redovisas Repr finns i Hälsorådet Repr finns i hälsorådet 27 Jämlik vård Årlig kvalitetsrapport på samtliga kliniker och på centrum genomlyser verksamheten, ger kunskap om resultat, innehåller jämförelser med andra, är underlag för utvecklingsarbete och är ett systematiskt sätt att bidra till jämlik vård och förbättrad hälsoutveckling 28 Andel kliniker som arbetar för jämlik behandling av patienter genom värdegrundsarbete och handlingsplaner på detta område 29 Ökad patientsäkerhet i neonatal intensivvård Sjukhusbunden neonataljour införd på US Genomfört Genomfört Genomfört DÅ, Ska kartläggas 100 % Då, Finns ej Arbete pågår Genomfört DÅ, 30 Barnsjukvård Biologiska läkemedel i nationell nivå 2013: Nationell nivå Nationell nivå 31 Allergivaccinationer i nationell nivå 2013: Nationell nivå Nationell nivå 32 Barnahus Norrköping Finns inte Påbörja uppbyggnad Barnahus finns DÅ, 14

15 Indika- Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Målvärde Källa Rapportering tor nr Barnsmärt-team på ViN Finns inte Tillskapat DÅ, 34 Barn och unga med medfödda funktionsnedsättningar ska ha enkelt att få intyg Intyg tar ofta mycket tid Förbättringsarbete pågår Enkelt att få intyg DÅ, 35 Sällsynta diagnoser Regionalt centra planeras Samverka med det nya regionala centrat DÅ, 36 Läkarundersökningar av placerade barn och ungdomar 37 Kvinnosjukvård Klimakteriemottagning, länsövergripande modell Uppdrag i PV planeras överföras till Barnkliniken ViN Finns på LiM, ej på US och ViN Utvecklingsarbete på Barnkliniken ViN för att överta undersökningarna Finns på alla sjukhus Placerade barn och ungdomar undersöks av barnläkare på barnkliniken ViN DÅ, DÅ, 38 Kvalitetssäkrad värdeneutral information om fosterdiagnostik Planering för att kvalitetssäkra att informationen är värdeneutral Värdeneutral information säkrad DÅ, 39 Erbjudande om genetisk vägledning inom ett dygn vid upptäckt av avvikelser hos foster där avvikelsen kan ha genetisk bakgrund Erbjuds ofta inom ett vardagsdygn Erbjuds alltid inom ett vardagsdygn DÅ, 40 Ny diagnostisk metod under graviditet; Rh profylax mot immunisering Finns ej (endast postpartumprofylax finns) Infört DÅ, Kartläggning av sjukskrivningsmönster Gjort för många år sedan, ej uppdaterat Planera kartläggning Genomfört DÅ, 41 IVF; Nationella riktlinjer genomförda Arbetar enligt riktlinjer för sydöstra regionen Nationella riktlinjer genomförda DÅ 42 Steriliseringar; erbjudas inom vanlig vårdavgift Erbjuds bara vid medicinsk indikation inom vanlig vårdavgift Erbjuds inom vanlig vårdavgift DÅ 15

16 Strategiskt mål 2: Delaktiga och nöjda patienter Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Patientfokuserad hälso- och Nationell patientenkät sjukvård Genomsnittlig PUK: Gyn ÖV US/ViN 2012: 84/82 85 Gyn SV US/ViN 2012: 87/91 Barn ÖV (Sverige) 2013: 87 (87) Barn Akut 2013: 77 (78) 79 Barn SV 2013: 87 (86) Barn Neo 2013: 87 Målvärde Källa Rapporttillfälle Nationell patientenkät 44 Delaktiga i vård och beh: Gyn ÖV US/ViN Gyn SV US/ViN Barn ÖV (Sverige) Barn Akut (Sv) Barn SV (Sv) Barn Neo (Sv) 2012: 81/ : 79/ : 85 (85) 2013: 76 (78) 2013: 85 (82) 2013: Gott bemötande av läkare/behandlare: Gyn ÖV US/ViN Gyn SV US/ViN Barn ÖV (Sverige) Barn Akut (Sv) Barn SV (Sv) Barn Neo (Sv) 2012: 93/ : 95/ : 94 (94) 2013: 91 (91) 2013: 93 (92) 2013: 46 Bra information: Gyn ÖV US/ViN Gyn SV US/ViN Barn ÖV (Sverige) Barn Akut Barn SV Barn Neo 2012: 80/ : 81/ : 84 (84) 2013: 77 (80) 2013: 83 (82) 2011: Kan rekommendera: Gyn ÖV US/ViN Gyn SV Gyn/ViN Barn ÖV Barn Akut Barn SV Barn Neo Nytt mått Olika möjligheter att komma i kontakt med vården Möjlighet till bokning via webben Finns för föräldrautb KK US och ViN, Cyt prov Motala och Mjölby Ökad möjlighet Följs upp i centrum ledning DÅ, 49 Telefontillgänglighet till mottagningarna Minst 80 % : 2 av 11 enh : 10 av 11 enh : 4 av 11 enh Minst 80 % på 8 av 11 enheter Minst 80 % på alla enheter Uppfölj ning på varje klinik DÅ, 50 Antal ärenden i Mina vårdkontakter : : : 2021 >5000 >10000 Följs upp av IT-samordnare DÅ08, 16

17 Strategiskt mål 3: Nöjda remittenter Indika- Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångs-värde Målvärde Målvärde Källa Rapporttillfälle tor nr Remittenter känner delaktighet Nöjda regionremittenter, Genomfört Genomfört Genomfört Följs DÅ, och förtroende dialog i RMPG och regionala centrumrådet upp i centrum ledning 52 Dialog i samverkansmöte med privatläkare varje termin Genomfört Genomfört Genomfört DÅ, Strategiskt mål 4: Nöjda studenter Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Målvärde Skapa goda förutsättningar för Nöjda studenter, HUs KURTenkät Ht2013- undervisning och (läsår) Vt2014: utvecklingsarbete Introduktion 4,5 4,5 Bemötande 4,8 4,5 Återkoppling 4,4 4,5 Handledning 4,4 4,5 Målvärde ,5 4,5 4,5 4,5 Källa KURT Rapporttillfälle 54 Nöjda studenter, Gymnasial utbildning : 1 svar alla pos : 5 svar alla pos. Övervägande positiva Positiva Gymnasie enkäten 55 ST-läkare från andra kliniker nöjda med randning Nöjdhet mäts inte Prova mäta hur nöjda STläkarna är Barn US enkät 17

18 PROCESSPERSPEKTIVET Nuläge/bakgrund Övergripande mål för perspektivet: Evidensbaserad, säker vård och effektivt hälsofrämjande arbete. Våra huvudprocesser är Hälso- och sjukvård, Forskning och Utveckling samt Undervisning. Våra strategiska mål täcker samtliga dessa huvudprocesser. Eftersom det är mycket viktigt att alla våra processer påverkar miljön så lite som möjligt har vi valt att ha ett särskilt strategiskt mål för miljöområdet. Samtliga strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer följs upp och revideras i centrumledningen. Avseende FoUU-strategier sker uppföljning och revidering även vid särskilt strategimöte med bred representation från centrumledning, HU och medarbetare med akademiska tjänster. BKC arbetar systematiskt för att skapa en så säker vård som möjligt. Avvikelsehantering, regelbunden uppföljning av efterlevnad till hygienriktlinjer, Stramaansvarig läkare på varje klinik, simuleringsträning, HCRM, och arbete med kommunikation och värdegrund är exempel på viktiga angreppssätt. Vi ser många goda exempel där arbetet givit goda resultat, men utmaningarna är många och detta måste vara ett långsiktigt och ständigt pågående arbete. Arbetet med Framtidens US och Vision ViN 2020 innehåller mycket av utvecklings- och patientsäkerhetsarbete vilket bådar gott för framtiden. BKC deltar i alla relevanta kvalitetsregister och resultat utifrån dessa leder till förbättringsarbete. Arbete med Lean och kvalitetscertifiering är andra viktiga verktyg som ger energi i det ständigt pågående utvecklingsarbete som bedrivs på BKC. Med hjälp av kvalitetsrapporter på centrum- och kliniknivå, regionrapporter och öppna jämförelser kan vi följa upp resultat liksom att vården är jämlik och av hög kvalitet. Under åren har vi på många områden sett förbättringar av medicinsk kvalitet. BKC arbetar mycket aktivt med att ha en så effektiv verksamhet som möjligt. Viktiga strategier är att arbeta utifrån MEON-principen samt att samverka effektivt med vårdgrannar. BKC har också nått många effektiviseringsmål, men måste fortsätta arbeta vidare även inom detta område. Inom BKC bedrivs mycket aktiv forskning, ett omfattande utvecklingsarbete och vi har också ett stort undervisningsuppdrag. Inom samtliga dessa områden ser vi huvudsakligen goda resultat men också stora utmaningar inför framtiden. Strategiska mål och framgångfaktorer Strategiskt mål 1: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Mycket utvecklingsarbete handlar om förbättrad patientsäkerhet. Vi strävar efter effektiv hantering av avvikelser dels i Synergi, dels i klinikernas egna loggböcker där mindre avvikelser strulet i vardagen snabbt kan hanteras. Vi genomför händelse- och riskanalyser och planerar nu också att prova en något förenklad modell för riskanalys i avsikt att kunna använda den 18

19 metoden oftare. Vi arbetar också alltmer systematiskt med simuleringsträning för våra medarbetare. Kommunikation är mycket viktigt för patientsäkerheten och klinikerna arbetar allt mer med SBAR. På ViN fortsätter HCRM projektet kring akuta kejsarsnitt med deltagande av Kvinnokliniken, Barnkliniken och Anestesikliniken. Patientsäkerhetsdialoger genomförs regelbundet tillsammans med patientsäkerhetsenheten, vi skriver en årlig patientsäkerhetsrapport och vi har varit pilot för patientsäkerhetsronder. RHcheck används för att följa upp patientsäkerheten. En säker och ändamålsenlig läkemedelsbehandling är viktigt. RH-check och läkemedelsberättelser är verktyg inom detta område. Vårt mål är att minimera risken för vårdrelaterade infektioner. Vi har generellt god följsamhet till landstingets hygienriktlinjer men på enhetsnivå finns fortsatt förbättringspotential. Alla enheter ska också noga följa riktlinjerna för KAD/CVK. Infektionsverktyget införs nu för att vi mer systematiskt ska kunna följa upp VRI-situationen på alla kliniker. Den ökande problematiken med antibiotikaresistenta bakterier gör att vi arbetar för att minska förskrivning av antibiotika och att använda rätt antibiotika till rätt patient. Vi ser ökande behov inom flera patientgrupper och de områden som BKC lyfte som de mest prioriterade i resursfördelningsarbetet blev högt prioriterade och flera tilldelas nya resurser inför 2015, se Kundperspektivet, Strategi 1 uppdrag i överenskommelsen med HSN. BKC deltar i alla relevanta kvalitetsregister och sammanställer sedan 2005 medicinska resultat i årlig kvalitetsrapport på centrum- och kliniknivå. Kraven på rapportering av medicinska resultat i olika sammanhang ex i våra egna kvalitetsrapporter, i resultatdialoger, i regionrapporter och Öppna jämförelser har successivt inneburit större fokus på resultat och därmed på förbättring av resultat. Vi ser också påtaliga förbättringar inom flera områden och många enheter följer numera resultat även månads- och veckovis och gör dem kända för alla genom ex anslagstavlor, Leantavlor, avdelnings- och läkarmöten. PM och vårdprogram utvecklas ofta gemensamt i länet och i vissa fall i regionen. De ska vara evidensbaserade, lätt tillgängliga för alla och regelbundet uppdaterade. Inom barnmedicin pågår nu ett förbättringsarbete med mål att alla PM ska vara uppdaterade. Strategiskt mål 2: Effektiva vårdprocesser Vi strävar efter säkra, effektiva processer och goda vårdresultat. Det är en ständig utmaning att klara den höga produktionen med bevarad kvalitet, patientsäkerhet och tillgänglighet. Vi behandlar fler, vi har fler komplicerade patienter, vi kan alltmer samtidigt som resurserna är begränsade. Vi arbetar på olika sätt för att effektivisera våra processer, exempel på detta är produktionsplanering och förbättringsarbete utifrån Lean och MEON-principen med förflyttning av verksamhet från sluten- till öppenvård och mellan yrkeskategorier. Goda exempel är utveckling av mottagningsoperationer, hemaborter, barnmorskeledd abort- och dysplasimottagning, barn-lah, BB-mottagning och neonatal hemvård. 19

20 Välfungerande lokaler är en viktig förutsättning för effektiva processer. FUS och Vision 2020 är viktiga verksamhetsutvecklings- och patientsäkerhetsprojekt, där de framtida lokalerna kommer att ge förbättrade förutsättningar för god, säker och effektiv vård. Inom BKC pågår både på US och ViN ett intensivt arbete med planering, och på US är ombyggnationer och omflyttningar i full gång. Arbetet tar mycket tid, resurser och engagemang i anspråk, men är högt prioriterat och mycket viktigt för framtiden. Samverkan med andra är ytterst viktig för att vårdprocesserna ska vara effektiva och patientsäkra. För oss är samverkan med vårdgrannar inom sjukhusen och i sjukvårdsregionen liksom med privata vårdgivare, primärvård, kommuner och försäkringskassa mycket viktig och vi strävar efter att ha bra arenor för dialog. Trots bra rationaliserings- utvecklings- och förbättringsarbete kräver det ökande inflödet av patienter och den alltmer komplicerade vården successivt mer resurser. Vi ser kostnadsökningar inom en rad områden bl.a. nya dyra läkemedel, behandlingsmetoder och operationer. Strategiskt mål 3: Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Vår verksamhet påverkar miljön och vi arbetar utifrån landstingets riktlinjer för att minimera utsläpp av föroreningar och ämnen som kan påverka miljön negativt. Cheferna har ansvar för att följa utvecklingen inom miljöområdet och sprida kunskap till medarbetarna om vad som belastar miljön och vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera miljöpåverkan. Sedan 2013 har vi en miljöplan för BKC. För att den ska vara aktuell och leda miljöarbetet framåt följs den upp och revideras årligen. Miljöarbetet följs också upp med hjälp av RH-check miljö som, i enlighet med landstingets riktlinjer, genomförs regelbundet på samtliga kliniker. Det är viktigt att beakta miljöfrågorna då vi nu planerar för våra framtida sjukhuslokaler. Kanske kan det skapas möjlighet att minska lustgasutsläppen från våra sjukhus. Strategiskt mål 4: En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet BKCs FoU-strategi revideras årligen och vi sammanställer också varje år ett FoU-bokslut. Vi deltar i FoU-dialog under ledning av landstingets FoU-chef och i centrumledningen finns FoUsamordnare, HU-representant och verksamhetsutvecklare som ger stöd i frågor kring forskning, utveckling och undervisning. Nära och gott samarbete med HU är mycket viktigt. Forskningsaktivitet och resultat är goda inom BKC men vi behöver ändå arbeta mer med incitament och strukturer som stimulerar alla yrkeskategorier att forska. Befattningar som universitetsöverläkare och universitetssjuksköterska är ett led i detta. Vi ser med viss oro hur det pågående generationsskiftet bland våra medarbetare med kombinationstjänster kan komma att påverka forskningen och vi har också kunnat konstatera att allt färre unga läkare börjar forska. Vi har därför under 2014 tagit fram en strategisk plan för att få fler ST-läkare att tidigt påbörja forskningsarbete. Planen ska under kommande år 20

21 implementeras i verksamheten. Vi ska under 2015 ta fram en liknande plan för att öka forskningsaktiviteten i övriga professioner. Vi följer också årligen antal nyregistrerade doktorander och antal uttagna doktorsexamina. Eftersom de årliga variationerna kan vara ganska stora och vi vill ha ett långsiktigt perspektiv på utvecklingen, följer vi också antalet doktorandanmälda under en treårsperiod. Det är viktigt att skapa ekonomiska förutsättningar som gynnar forskningen och vi måste värna forskningen även i ekonomiskt ansträngda tider. BKC arbetar för att klinikerna på US ska vara självklara centrum för utveckling och forskning i regionen och värnar om ett gott samarbete med regionremittenter. Vi använder dialogen i RMPG och regionala centrumrådet för att fånga upp regionens synpunkter på BKCs FoUarbete. Strategiskt mål 5: Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Fortsatt årlig kartläggning av vårt deltagande i olika regionala, nationella och internationella fora är viktigt för att säkerställa att vi har adekvat omvärldskunskap och att vi också är med och påverkar utvecklingen. Framtidsanalys i någon form ska genomföras årligen. Grundläggande värderingar kring FoU är viktigt inom BKC och det pågår ett aktivt kvalitetsarbete där verksamhetsutvecklare ger stöd på enhets- klinik- och centrumnivå. Att ge våra medarbetare möjlighet att delta i, och ta del av, FoU-arbetet och att ta nya kvalitetsverktyg i bruk är viktiga strategier för ett aktivt och innovativt förbättrings- och utvecklingsarbete. Inom BKC har vi under årens lopp arbetat med flera olika verktyg för att systematiskt kunna använda och omsätta forsknings- och utvecklingsarbete i den kliniska vardagen och därmed förbättra kvaliteten i verksamheten. Exempel på detta är genombrottsprojekt, kapacitetsanalys, produktionsplanering, processkartläggning, kvalitetscertifiering, händelse- och riskanalyser. Det senaste verktyget i utvecklingsarbetet är arbete utifrån Lean-filosofin. Resultat av forskning och utvecklingsarbete lyfts fram på olika sätt för att stimulera till fortsatt förbättringsarbete, exempelvis via avdelnings- och läkarmöten, i nyhetsbladet BKC.nu, via LISA-nyheter och kvalitetsrapporter. Den årliga forsknings- och utvecklingsdagen för alla medarbetare är också ett bra sätt att skapa intresse och sprida goda exempel. FoU ska finnas med i befattningsutvecklingen för samtliga yrkeskategorier. Just nu pågår revidering av alla befattningsutvecklingsplaner för att de sedan ska kunna vara en del av kompetensportalen. Alla elevkategorier som utbildas inom HU får teoretisk och praktisk utbildning i förbättringskunskap vilket ger goda förutsättningar för fortsatt hög aktivitet i det framtida utvecklingsarbetet. 21

22 Strategiskt mål 6: Nationellt ledande inom utbildning Att ha en bra utbildning är mycket viktigt för framtiden. Vi arbetar för att stärka handledarrollen och därmed ge studenterna goda möjligheter att nå utbildningsmålen, genom att erbjuda handledarutbildning samt att ha kliniska adjunkter och VFU-ansvariga läkare på klinikerna. En positiv utmaning är den ökning av läkarutbildningen som beslutats och som kommer att påverka våra verksamheter både på US, ViN och LiM. Utöver grundutbildningen är det viktigt att ha bra vidareutbildning för våra medarbetargrupper. Att det numera anställs fler AT-läkare är också en viktig strategi för att säkra framtida rekrytering av ST-läkare till våra specialiteter. Hög kompetens hos våra medarbetare är strategiskt mycket viktigt och alla behöver fortlöpande kompetensutveckling inom olika områden. Detta innebär såväl extern fortbildning som internutbildning, dels inom våra medicinska specialiteter dels avseende exempelvis simuleringsträning, utbildning i a-hlr, Retts-p och kommunikationsutbildning enligt SBAR och HCRM. Genom SK- och fortbildningskurser på US tar vi ansvar för utbildning av medarbetare från hela landet. 22

23 Nyckelindikatorer Process Strategiskt mål 1: Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Indikator nr 56 Systematiskt patientsäkerhetsarbete 57 Antal rapporterade avvikelser i Synergi + loggböcker = totalt 2013: = 1870 Målvärde 2015 Målvärde 2017 Källa Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde Rapporttillfälle > 1500 >1500 Synergi Totalt antal rapp avvikelser per medarbetare 2013 Synergi: 0,8 Totalt: 1,9 Synergi: >0,8 Totalt: >1,5/år/ medarb. Synergi: >0,8 Totalt: >1,5/år/ medarb Synergi 58 Andel avvikelser i Synergi som avslutas inom 3 månader 2013: 72 % 2012: 75 % 2011: 64 % 75 % 80 % Synergi 59 Antal händelseanalyser och riskanalyser inklusive förenklad riskanalys (en ny metod som provas 2015) 2013: 7 risk- 15 händelseanalyser 2012: 4 risk- 8 händelseanalyser 2011: 3 risk- 7 händelseanalyser Fler riskän händelseanalyser Fler risk- än händelseanalyser Klinik uppgifter 60 Andel kliniker som arbetar enligt RH-check patientsäkerhet 2013: 100 % 100 % 100 % Klinik uppgifter 61 Antal Lex Maria 2013: : : : 7 Årlig uppföljning Årlig uppföljning Klinik uppgifter 62 Säker läkemedelshantering Andel kliniker som arbetar enligt landstingets krav för läkemedelshantering (RH-check) 100 % 100 % 100 % Klinik uppgifter DÅ, 63 Reducering av vårdrelaterade infektioner Andel hygienobservationer som visar att hygienriktlinjerna följs avseende: Klädregler Hygienregler 2013: 98 % 92 % 98 % 95 % 100 % 95 % Lisa: Observationsstudier DÅ, DÅ, 64 Andel enheter som når målen för följsamhet till hygienriktlinjer avseende: Kläder Hygien : 18 av av av av av av 24 Lisa: Observa- tions- Studier DÅ, DÅ, 65 Vårdrelaterade inf. (punktprevalens) 2014: Vt 13,6 % 2013: Ht 6,6 % 5 % 5 % PPmätning DÅ, 66 Infektionsverktyget infört och uppföljning av VRI sker systematiskt på alla kliniker Infektionsverktyget planeras att införas Resultat i infektionsverktyget används på klinikerna Uppföljning i centrumledningen DÅ 67 Minskad antibiotikaförskrivning ,8 % 2 %/år 2 %/år Strama 23

24 Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde 68 Medicinsk kvalité som står sig väl i nationell/internationell jämförelse Andel medicinska resultat i Öppna jämförelser som ligger över nationell nivå (Obs målen ändras varje år) 2012: 10 av 19 = 53 % 2011: 13 av 22 =59% Målvärde 2015 Målvärde 2017 Källa Rapporttillfälle >50 % >50 % ÖJ 69 Årlig analys av resultaten i Öppna jämförelser 70 Effektiv uppföljning och analys Varje klinik sammanställer en årlig kvalitetsrapport med redovisning och uppföljning av medicinska resultat över tid och i jämförelse med andra. Genomfört Genomfört Genomfört Uppföljning i Länslendn. 100 % 100 % 100 % Klinikerna s verksamhets- och kvalitetsrapporter 71 Gemensamma, uppdaterade och lättillgängliga PM och vårdprogram Totalt antal giltiga (uppdaterade) PM/vårdprogram KK : 100 % 100 % 100 % Lisa DÅ, BK 80 % 100 % 100 % Strategiskt mål 2: Effektiva vårdprocesser Målvärde Målvärde Källa % 60 % Linda och klinikernas registrering Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde 72 Processorienterat arbetssätt där Andel operationer på KKs 2013: 57% resurser omsätts till mesta egna mottagningar av 2012: 57% möjliga patientnytta totala antalet operationer 2011: 56% 2010: 38% Rapporttillfälle DÅ, 73 Strukna op på centalop 2014 jan-aug: US 2,2 % ViN 3,0 % < 3 % < 2 % Linda DÅ, Enheter som använder sms-påminnelse för att minska uteblivande Medianvårdtid på neo, måttligt prematura barn (vecka ) Barnmott US, ViN, LiM, UH ViN 2013: US 15 d ViN 14 d Fler enheter Uppföljning i centrumledning 13 dagar 11 dagar PNQ registret DÅ, 76 Medelvårdtid efter förlossning KK US KK ViN (inkl. planerade kejsarsnitt från LiÖ) 77 Antal vårdtillfällen för barn > 2 år med astma per 1000 invånare 0-17 år i Östergötland 2013: 2,03 2, : US: 0,2 ViN: 0,4 2012: US: 1,3 ViN: 0,9 2,0 < 2,0 Obstetrix 0,50 0,40 Nysam 24

25 Strategiskt mål 3: Resurseffektiv och kretsloppsanpassad verksamhet med minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan Indikator nr Framgångsfaktor 78 Effektivt systematiskt miljöarbete Nyckelindikator Andel kliniker som arbetar enligt Landstingets krav för miljöarbete (RH-check Miljö) Ingångsvärde Målvärde 2015 Målvärde 2017 Källa 100 % 100 % 100 % Klinikernas uppföljning Rapportering Då, 79 BKCs miljöplan följs upp systematiskt Miljöplan uppföljd Miljöplan uppföljd Miljöplan uppföljd Uppföljning i centrumledningen 80 Lustgasrening sker på US ViN (Landstingsbeslut krävs för att genomföra detta) Sker ej Sker ej Beslutat Beslutat Genomförande påbörjat i FUS och Vision FMC Strategiskt mål 4: En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Målvärde 2015 Målvärde 2017 >80 90 Källa Rapporttillfälle FoUbokslut FoUbokslut Indikator nr Framgångsfaktor Nyckelindikator Ingångsvärde 81 Aktiv och Antal publicerade vetenskapliga 2013: 84 konkurrenskraftig klinisk artiklar 2012: 71 forskning 2011: Antal docenter, lektorer och 2013: professorer 9+3+7= : 7+2+7= : 5+3+8=16 83 Antal doktorandanmälda på BKC under en treårsperiod : Pediatr:4 Ob/Gyn: : Pediatr: 5 Ob/gyn:10 Minst 14 Minst 16 HU 84 Antal doktorandanmälda senaste året 2013: Antal disputationer med handledare från BKC 86 ST-läkare i pågående doktorandarbete 2014: Klinikuppföljning Nytt mått, kartläggs 87 Årlig uppföljning av handlingsplan för att öka läkares forskningsaktivitet Nytt mått 2015 FoUstrategi möte Ta fram handlingsplan för att öka övriga professioners forskningsaktivitet Nytt mått 2015 Centrum ledning 88 Antal ALF-poäng (publikationer) 2013: : : HU Ekonomiska förutsättningar som gynnar forskning Ekonomiska resurser för FoU: externa intäkter, ALF, FORSS samt egenfinansierade forskningstjänster 2013: 17,2 mkr 2012: 17,5 mkr 17,5 mkr 18 mkr Ekonomi redovisning 90 Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för forskning och utveckling för hela sjukvårdsregionen 91 Antal sido- och efterutbildningsmånader från regionen Antal FORSS-projekt med projektledare från BKC 2013: ,5 från ViN 2012: från ViN 2013: 33 Oförändrat eller ökat antal Minst 30 Ökat Ev nya kriterier, avvakta dessa Klinik redovisning FORSS 25